Hur går det för skogens fåglar?

Relevanta dokument
(Heldbjerg 2005). foto john larsen. Mindre flugsnappare påträffas på Kullaberg i stort sett varje år. tidskriften anser 17 1/07

Småbiotoper och jordbruksfåglar

Fåglar på standardrutter i och utanför skogliga värdetrakter

Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?

Fågellivet i Ullådalen Inventering och beskrivning av fågellivet inom och runt det tänkta planområdet i Ullådalen, Åre

Häckande fåglar i Uppsala län

Fågelinventering vid Storfinnforsen

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

Lagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering

Lagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering

Häckande fåglar i Värmland. Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata

Landskapets betydelse för fåglarnas förekomst och populationsutveckling: en pilotstudie med monitoringdata från Svensk Fågeltaxering och NILS

STANDARDRUTTERNA Resultatprotokoll från kombinerad punkt- och linjetaxering

2018:16. Fåglar som mått på miljön i Västmanlands län. Trender för miljöindikatorer och arter

TEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ

Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005

Fåglar påverkas av många verksamheter

Planavdelningen. Härryda Kommun

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Varför naturvård på landskapsnivå?

Häckande fåglar som RUS-indikatorer för biologisk

Standardrutter i Stockholms län. Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet. Faktablad 2012:1. Samarbete med Stockholms Ornitologiska Förening

Häckfågelinventering vid Galtryggen våren Nina Rees

Standardiserade fågelinventeringar i Uppsala län

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

INVENTERING AV FÅGLAR

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Fåglar, fladdermöss och vindkraft. Richard Ottvall Martin Green Jens Rydell Foton: Fåglar Åke Lindström om inget annat anges Fladdermöss Jens Rydell

Bevarandeplan för SE Ånnaboda

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Fågelinventering vid Lommarstranden i Norrtälje kommun

Meddelande nr 2015:33. Miljöövervakning av häckande fågelarter i Jönköpings län

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2009

Kan vi återskapa naturvärden?

Vad är ni beredda att göra åt detta?

Revirinventering av fåglar inom naturreservatet på Västra Femöre, Oxelösunds kommun under år 2012

Det finns tre metoder att välja mellan och du räknar antalet individer inte antal häckande par.

Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017.

Fågelinventering längs två alternativa ledningsstråk för anslutning av Moskogens vindpark till stamnätet. Bengt-Göran Carlsson Limo Natur

För fjärde året i följd sedan starten 2007 fortsatte samarbetet

Sjöfågeltaxeringen - metod

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Vilka fågelarter förekommer här?

CES-ringmärkningen vid Älviken 2011

1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) Bebyggelse och hårdgjord mark. Undersökningsområde. Öppet vatten.

SKÖTSELPLAN Dnr

Hur går det för fåglarna i Dalarna?


Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Kompletterande inventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

KORT OM WWF M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2011

Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Fåglar i Velamsunds naturreservat

Övervakning av fåglar i skogsmark i Kronobergs län 1997

Bilaga 3 Naturinventering

Från skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar

Nybro-Hemsjö. Tjäderinventering. Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län. Sekretess!

Naturvärdesinventering (NVI)

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2010

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

MEDDELANDE NR 2008:06. Miljöövervakning av häckande fågelarter i Jönköpings län

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2014

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun


Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning

Titel: Fåglar i Östergötlands skogs- och odlingslandskap trender Adam Bergner, Sofia Jonsson & Lars Gezelius

Punktaxering av terrestra fåglar. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet

Fågelfaunan i olika skogsmiljöer -

Några kortflyttande tättingars förekomst i Kvismaren under 40 år

Artlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Generellt låga smågnagarbestånd, med bottennivå på våren, väntas 2016

Bevarandeplan Natura 2000

Skogsbruk i Svartedalens naturreservat Förslag till natur- och landskapsekologisk hänsyn inför en ny skogsbruksplan inom Svartedalens naturreservat

Fågelinventering Vedboskogen

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Natura 2000-område Lysings urskog Natura 2000-kod SE Länsstyrelsen Östergötland

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2001

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Vad är ni beredda att göra åt detta?

Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl.

Transkript:

Hur går det för skogens fåglar? Martin Green Svensk Fågeltaxering Biologiska inst., Lunds universitet Alla foton om inte annat anges: Åke Lindström

Hur går det för skogens fåglar? Ingen helt enkel fråga att besvara Sen när då? Över hur lång tid? Vad jämför vi med? Vad förväntar vi oss? Vad är rimligt?

Här: De senaste 30-40 åren & 10 åren = den tid vi har mer storskaliga data från & hur har det gått i det senaste?! Riktigt goda, nationellt täckande data har vi bara för de senaste dryga 15 åren!

Förväntningar? Det ska gå bra för allt? Inga arter ska minska i antal? Det ska vara naturligt? Det ska vara stabilt?

Förväntningar? Det ska gå bra för allt? Inga arter ska minska i antal? Det ska vara naturligt? Det ska vara stabilt?

Rimliga förväntningar Kan inte jämföra med helt orörd/obrukad skog! Dynamik! Ökningar & minskningar i samma omfattning i stort Bra = inga oroväckande minskningar & Livskraftiga bestånd av de arter som det finns förutsättningar för i dagens skog

Hur vet vi då hur det går? Genom storskaliga, systematiska inventeringar!

Svensk Fågeltaxering -det största generella fågelprojektet inom den nationella miljöövervakningen Uppdrag: Följa populationsförändringar hos svenska fågelbestånden 1975 Fria punktrutter, sommar och vinter 1996 Standardrutter Ungefär 500 personer räknar 1000 rutter!!

Start Mål Fria punktrutter Sedan 1975 Inventeraren väljer själv tid och plats Under häckningstid & vinter 20 oberoende punkter 5 minuters räkning Samma tid och platser år efter år

Nackdelar med punktrutterna?

Standardrutterna Startade 1996 Trender från 1998 716 rutter Standardrutterna är jämnt geografisk fördelade (var 25:e km) miljö-representativa görs oavsett miljöförsämringar

04E2C Havhult Standardrutt Rutt längs 2 x 2 km ruta En gång per år, bästa häckningstid (maj-juni) Start 04.00 i SV hörnet Punkt- och linjeräkning Räkna ALLT som ses och hörs

Våra inventerare vandrar 3500 km (2000 km) varje år i alla typer av skog, såsom hyggen av olika åldrar, lövskog, täta granplanteringar, contorta, slutgallrad tallskog och gammelskog - i proportion till hur dessa skogstyper förekommer i landet.

Trender för enskilda arter 4 Talltita, Parus montanus (816, -2,7, ***; 171, -4,9, ***; 562, 0,7, NS) 4 Entita, Parus palustris (886, -2,5, ***; 119, -4,1, ***; 122, 1,1, NS) 3 3 2 2 1 1 0 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 1975 1985 1995 2005 2015 Tofsmes, Parus cristatus (355, -0,5, *; 82, -1, *; 319, 2,7, ***) 0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 1975 1985 1995 2005 2015 Svartmes, Parus ater (371, -0,7, ***; 193, -1,9, ***; 378, 0,2, NS) 0.0 1975 1985 1995 2005 2015 0.0 1975 1985 1995 2005 2015

Trender för enskilda arter 2.0 Tjäder, Tetrao urogallus - (159, 1,4, *) 3.0 Tretåspett, Picoides tridactylus - (27, 3, NS) 1.5 2.5 2.0 1.0 1.5 0.5 1.0 0.5 0.0 1995 2000 2005 2010 2015 0.0 1995 2000 2005 2010 2015 Lavskrika, Perisoreus infaustus - (137, 0,7, NS) 1.5 Bergfink, Fringilla montifringilla - (2653, -1,8, ***) 1.5 1.0 1.0 0.5 0.5 0.0 1995 2000 2005 2010 2015 0.0 1995 2000 2005 2010 2015

Skogsfåglar (72 arter) Stark ökning 15% 30 år (- 2012) 10 år (- 2012) Okänd 6% Stark minskning 19 % Stark ökning 14% Okänd 3% Stark minskning 15% Minskning 4% Ökning 7% Stabila 33% Minskning 19% Ökning 17% Stabila 47% 39 % - 22 % + 19 % - 31 % + Betydligt bättre under senare tid än i ett längre perspektiv (Från Sveriges rapportering till EU enl. Fågeldirektivet)

Trendbrott? 10 år Exempel: 4 Skogsduva, Columba oenas (-, -, -; 172, -2,8, ***; 134, 3,3, ***) 4 Entita, Parus palustris (886, -2,5, ***; 119, -4,1, ***; 122, 1,1, NS) 3 3 2 2 1 1 0 1975 1985 1995 2005 2015 0 1975 1985 1995 2005 2015

Trendbrott 10 år - Stabilisering på en ny lägre nivå som dagens landskap tillåter? - Effekt av ökad naturvårdshänsyn? - Skogsvårdslagen 1993 naturhänsyn - FSC i Sverige 1997 naturhänsyn

Skogen och fåglarna Dålig kunskap om exakta orsaker till trenderna. Flest arter i blandskogar (barr och löv) Flest individer i lövskogar Flest arter och individer i oröjda skogar Flest arter och individer om gott om död ved Fuktstråk viktiga Forslund (2003) Det behövs mer variation i landskapet!

Sedan 2007 används data från standardrutterna som indikatorer för flera miljömål www.miljomal.se

12. Levande skogar Levande skogar 2 1,8 1,6 1,4 + 4 = 8-4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Trim Index Levande skogar: tjäder, järpe, skogsduva, gröngöling, mindre hackspett, tretåig hackspett, nötkråka, lavskrika, stjärtmes, svartmes, tofsmes, lappmes, entita, talltita, trädkrypare, domherre (n = 16) Fåglarna: Ingen förändring 2002-2014

Fåglar i äldre skog 9 arter: tjäder, tretåig hackspett, lavskrika, tofsmes, lappmes, svartmes, talltita, trädkrypare och domherre Fåglarna: Ingen förändring 2002-2014

Lövskogsgynnade fåglar 7 arter: mindre hackspett, tretåig hackspett, gröngöling, entita, skogsduva, stjärtmes och trädkrypare Fåglarna: Ingen förändring 2002-2014

Död ved-gynnade fåglar 5 arter: mindre hackspett, tretåig hackspett, gröngöling, talltita och entita Fåglarna: Ingen förändring 2002-2014

Summering Antalet fåglar i skogen minskade ordentligt 1975- ca1995 Från ca 1995 har antalen av många arter stabiliserats på en ny lägre nivå För vissa arter syns en uppgång efter ca 1995 Fler arter som ökar än som minskar efter ca 1995

Men trender är färskvara och vad som händer framöver vet vi inte 3.0 Tretåspett, Picoides tridactylus - (27, 3, NS) 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 1995 2000 2005 2010 2015 Vissa tecken på bra 1990-tal och inledning av 2000-tal, mer negativt i det allra senaste

Tjädern Foto: Leif Gustafsson

Fram till för några år sedan visste alla att - tjäder finns bara i helt orörda och mycket gamla skogar - tjädern har ( alltid ) minskat i antal, och är en starkt hotad fågelart - Och denna bild lever kvar! Men

Med standardrutterna växte en ny bild fram 2.0 Tjäder, Tetrao urogallus - (159, 1,4, *) 1.5 1.0 0.5 0.0 1995 2000 2005 2010 2015 Tjädern finns överallt där det finns barrskog och den har ökat i antal 1998-2014!

Hur går det här ihop????? Foto: Leif Gustafsson

Är vår bild onyanserad och har inget med verkligheten att göra? Sedan diskussionen började: Ganska gott om tjäder (många olika fågelskådare) Jodå, finns i ganska många sorters skog Nya spel etableras i slutgallrad produktionsskog (Flera finska och norska vetenskapliga tjäderstudier) Bilden av en gammelskogsberoende art kom på 1970-talet när det bara fanns gammal skog och hyggen. Klart tjädern bara hittades i gammelskogen då (Svensk hönsfågel-professor) Tjädern har klarat sig förvånande väl i det brukade skogslandskapet (Samma professor) Vi hade fel bild i 30 år (Norsk hönsfågel-professor)

Våra inventerare vandrar 3500 km (2000 km) varje år i alla typer av skog, såsom hyggen av olika åldrar, lövskog, täta granplanteringar, contorta, slutgallrad tallskog och gammelskog - i proportion till hur dessa skogstyper förekommer i landet.

Vilket är betydligt mer representativt än att följa kända spelplatser Följer man endast kända spelplatser kan mönstret (nästan) inte bli annat än minskning

Det gäller gammelskogen mer än tjädern Och gammelskogen har givetvis sitt eget värde och bör skyddas i vilket fall!

Till landets alla fågelräknare för deras ovärderliga insatser! Tack!