ehabilitering ur ett individperspektiv

R ehabilitering ur ett individperspektiv En enkätundersökning bland sjukskrivna i Stockholms, Kristianstads och Västernorrlands län Rygg Nacke och 4

R ehabilitering ur ett individperspektiv En enkätundersökning bland sjukskrivna i Stockholms, Kristianstads och Västernorrlands län Ulla Gerner Försäkringskassan i Stockholms län Rygg Nacke och 4

Förord Denna rapport är den fjärde från en svensk undersökning vars syfte är att studera arbetsoförmåga på grund av rygg- och nackbesvär. Den svenska undersökningen ingår i ett internationellt projekt, Work Incapacity and Reintegration, som genomförs i Sverige, Danmark, Israel, Nederländerna, Tyskland och USA. Rygg- och nackbesvär är de vanligaste orsakerna för långvarig sjukskrivning och förtidspensionering i Sverige och i många andra länder. Kunskapen om varför arbetsoförmågan ofta blir långvarig eller bestående är fortfarande begränsad. Klart är dock att många faktorer inverkar. Förhållanden på arbets platsen och tillgång till medicinska behandlingar och arbetslivsinriktad rehabilitering är några av faktorer som har betydelse för möjligheten att återvinna arbetsförmågan. Regionala skillnader har hittills inte belysts i den svenska undersökningen. Ett syfte med denna rapport är att undersöka om det finns skillnader mellan de sjukskrivna med rygg- och nackbesvär i Försäkringskassan i Stockholms, Kristianstads och Västernorrlands län. Ett annat syfte är att studera vilka åtgärder som vidtas i de tre försäkringskassorna för att hjälpa de sjukskrivna tillbaka till arbete och vilka resultat som uppnås med åtgärderna. Även skillnader mellan män och kvinnor redovisas. Rapport 1 från projektet innehåller en beskrivning av såväl den svenska som den internationella studiens syfte, metod och genomförande och en redovisning av den svenska undersökningsgruppens funktionsförmåga, hälsotillstånd, sjukhistorik, arbetsförhållanden m.m. vid studiens start. Använda mätinstrument redovisas i rapport 2. Rapport 3 innehåller en beskrivning av vilka medicinska åtgärder som vidtagits i syfte att skapa förutsättningar för de sjukskrivna att återgå i arbete. Undersökningen genomförs i Sverige i samarbete med Yrkesortopediska enheten på Sahlgrenska Universitets sjukhuset vid Göte borgs universitet samt försäkrings kassorna Göteborg och i Stockholms, Kristianstads, Västmanlands och Västernorrlands län. Stockholm i december 1999 Edward Palmer Chef för utredningsenheten

Innehåll Sid Inledning...7 Bakgrund...8 Rapportens uppläggning...10 Syfte...11 Läsanvisningar...12 Metod...13 Urvalskriterier och urval...13 Mätinstrument...14 Insamling av uppgifter med enkäter...15 Översikt av utvärderingsmodellen...15 Beskrivning av populationen...18 Bakgrundsvariabler...22 Sociodemografiska förhållanden...26 Familj och levnadsförhållanden...28 Arbetsförhållanden...28 Sammanfattning...31 Hälsa och levnadsvanor...33 Diagnosfördelning...33 Självskattad hälsa...35 Arbetsförmåga Work ability index...50 Sammanfattning...58 Arbete...60 Attityd till arbetet...60 Psykosocial arbetsmiljö...61 Fysisk arbetsmiljö...65 Möjligheter till återgång i arbete...66 Sammanfattning...77 Försäkringskassans insatser...79 Sammanfattning...88 Åtgärder...89 Sammanfattning...92 Sammanfattning av skillnader mellan kassorna...93 Diskussion...94 Litteraturförteckning...97

Inledning Föreliggande rapport ingår som en delrapport i det s.k. ISSA-projektet som finns beskrivet i en rapport från RFV (Bergendorff et al 1997). De inledande sidorna i denna rapport bygger i hög grad på RFV:s rapport. Eftersom man ska kunna läsa rapporterna oberoende av varandra, har det ansetts viktigt att upprepa en del bakgrundsfakta. Hela det internationella projektet finns beskrivet i en artikel i ISSA:s tidskrift International Social Security Review Nr 2 1997 sid 3 21. I ISSA-projektet har en mängd material samlats in och det kommer att redovisas i olika rapporter. Denna rapport behandlar resultat av enkäter bland långvarigt sjukskrivna med nack- och ryggbesvär och har tillkommit på initiativ av försäkringskassan i Stockholms län och Riksförsäkringsverket. Tillsammans med försäkringskassorna i dåvarande Kristianstads län och Västernorrlands län beslöt man under våren 1998 att bearbeta en del av resultaten för de tre kassorna och presentera dem i en gemensam rapport. 7

Bakgrund Besvär från rygg och nacke är den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning och förtidspensionering i Sverige för närvarande. Drygt en femtedel av nybeviljade sjukbidrag och förtidspensioner har ryggbesvär som diagnos (RFV 1997) och av dem som varit sjukskrivna mer än 60 dagar i följd har en femtedel ryggbesvär som diagnos (RFV 1995). Den totala samhällskostnaden för ryggbesvär har i Sverige uppskattats till 30 miljarder kronor (RFV 1996, Socialstyrelsen 1996). Kunskapen om orsakerna till ryggbesvär är ännu otillräcklig, men man har kunnat påvisa multifaktorella orsaker till sjukfrånvaro i samband med kroniska ryggbesvär (Hall et al 1994). Det är också klart att såväl arbetets art som ersättningsformer under sjukskrivningstiden samt individens egen bedömning av möjligheten att arbeta har betydelse för sjukfrånvaron. Orsakerna till förtidspensioneringar och långa sjukskrivningar kan därför bl.a. sökas i psykosociala och ergono miska förhållanden på arbetsplatsen, diagnostisering och behandling i sjukvården samt i tillämpningen av socialförsäkringen (Bergendorff et al 1997). Efter lagändringar 1991 respektive 1992 har arbetsgivarna fått ett allt större ansvar för rehabilitering av sina anställda och de ska påbörja en rehabiliteringsutredning efter fyra veckors sjukskrivning om det inte är obehövligt (AFL 22 kap 3 ). Försäkringskassorna fick i samband med lagändringen 1992 ett ökat ansvar för rehabilitering av sjukskrivna och de tilldelades dessutom ett samordningsansvar för rehabiliteringen. Kassorna tilldelas årligen särskilda medel för köp av rehabiliteringstjänster. Forskning har visat att arbetsmotivationen vid sjukfrånvaro sjunker snabbt; med 25 procent vid tre månaders och med 65 70 procent vid sex månaders sjukskrivning (Öberg 1989). Trots ökade resurser för arbetslivsinriktad rehabilitering sedan 1992, har det visat sig att sådan rehabilitering startar så sent att prognosen för arbetsåtergång har försämrats märkbart (RFV 1995). RFV konstaterar sammanfattningsvis i sin rapport (Bergendorff et al 1997) att använda behandlingar och rehabiliteringsåtgärder har utvärderats i liten utsträckning trots de stora satsningarna både inom sjukvård och socialförsäkring. Som regel har inte samspelet mellan arbetskrav, hälsotillstånd, indi- 8

Bakgrund videns attityder och bedömningar, drivkrafter i socialförsäkringens regelsystem och försäkringstillämpning studerats i utvärderingarna. (sid 19) I ett flertal andra länder har man under 1990-talet också noterat ständigt ökande kostnader för rygg- nackbesvär och arbetsoförmåga i samband därmed (SOU 1996:113). För att skaffa mer kunskap såväl nationellt som internationellt om dessa frågor initierade ISSA (International Social Security Association) 1993 ett internationellt projekt om arbetsoförmåga och återgång i arbete. Det är ett jämförande projekt kallat Work Incapacity and Reintegration med deltagande från socialförsäkringsadministrationerna i Danmark, Israel, Nederländerna, Sverige, Tyskland och USA. Populationen består av långvarigt sjukskrivna på grund av ryggbesvär. Materialet är unikt, eftersom man följer individerna och deras rehabilitering i två år och därutöver inhämtas information om åtgärder i sjukvården, hos arbetsgivare och på försäkringskassor (Bergendorff et al 1997). Vid FoU-enheten vid försäkringskassan i Stockholm pågår ett liknande projekt med Tyskland som samarbetspartner, men det främsta syftet med den studien är att undersöka motivation för rehabilitering. I Sverige har undersökningen utförts i fem försäkringskassor: Stockholm (lokalkontoren i dåvarande Region Söder), Göteborg, Kristianstad, Västmanland och Västernorrland och population består av ca 2000 individer. Det internationella projektets syfte och även det svenska är att undersöka hur fler sjukskrivna kan återföras i arbete (Bergendorff et al 1997). Delmålen är 1. att studera och jämföra betydelsen av de åtgärder som vidtas av socialförsäkringsadministration, hälso- och sjukvård samt arbetsgivare i syfte att återföra sjukskrivna människor i arbete 2. att studera hur hälsotillstånd, levnadsförhållanden, sociala förhållanden, arbetsförhållanden och arbetsmarknad samt ekonomiska drivkrafter och socialförsäkringens utformning påverkar processen mot arbetsåtergång. 9

Rapportens uppläggning Den här rapporten är således en resultatredovisning av vissa delar av den stora undersökningen och berör enkätsvar från tre försäkringskassor: Stockholm, Kristianstad och Västernorrland. Vissa jämförelser och referenser görs till RFV:s rapport (Bergendorff et al 1997). Först presenteras syfte, metod och undersökningsmodell samt en beskrivning av populationen på vissa bakgrunds- och sociodemografiska variabler. Därefter följer resultatredovisning indelat efter ämnesområdena: Hälsa och levnadsförhållanden, Arbete, Försäkringskassans insatser samt Åtgärder. Efter varje avsnitt följer en sammanfattning av de viktigaste resultaten. Sista avsnittet är en Sammanfattande diskussion. Resultaten har i de allra flesta fall redovisats efter kön och försäkringskassa och ibland även efter ålder. Skillnader har så långt möjligt signifikanstestats och redovisats i figurer med medelvärden för olika hälsoindex med ett 95-procentigt konfidensintervall. 10

Syfte Syftet med den här rapporten är att göra en resultatsammanställning av de fyra enkäterna för vissa utvalda frågor för tre försäkringskassor att undersöka skillnader mellan kassorna och även mellan könen att studera hur det gått för de långvarigt sjukskrivna under de två år undersökningen omfattar och vilka åtgärder som satts in. 11

Läsanvisningar De allra flesta resultat redovisas i procentsiffror. Det framgår av rubriker i tabeller och diagram vilken typ av siffror det är frågan om. Försäkringskassa förkortas i bland till Fk och i bland används ordet kassa. De tre försäkringskassor som ingår i rapporten förkortas i tabeller och diagram enligt följande: Stockholm (Sthlm), Kristianstad (Krstad), Västernorrland (Västrnrl och Vnrl). I stapeldiagrammen har i bland förkortningar av kategorier varit nödvändiga för att få plats. Oftast framgår kategorierna av en tabell med klartext eller i text i anslutning till diagrammet. I vissa diagram finns könen uppdelade och då alltid männen till vänster och kvinnorna till höger. De diagram som visar kassanivå ska alltid läsas från vänster till höger med ordningen Stockholm, Kristianstad och Västernorrland (i vissa figurer kan det vara svårt att särskilja toningen i staplarna). En speciell typ av diagram har använts för att redovisa olika hälsoindex. I dessa figurer ingår signifikanstestning med ett 95- procentigt konfidens intervall. Där staplarna är helt skilda från varandra är skillnaden signifikant. I exemplet nedan är könsskillnaden i Västernorrland (de två staplarna längst till höger) signifikant, men inte i Kristianstad och Stockholm. De olika indexen har olika värden, vilket framgår av Y-axeln. Av texten framgår vad högre respektive lägre värden betyder.,56 95% CI Zungs depressivitet,54,52,50,48,46,44 N = 152 207 92 128 87 143 Sthlm Krstad Västrnrl Kön Män Kvinnor Försäkringskassa 12

Metod Undersökningen är en framåtblickande kohortstudie där en grupp följs från sjukskrivningens början och under två års tid. Personer som uppfyllde vissa kriterier togs fram från kassornas sjukfallsregister och togs med allteftersom de kom fram efter 28 dagars sjukskrivning (inklusive sjuklöneperioden) mellan november 1994 och oktober 1995. Efter denna period togs inga ytterligare sjukskrivna med. Det bör noteras att alla som uppfyllde urvalskriterierna togs med. Eftersom ingen kontrollgrupp finns, kan utfall (fortsatt sjukskrivning, förtids pensionering, arbetsåtergång) endast jämföras mellan grupper inom undersökningsgruppen (Bergendorff et al 1997). I föreliggande rapport har genomgående jämförelser mellan könen gjorts, men också mellan försäkringskassor och i vissa fall befolkningen i stort. Urvalskriterier och urval Populationen består av personer som varit sjukskrivna för ryggoch/eller nackbesvär på heltid minst 28 dagar. I den internationella delen av studien begränsar man sig till 90 dagars sjukskrivning för ländryggsbesvär. Att man i den svenska studien valt en något annorlunda design beror på att man ville ha mer kunskap även om de kortare sjukfallen (28 dagar). Följande urvalskriterier gällde: anställd i åldern 18 59 år sjukskriven på heltid i minst 28 dagar i följd (inklusive sjuklöneperiod) besvär i ländryggen eller i nacken som första sjukskrivningsdiagnos på det läkarintyg som gällde 28 dagar efter sjukskrivningens början. 13

Metod Följande kriterier gällde för att utesluta personer från studien: arbetslös företagare med enbart B-inkomst ryggbesvären hade samband med graviditet ryggbesvär på grund av fraktur, tumör, infektion eller känd generell inflammatorisk ledsjukdom. Det var inte praktiskt möjligt att göra ett slumpmässigt urval av alla sjukskrivna i Sverige som uppfyllde kriterierna, eftersom diagnoser inte finns med på databilder eller -register. Granskningen måste därför ske manuellt i sjukfallsregister. Man valde därför ett begränsat antal försäkringskasseområden till undersökningen och områdena valdes så att de skulle representera storstad, landsbygd, olika befolkningssammansättningar samt olika typer av försäkringskassor. Valet föll på dåvarande region Söder vid försäkringskas san i Stockholms län och på försäkringskassorna i Göteborg och dåvarande Kristianstads län samt Västmanlands och Västernorrlands län (Bergendorff et al 1997). Insamlingen av de sjukskrivna till kohorten (undersökningsgruppen) skedde alltså från november 1994 till oktober 1995. Handläggare på lokalkontoren gick igenom sjukfallen minst en gång i veckan. De personer som uppfyllde kriterierna rapporterades så fort som möjligt efter den 28:e sjukskrivnings dagen på en särskild lista till projektgruppen på RFV. I föreliggande rapport finns, som tidigare nämnts, endast tre försäkringskas sor med: Stockholms, dåvarande Kristianstads samt Västernorrlands län. Det var endast de kassorna, som var intresserade av denna speciella resultatredovisning. Det har dock visat sig intressant ur jämförelsesynpunkt, eftersom här finns representerat storstad, glesbygd och även olika delar av landet från norr till söder. Mätinstrument Sammanlagt fyra enkäter sändes ut under de två åren uppföljningen pågick. Den första enkäten, 28-dagarsenkäten, sändes ut efter fyra veckors sjukskriv ning och den andra, 90-dagarsenkäten, 90 dagar efter sjukskrivningens början. Den tredje och den fjärde enkäten sändes ut ett respektive två år efter sjukskrivningens början. 14

Metod Enkäterna täcker in följande områden arbete social situation och ekonomiska förhållanden hälsotillstånd, levnadsvanor och livskvalitet läkarbesök och behandlingar arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder attityder till olika inblandade rehabiliteringsaktörer (arbetsgivare, hälso- och sjukvård samt försäkringskassa). Många frågor återkommer i alla enkäterna och jämförelser kan således göras mellan enkäterna. I föreliggande rapport har dock sådana jämförelser endast utförts på gruppnivå, s.k. aggregerad nivå, och individuella förändringar har inte studerats. Insamling av uppgifter med enkäter Den första enkäten sändes ut efter 28 dagars sjukskrivning med ett följebrev om att deltagandet var frivilligt. Deltagarna hade möjlighet att ställa frågor om undersökningen till projektgruppen på Sahlgrenska universitetssjukhuset som är den medicinska expertisen i undersökningen, och det bidrog förmodligen till positiv svarsbenägenhet (Bergendorff et al 1997) För samtliga enkäter gällde samma påminnelserutiner; två skriftliga och en per telefon där det var möjligt. De tre andra enkäterna sändes sedan ut efter 90 dagar, ett år respektive två år till alla som besvarat den första enkäten. Enkätundersökningen avslutades under hösten 1997. Översikt av utvärderingsmodellen I den internationella studien har man enats om en speciell utvärderingsmodell. Den har inte kunnat följas helt i denna rapport, eftersom alla variabler inte finns medtagna här, men det kan ändå vara på sin plats att presentera modellen här. Den kan tjäna som en vägledning till resultatpresentationen. I modellen kan tre delar urskiljas individ vid ingången till studien process under den tvååriga uppföljningstiden 15

Metod utfall i slutet av studien. 16

Metod INDIVID SYSTEM/STRUKTUR OBJEKTIVA KÄNNETECKEN DEMOGRAFI - ex: ålder, kön, utbildning SOCIOEKONOMI, ARBETE - ex: yrke, näringsgren SJUKHISTORIK - ex: tidigare sjukfall, behandlingar, rehab ARBETS- MARKNADS- HISTORIK - ex: arbetslöshet SUBJEKTIVA KÄNNETECKEN BETEENDEN/ ATTITYDER - ex: rökning, attityd till arbete ARBETSFÖR- HÅLLANDEN - fysiska krav - psykosociala arbetsförhållanden m.m HÄLSA -allmänt -funktionsförmåga m.m POSITIVA/ NEGATIVA INCITAMENT - inkomstbortfall - anställningstrygghet - förslag om F/Sjb m.m. BEHANDLINGAR/ ÅTGÄRDER - sjukvård - arbetsgivare - försäkringskassa m.m. ARBETS- FÖRMÅGA/ OFÖRMÅGA EFFEKTER AV ÅTGÄRDER PÅ - allmänt hälsotillstånd - funktionsförmåga - aktivitet m.m. EGEN UTVÄRDERING - av effekten - av åtgärd UTGÅNGSLÄGE PROCESS UTFALL Figur 1.1 Modell för utvärdering av behandlingar, handläggning av sjukfall och av rehabiliteringsåtgärder (Efter Bergendorff et al 1997) 17

Beskrivning av populationen För de tre kassor som ingår i detta material var den totala populationen 1203 personer. Totalt fanns för de tre kassorna 105 vägrare och studiepopulationen bestod alltså av1098 individer. Bortfallet i de olika enkäterna redovisas nedan. Riksförsäkringsverket har i sin första rapport om undersökningen (Bergendorff et al 1997) analyserat bortfallet för den stora population som innehöll ytterligare två försäkringskassor. Man fann signifikanta skillnader i ålders- och könsfördelning mellan dem som inte deltog i enkätundersökningen och studiepopulationen. Andelen yngre var större i bortfallet än i studiepopulationen. En större andel av männen än kvinnorna underlät att besvara den första enkäten. De som var sjukskrivna mindre än 90 dagar besvarade den första enkäten i mindre grad än övriga i undersökningsgruppen. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader i diagnosfördelning eller tidigare sjukhistorik mellan bortfallet och undersökningsgruppen. Någon ytterligare bortfallsanalys har inte gjorts för denna resultatredovisning. Fördelningen per försäkringskassa framgår av nedanstående tabell. Tabell 2.1 Studiepopulation efter försäkringskassa Försäkringskassa Antal Procent Vägrare Antal Stockholm 505 46 51 Kristianstad 297 27 35 Västernorrland 296 27 19 Totalt 1098 100 105 18

Beskrivning av populationen Tabell 2.2 Enkätsvar efter försäkringskassa och i procent av studiepopulationen Enkät 28 dagar 90 dagar 1 år 2 år Fk N Proc N Proc N Proc N Proc Stockholm 361 71 291 58 257 51 224 44 Kristianstad 223 75 186 63 160 54 146 49 Västernorrl 233 79 195 66 179 60 163 55 Totalt 817 74 672 61 596 54 533 49 Västernorrland har genomgående den högsta svarsfrekvensen och Stockholm den lägsta. 80 Diagram 2.1 Studiepopulation fördelat per försäkringskassa och svarsfrekvens i procent av studiepopulationen 70 60 50 40 30 20 Sthlm Krstad Vnrl Totalt 10 0 Studpop 28dgr 90dgr 1 år 2 år I diagrammet nedan framgår svarsfrekvensen efter kön i procent av studie populationen. Kvinnorna besvarade genomgående enkäterna i större utsträckning än männen. 19

Beskrivning av populationen 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Diagram 2.2 Svarsfrekvens per kön i procent av studiepopulation 28dgr 90dgr 1 år 2 år Män Kv 20

Beskrivning av populationen Svarsfrekvens för de olika enkäterna framgår av figuren nedan. Figur 2.1 Svarsfrekvens vid olika enkättillfällen Population 1203 personer Vägrare 105 personer Studiepopulation Kohort 1098 personer Deltagit i enkät 28 dagar 74 procent (817 personer) Deltagit i enkät 90 dagar 61 procent (672 personer) Deltagit i enkät 1 år 54 procent (596 personer) Deltagit i enkät 2 år 49 procent (533 personer) 21

Beskrivning av populationen Bakgrundsvariabler Här redovisas ålders- och könsfördelning samt kassatillhörighet för hela populationen; 1203 personer och sjukperiodens längd för studiepopulationen; 1098 personer. 40 Diagram 2.3 Åldersfördelning per försäkringskassa samt totalt. Procent 30 20 10 Sthlm Krstad Västrnrl Totalt 0 <30 30-39 40-49 50-59 Kristianstad är något överrepresenterad bland de äldre. För övrigt ganska jämn fördelning. Tabell 2.3 Åldersfördelning per försäkringskassa. Antal Försäkringskassa/ Sthlm Krstd Västrnrl Totalt Ålder <30 år 78 39 37 154 30 39 år 150 73 74 297 40 49 år 177 93 103 373 50 59 år 151 127 101 379 Totalt 556 332 315 1203 22

Beskrivning av populationen Diagr. 2.4 Ålder fördelat på kön. Procent 40 30 20 10 Män Kvinnor 0 <30 30-39 40-49 50-59 Männen är något äldre än kvinnorna, men i stort sett har könen liknande åldersfördelning. Tabell 2.4 Ålder efter kön. Procent Ålder Män Kvinnor Totalt Befolkn n=525 n=678 n=1203 <30 år 12 13 13 29 30 39 år 24 25 25 24 40 49 år 30 32 31 26 50 59 år 34 30 31 21 Totalt 100 100 100 100 Fördelningen efter ålder visar att rygg- och nackbesvär är vanligast i åldrarna 40 59 år, där fanns drygt 60 procent av undersökningsgruppen. Gruppen yngre än 30 år var mycket mindre i jämförelse med befolkningen i stort (13 respektive 29 procent). Åldersfördelningen stämmer väl med Riksförsäkringsverkets RiksLSundersökning 1993 1994 för sjukfall över 60 dagar med rygg- och nackdiagnoser. Enda skillnaden är att där fanns 16 procent i gruppen yngre än 30 år, vilket kan förklaras med att de yngsta inte kom in på arbetsmarknaden under åren 1994 1995 i lika stor utsträckning som tidigare (Bergendorff et al 1997). 23

Beskrivning av populationen Tabell 2.5 Kön fördelat på försäkringskassa. Procent Försäkringskassa Män n=525 Kvinnor n=678 Totalt n=1203 Stockholm 47 53 100 Kristianstad 43 57 100 Västernorrland 38 62 100 Totalt 44 56 100 Männen utgjorde 44 procent och kvinnorna 56 procent av populationen. Kvinnorna var alltså överrepresenterade och eftersom det i de studerade geografiska områdena finns fler män än kvinnor (51 respektive 49 procent) visar det att rygg- och nackbesvär har större utbredning bland kvinnor än män (Bergendorff et al 1997). Västernorrland hade en större andel kvinnor än de andra kassorna. Diagram 2.5 Könsfördelning per försäkringskassa och totalt. Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Sthlm Krstd Västrnrl Totalt Män Kvinnor Av de sjukskrivna i Kristianstad och Västernorrland var en större andel kvinnor än i Stockholm. Vad det gäller sjukperiodens längd, finns uppgift för 1098 personer. Ungefär 60 procent hade varit sjukskrivna 29 180 dagar, 13 procent 180 360 dagar, 13 procent upp till 2 år och 14 procent mer än 2 år. I intervallet 29 90 dagar fanns den största gruppen, 42 procent. Kvinnorna hade varit sjukskrivna något längre än männen. Skillnaderna var dock inte signifikanta, inte heller mellan kassorna. Se diagram. 24

Beskrivning av populationen Diagram 2. 6 Sjukskrivningstidens längd per försäkringskassa och kön 400 300 95% CI Sjuksrlängd 200 100 N = 236 269 130 167 111 185 Sthlm Krstad Västrnrl Kön Män Kvinnor Försäkringskassa Eftersom det inte fanns några signifikanta skillnader mellan de olika kassorna och inte heller mellan könen vad det gällde sjukskrivningens längd, kan jämförelser fortsättningsvis göras vid respektive mätning (90 dagar, 1 år, 2 år) utan att ta hänsyn till fördelningen friskskrivna/sjukskrivna vid dessa tillfällen. Diagram 2. 7 Sjukskrivningens längd efter kön. Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 29-90dgr 91-180dgr 181-360dgr 361-720dgr Män Kvinnor >720dgr Antal sjukskrivningsdagar 25

Beskrivning av populationen Sociodemografiska förhållanden Skolutbildning Nästan hälften (44 procent) hade folkskola/realskola/högstadium som högsta skolutbildning och nästan en tredjedel hade enbart folkskola. Jämfört med befolkningen i stort hade denna population lägre skolutbildning. Kvinnorna hade något högre utbildning än männen. Tabell 2.6 Högsta skolutbildning. Procent Utbildning Män Kv Sthlm Krstad Västrn Totalt Befolk n=302 n=410 n=320 n=194 n=198 n=712 Folkskola 35 25 26 36 23 29 19 Realskola/grund 15 16 16 15 15 15 15 Gymnasieskola 31 36 35 30 37 34 43 Eftergymn<3år 10 15 13 10 15 13 11 Eftergymn>3år 9 6 8 5 10 8 8 Annat 2 4 1 1 3 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 Av tabellen framgår att de sjukskrivna i Kristianstad hade den lägsta skolutbildningen och de i Västernorrland den högsta, hela 10 procent var högutbildade där. Åldern har givetvis samband med skolutbildningen och de äldsta hade i större utsträckning folkskola som högsta utbildningsnivå. 26

Beskrivning av populationen 40 30 Diagram 2. 8 Skolutbildning efter kön. Procent Män Kvinnor 20 10 0 Folksk Realsk Gymnas eftg<3år eftg>3år Kvinnorna hade också fler antal skolår än männen, men skillnaden var inte så stor, medelvärdet var 9,8 respektive 10,2 år. Kvinnorna hade längre skolutbildning än männen i alla åldersgrupper utom 30 39 år. 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 2. 9 Antal skolår efter kön och ålder. Medeltal <30 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år Män Kvinnor Sammantaget kan man säga att medelantal skolår var högt om man jämför med typ av högsta skolutbildning ovan. Födelseland Totalt var 83 procent födda i Sverige och 85 procent hade svenska som modersmål. En liten del (7 procent) kom från Finland och av dem tillhörde nästan samtliga Stockholmskassan. Endast 10 procent kom från övriga länder. 27

Beskrivning av populationen Familj och levnadsförhållanden Antal personer i hushållet Det var 454 personer, eller 78 procent av dem som svarat på frågan, som bodde tillsammans med en vuxen person. Ett fåtal hade hemmavarande barn. Socialt stöd Socialt stöd har visat sig ha betydelse för hälsotillståndet och en fråga rörde om man hade tillräckligt stöd från någon eller några personer vid personliga problem eller kriser i livet. Det var 90 procent som svarade att de hade tillräckligt elle r så gott som tillräckligt stöd av någon annan. Männen var mer nöjda än kvinnorna (92 respektive 88 procent). Könsskillnaden bestod inom alla kassor. I Stockholm hade man mer socialt stöd än i övriga kassor och männen i Stockholm hade mest socialt stöd. Andras beroende En fråga rörde om andra personer var beroende av respondenten i sitt dagliga liv. Det var 70 procent som uppgav att andra var beroende av dem till viss eller till stor del. Här rådde omvänd könsskillnad jämfört med frågan om socialt stöd på så sätt att en större andel kvinnor än män uppgav att andra var beroende av dem (72 respektive 67 procent). Könsskillnaden bestod inom kassorna och av kvinnorna i Västernorrland var det hela 77 procent som hade andra personer som var beroende av dem. Även totalt var det en större andel i Västernorrland som hade andra som var beroende av dem. Arbetsförhållanden Arbete före sjukskrivningen Totalt arbetade 46 procent inom offentlig förvaltning och tjänstesektorn (undervisning, hälso- och sjukvård, hemtjänst samt ej närmare specificerat). Största delen är förmodligen arbeten inom hälso- och sjukvård, hemtjänst och barnavård. Det var17 procent som arbetade inom tillverkningsindustrin, 9 procent inom byggnadsbranschen och 10 procent var handels- och restauranganställda. Därefter kom 28

Beskrivning av populationen kommunikation, bank/försäkringsbransch och övrigt. Som framgår av diagrammet nedan, var kvinnorna mest anställda inom gruppen offentlig förvaltning (63 procent) medan männen hade sin största grupp inom tillverkningsindustrin och därefter byggnadsbranschen. Kristianstad hade en relativt stor andel inom tillverkningsindustrin (27 procent), vilket gällde för båda könen. Västernorrland hade 55 procent inom offentlig förvaltning och 69 procent av kvinnorna i Västernorrland fanns inom denna grupp. 70 Diagram 2.10 Branschtillhörighet efter kön. Procent 60 50 40 30 20 Män Kvinnor Totalt 10 0 off förv tillverk byggn handel komm bank/förs övrigt Yrke och socioekonomisk grupp I föreliggande tabell har materialet endast indelats i fyra socioekonomiska grupper enligt SEI (socioekonomisk indelning). Således har ingen indelning av arbetare i facklärda re spektive icke facklärda gjorts, eftersom dessa grupper var så små. Däremot finns grupperna varuproducerande respektive tjänsteproducerande arbetare med. De har ju helt olika typ av arbete varför den indelningen kan vara meningsfull. Inte heller tjänstemännen har graderats. Till gruppen övriga har resten förts, t.ex. jordbrukare. 29

Beskrivning av populationen Tabell 2.7 Yrke efter kön. Procent Yrke/ socioekonomisk grupp Män n=254 Kvin n=408 Totalt n=662 Befolk Varuproduc arbetare 47 9 23 24 Tjänsteproduc arbetare 26 60 47 28 Tjänstemän 21 23 23 48 Övriga 6 8 7 Totalt 100 100 100 100 I socioekonomiskt hänseende avvek populationen i undersökningen tydligt från befolkningen i stort. Det var 70 procent som var arbetare jämfört med 52 procent i övriga befolkningen. Skillnaden mellan könen var stor: 60 procent av kvinnorna arbetade i tjänsteproduktion (t.ex. dagbarnvårdare, undersköterskor, hemtjänsten) medan nära hälften av männen arbetade i varuproduktion. Diagram 2.11 Yrkesgrupper efter försäkringskassa och kön 70 60 50 40 Sthlm Krstad Västrnrl 30 20 10 0 Varupr Tjänstpr Tjm Varupr Tjänstpr Tjm Män till vänster kvinnor till höger Bland kvinnorna i Kristianstad fanns en stor del andel varuproducerande arbetare (22 procent), medan det bland kvinnorna i Västernorrland fanns 69 procent tjänsteproducerade arbetare men 30

Beskrivning av populationen nästan inga varuproducerande. Av männen var nästan hälften varuproducerande i alla kassorna. I Västernorrland var 28 procent av männen tjänstemän. Arbetstid per vecka Frågan rörde normal arbetstid innan sjukskrivningen. Kvinnor arbetade i medeltal 35 timmar per vecka och män 42 timmar. Skillnaden mellan könen var signifikant inom alla åldersgrupper. En liten del arbetade mer än 40 timmar per vecka. Endast 4 procent av männen arbetade mindre än 30 timmar i veckan i jämförelse med drygt en tredjedel av kvinnorna. Tabell 2.8 Arbetstid per vecka efter Fk och kön. Procent Kassa/ Stockholm Kristianstad Västernorrlan d Arb.tid vecka M n=150 K n=201 M n=94 K n=123 M n=87 K n=139 Totalt M n=331 K n=463 30 tim 5 29 5 43 1 30 4 33 > 30 tim 95 71 95 57 99 70 96 67 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 Minst antal veckotimmar arbetade kvinnorna i Kristianstad; nära hälften arbetade mindre än 30 timmar per vecka. Nästan alla män i Västernorrland arbetade mer än 30 timmar per vecka. Sammanfattning Drygt 60 procent av hela populationen (n=1203) befann sig i åldrarna 40 49 år och det är relativt sett fler kvinnor än män som har rygg- och nackbesvär, 56 respektive 44 procent. I Västernorrland bestod populationen till nästan två tredjedelar av kvinnor. Kvinnorna var dessutom sjukskrivna något längre tid än männen, skillnader som dock inte är signifikanta. Populationen visade sig vara sämre utbildad än befolkningen i övrigt, men kvinnorna hade längre och högre utbildning än männen. Västernorrland avvek från de övriga kassorna på så sätt att hela 10 procent av populationen var högutbildad, mot 8 procent i befolkningen. 31