Logistik ö: Sjötransporter Godstrafik 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden SIK (2005) (2006) 2 Hanterade godsvolymer i svenska hamnar 185 000 180 000 175 000 170 000 1000-tal ton 165 000 160 000 155 000 150 000 145 000 140 000 2 002 2 003 2 004 2 005 2 006 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden SIK (2007) (2006) 3 1
Persontrafik 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden SIK (2005) (2006) 4 örutsättningar Kostnadseffektivitet genom Stor lastkapacitet Minidiskussionsuppgift ri färdväg på internationellt vatten 12 nautiska mil (1=1852m) från kusten Vilka Låga är rörliga sjötransportens kostnaderfördelar? unker (olja) arleds Hamn 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 5 Godstyper Hanterade godsvolymer i svenska hamnar 2006 70 000 60 000 50 000 1000-tal ton 40 000 30 000 20 000 10 000 - lytande bulk Torr bulk ontainrar Roro-enheter nnan last 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 6 2
artygets kapacitet Längd över allt skrovets största längd Mellan perpendiklarna i vattenlinjen redd Lastutrymme Tex 20 fots containrar lane meters för RoRo Volym i kubikfot eller kubikmeter jupgående ribord: höjden av fartygets slutna däck ovan vattenlinjen Olika fribord för olika vatten vid olika årstider ödviktton (dwt) Vikten av last inkl förråd när fartyget är lastat till sommarfribord 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 7 Strukturer för marina system - länk Två specifika hamnar kopplas samman med en relation ärjetrafik artyget töms alltid helt vid hamnanlöp 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 8 lera länkar örlänger cykeltiden rekvensen på en länk sjunker, alt krävs fler fartyg artyget töms helt i vändande hamn länsning: ompositionering av godset för att underlätta lossning 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 9 3
Slingsystem nkelriktat slingsystem kan ge lång transportväg för enskilt gods artygen töms i princip aldrig helt Kräver avsevärd godsuppföljning och flänsning = Motriktad länk dvs 2007-09-11 Logistik 10 Källa: Lumsden (2006) lera länkar med en central länk Ofta någon central mittlänk, tex mellan två kontinenter vgörande att ha fyllt fartyg i den centrala länken j betydelsefullt exakt vilken hamn som lastar/lossar, varför samtliga hamnar blir bashamnar = ashamn = entral länk 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 11 eeder Ofta för transporter mellan kontinenter eederverksamhet med mindre fartyg Ger ökat hanteringsarbete = ashamn 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 12 4
Hierarkiskt feedersystem Överordnat linjesystem med feederlinjer Kräver mycket stora investeringar = Länk i feeder = ashamn = Länk i linjetrafik 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 13 Obalanser Strukturella fterfrågan och utbud på gods i en hamn stämmer ej överens Kan lindras genom att gods transporteras till/från hamnen på annat sätt Kan lindras genom konvertering av godstyp via lastbärare Minidiskussionsuppgift Konstruktionsberoende Vissa typer av fartyg kan enbart transportera en typ av gods Operationella Varför kör fartygen inte alltid fullastade? eror på planering och användande av fartyg och lastbärare Kommersiella artyg kan köra tomma till hamnar där de får bättre betalt 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 14 Styckegodsfartyg Traditionellt avsett för icke enhetsberedd last Lastbommar (5-8 ton) och kranar ger stor flexibilitet gällande hamnförhållanden elas in i LoLo RoRo Tillbringar ca 30-50% av den totala rundresetiden Multi-purpose ship 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 15 5
ontainerfartyg LoLo ontainrar ger säkerhet och effektivitet vid lastning/lossning Saknar oftast kranar vilket begränsar antalet destinationer ontainrarna placeras vilande på varandra Modern hanteringsutrustning ger en kapacitet på 30 containrar / h 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 16 RoRo-fartyg ffektivaste sättet att överföra gods mellan olika transportslag Rullande enhetsbärare - bilar, semi-trailar, lastbilar, järnvägsvagnar ger kort hamntid ålig fyllnadsgrad pga dåligt höjdutnyttjande Kombinationer RoRo- och LoLo förekommer 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 17 ilfartyg Speciell typ av RoRo: P (Pure ar arrier) Kapacitet: 6000 7000 bilar T (ar Truck arrier) 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 18 6
ärja och passagerarfartyg lytande broar Hälften av utrikeshandeln på kombinerade pax/godsfartyg 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 19 Transport av torra och fasta laster ement, säd, kol 1 000 300 000 ton (80 000) Kombinationsfartyg O/O, OO ulkfartyg 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 20 Tankfartyg lytande bulklast Råolja står för största kvantiteterna Råoljetankfartyg Transport från oljefält till raffinaderi Värmeslingor i lasttankarna gör oljan lätt att pumpa Lastning 6-12 h, lossning 10-20 h Upp till 500 000 tons kapacitet (ger höga försäkringskostnader pga potentiell miljöpåverkan vid haveri) Produkttankfartyg Transport av förädlade petroleumprodukter 2-3 grupper av tankar som innehåller 6-11 tankar Kemikalietankfartyg Som produkttankfartyg fast med speciell ytbehandling av tankarna och speciella pumpar Specialtankfartyg ör tex asfalt, vin, melass 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 21 7
Pråmsystem Största delen av kostnaden för ett fartyg ligger i teknikdelen örskepp (pråmar) + akterskepp (skjutbogserare) Har inte slagit igenom 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 22 Kanalfartyg Transporter på inre vattenleder Yttre skrov anpassat till kanalernas maximikapacitet 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 23 Snabba färjor en snabbaste tillväxten under senaste decenniet nskrovsfartyg och katamaraner 30 50 knop (55 92 km/h) ör pax och personbilar Högsta koldioxidutsläppen per personkilometer av alla transportslag (inkl flyget) Pga dåligt bränsle, hög fart och låg fyllnadsgrad Ingen hänsyn tagen till eventuellt gods 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 24 8
iskussionsuppgift Samlas i grupper om 3-4 personer Hur kan effektiviteten i ett sjötransportsystem ökas? iskutera såväl systemförbättringar som förbättringar av lastbärarna. Om 10 minuter går vi igenom gruppernas förslag 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 25 Systemutveckling unktionsöverlappning Många fartyg tillverkade för speciellt ändamål Kan leda till problem med alternativa transporter om godsflödet avtar Godstyper kan dock transformeras genom enhetslaster och ge funktionsöverlappning Överstora fartyg Låg marginalkostnad för att ta ytterligare gods Hög bristkostnad att inte kunna ta emot gods pga platsbrist Ger överstora fartyg, dvs extrakapacitet Kortsiktig fördel: konkurrenskraftigt Långsiktig fördel: lättare att sälja efterfrågan oftast växer ikapp överstorleken ykeltiden Om transporttiden minskar, ökar terminaltidens andel Kräver utveckling av nya hanteringsmetoder 2007-09-11 Logistik Källa: Lumsden (2006) 26 9