Kompetensutvecklingsprojekt Ädellöv 2

Relevanta dokument
Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat

Kompetensutvecklingsprojekt Bioenergi från skogen

Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Förslag/uppslag till examensarbeten

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild:

Regeringsuppdrag avseende beräkning av hur stor del av Skogsstyrelsens anslag som kan härledas till arbete med biologisk mångfald

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Vad är skogsstrategin? Dialog

Åtgärdsprogram för levande skogar

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Kommunal Författningssamling

Skogsstrategi Arvika kommun

Bevarandeplan Natura 2000

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Skogsstyrelsens författningssamling

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

så fungerar det med skydd av värdefull natur

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Utlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan.

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till omtryck av föreskrifter om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

Revision av skogscertifierade fastigheter 2017

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

SKÖTSELPLAN Dnr

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Grönstrukturplan för tätortsnära skogar och grönytor

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden

Konsekvensutredning vid omtryck av Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket.

Praktisk naturvård 15hp

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Bevarandeplan Natura 2000

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Redovisning av regionala insatser inom ramen för Sveriges nationella skogsprogram

Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden

Hållbara bygder vår framtid

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Aktiviteter inom Skogsstyrelsen som innebär förenklingar för företagen

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Skador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Restaureringsplan för N2000-området Borg inom projektet Life Bridging The Gap, LIFE15 NAT/SE/000772

Krokoms kommuns styrdokument

Att anlägga eller restaurera en våtmark

är klart endast undertecknandet återstår. Tillträde beräknas ske till hösten.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare kr

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11)

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Ädellövskog för framtiden: Skötsel och naturvård i praktiken

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter?

Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

KORT OM WWF M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Hur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Intensifiering av Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Transkript:

Dnr 2010/4927 Projektet i korthet 2011-01-01 2014-10-31 Kompetensutvecklingsprojekt Ädellöv 2

Projektbeställare Johanna From Projektledare Per Taube Anna Petersson Therese Ludwig Projektgrupp Anette Arvidsson Rickard Åman Åsa Roos Lars Dahlén Ing-Marie Axelsson Linda Jakobsson Gun-Marie Bäckström Maria Högvall Nordin Maria Nordström Sakkunnig Per Hazell Koordinatörer Martin Sallnäs Dan Åman Bernt Flinck Datum 2014-10-15 Skogsstyrelsen Vallgatan 8 551 83 Jönköping

Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Syfte och bakgrund... 1 3 Genomförande... 1 4 Mål och resultat... 2 4.1 Effektmål... 3 4.2 Omfattningsmål... 3 4.3 Resultatmål... 3 5 Vad händer efter projektets slut?... 4

1 Sammanfattning Projektet har höjt kompetensen när det gäller skötsel av ädellövskog ur miljö- och produktionssynpunkt hos 6 600 aktörer. Projektet har också genererat dokumentation över hur enskilda områden bör förvaltas omfattande cirka 4 800 hektar. Målsättningen att bidra till måluppfyllelsen av stödprogrammet Öka arealen ädellövskog inom EU:s landsbygdsprogram har uppfyllts. Närmare 3 000 hektar har bedömts uppfylla stödkriterierna och därmed beviljats stöd för återskapande. 2 Syfte och bakgrund Syftet med projektet var att bidra till nyanläggning och återskapande av ädellövskog. Under de senaste 200 åren har den äldre (>130 år) ädellövskogen minskat drastiskt i Sverige. Reduktionen uppgår till 98 procent och den befintliga ädellövskogen utgör i dag endast en procent av skogsmarksarealen. I Sverige finns en för Europa unik ädellövskog, den boreonemorala ädellövskogen. I EU:s habitatdirektiv finns den boreonemorala ädellövskogen (9020) och ädellövskog i branter (9180) utpekade som prioriterade habitattyper. För att kunna bevara den biologiska mångfalden är det av stor vikt att utöka och utveckla dessa typer av habitat. Inom den boreonemorala zonen har de flesta av ädellövskogarna en bakgrund som tidigare kulturmark i form av löväng och hagmark. En stor del av dessa växer nu igen på grund av ändrad markanvändning med följd att ädellövträden allt mer undertrycks och riskerar att försvinna. Inslag av ädellöv i landskapet utgör en resurs för utvecklingen av företag inom såväl besöksnäring med koppling till jakt, fiske, friluftsliv som inom friskvård och rehabilitering. Ädellövskogen har positiv inverkan för boende genom att berika tillvaron och ofta är affektionsvärdet stort för dessa områden. Arealen som föryngras med lövskog behöver bli större i Sverige. Projektet bidrog till delmål 2, Förstärkt biologisk mångfald, i miljökvalitetsmålet Levande skogar, som anger att mark föryngrad med lövskog ska öka. För att utöka och bevara ädellövskog behövs kompetenshöjning och rådgivning om både skötsel och hur man förstärker biologiska värden knutna till ädellövskog. Den svenska landsbygdspolitiken har som övergripande mål en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Idén med projektet var att genom kompetensutveckling om hållbart nyttjande av ädellövskog bidra till uppfyllelsen av landsbygdspolitiken. 3 Genomförande 1

Projektet erbjöd aktörer inom skogsbruket kompetensutveckling kring nyanläggning och återskapande av ädellövskog samt skötsel av första generationen ädellövungskog. Huvudaktiviteten var enskild kunskapsöverföring (rådgivning), men inom projektet erbjöds också informationsaktiviteter i form av skogskvällar, mässor samt exkursioner. Kalibreringsträffar genomfördes för de konsulenter som arbetade med kunskapsöverföring för att säkra ett enhetligt budskap om ädellövskogsskötsel, stödvillkor och projektets administrativa rutiner. Projektet hade en koppling till det ekonomiska stödet Öka arealen ädellövskog. Projektet marknadsförde täckningsbidrag till skötselåtgärder för att utöka arealen ädellövskog och bistod aktörerna med kunskapsunderlag (rådgivningskvitto) för hur enskilda bestånd bör förvaltas. Rådgivningskvittot användes som underlag till projektplan vid ansökan om ekonomiskt stöd för att utföra skötselåtgärder. Kunskapsöverföringen skulle - Lyfta vikten av biologisk mångfald kopplad till ädellövskog och anpassad skötsel för att utveckla denna som en del av ett hållbart skogsbruk. Genom ökade kunskaper om biologiska och ekonomiska värden skulle projektet bidra till att öka intresset för ädellövskog och stimulera till att ytterligare ädellövskogar skapas och förvaltas ekologiskt. - Öka den areal som föryngras med ädellöv men även verka för att återskapa ädellövskog i successioner med igenväxning. Genom ökad kunskap om de olika värdena i ädellövskogen skulle projektet bidra till att säkra denna miljö. Information och rådgivning om skötsel för att bevara ädellövskogen och de biologiska värdena knutna till ädellövskog skulle bidra till att öka mängden död ved. - Bidra till att det ekonomiska värdet av skogen ökade genom förbättrad skogsskötsel. - Verka för ökad riskspridning genom diversifiering mellan olika trädslag i landskapet vilket ger näringsidkaren större frihet bedriva ett uthålligt skogsbruk. Dessutom skulle skogen bli mer attraktiv för turistrelaterad verksamhet genom att rekreationsvärdet ökade. Ett ökat intresse för anläggning och efterföljande skötsel av ädellövskog skulle också bidra till att arbetstillfällena ökade på landsbygden 4 Mål och resultat Projektmålen delas in i effektmål, omfattningsmål och resultatmål. Markägarna upplevde det som mycket positivt att utbildningen genomfördes där de har förvaltningsansvaret. Det finns en stor styrka i att på plats förklara och motivera vilka typer av åtgärder så väl som hänsynstaganden som är relevanta. 2

Skogsstyrelsen har ökat sin kontaktyta påtagligt och projektet har inneburit stora möjligheter att föra ut det skogspolitiska budskapet. Kontakterna har inneburit dialog med markägare, entreprenörer och virkesköpare. 4.1 Effektmål Projektet var kopplat till stödet Öka arealen ädellövskog. Omkring 2600 objekt har besökts i fält tillsammans med fastighetens förvaltare. Ca 2000 aktörer har ansökt om bidrag för att skapa ädellövskog, och bidrag har utgått till ca 3000 hektar. I drygt 90 procent av ansökningarna har Skogsstyrelsens rådgivningskvitton använts som underlag, och 88 procent av dem som deltagit i rådgivning anger att rådgivningen varit ett stöd för deras ansökan. Projektets mål var att rådgivningen skulle bidra till nyanläggning och återskapande av 3000 hektar, och att 80 procent av de deltagare som ansökte om stödet skulle uppge att rådgivningen bidragit till eller varit ett stöd för deras ansökan. 4.2 Omfattningsmål Omfattning Mål Resultat Berörd areal Antal deltagare rådgivning Antal deltagare Informationsaktiviteter Antal deltagare kurs Rådgivning om nyanläggning, återskapande av ädellöv eller skötsel av ädellövungskog på minst 4 000 hektar. Rådgivningen om nyanläggning, återskapande av ädellöv eller skötsel av ädellövungskog för minst 2 770 deltagare. Information om stöd och åtgärder för nyanläggning, återskapande av ädellöv eller skötsel av ädellövungskog för minst 2 850 deltagare. Kurs om ädellövskogsbruk för minst 25 deltagare. Areal som fältbesökts och där kunskapsöverföringen till aktörerna skett motsvarar ca 4 800 hektar. Omkring halva arealen avser nyetablering och resterande framröjning av ädellöv. 3 300 personer som förvaltar 772 000 ha mark har fått utökad kompetens om ädellövskog inom projektet. 2 400 aktiviteter är genomförda. Av deltagarna var 615 st kvinnor, 85 st yngre än 40 år och 5 st yngre än 25 år. Bland männen var 40 st yngre än 25 år, 465 yngre än 40 år. Informationsaktiviteter har genomförts vid 77 tillfällen och nått ca 3 300 deltagare. Kurser för externa rådgivare har genomförts på två platser. 8 deltagare i Tingsryd och 14 deltagare i Halmstad. Ackreditering av sju personer har skett hos behörig myndighet. 4.3 Resultatmål Projektet har nått sina resultatmål; ca 80 procent av deltagarna (i samtliga aktiviteter) anser att de fått tillräckligt med kunskap för att kunna fullfölja nyskapande eller skötsel av ädellöv. Ca 90 procent har angett ett bra eller mycket bra helhetsintryck av kunskapsförmedlingen. 3

5 Vad händer efter projektets slut? I Skogsstyrelsens ärendehanteringssystem Navet finns aktuella rådgivningsytor och tillhörande rådgivningskvitton dokumenterade. Materialet kan användas vid framtida rådgivning till skogsägare, uppföljning av enforma analyser, stöd vid utövande av tillsyn, materialet kan användas för utsökning mot riktade målområden. Ytorna kan ingå som frivilliga avsättningar i gröna planer, områden kan på längre sikt förväntas hysa signalarter och bör därför inventeras mer ingående. I ett landskapsplaneringsperspektiv kan dessa öar fungera som stepping stones i vid migrationer. Att erbjuda bidrag för åtgärden samtidigt som kunskapsöverföring är en given framgångsfaktor. Möjligheten att styra genomförandet är starkt korrelerat med de krav som kunde ställas på aktören i kontext av villkoren för att bidrag ska utgå. Virkesköparna är en god hjälp till att skaffa fram objekt, dels ingår det i certifieringsstandarden att utföra skötsel i NS bestånd, vilket varit eftersatt, dels har de en stor kontaktyta mot presumtiva aktörer. Den genomförda kunskapsöverföringen med tillhörande objekt bör följas upp i framtiden för att säkerställa att intentionerna uppmuntras och fullföljs. Effekten i skogen kan utvärderas ytterligare om en uppföljning görs om ca 10 år. Konsulenterna på distrikten har haft störst påverkan på det utmärkta resultatet. Genom arbetet med projektet har konsulenterna lärt sig mycket om ädellöv, kommunikation och redovisning samtidigt som man utvecklat nya förmågor. Man har tränat upp en skicklighet som Skogsstyrelsen kommer att ha nytta av i sin ordinarie verksamhet. En mer detaljerad dokumentation av miljövärden i objekten är önskvärd. En enkel dokumentation av t.ex. signalarter i objektet ökar kunskapsnivån och ger en bättre grund inför framtida skötsel. Detta ställer ökade krav på de konsulenter som ska genomföra kunskapsöverföringen. Entreprenörer som utför åtgärderna efterlyser mer omfattande och enhetligare uppmärkning/snitsling av punktobjekt (t.ex. hålträd) som ska beaktas vid återskapandet. Normalt anses rådgivningskvittot vara tillräckligt tydligt för att fungera som instruktion vid genomförandet. Man poängterar att underlaget är bra att utnyttja vid diskussion med markägaren, ofta har ägaren synpunkter på utförandet, till exempel att alla lågor ska tas bort eller att man inte vill ha tillskapade högstubbar. För att motivera kravet på hänsyn är rådgivningskvittot ett bra stöd. 4