Sida 1 (6) Läkarmöte Gynop-registret Mötet öppnades och Mats Löfgren hälsade alla välkomna. Kort information om det praktiska avseende lunch etc. Minisymposium Vaginala infektioner och vaginaltvätt Preben Kjölhede, Universitetssjukhuset Linköping Katja Bohlin, Sahlgrenska universitetssjukhuset/östra P-G Larsson, Kärnsjukhuset, Skövde Preben: Vaginaltvätt vid vaginal och abdominell total hysterektomi på benign indikation Till nytta eller spill av tid och pengar? Studien baseras på retrospektiv uppgift om rutiner för vaginaltvätt, 40-43 kliniker, under åren 2001-2007 samt antibiotikabehandlad infektion patientrapporterad i enkät 8 veckor efter operation. Konklusioner av studien för abdominell total hysterektomi: o Klorhexidintvätt inte bättre än ingen tvätt Resultaten är inte justerade för klorhexidinstyrka, när och hur! o Tvätt med koksaltslösning tycks öka risk för infektion o Antibiotikaprofylax av tveksamt värde Men resultaten är inte justerade för typ av antibiotika, dosering. administrationssätt eller timing! o Rökning och fetma tycks vara betydande riskfaktorer o Kirurgiska faktorer av betydelse: Undvik organskada, särskild på urinvägarna Undvik blödning och därmed blodtransfusion o Infektionsfrekvensen låg internationellt sett! o Kommer vi vidare med antibiotikaprofylax och vaginaltvätt? o Nya tag? Riskgruppshantering? Rökstopp och bantning Tänkvärt: Rökare och BMI 30: 21,6 % infektioner Rökare och BMI 25-30: 17,9 % infektioner Ej rökare, BMI < 25: 11,5 % infektioner o Kirurgisk utbildning - rätt kirurgisk teknik o Studien är hypotesgenererande och anger inte nödvändigtvis kausalitet. o För detta behövs stora randomiserade kontrollerade studier.
Sida 2 (6) Konklusioner för studien om vaginal hysterektomi o Klorhexidintvätt: Samma slutsats som för abdominell total hysterektomi o Tvätt med koksaltslösning tycks öka risk för infektion, särskild UVI o Antibiotikaprofylax tycks vara av värde Men resultaten är inte justerade för typ av antibiotika, dosering. administrationssätt eller timing! o Fetma tycks vara en betydande riskfaktor o Kirurgiska faktorer av betydelse: Undvik organskada, särskild på urinvägarna Samtidig prolapsoperation en skyddande faktor(?) o Infektionsfrekvensen låg internationellt sett! o Kommer vi vidare med vaginaltvätt? o Nya tag? Riskgruppshantering? Viktreduktion?? Ej stor effekt BMI < 25: 12 % infektioner BMI 25-30: 14 % infektioner BMI 30: 15 % infektioner Kirurgisk utbildning - rätt kirurgisk teknik Ej för lång op tid, kort vårdtid (fast-track!) o Studien är hypotesgenererande och anger inte nödvändigtvis kausalitet. o Randomiserade kontrollerade studier behövs!. Fortsättningen? Vet vi egentligen mer om värdet av vaginaltvätt vid hysterektomi nu? Dags för en stor välgjord randomiserad multicenterstudie! Projektplan under bearbetning! Intresserade kliniker kontakta Shefqet Halili Shefqet.Halili@lio.se eller Preben Kjölhede Preben.Kjolhede@lio.se, båda finns i Linköping. Koksalt och UVI vad är mekanismen? Svar: Bakterierna späds ut och vid återhämtning sker en obalans i vaginalfloran. Kan även bero på att man använde KAD längre. Jämfört internationellt: Påverkar användningen av AB-profylax att det är lägre frekvens? Svar: Det har man ingen uppgift om i nuläget.
Sida 3 (6) Katja: Preoperativ vaginaltvätt inför hysterektomi to be or not to be Man har gjort en lokal studie där man har slutat vaginaltvätta inför operation på Östra sjukhuset. Se PowerPoint-presentation KatjaBohlin_Vaginaltvätt.ppt för beskrivning och resultat. Hur ser frekvensen ut för operation åren innan? Andra ändringar i rutiner än vaginaltvätt? Operatörens kompetens? Svar: På ÖS ökade op-tiden m 12 min förra året men i övrigt ingen skillnad. Östra har tjockare patienter och uterus väger mer, längre op-tid och större blödningsmängd peroperativt, men ingen skillnad mellan åren. Operatörens kompetens har man inte tittat på. P-G: Vaginal infektion Se PowerPoint-presentation PGLarsson_Tvätta eller ej vid hysterektomi.ppt för beskrivning och resultat. Konklusion: Om man ska sluta vaginaltvätt bör man först kontrollera att det inte finns någon bakteriell vaginos. Diagnosen bakteriell vaginos (BV) är så osäker vad ska man titta efter? Svar: Titta efter laktobaciller, finns de är patienten frisk. I Skövde ger man antibiotika i 3 dagar, sätts vanligtvis in i samband med läkarbesök inför operation, om det finns BV. Om inte så får patienten vanlig antibiotikaprofylax i samband med operation. Man har dock inte gjort någon studie på detta. Man kontrollerar även igen i samband med operation, om patienten har diagnosen BV. Finns det evidens för att laktobacilltalet minskar signifikant efter vaginaltvätt? Svar: Finns en biofilm i vagina som är så pass tjock att den inte går att ta bort mekaniskt med vaginaltvätt, men vid kirurgi går den lätt att skära igenom. Har man gjort någon studie att tre dagars peroperativ antibiotikabehandling ger större effekt än vanlig perop antibiotikaprofylax. Svar: Nej. Kan ph användas för att mäta risken av BV? Svar: ph som screeningmetod ja, men ej som säker diagnostik. Säkrare att mikroskopera. Minisymposium Inkontinenskirurgi Maud Ankardal, Hallands sjukhus/halmstad Anders Kjaeldgaard, Karolinska universitetssjukhuset/huddinge Predisponerande faktorers inverkan på resultat efter inkontinenskirurgi Maud Se PowerPoint-presentation MaudAnkardal_predisp_faktorer110401.ppt för beskrivning och resultat. Kan en snedfördelning helt förklara skillnaderna mellan retropubisk och obturatorisk? Svar: Den står för en stor del, men man kan inte säga att det är helt säkert.
Sida 4 (6) Nöjdhet jämfört med läckage? Svårt att få fram hur nöjd pat är, när behövs återbesök? Svar: Intressant att siffran för nöjd ser ut som den gör. Informationen innan kan göra mycket, att patienten har en realistisk förväntan. Långtidsuppföljning? Svar: Blir aktuellt att göra efter ett par år. Troligtvis med kohortutskick till samtliga opererade. Röknings och BMIs påverkan? Svar: Det har man inte tittat på ännu. Registerdata vs RCT? Svar: De kompletterar varandra. Metoden fungerar i RCT-urvalet (t ex lågriskpopulation) metoden används sedan till alla pat. Registret kan sedan visa om det fungerar för alla patienter. Den svåra frågan är kanske ska alla patienter opereras utifrån riskfaktorer. Preoperativ utredning inför inkontinenskirurgi Anders Se PowerPoint-presentation AndersKjaeldgaard_PreopUtred.ppt för beskrivning och resultat. Är det någon klinik som har gräns för operation pga BMI. Svar: Lite olika, någon har, andra har rekommendation men ej helt stopp. Andra försöker påverka patienten att gå ned i vikt före operation. Hur högt ska BMI vara för att sätta gräns? Svar: Individuella överväganden. Viktigt välja rätt metod för att få bra resultat. Röknings påverkan (specifikt hosta)? Svar: Ej analyserat ännu. Sänkning av främre vaginalvägg? Svar: Ej analyserat ännu. För patientens uppfattning av resultat ge rätt info så att hon har rätt förväntningar. Workshop Rapportgeneratorn - inriktning infektioner (interaktivt) Mats Löfgren & Mathias Pålsson Först en allmän fråga till auditoriet: Använder deltagarna Rapportgeneratorn? Några av svaren: Öppnar men använder inte tittar på infektioner, vårdtider tittar på de egna siffrorna om det som kommer i återrapporterna. Bra att kliniken visar vad som finns för att peppa inmatningen. Kort genomgång av funktionaliteten. Se webbhjälpen på www.gynop.org eller via menyvalet?/starta webb-hjälp. Det pågår ett utvecklingsarbete med Rapportgeneratorn där det kommer att göras en uppdelning på resp. registersträng. Mer information om detta och en möjlighet att se hur det kommer att se ut skickas ut till klinikerna när en prototyp finns. Finns ännu inget datum för när detta skall vara klart. 1. Variabler/urval att lägga till som saknas i nuläget: Lägg till validitetet för enkäterna (hälso, 8v, 1år) 2. Saknas urval för faktiska bedömningen benign, malign från PAD. 3. Saknas urval för benign hyst pga prolaps eller annat 4. Ändra klassindelningen för vårdtid så att den överensstämmer med SFOGs årsrapport. En öppen fråga från Gynop-registret; kan inloggningen tas bort i Rapportgeneratorn så att den blir öppen? Svar: Ingen klinik sa direkt nej, ett 10-tal tyckte att det lät OK. Inget beslut tas i frågan i nuläget.
Sida 5 (6) Erfarenhet från andra kvalitetsregister som har öppnat statistikuttaget. Två rationella skäl: Att lägga något bakom lösenord = kan uppfattas som hemlighetsmakeri, att man har något att dölja Utan inloggning använder fler rapportgeneratorn, man slipper komma ihåg inloggningsuppgifterna och slipper momentet med inloggning. Operativ vana vid kirurgi övning ger färdighet? Thomas Högberg, ansvarig för tumörsträngen i Gynop-registret håller på att undersöka om det går att ta fram ett operationsindex för att se om operatörernas färdighet går att se utifrån data i Gynop-registret. Se presentation ThomasHögberg_ÖvningGerFärdighet.ppt. Att utveckla vidare: Titta på om och hur bedömningen hur patienten ska opereras påverkar utfallet. GynopNet webbversion Webbversionen av gynop är under färdigställande och kommer att driftsättas strax före eller strax efter semestrarna. Säkerheten uppfyller alla krav dvs. SITHS-kort. Det är den (klinik) som levererar data som har ansvaret för leveransen. Gynop-registret har ansvaret att kunna erbjuda adekvat säkerhet. Därför kommer klinikerna att kunna registrera data med lägre säkerhet än SITHS-kort däremot kommer inga data att kunna hämtas för egen analys utan SITHS-kort. Registerfrågor Har man idéer på hur registret kan förbättras, kontakta den som är delregisteransvarig för resp. registersträng eller registrets huvudorganisation i Umeå Att följa konservativ behandling av prolaps i Gynop? Det finns ett stort behov av att följa patienter som erhåller konservativ behandling (ex prolapsring) och Gynop-registret infrastruktur vore idealisk att använda. Går det (eller finns det planer) att lägga till en sträng för "konservativ behandling UNS"? (Jönköping) Svar: Möjlighet finns att lägga in det, men flera kliniker måste vara intresserade av att registrera det. De som är intresserade får komma med förslag på hur det ska lägga upp. Behöver även finns någon som har tid att analysera data, eftersom de redan befintliga registeransvariga har fullt upp med de data som redan finns. Även frågan om att lägga till sfinkterplastiker efter förlossning kom upp. Denna punkt togs även upp av Eva Fornell från Linköping vid styrgruppsmötet dagen innan användarmötet. Kommentar från klinikerna: De strängar som redan finns bör bli fullständiga innan man lägger till nya strängar. Om behandling skulle registreras bör man även se till att få med alla som görs i öppenvården också. Svårt att få användarna att fylla i även detta. Johan Skoglund får i uppgift att återkomma med frågan även vid nästa möte. Mjuka frågor och frågor om livskvalitet Livskvalitetsfrågor bör läggas till, men de måste mäta det som avspeglar effekten av operation. Johan Skoglund, Jönköping åtar sig att ta upp tråden avseende de mjuka frågorna som tagits fram i Örebro och tidigare presenterats på läkarmötet i mars 2010.
Sida 6 (6) Frågor om rökstopp Kommit önskemål från flera kliniker att lägga till frågor om patienten erbjudits hjälp till rökstopp perioperativt. Katja Bohlin, Östra sjukhuset tar på sig att ta fram förslag på frågor. Exempel på frågor som kommit in är: T ex i anamnesdelen vid inskrivning: Har rökavvänjning erbjudits? Har patienten genomgått rökavvänjning? Har patienten slutat röka? I 8-veckorsenkäten: Hur länge varade rökstoppet? Har patienten börjat röka postoperativt? I 1 års uppföljningen: Har länge varade rökstoppet postoperativt? Har patienten återupptagit rökningen? Mötet avslutas. Ingen formell utvärderingsrunda men på öppen fråga med handuppräckning bedömdes mötet varit värt att besöka och att formen för dessa möten skall behållas. Vid penna Birgitta Renström Justerat av Mats Löfgren