Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Relevanta dokument
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Laborationshandledning för mätteknik

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

RC-kretsar, transienta förlopp

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4


Mät kondensatorns reaktans

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

LABORATION 3. Växelström

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Spolens reaktans och resonanskretsar

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Laboration 1: Likström

FYD101 Elektronik 1: Ellära

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

4:4 Mätinstrument. Inledning

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Ackrediteringens omfattning. Tryck. Temperatur. Bilaga /2798. Siemens Industrial Turbomachinery AB, MLSI, Finspång

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

Laborationshandledning för mätteknik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Laboration II Elektronik

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

1 Grundläggande Ellära

Laborationshandledning

Förberedelseuppgifter DC (Likström)

Sammanfattning av likströmsläran

Lik- och Växelriktning

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elteknik. Superposition

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Simulering med simulatorn TINA version 1.0

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Transkript:

Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1

Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. Har du problem med någon förberedelseuppgift får du hjälp i början av laborationen. a) Gör beräkningarna till uppgifterna 1, 2, 3 och 5. b) Till uppgift 4 skall upp och urladdningskurvorna ritas i digram med graderade axlar. Välj pulshöjden 5 V. Tidskonstanten skall markeras i diagrammet. c) Till uppgift 6 skall E och R1 beräknas. Efter laborationen skall förberedelseuppgifterna och mätprotokollet med kommentarer lämnas in. Uppgift 1: Mätning av spänning Voltmetern Fluke 45 som används vid laborationen har den inre resistansen 10 Mohm. 12 V 330 kω + U 560 kω - U [V] utan voltmeter U [V] med voltmeter Mätfel i % på grund av voltmetern Beräknat Uppmätt värde 2

Uppgift 2: Mätning av ström Strömmen I skall mätas med Fluke 45. Amperemeterns inre resistans på varje mätområde kan beräknas ur nedanstående tabell. Amperemetern kan ställas i läge Auto. Då ställs mätområde ( Range ) och upplösning ( Resolution ) in automatiskt. Använder man inte läge Auto ställs mätområde in med knapparna Hi och Lo. Upplösningen ställs in med knappen Rate. Välj mätområde 100 ma och upplösning Medium. 56 ohm I 10 V 68 ohm 18 ohm I [ A ] utan amperemeter I [ A ] med amperemeter I [A] med voltmeter och ohms lag på resistorn 68 Ω Beräknat värde Uppmätt värde 3

Uppgift 3: Mätning av resistans 33 ohm 15 ohm A 22 ohm 15 ohm B 56 ohm Tänk efter hur denna koppling kan förenklas. Beräkna sedan totala resistansen. 6,8 kohm 3,3 kohm C 1 k ohm D 6,8 kohm 3,3 kohm Resistans A-B [ Ω ] Resistans C-D [ Ω ] Beräknat värde Uppmätt värde med Fluke 45 4

Uppgift 4: Bestämning av kapacitansen hos en kondensator Kapacitansen hos en kondensator skall kontrolleras på tre olika sätt. Du skall mäta med Fluke 29, med RLC-metern PM6303 och med oscilloskop. Kondensatorn som skall kontrolleras är märkt 103. Vilket betyder 10 följt av tre nollor. Enheten är pf. 10000 pf = 10 nf. Mätning med oscilloskop: C1 är den okända kapacitansen. I kopplingen är E en fyrkantspänning som kommer från funktionsgeneratorn FG3 A som finns på laborationsbänken. Använd utgången som är märkt TTL. Den utgången ger pulser som är enbart positiva. Ställ in funktionsgeneratorns frekvens så att kondensatorn hinner upp- och urladdas fullständigt under varje period. Observera att jordpunkten erhålls från funktionsgeneratorn. Anslut potentialen A till kanal 1 på oscilloskopet och potentialen B till kanal 2. Ställ in oscilloskopet så att en fullständig upp- och urladdning av kondensatorn visas på oscilloskopets bildskärm. Läs av tidskonstanten för uppladdning av kondensatorn så noggrant som möjligt på oscilloskopet. Känner man tidskonstanten och resistansen R1 kan kapacitansen beräknas. En enkel handledning för att koma igång med oscilloskopet finns som bilaga till laborationen. R1 B + E - A C1 R1 = 68 kω C1 = 10 nf Mätresultat: Fluke 29 RCL-meter PM6303 Med oscilloskop C [ nf ] 5

Uppgift 5: Mätning av sinusformad växelspänning Du skall ställa in funktionsgeneratorn på olika frekvenser och olika spänningar enligt tabellen. Använd utgången märkt OUTPUT. Den utgången ger en växelspänning som är symetrisk kring noll om knappen DC OFFSET är intryckt. Frekvensen avläses på funktionsgeneratorn och spänningarnas effektivvärde U eff avläses på multimetern. ( frekvensen kan även avläsas på multimetern ). Spänningen ställs in med ratten AMPLITUDE. Sinusformad spänning Ställ in på funktionsgeneratorn Beräknat utifrån inställda värden Avläst från oscilloskopets bild Enligt oscilloskopets mätfunktion f [Hz] U eff [V] T [s] û [V] T [s] û [V] T [s] û [V] 50k 2,00 1500 5,00 200 0,50 50 1,00 6

Uppgift 6: Mätning av temperatur Du skall konstruera en termometer med hjälp av en spänningskälla, en termistor och en voltmeter. Voltmetern skall visa temperaturen så att vid 20 visar voltmetern 20 mv och vid 30 visa r voltmetern 30 mv. Termistorn är ett NTC-motstånd köpt från ELFA. Termistorn har en resistans vid 25 på 10 kohm. På faktasidorna i katalogen kan man läsa att termistorns resistans kan beräknas med sambandet: R = A e B T Här är T temperaturen i Kelvin. B-värdet är för den aktuella termistorn är 3977. Ur detta kan konstanten A beräknas. Vi ser att resistansen inte är linjärt beroende av temperaturen. I ett mindre intervall kan vi ändå anse att sambandet är linjärt. Din koppling skall se ut så här: E Termistor R1 V Temperaturen i mv Du har nu två obekanta att beräkna, E och R 1. Det behövs således två ekvationer. Först beräknas resistansen hos termistorn vid 20 och vid 30 med sambandet ovan. Sedan används spänningsdelning för att ta fram ekvationerna varur E och R 1 löses ut. Voltmeterns inre resistans är 10 Mohm vilket gör att vi kan anse att den inte drar någon ström. Kontrollera termometerns funktion genom att jämföra med en riktig termometer. Temperatur enligt den konstruerade termometern Temperatur enligt en riktig termometer 7

Bilaga 8