ANSÖKAN OM VATTENSKYDDSOMRÅDE MED FÖRESKRIFTER FÖR TRÄKUMLA GRUNDVATTENTÄKT

REGION GOTLAND Vattenskydd, Träkumla UPPDRAGSNUMMER 1300928000 ANSÖKAN OM VATTENSKYDDSOMRÅDE MED FÖRESKRIFTER FÖR TRÄKUMLA GRUNDVATTENTÄKT SWECO ENVIRONMENT AB JÖNKÖPING/GÖTEBORG HÅKAN WENNERBERG NIKLAS EKSTRAND HELEN EKLUND repo002.docx 2013-06-14 Sweco

Ändringsförteckning VER. DATUM GRANSKAD GODKÄND 1.0 2015-03-03 GRANSKNING, REGION GOTLAND 2015-03-03 1.1 2015-04-23 JUSTERING EFTER DIALOGMÖTE: 1.4: BORTTAGET 2.8: JUSTERAT TEXT 3.7: JUSTERAT ANDRA STYCKET 4.3: TEXT 2015-04-23 7: JUSTERING TEXT KAP 9 SKYDDSFÖRESKRIFTER BILAGA 1-2 1.2 JUSTERING EFTER SAMRÅD 3.1: VATTENTÄKTENS LÄGE 3.6: REFERENS/MOTIV POROSITET 5.3.2: KOMPLETTERAT MED REFERENS TILL SGU- 7.3.7: MOTIV TERTIÄR ZON 8.3.2: ANPASSNING FÖRESKRIFTER BILAGA 1: VATTENTÄKTENS LÄGE repo002.docx 2013-06-14 Sweco Östra Strandgatan 10 Box 145 SE 551 13 Jönköping, Sverige Telefon +46 (0)36 151800 Fax +46 (0)36 710965 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Håkan Wennerberg Civilingenjör Miljö- och vattenteknik Jönköping Vatten & Miljö Telefon direkt +4636151804 Mobil +46 (0)768288316 hakan.wennerberg@sweco.se HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Administrativa uppgifter 1 1.2 Bakgrund och motiv för upprättande av vattenskyddsområde 1 1.3 Vattentäktens värde 2 1.4 Syfte och användning av beskrivningar i denna ansökan 2 2 Teknisk beskrivning, Träkumla vattentäkt 3 2.1 Anläggningens utformning 3 2.2 Vattenbehandling 3 2.3 Försörjningsområde 3 2.4 Vattenförbrukning 3 2.5 Reservvattentäkt 4 2.6 Ägandeförhållanden 4 2.7 Vattendom och tillstånd 4 2.8 Befintligt vattenskyddsområde 4 3 Hydrogeologisk beskrivning 6 3.1 Omgivningsbeskrivning och markanvändning 6 3.2 Topografi 6 3.3 Jordartsgeologi 6 3.4 Berggrundsgeologi 8 3.5 Grundvattenbildning 9 3.6 Hydrogeologi 9 3.7 Vattenkvalitet 11 3.8 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning 12 4 Planbestämmelser 14 4.1 Gällande planer 14 4.2 Skyddade områden och riksintressen 14 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet 14 5 Inventering av potentiella riskkällor i anslutning till Träkumla vattentäkt 15 5.1 Genomförande 15 5.2 Definition av risk 15 5.3 Riskkällor 15 6 Riskbedömning och skyddsbehov 22 6.1 Riskbedömning och riskanalys 22 6.2 Skyddsbehov 23 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

7 Utformning av vattenskyddsområde 24 7.1 Krav och allmän metodik 24 7.2 Skyddszoner 24 7.3 Avgränsning av vattenskyddsområdet 25 8 Utformning av skyddsföreskrifter 30 8.1 Bakgrund 30 8.2 Skyddsföreskrifternas syfte och funktion 30 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå 30 9 Skyddsföreskrifter för Träkumla vattenskyddsområde 32 10 Referenser 44 Bilagor 1) Förslag till vattenskyddsområde för Träkumla vattentäkt, 2014-09-24 2) Fastighetsägarförteckning, 2015-04-20 repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

1 Inledning På uppdrag av Region Gotland har Sweco upprättat denna ansökan om vattenskyddsområde med tillhörande tekniskt underlag samt vattenskyddsområde för Träkumla grundvattentäkt på Gotland. Skyddsföreskrifter för Träkumla vattenskyddsområde har upprättats av Foyen advokatfirma AB genom anpassning av nyligen framtagna skyddsföreskrifter för Visby vattenskyddsområde (kapitel 9). Förslaget för vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter redovisas i denna ansökan med bilagor. 1.1 Administrativa uppgifter Sökande: Tekniska nämnden Region Gotland Organisationsnummer: 212000-0803 Adress: Kontaktperson: Region Gotland Visborgsallén 19 621 81 VISBY Claudia Castillo Sten Reutervik Telefon: 0498-26 90 00 1.2 Bakgrund och motiv för upprättande av vattenskyddsområde Kommunal vattenförsörjning i Träkumla baseras sedan 1970-talet på uttag av grundvatten ur en bergborrad brunn. Vattentäkten är betydelsefull för anslutna fastigheter i Träkumla samt för några fastigheter i Vall som nyligen har anslutits. Det finns även utrymme för viss nyanslutning. Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att skydda Träkumla vattentäkt så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv, ett flergenerationsperspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas 1 : - stärks skyddet för vattenförekomsten - tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse 1 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. 1 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

- förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken 1.3 Vattentäktens värde En vattentäkts värde beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Träkumla vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter. 1.4 Syfte och användning av beskrivningar i denna ansökan Den tekniska och den hydrogeologiska beskrivning som återges i denna ansökan är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Syftet är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt skyddsföreskrifterna när dessa föreskrifter har beslutats. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här. 2 (44) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

2 Teknisk beskrivning, Träkumla vattentäkt 2.1 Anläggningens utformning Den kommunala vattentäkten i Träkumla utgörs av en bergborrad brunn som togs i bruk i början av 1970-talet. Brunnen bedöms vara gammal, möjligen borrad på 1940-talet eller 1950-talet. Den bergborrade brunnen är utformad med ett foderrör med diametern ca 169 mm genom jordlagren. Foderröret är sannolikt tätat mot berggrunden. Då det saknas borrprotokoll är brunnens exakta utformning och totala djup okänt. Brunnen saknar överbyggnad. Vattenverket är lokaliserat i direkt anslutning till brunnen och omges av meterhögt staket. En mindre dränkbar pump med en kapacitet på ca 0,5 l/s är installerad på ca 30 meters djup. Brunnen styrs mot en reservoar med storleken 26 m 3. Normalt ligger vattenytan i brunnen ca 5 m under markytan. En enklare provpumpning utfördes under perioden 2014-06-25 till 2014-07-01. Provpumpningen utfördes med ett flöde på ca 1 l/s vilket resulterade i en stabil avsänkning på drygt 2 m vid provpumpningens slut. Stationära eller nära stationära förhållanden rådde. Brunnens specifika kapacitet (qs) beräknades till ca 4,2 10-4 m 3 /(s m). Detta visar att brunnen har god kapacitet relativt normala uttag och att påverkan på grundvattennivåerna i brunnens närområde är liten vid normal drift (endast någon eller några decimeter i medeltal). 2.2 Vattenbehandling I vattenverket behandlas råvattnet endast genom klorering för att rena vattnet från eventuella bakteriella föroreningar samt för att förebygga tillväxt av bakterier i ledningsnätet. 2.3 Försörjningsområde Träkumla vattentäkt försörjer idag delar av Träkumla samt Vall, totalt 12 abonnenter, med vatten. 2.4 Vattenförbrukning Uttaget av råvatten från vattentäkten uppgick mellan 1986 och 2013 till i medeltal 0,04 l/s eller 3,4 m 3 /dygn. Under denna period har det högsta årliga medeluttaget uppgått till knappt 4,7 m 3 /dygn (1987). Enligt Region Gotlands långsiktiga prognos bedöms antalet abonnenter som är anslutna till vattentäkten i Träkumla kunna öka till högst 20 st år 2030. Detta ger en framtida vattenförbrukning på i medeltal 12,2 m 3 /dygn eller 0,14 l/s 2. 2 Antaget att en abonnent består av 3,5 personer som vardera förbrukar 175 liter vatten och dygn. 3 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

2.5 Reservvattentäkt Reservvattentäkt saknas. Reservvatten distribueras vid behov med tankbil. 2.6 Ägandeförhållanden Uttagsbrunnen är belägen på fastigheten Träkumla Tjängdarve 3:1 som ägs av privatperson. Servitutsavtal finns upprättat (1979). 2.7 Vattendom och tillstånd Tillstånd för vattenuttag ur vattentäkten i Träkumla saknas. 2.8 Befintligt vattenskyddsområde Vattenskyddsområde för vattentäkten i Träkumla saknas. Området kring vattentäkten omfattas av befintligt vattenskyddsområde för Visby vattentäkter, se figur 1. Detta vattenskyddsområde fastställdes 19 januari 1977 och reviderades till viss del 2002 (AkvaNovum, 2013). Figur 1. Området kring vattentäkten i Träkumla omfattas av idag gällande vattenskyddsområde för Visby vattentäkter; inre skyddszon är markerad med mörkblått raster i nordväst på bilden, övriga ytor omfattas av sekundär skyddszon. Vattentäkten i Träkumla är markerad med ring. Källa: Region Gotland 4 (44) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

Arbete har pågått med att revidera vattenskyddsområdet för Visby vattentäkter. Beslut om nytt vattenskyddsområde för Visby vattentäkter togs av Regionfullmäktige 2015-03-30 och det börjar gälla 2015-06-01. I det nya skyddsområdet minskas den sekundära skyddszonen mot öster och omfattar endast en del av verksamhetsområdet i Träkumla (figur 2). Figur 2. Nytt vattenskyddsområde för Visby vattentäkter, beslutat av Regionfullmäktige 2015-03-30; primär skyddszon (mörkblå rastrering i nordost) och sekundär skyddszon (ljusblå rastrering). Området kring vattentäkten i Träkumla omfattas delvis av sekundär skyddszon. Vattentäkten i Träkumla är markerad med ring. Källa: Region Gotland. 5 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

3 Hydrogeologisk beskrivning 3.1 Omgivningsbeskrivning och markanvändning Träkumla är beläget ca 5 km söder om Visby, se figur 3. Vattenverket ligger i anslutning till vattentäkten. Området omkring vattenverket är flackt med en marknivå på mellan 45 och 50 m.ö.h. Markanvändningen i anslutning till vattentäkten består i huvudsak av betes- och jordbruksmark. I nära anslutning till vattentäkten återfinns ett antal bostäder bestående av enskilda hus och gårdar. Ca 100 meter från vattentäkten ligger Träkumla kyrka med kyrkogård. 3.2 Topografi Markytan i Träkumla är flack och varierar mellan ca +45 m.ö.h. till ca + 50 m.ö.h. Markytans lutning, som generellt är mindre än 1 %, är i stort mot sydost. Cirka 500 m nordväst om Träkumla reser sig en tydlig höjdrygg med sydvästlig till nordostlig sträckning. Höjdryggens högsta nivåer ligger kring +75 m.ö.h. Längre sydost och nordost höjer sig markytan svagt vilket gör att ytvattenavrinningen i Träkumla i stort sker mot sydväst. 3.3 Jordartsgeologi Enligt SGU:s jordartskarta (SGU, 2008) utgörs jordlagren i Träkumla av finkornig morän med hög lerhalt, (figur 4), vilket kan tolkas som moränlera. Studerade borrprotokoll från brunnar i Träkumlas närområde stämmer väl med SGU:s uppgifter och visar att jordlagren utgörs av ca 2 m mäktiga jordlager, framförallt lera anges, vilket tolkas som moränlera. 6 (44) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

Figur 3. Orienteringskarta med ungefärligt läge för Träkumla vattentäkt, sydost om Visby samt vattentäktens läge i Träkumla (infälld bild). 7 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

0 2 km Figur 4. Redovisning av förekommande jordarter i anslutning till Träkumla vattentäkt. SGU 3.4 Berggrundsgeologi Berggrunden är uppbyggd av olika typer av kalksten som vilar på urberget. Kalkstensbergets totala mäktighet i området runt Träkumla är inte känd. I vertikalled från markytan sett bedöms kalkberget att utgöras av följande enheter baserat på SGU:s beskrivning till berggrundskartan: Slitegruppen, Hangvarformationen, Kopparsviksformationen, Högklintformationen följt av Visbyformationen. Tidigare indelning (SGU, 2005) av kalkberget har varit Slitegruppen, Toftaformationen, Högklintformationen och Visbyformationen. Hangvarformationen motsvarar de undre delarna av Slitegruppen och de övre delarna av Toftaformationen. Kopparsviksformationen motsvarar delar av Toftaformationen och delar av Högklintformationen. Ytterligare lager av sedimentärt berg förekommer ovanför urberget. Slitegruppen utgörs i sin tur av olika typer av kalksten. Inom Träkumlaområdet förekommer Slitemärgelsten (SGU, 2009) som den ytligaste bergarten. Enligt beskrivningen till jordartskartan (SGU, 2008) är märgelstenen mer lättvittrad och detta anges vara orsaken till det flacka och nederoderade landskapet kring bl.a. Träkumla. Detta är också anledningen till den höjdrygg som löper i sydvästlig till nordostlig riktning ca 500 m nordväst om Träkumla. Här förekommer bergarter tillhörande Slitegruppen som är mer svåreroderade och som därför blivit kvar. Sammanfattningsvis är kalkberget mycket varierande i sin uppbyggnad. Generellt har hårdare kalkstenslager en högre förekomst av sprickor och mer ihållande spricksystem. 8 (44) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

Lager med högre andel lera (märgel) har lägre sprickighet. Generellt har hårda lager i Slitegruppen och Högklintformationen större och mer ihållande spricksystem. Två huvudsakliga sprickriktningar finns på Gotland (SGU, 2005), en nordostlig och en nordvästlig. De nordostliga spricksystemen är dominerande med större och mer ihållande sprickor. De nordvästliga spricksystemen ansluter till det nordostliga och är inte lika ihållande. Karstvittring är vanligt förekommande på Gotland och är kemisk vittring av karbonathaltig berggrund. Denna vittringsform förekommer i uppsprucken berggrund och i anslutning till grundvattenytan (SGU, 2005). Karstvittring kan ge upphov till öppna vertikal sprickor och s.k. slukhål där ytvatten kan ledas ned i berggrunden. Förekomst av slukhål i området kring Träkumla är inte känt, men kan förekomma. 3.5 Grundvattenbildning Enligt SGU uppgår nettonederbörden i Visbyområdet till ca 150 mm/år (SGU, 2005). Nettonederbörden är den del av nederbörden som är tillgänglig för grundvattenbildning. Enligt Rodhe m.fl. uppgår grundvattenbildningen i området till 150-225 mm/år eller 4,8-7,1 l/s och km 2 (Rodhe m.fl., 2006). Uppgiften baseras på beräkningar. Grundvattenbildningen på Gotland sker huvudsakligen mellan november och april (SGU, 2005) I områden med berg i dagen eller genomsläppliga ytjordarter kan grovt sett hela nettonederbörden antas bilda grundvatten. I områden med täta jordarter bildar endast en del av nettonederbörden grundvatten. Vid en provpumpning av vattentäkten i Roma, som ligger i en liknande geologisk miljö som vattentäkten i Träkumla, bedömdes grundvattenbildningen att vara i storleksordningen 15 mm/år (VBB Viak, 2002). Detta visar att täta ytjordarter kraftigt reducerar grundvattenbildningen i det underliggande kalkstensberget. För Träkumla görs därför antagandet att den verkliga grundvattenbildningen är betydligt mindre än 150 mm/år och kan vara så låg som ca 10 % av den tillgängliga nettonederbörden (15 mm/år) p.g.a. de ca 2 m mäktiga lagren av moränlera. Genomsläppliga jordlager, blottad berggrund, karstvittring och eventuella slukhål har stor effekt på grundvattenbildningen. Längs höjdryggen ca 500 m nordväst om Träkumla förekommer berg i dagen och här bedöms att hela eller nära hela nettonederbörden bildar grundvatten. 3.6 Hydrogeologi Grundvattnet i kalkstensberggrunden förekommer i huvudsakligen i sprickor. Grundvattenströmningen i berget och enskilda brunnars kapacitet styrs därför av förekomsten av sprickor och sprickzoner. Enskilda sprickor eller spricksystem kan ha stor effekt på vattenföringen. Vattenföring kan också ske i gränszonen mellan olika typer av 9 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

kalkstenslager. Tätare kalkstenslager har stor effekt på den vertikala grundvattenströmningen. Grundvattenytans lutning och riktning antas följa den huvudsakliga topografin. Normalt sett kan man anta att grundvattenytans lutning är något lägre och mer utjämnad än topografin. God vattenföring (hög hydraulisk konduktivitet) medför också att grundvattenytan har liten lutning. I Träkumla antas därför grundvattenytans generella lutning att vara flack, <1 %. Höjdryggen nordväst om Träkumla utgör vid de högsta nivåerna en yt- och grundvattendelare. Strömningsriktningen lokalt i Träkumla antas därför, baserat på topografin, att vara i sydostlig riktning. Sannolikt viker grundvattenströmningen av mot sydväst söder om Träkumla. Lokalt kan uttag i enskilda brunnar påverka grundvattennivåerna och strömningsriktningarna i berggrunden. I Träkumla förekommer vattenuttag från enskilda brunnar. Storleken på dessa uttag är inte kända men kan påverka grundvattennivåerna och grundvattenströmningen vid den allmänna vattentäkten i Träkumla. Enligt SGU kännetecknas grundvattenmagasinen i berggrunden på Gotland av låg porositet, men hög hydraulisk konduktivitet (genomsläpplighet) (SGU, 2005). Detta innebär att grundvattenmagasinen har låg förmåga att magasinera vatten samtidigt som vattenföringen kan vara hög till t.ex. brunnar. Baserat på detta kan man förvänta sig att grundvattennivåerna varierar relativt kraftigt under året. Den effektiva porositeten som anger hur stor del av den totala porvolymen som är tillgänglig för rörligt grundvatten kan grovt ansättas till 1 %. Detta antagande baseras på resultat från tidigare undersökningar vid File Hajdar (Fagerlind & Nordberg, 1973) där den effektiva porositeten i ett borrhål i samma formation som vattentäkten i Träkumla är installerad i uppvisade porositetsvärden på 2-16 %. Lägre värden på porositet (som SGU anger i sin utredning för Visby vattentäkter) har därför inte bedömts vara representativa för Träkumla vattentäkt och i huvudsak representera kristallint berg utan sprickor. Den porositet på 1 % som ansatts vid beräkningar bedöms ge transporttider av tillräckligt konservativ karaktär. Tätare lager har lägre effektiv porositet och områden med hög sprickförekomst kan ha betydligt högre effektiv porositet. I området kring Träkumla anges den hydrauliska konduktiviteten av SGU till storleksordningen 10-5 m/s för de översta 30 m av bergrunden. På större djup minskar den hydrauliska konduktiviteten till storleksordningen 10-6 m/s. SGU:s uppgifter baseras på analyser av ett stort antal bergborrade brunnar på Gotland (SGU, 2005). Baserat på den enklare provpumpning som utfördes av vattentäkten i Träkumla under perioden 2014-06-25 till 2014-07-01 har berggrundens transmissivitet (T (m 2 /s) beräknats till ca 3 10-4 m 2 /s med Jacobs semilog metod (Gustafsson, 1984). På grund av provpumpningens enklare genomförande ska det beräknade värdet ses som ett mått på den verkliga transmissivitetens storleksordning. Givet en vattenförande och medverkande mäktighet i samma storleksordning som brunnsdjupet (30 m eller mer) så kan den 10 (44) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

hydrauliska konduktiviteten beräknas till samma storleksordning som de av SGU angivna värdena på hydraulisk konduktivitet (10-5 m/s). Provpumpningen utfördes med ett flöde på ca 1 l/s vilket resulterade i en stabil avsänkning på drygt 2 m vid provpumpningens slut. Stationära eller nära stationära förhållanden rådde. Brunnens specifika kapacitet (qs) beräknades till ca 4,2 10-4 m 3 /(s m). Detta visar att brunnen har god kapacitet relativt normala uttag och att påverkan på grundvattennivåerna i brunnens närområde är liten vid normal drift (endast någon eller några decimeter i medeltal). 3.7 Vattenkvalitet Analyser utförda på obehandlat råvatten mellan åren 2009 och 2014 visar att vattnets kemiska status är förhållandevis god. Vattnet har låga halter av järn (<0,02 mg/l), klorid (6-13 mg/l) och nitrat (1,6-3,3 mg/l). Det har ett något basiskt ph-värde (7,6-8,3). Metallhalterna är generellt låga förutom kalcium som ligger på nivåer över gränsen för tjänligt med anmärkning. Vattnet är hårt på gränsen till mycket hårt (ca 20 dh). Tidvis har råvattnet varit påverkat av bakterier och mikroorganismer. Vid flera tillfällen de senaste åren har grundvattnet före rening varit otjänligt. Vid två tillfällen under 2014 har råvattnet analyserats med avseende på bekämpningsmedel, inga bekämpningsmedel detekterades. 3.7.1 Allmän grundvattenkvalitet enligt VISS Träkumla vattentäkt är belägen i gränslandet mellan de grundvattenförekomster i den sedimentära berggrunden som enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) har benämningen Mellersta Gotland-Roma och Mellersta Gotland-Klintehamn, se figur 5. Enligt VISS klassas den kemiska statusen för grundvattenförekomsten Mellersta Gotland Klintehamn som otillfredsställande (2009) beroende på att riktvärden för klorid och bekämpningsmedel överskrids i ett antal provtagningspunkter. Klassificeringens tillförlitlighet bedöms dock som låg eftersom förekomsten är mycket stor till ytan. Kvalitetskravet är att god kemisk grundvattenstatus skall uppnås 2015 dock med undantag från ett antal parametrar. Den kvantitativa statusen är klassad som god. Uttagsmöjligheterna har bedömts till 6 000 20 000 liter/timme. Kravet är att den goda kvantitativa statusen skall bibehållas (2015). Enligt VISS klassas den kemiska statusen för grundvattenförekomsten Mellersta Gotland Roma som god (2009). Klassificeringens tillförlitlighet bedöms dock som låg eftersom förekomsten är mycket stor till ytan. Kravet är att den goda kvantitativa statusen skall bibehållas (2015). Grundvattenförekomstens kvantitativa status bedöms vara otillfredsställande. Uttagsmöjligheterna har bedömts till 60 000 200 000 liter/timme. De största dokumenterade problemen med vattentillgångarna återfinns längs kusterna och Östergarnslandet, där uttagskapaciteterna generellt sett är relativt låga. Kravet är att den goda kvantitativa statusen skall bibehållas (2015). 11 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

För båda grundvattenförekomsterna anges att det finns en risk att kvalitetskravet för 2015 inte kommer att uppnås, främst beroende på förekomst av klorid och bekämpningsmedel i grundvattnet. En av flera åtgärder som anges för att nå god vattenstatus är att fastställa vattenskyddsområde för Träkumla vattentäkt. Figur 5. Grundvattenförekomsten Mellersta Gotland Klintehamn (t. v.) och grundvattenförekomsten Mellersta Gotland Roma (t.h.). Läge för vattentäkten i Träkumla är markerad med svart cirkel (Från VISS). 3.8 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. Grundvattentäkten i Träkumla är anlagd i kalkberget som på denna plats är av sluten karaktär. Den ca 2 m mäktiga finkorniga moränen (sannolikt moränlera) utgör ett tätande lager som skyddar mot transport av föroreningar från markytan till grundvattenmagasinet. Sårbarheten i anslutning till vattentäkten kan därför betecknas som måttlig. Sårbarheten är högre i de områden där nybildning av grundvattnet är högre, d.v.s. inom de områden där moränleran är tunn eller saknas. Sådana områden är dock inte kända inom vattentäktens närområde. repo001.docx 2012-03-29 12 (44) Områden med berg i dagen förekommer längs den höjdrygg som ligger ca 500 m nordväst om vattentäkten. Här är sårbarheten hög och ev. föroreningar kan snabbt HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

tillkomma grundvattenmagasinet i kalkberget. Dessa områden är belägna uppströms vattentäkten. Avståndet är dock långt till vattentäkten och transporttiden för en förorening till vattentäkten kan förväntas vara lång. 13 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

4 Planbestämmelser Konflikter gällande markanvändningen bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, jordbruk, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling och vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1 Gällande planer Översiktsplanen för dåvarande Gotlands kommun (numera Region Gotland), Bygg Gotland, antogs av kommunfullmäktige 2010-06-14 och vann laga kraft 2010-07-15. För Träkumla samhälle finns en fördjupad översiktsplan, FÖP 90, men området i anslutning till den planerade vattentäkten är inte planlagt. 4.2 Skyddade områden och riksintressen Området kring vattentäkten omfattas av gällande vattenskyddsområde för Visby vattentäkter, se figur 1 i avsnitt 2.8. Område runt Träkumla kyrka är klassat som riksintresse för kulturminnesvården. Naturreservat eller övriga riksintressen förekommer inte inom vattentäktens tillrinningsområde. 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Motstående intressen avseende grundvattenuttag är privata vattenbrunnar som tillhör bostads- och jordbruksfastigheter som inte är anslutna till vattenverket, exempelvis Träkumla Kue 1:16 och Träkumla Tjängdarve 1:80. Motstående intressen kan även avse markanvändning och dess potentiella påverkan på vattentäkten. Dessa motstående intressen benämns riskkällor och för dessa redogörs i kapitel 5. 14 (44) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

5 Inventering av potentiella riskkällor i anslutning till Träkumla vattentäkt 5.1 Genomförande En översiktlig riskinventering inom tillrinningsområdet till Träkumla vattentäkt genomfördes 2014-05-21. Riskkällor inom tillrinningsområdet för Träkumla vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Definition av risk Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. 5.3 Riskkällor Riskobjekt är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke-platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: - Vattenverksamhet - Klimatförändringar och översvämningar - Sabotage, kris och krig - Vägar och transporter - Jord- och skogsbruk - Bebyggelse - Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Riskobjekt i anslutning till vattentäkten redovisas i figur 6. 5.3.1 Vattenverksamhet Risker inom denna kategori rör sådant som är direkt förknippat med vattentäktsverksamhet. Det kan till exempel handla om risk för förorening i samband med underhållsarbeten i anslutning till vattentäkten, infiltration av förorenat ytvatten, vattenbrist eller kvalitetsförsämring på grund av överuttag samt läckage av processkemikalier. Risker inom gruppen vattenverksamhet ingår inte i riskanalysen för utformning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. 15 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

5.3.2 Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Prognoserna för Gotland förutspår till exempel en ökning av årsnederbörden med 20-30 procent (Översiktsplan, Bygg Gotland). Detta medför att risken för översvämningar ökar och att därmed föroreningar lättare kan spridas till och med yt- och grundvatten. SGU har studerat klimatförändringarnas påverkan på grundvattennivåerna i Sverige. (SGU, 2015). För sydöstra Sverige (Kalmar län, dit Gotland har hänförts pga brist på mätserier) har man beräknat att årsmedelvärdet av grundvattennivåerna blir oförändrade eller att det eventuellt kan uppstå en liten sänkning av årsmedelvärdet (upp till 15 cm) framåt slutet av seklet. Avseende årsvariationer anger SGU att grundvattennivåerna beräknas vara oförändrade under vinter och sommar, men sjunka något under vår och höst (det senare pga ökad avdunstning). Dock anges att grundvattenbildningen bedöms kunna ske tidigare på året och fortsätta längre in på hösten. Träkumla vattentäkt ligger i ett flackt jordbrukslandskap, dock långt ifrån närmaste större vattendrag/dike (ca 1 km). Det bedöms därför inte finnas någon risk att området vid vattentäkten ska översvämmas av ytvatten. Eftersom de naturliga jordlagren består av lermorän skulle vatten kunna bli stående på markytan vid vattentäkten vid häftiga regn om näraliggande diken är bristfälligt underhållna. En temperaturförhöjning kommer förutom förändringar i nederbörd även att innebära förhöjd vattentemperatur vilket kan påverka de markkemiska processerna och därmed ha betydelse för vattenkvaliteten. Sänkta grundvattennivåer till följd av klimatförändringar bedöms ha ringa påverkan på vattentäkten i Träkumla förutsatt att inga motstående vattenuttag anläggs i täktens omedelbara närhet. Uttaget från vattentäkten är marginellt och ger en mycket liten avsänkning. 5.3.3 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. 5.3.4 Vägar och transporter Väg 142 mellan Visby och Hemse passerar förbi ca 130 m söder om Träkumla vattentäkt (figur 6). Årsdygnstrafiken på väg 142 är ca 1500 varav ca 120 fordon utgörs av tung trafik 3. Ca 20 meter öster om vattentäkten passerar en lokalväg som förser ett tiotal bostads- och lantbruksfastigheter. 16 (44) 3 nvdb2012.trafikverket.se repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

Sedan slutet av 1980-talet används inte vägsalt vid halkbekämpning på Gotlands vägar. Därför orsakar inte vägsaltanvändning några förhöjda kloridhalter i länets grundvatten. De riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: - Olyckor - Vägdagvatten 5.3.5 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och gödselmedel som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruket innebär en risk för försämrad vattenkvalitet dels genom näringsläckage, dels genom markskador och läckage från de arbetsfordon och tankar som används i verksamheten. Vattentäkten i Träkumla är lokaliserad i direkt anslutning till jordbruksmark. Det är också jordbruksmark som dominerar i området. Närmaste områden med sammanhängande skogsmark är lokaliserade ca 1 km nordväst om vattentäkten. Potentiella riskkällor vid jord- och skogsbruk är: - Bekämpningsmedel - Växtnäringsämnen - Mobila bränsletankar - Djurhållning Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet, vilket medför att de vid spridning kan komma att utgöra en risk för försämrad grundvattenkvalitet. All hantering av bekämpningsmedel kan utgöra en riskkälla. Skogsbruket står generellt sett endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel och då i samband med behandling av skogsplantor. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. 17 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

Mobila bränsletankar Mobila tankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet, som enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medföra en risk för grund- och ytvattenförorening främst genom spill i samband med tankning och vid stöld. Djurhållning Djurhållning förekommer i direkt anslutning till vattentäkten på mark som tidvis nyttjas för bete. Fastigheter med djurhållning är lokaliserade ca 200 meter nordost resp. sydväst om vattentäkten. 5.3.6 Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Inom vattentäktens direkta närområde förekommer bostadsbebyggelse samt jordbruksfastigheter. Enligt Region Gotlands långsiktiga prognos bedöms antalet abonnenter som är anslutna till vattentäkten i Träkumla att kunna öka. Det kan vara befintliga hushåll med enskilt vatten som vill ansluta eller eventuella nytillkommande hushåll i närområdet. De riskkällor för vattentäkten som förknippas med bebyggelse är främst: - Oljecisterner och kemikalier - Parkering och uppställning av fordon, fordonstvätt - Avloppsanläggningar - Energianläggningar och anläggningsarbeten - Upplag av avfall Oljecisterner och kemikalier I samband med uppvärmning av bostäder hanteras ibland stora mängder olja. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Inom tillrinningsområdet till vattentäkten bedöms oljecisterner för uppvärmning av bostäder förekomma eller ha förekommit. Bekämpningsmedel och övriga kemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av en del medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. 18 (44) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt med avfettningsmedel. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet till vattentäkten. Avloppsanläggningar Huvuddelen av de omkringliggande fastigheterna är anslutna till kommunalt avlopp. Kommunala avloppsledningar kan utgöra en risk för grundvattenförorening genom ett eventuellt ledningsbrott eller läckage, vilket kan medföra spridning av mikrobiella föroreningar samt näringsämnen (kväve och fosfor). Närmaste fastighet som har egen avloppsanläggning (infiltration) är lokaliserad ca 250 meter nordost om vattentäkten. Enskilda avloppsanläggningar med bristfällig funktion kan innebära en risk för grundvattenförorening. I Region Gotlands översiktsplan framhålls enskilda avloppsanläggningar med bristfällig funktion som en orsak till förorenade vattentäkter. - Rening av avloppsvatten i dammar förekommer på fastigheten Träkumla Tjängdarve 2:1 ca 2,5 km nordväst om Träkumla vattentäkt. Risken att denna verksamhet ska utgöra ett hot mot vattentäkten bedöms som liten. - Region Gotland driver en anläggning för rening av avloppsvatten från ca 70 abonnenter i Träkumla med omnejd samt dräneringsvatten från Träkumla kyrkby (se figur 6). Anläggningen är lokaliserad ca 400 meter söder om vattentäkten. Anläggningen togs i drift 1995 och består av två seriekopplade dammar för biologisk nedbrytning av avloppsvattnet samt mekanisk rening. Vattnet leds sedan vidare till tre lagringsdammar. Vid reningen används inga kemikalier. Efter behandling släpps det renade avloppsvattnet i recipient (kanal till Östersjön). En kontinuerlig provtagning av näringsinnehåll och bakterier sker i dammsystemet, enligt ett kontrollprogram. Det har under driften uppkommit problem med otätheter i botten av en av lagringsdammarna, ett problem som har avhjälpts. En bergborrad brunn är installerad invid avloppsanläggningen i syfte att kontrollera grundvattennivåer utanför dammsystemet. Energianläggningar och anläggningsarbeten Riskerna med energianläggningar i jord och berg är dels läckage av petroleum från arbetsmaskiner vid anläggningsskedet, dels läckage av köldbärarvätska vid drift. För bergvärmeanläggningar är främst utförandet av borrhålet samt hålet i sig en risk t.ex. genom att en snabb och relativt öppen transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet men även mellan olika akviferer i kalkstensberggrunden. Det föreligger även en risk att orsaka saltvatteninträngning från djupare delar av berggrunden. 19 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

Enligt lokala föreskrifter för Gotlands kommun (antagen av kommunfullmäktige 2003-08- 18) krävs tillstånd av miljö- och hälsoskyddsnämnden för att inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Inom vattenskyddsområde tillåts enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens anvisningar för värmepumpssystem normalt inte energiuttag ur mark, berg eller grundvatten inom en radie av 300 meter från vattentäkten. Inom övriga delar av skyddsområdet kan jordvärme godtas. Några uppgifter om energianläggningar inom tillrinningsområdet som utnyttjar mark eller grundvatten för uppvärmning har inte framkommit. Anläggningsarbeten omfattar övrig borrning, schaktning, sprängning mm. Riskerna med anläggningsarbeten finns inte med i riskanalysen eftersom dessa risker inte är förknippade med specifika föroreningar utan med ändrade markförhållanden. Anläggningsarbeten regleras dock i vattenskyddsområdets föreskrifter. Upplag av avfall Upplag av avfall är ytterligare en risk förknippad med bebyggd miljö. Inom tillrinningsområdet finns inga platser där avfall tas emot idag, dock bedöms mindre upplag av avfall på enskilda fastigheter förekomma. 5.3.7 Övriga riskkällor - Träkumla kyrkogård ligger ca 100 meter söder om vattentäkten (figur 6). Föroreningar från kyrkogårdar kan vara mikrobiella föroreningar, näringsämnen från gödsling och spridning av bekämpningsmedel. Kyrkan försörjs av vatten från uttagsbrunn på grannfastigheten. - Betongindustrier är belägna ca 2,5 km nordväst om vattentäkten på en plats där det enligt Länsstyrelsen tidigare förekommit täktverksamhet. Risken att denna verksamhet ska utgöra ett hot mot vattentäkten bedöms som liten. - På en fastighet ca 2,5 km sydost om vattentäkten har man impregnerat virke, främst telefonstolpar och tunnelbaneslipers, med kreosot sedan 1950-talet. Det har konstaterats en förorening i grundvattnet. Enskilda brunnar finns i närområdet där förorening av kreosot tidvis har påvisats, varför dessa fastigheter under 2011 anslutits till vattentäkten i Träkumla. Utredningar på fastigheten pågår. Risken att denna verksamhet ska utgöra ett hot mot vattentäkten bedöms liten. 20 (44) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

Figur 6. Riskkällor inom och i anslutning till föreslaget vattenskyddsområde för vattentäkten i Träkumla. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. 21 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

6 Riskbedömning och skyddsbehov Berggrunden täcks av ett skikt med moränlera som uppgår till uppskattningsvis två meter, vilket normalt ger ett skydd mot föroreningstransporter uppifrån. Utmed vägar och på bebyggda fastigheter samt på jordbruksmark har dock de naturliga jordlagren bearbetats och/eller bytts ut vilket kan öka spridningsmöjligheterna av föroreningar till berggrunden. Det är inte möjligt att i detalj veta den exakta mäktigheten hos moränleran, vilket beaktas vid avgränsningen av vattenskyddsområdet. Liksom på andra platser på Gotland kan det finnas s.k. karstbildning eller slukhål som ökar risken för föroreningsspridning till berggrunden. Det är inte möjligt att i detalj veta om och i så fall var dessa slukhål är belägna. Även detta beaktas vid avgränsningen av vattenskyddsområdet. 6.1 Riskbedömning och riskanalys Riskbedömningen är en sammanvägd bedömning av sannolikheten för att en föroreningskälla kan komma att påverka vattentäkten negativt samt bedömning av konsekvensen för vattentäkten vid en oönskad händelse. Sannolikhetsbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker sannolikheten för att en oönskad händelse bedöms kunna inträffa. - Sannolikhet för riskförekomst inom tillrinningsområdet - Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom tillrinningsområdet - Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkten Konsekvensbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans bestämmer den negativa konsekvensen för vattentäkten vid en eventuell oönskad händelse. - Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets känslighet för påverkan - Avståndets inverkan på reduktionen av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattentäkten - Emissionens förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning - Emissionens farlighet - Belastning, mängd och volym av emissionen - Utbredning av riskförekomst 22 (44) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

Det som bedöms utgöra största riskerna för vattentäkten i Träkumla är: - Hantering av bekämpningsmedel och gödsel i samband med jordbruk inom vattentäktens tillrinningsområde. - Läckage från näraliggande (20 m) kommunal avloppsledning - Djurhållning - Olyckor på näraliggande vägar. - Enskilda avlopp. Merparten av de fastigheter som berörs av föreslaget vattenskyddsområde är dock anslutna till kommunalt avloppssystem. Det finns en osäkerhet kring hur stor risk som kyrkogården innebär för vattentäkten i Träkumla. 6.2 Skyddsbehov Eftersom jordlagren består av moränlera utgör detta ett skydd mot föroreningar. Det är därför av vikt att inte penetrera jordlagren i samband med t.ex. energiborrningar och på så sätt skapa en transportväg för föroreningar från markytan till det underliggande grundvattenmagasinet. Ett högt skydd behövs i vattentäktszonen. Analyser har visat på bakteriell förekomst i råvattnet från vattentäkten. Detta indikerar att vattentäkten tidvis kan vara påverkad av avlopp eller gödselhantering. Skyddsbehov finns och regleras i skyddsföreskrifterna. 23 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

7 Utformning av vattenskyddsområde Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar och resultatet av riskanalysen föreslås ett vattenskyddsområde enligt bilaga 1. Berörda fastigheter redovisas i fastighetsägarförteckning i bilaga 2. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen. Indelningen i skyddszoner för vattentäkten i Träkumla har i första hand skett på hydrogeologiska grunder: vattenuttag, grundvattenbildning samt jordlagrens- och berggrundens hydrauliska egenskaper. 7.2.1 Vattentäktszon En vattentäktszon avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. 7.2.2 Primär skyddszon Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Även särskilt känsliga (sårbara) infiltrationsområden skall beaktas vid identifiering av primär skyddszon. Gränsen mellan 24 (44) repo001.docx 2012-03-29 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx

primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn. 7.2.3 Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år. 7.2.4 Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Om bedömningen visar att den tertiära skyddszonen kan utelämnas ska detta motiveras. 7.3 Avgränsning av vattenskyddsområdet 7.3.1 Uppskattning av vattentäktens influensområde Storleken på vattentäktens influensområde beror av grundvattenbildning, vattenuttag, grundvattenytans naturliga lutning, magasinets hydrauliska egenskaper. Influensområdets storlek har uppskattats genom att kombinera två olika ekvationer (1 och 2). Ekvation 1 beskriver vattenbalansen mellan kontinuerligt uttag och grundvattenbildningen över en viss area. 2 Q R W (1) 0 Där: Q W R0 = Vattenuttagets storlek = 12,25 m 3 /dygn. = Grundvattenbildning = 15 mm/år (låg uppskattning i syfte att inte underskatta influensområdets storlek) = Influensområdets radiella avstånd från pumpbrunnen (m). Ekvation 2 är en omskrivning av Thiems formel som beskriver förhållanden mellan uttag, avsänkning, avstånd och transmissivitet. s Där: s Q R ln( T r ) s 2 T Q R ln( ) r 0 2 w 0 w = Avsänkning i pumpbrunnen. Beräknad utifrån specifik kapacitet, erhållen vid provpumpning samt vattenuttagets storlek (Q). (2) 25 (44) repo002.docx 2013-06-14 HWEN p:\1353\1300928_vattenskydd_region_gotland\000\19 original\300 träkumla\\2015-03-03 ansökan om vattenskyddsområde för träkumla vattentäkt_version 1.2_rev.docx