ARBETSMILJÖ ~ VERKET Budgetunderlag 2016-2018 Datum Vår beteckning 2015-02-20 AE 2014/118654 Sid 1 (2) Enheten för ekonomi och planering Kerstin Lindberg, 010-730 96 01 arbetsmiljover ket@av.se Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Arbetsmiljöverkets budgetunderlag för åren 2016-2018 Arbetsmiljöverket (AV) överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåren 2016-2018. Utgångspunkten för beräkningarna är regleringsbrevet för 2015 och myndighetens tilldelade anslag för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för anslaget 2:1. Sammanfning Det finns ett tydligt behov av göra mer inom arbetsmiljöområdet för kunna vända den negativa utvecklingen av sjuktal och olyckor, som är relaterad till brister i arbetsmiljön. För AV ska kunna göra mer behöver myndigheten mer resurser för bland annat kunna fortsätta anställa arbetsmiljöinspektörer för kunna inspektera fler arbetsställen än de drygt fyra procent som myndigheten kan inspektera med nuvarande resurser, se över myndighetens regelverk i syfte modernisera och göra det tydligare, satsa på en ökad inspektionsverksamhet och andra aktiviteter som värnar konkurrensneutralitet, särskilt mot så kallade gråa företag, utveckla metoder för, på ett tydligare sätt än i dag, kunna mäta effekterna av myndighetens insatser. Detta utvecklas närmare i bilaga 1. AV gör bedömningen myndighetens ramanslag behöver höjas med 44 miljoner kronor år 2016, ytterligare 29 miljoner kronor år 2017 och 18 miljoner kronor år 2018. Den föreslagna ramhöjningen utgår från ramanslaget för år 2015. De närmare motiven redovisas i bilaga 1. I bilaga 2 återfinns förslag till finansiering för verksamheten, redogörelse för beräknande avgifts-/uppdragsinkomster, investerings- och lånebehov, beställningsbemyndigande, beräknade lånekostnader och förslag till låneram samt behov av anslags- respektive räntekontokredit. Postadress: 112 79 Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 133, Stockholm Telefon: 010-730 90 00 Telefax: 08-730 19 67 E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148
ARBETSMILJÖ ~ VERKET Budgetunderlag 2016-2018 Datum Vår betecknina 2015-02-20 AE 2014/118654 Sid 2 (2) Hemställan Med stöd av vad som anförs i budgetunderlaget hemställer AV regeringen godkänner den föreslagna finansieringen av verksamheten för de närmaste tre räkenskapsåren, regeringen föreslår riksdagen inom utgiftsområde 14 Arbetsliv och arbetsmarknad, anslaget 2:1, ap 1 förvaltningskostnader Arbetsmiljöverket, anvisa ett ramanslag för år 2016 på 568 116 000 kronor, för år 2017 på 597116 000 kronor och för år 2018 på 615 116 000 kronor, regeringen ger AV ett bemyndigande med 18 400 000 kronor på ramanslagets anslagspost 2:1, ap 2, medel för regional skyddsombudsverksamhet, regeringen fastställer låneramen till 59 500 000 kronor för år 2016, regeringen bestämmer anslagskrediten för år 2016 till 3 procent av anslaget, regeringen bestämmer A V:s räntekontokredit till 55 422 000 kronor. Beslut Detta beslut har fats av generaldirektören Erna Zelmin-Ekenhem. Verksamhetsconh oller Kerstin Lindberg har varit föredragande. Bilagor: 1. Motiv för utökning av Arbetsmiljöverkets ramanslag 2. Förslag till finansiering med tabeller. Kerstin Lindberg Sändlista: Arbetsmarknadsdepartementet, Finansdepartementet, Ekonomistyrningsverket, Riksdagens utredningstjänst, Riksrevisionen och Statskontoret
Budgetunderlag 2016-2018, Bilaga 1 Datum Vår beteckning 2015-02-20 2014/118654 Bilaga 1 Motiv för utökning av Arbetsmiljöverkets ramanslag från och med år 2016 Nuläge I årsredovisningen avseende år 2014 har Arbetsmiljöverket (AV) närmare beskrivit det arbete som genomförts under året samt de utmaningar som ligger i dagens och morgondagens allt mer komplexa arbetsliv och vilka krav det ställer på AV utveckla verksamheten. Målet för arbetslivspolitiken är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar människor utestängs från arbetet och som tar hänsyn till människors olika förutsättningar och som bidrar till utvecklingen av både individer och verksamhet. Många utmaningar kvarstår. AV är tätt sammanflätat med utvecklingen och förändringarna på arbetsmarknaden. Ökande sjuktal framför allt bland kvinnor till följd av bland annat stress och andra psykosociala faktorer i arbetsmiljön är oroande och måste hanteras. Detsamma gäller arbetsplatsolyckorna som är vanligast förekommande bland män. Förändringar i anställningsformer, det gränslösa arbetet och stress, är faktorer som påverkar arbetsmiljön både positivt och negativt. Ytterligare en arbetsmiljörisk som uppstått på Sveriges alltmer globaliserade arbetsmarknad är ökningen av underentreprenörer från andra länder. Detta kan leda till oklara ansvarsförhållanden och det lokala systematiska arbetsmiljöarbetet försvåras och säkerheten äventyras. AV har hittills med kraftiga prioriteringar och en hög arbetsbelastning klarat sitt uppdrag med nuvarande anslagsnivå, vilket också framgår av årsredovisningen för 2014. Orsakerna till AV inte förbrukade hela anslaget för 2014 var bland annat personalkostnaderna blev lägre än beräknat på grund försenade ersättningsrekryteringar samt kostnaderna för förändringsarbetet och byte av kontor blev mindre kostsamt än beräknat. Det finns dock ett tydligt behov av göra mer inom arbetsmiljöområdet för vända utvecklingen av sjuktal och olyckor relaterade till brister i arbetsmiljön. Samverkan med parterna på arbetsmarknaden behöver också stärkas bland annat för AV ska kunna bidra på ett bra sätt till det ska vara lätt göra rätt och därmed förhindra människor skadas eller blir sjuka av sina arbeten. För AV ska kunna göra mer så behöver myndigheten mera resurser för bland annat kunna - fortsätta anställa arbetsmiljöinspektörer för kunna inspektera fler arbetsställen än de drygt fyra procent som myndigheten med nuvarande resurser kan inspektera, - se över myndighetens regelverk i syfte modernisera och göra det tydligare, 3
Budgetunderlag 2016-2018, Bilaga 1 - satsa på en ökad inspektionsverksamhet och andra aktiviteter som värnar konkurrensneutralitet, särskilt mot så kallade gråa företag, - utveckla metoder för på ett tydligare sätt än i dag kunna mäta effekterna av myndighetens insatser. Samtliga ovanstående områden ställer krav på en ökad anslagsnivå i enlighet med vad AV utvecklar närmare nedan. 1 Forts rekrytering av arbetsmiljöinspektörer Behovet av fler nyrekryteringar av arbetsmiljöinspektörer har inte varit möjligt täcka sedan 2010 och det främst på grund av det ekonomiska läget inom myndigheten. AV har framgångsrikt arbetat för öka tillsynens effektivitet, med det har långt ifrån kompenserat för den kraftiga nedgången av antalet inspektörer sedan 2006. Pensionsavgångar har inte kunnat återbesättas i den omfning som varit planerad vilket lett till antalet inspektörer minskat under senare år. Medelåldern i den yrkeskategorin är relativt hög vilket gör 67 arbetsmiljöinspektörer går i pension under perioden 2015-2021. I nuläget har AV nästan 240 arbetsmiljöinspektörer vilket kan jämföras med 2006 då de var drygt 350. Behovet av nyrekrytering är akut och kräver en långsiktig planering. De nyrekryterade arbetsmiljöinspektörerna ska genomgå en intern utbildning på 1-2 år innan de kan ges ett mer självständigt inspektionsansvar. Inför 2015 har AV prioriterat rekrytering av 28 nya inspektörer. De kommer nu genomgå den årslånga interna tillsynsutbildningen. Vår ambition är ha 300 arbetsmiljöinspektörer anställda vid utgången av 2018. För klara detta behöver AV rekrytera 110 nya arbetsmiljöinspektörer inom en treårsperiod. Med 300 inspektörer skulle Sverige något närma sig den målsättning som finns inom ILO om en inspektör per tiotusen arbetstagare. Ett ökat antal arbetsmiljöinspektörer möjliggör för AV genomföra fler besök på de cirka 400 000 arbetsställen med 4,3 miljoner förvärvsarbetande som finns på den svenska arbetsmarknaden. Dagens resurser medger endast cirka fyra procent av arbetsställena besöks. Strukturomvandlingar innebär arbetsplatserna blir fler, mindre och mindre enhetliga vilket gör dem svårare analysera, skriva regler för och nå ut med kommunikationen till. Denna utveckling ställer krav på fler inspektioner vilka också blir mer komplexa och resurskrävande. AV förbättrar ständigt urvals- och prioriteringsprocessen kring vilka arbetsställen som ska besökas och hur myndigheten genomför inspektionerna. Detta arbete måste fortsätta. En av myndighetens största utmaningar är rikta inspektioner och kommunikationsaktiviteter till de yrken och branscher där riskerna för skador och sjukdom är störst. Statistiken visar kvinnor och män är sysselsa i olika branscher och utsätts för olika typer av risker vilket ställer krav på jämställdhetsperspektiv vid planering av vår verksamhet. Det kräver forts kompetensutveckling och kunskapsinhämtande. 4
Budgetunderlag 2016-2018, Bilaga 1 Om AV ska kunna öka täckningsgraden när det gäller inspektioner av arbetsställen behöver fler arbetsmiljöinspektörer rekryteras. Det skulle ge bättre förutsättningar på sikt bidra till minska antalet arbetsskador på den Svenska arbetsmarknaden. Ett ökat antal arbetsmiljöinspektörer ökar behovet av andra yrkeskategorier till exempel administratörer, experter, chefer och jurister. Detta innebär vi också behöver mer resurser för omkringkostnader till exempel för större lokalyta och för ökade IT-kostnader. För kunna genomföra ovanstående satsningar behöver AV under den kommande treårsperioden tillföras ytterligare medel: 35 mnkr (2016), 17 mnkr (2017) och 6 mnkr (2018). 2 Regelförnyelse AV:s nuvarande regelverk som består av föreskrifter och allmänna råd är till stor del föråldrat och behöver förnyas och moderniseras. Takten i EU-arbetet när det gäller EU-lagstiftningen har ökat märkbart under senare år vilket ställt stora krav på anpassningar och ändringar i myndighetens regelverk. Många föreskrifter har ändrats vid olika tillfällen och regelverket har därför blivit både omfande och otillgängligt. För kunna göra regelverket mer tillgängligt, tydligt och relevant för intressenterna behöver samtliga regler ses över och revideras mer samlat. Klara och tydliga regler bidrar till det ska vara lätt göra rätt och till en bra arbetsmiljö. Inom ramen för kommissionens regelöversynsprogram (REFIT) pågår en utvärdering av hur de cirka 25 arbetsmiljödirektiven har implementerats i EU:s medlemsländer. Utvärderingen beräknas bli klar under 2015. Resultatet kan visa på behovet av revideringar av de befintliga direktiven och den nya Europeiska arbetsmiljöstrategin vilket också kan ta resurser från AV i anspråk. För kunna göra en samlad översyn av vårt regelverk behöver AV under den kommande treårsperioden tillföras ytterligare medel: 1 mnkr (2016), 3 mnkr (2017) och 3 mnkr (2018). 3 Gråa företag Ett av AV:s mål är färre företag medvetet ska bryta mot arbetsmiljölagstiftningen för få konkurrensfördelar gentemot seriösa företag. Kärnan i myndighetens uppdrag är regelefterlevnad. AV vill på ett samlat och övergripande sätt belysa behov, möjligheter och insatser för nå målet. Genom dra ner på kostnaderna för arbetsmiljön riskerar dessa företag sina anställdas hälsa och de konkurrerar ut seriösa företag. Vi använder begreppet gråa företag för beteckna dessa företag. 5
Budgetunderlag 2016-2018, Bilaga 1 Myndigheten har sedan 2005 arbetat med frågor som tangerar gråa företag bland annat genom projekt och tillsynsstrategier som gäller arbetsställen med arbetskraft som utför riskfyllda arbetet, arbetsställen med tillfällig utländsk arbetskraft samt information i samband med utstationering. De senare är områden där det finns risk man vid anlitandet av utländsk arbetskraft bryter mot arbetsmiljölagstiftningen och därmed får konkurrensfördelar. För nå AV:s mål har vi tagit fram en strategi mot gråa företag. Strategin ska bidra till AV uppnår målet med bra effekt bland annat genom effektivare och mer samordnad myndighetssamverkan och samordnad planering. Regeringen har i regleringsbrevet för 2015 uppdragit åt AV under perioden 2015 2018 stärka sin tillsyns av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för få konkurrensfördelar. Eftersom de så kallade gråa företagen många gånger kan misstänkas bryta mot fler regelområden än det arbetsmiljörättsliga så innefar uppdraget också ett nära samarbete med andra relevanta myndigheter bland andra Skeverket, Konkurrensverket, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Att samverka och få effekt mot gråa företag kräver extra resurser. AV:s anslag har för 2015 inte ökats för genomföra detta uppdrag. För klara uppdraget framöver så behöver myndigheten tillföras mer resurser för bland annat kunna genomföra fler inspektionsinsatser mot gråa företag. Dessa inspektioner är komplexa och tar stora utredningsresurser i anspråk. De är därigenom kostsamma och därför behövs en resursförstärkning. Företag kan också få konkurrensfördelar genom använda farliga, icke godkända produkter. Arbetet med förstärka marknadskontrollen behöver därför också fortsätta för förhindra företag konkurrerar med farliga maskiner som inte uppfyller lagstiftningens krav. För kunna göra förväntade satsningar mot gråa företag och förstärka vår marknadskontrollverksamhet behöver AV under den kommande treårsperioden tillföras ytterligare medel: 6 mnkr (2016), 6 mnkr (2017) och 6 mnkr (2018) 4 Effektutvärdering Statskontorets rekommenderar i sin myndighetsanalys (2014:21) AV ska utveckla analysen av bland annat verksamhetens resultat och de pekar på behovet av arbeta med frågan om effektutvärdering. AV har under senare år haft ambitionen arbeta mer med effektutvärdering. Denna typ av utvärdering är omfande när det bland annat gäller skapa former och systematik och myndigheten har inte kunnat prioritera resurser för detta arbete tidigare. Kraven på AV ska kunna redovisa effekterna av gjorda insatser ökar och ett arbete behöver nu komma igång. AV behöver också anlita extern expertis för hjälpa till i arbetet med utreda effektutvärdering. För kunna genomföra arbetet med effektutvärderingar behöver AV under den kommande treårsperioden tillföras ytterligare medel: 2 mnkr (2016), 3 mnkr (2017) och 3 mnkr (2018). 6
Budgetunderlag 2016-2018, Bilaga 2 Datum Vår beteckning 2015-02-20 2014/118654 Bilaga 2 Förslag till finansiering m.m. Anslagsfinansierad verksamhets, bidrag och övriga intäkter (tkr) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag 2:1, ap 1 Förvaltningskostnader (ram) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag 2:1, ap 2 Medel för regional skyddsombudsverksamhet (ram) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, ap 2 Särskilda jämställdhetsåtgärder - del till AV (ram) 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 498 548 524 116 568 116 597 116 615 116 101 435 101 587 101 600 101 600 101 600 4 240 15 000 0 0 0 Avgiftsintäkter som disponeras (den särskilda informationsverksamheten) 8 825 10 000 10 000 9 500 9 000 Övriga intäkter som disponeras, bidrag 2 293 1 000 1 000 1 000 1 000 Övriga intäkter som disponeras 618 400 400 400 400 Avgiftsinkomster som redovisas mot inkomsttitel enligt den indelning regeringen beslutat 0 0 0 0 0 Summa Uppgifter för åren 2016-18 är beräknade på 2014 års prisnivå. 615 959 652 103 681 116 709 616 727 116 7
Budgetunderlag 2016-2018, Bilaga 2 Utgående överföringsbelopp (tkr) Belopp Utgiftsområde 14 Arbetsliv Anslag 2:1 ap 1* Förvaltningskostnader 29 301 Utgiftsområde 14 Arbetsliv Anslag 2:1 ap 2 Medel för regional skyddsombudsverksamhet 152 Anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, ap 2 Uppdrag om särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö 0 *Överskjutande belopp 25 000 tkr får disponeras under 2015 enligt AV:s regleringsbrev för 2015. Anslag 2:1, ap 2 Medel för regional skyddsombudsverksamhet (ram), disponeras ej. Anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, ap 2 Särskilda jämställdhetsåtgärder - del till AV (ram), disponeras ej Anslagskredit Utgiftsområde 14 Arbetsliv 2:1 ap 1 förvaltningskostnader Anslagskredit i procent av tilldelat anslag 2015 2016 2017 2018 3 % 3 % 3 % 3 % Beräknad nyttjad anslagskredit 14 500 10 000 5 000 0 Avgiftsfinansierad verksamhet, bidrag och övriga intäkter (tkr) 2015 2016 2017 2018 Resultat från föregående år 474 474 274 0 Avgiftsintäkter* som disponeras 10 000 10 000 9 500 9 000 Kostnader för avgiftsintäkter 10 000 10 200 9 774 9 000 Ackumulerat resultat 474 274 0 0 * Den särskilda informationsverksamheten Transfereringsverksamhet, Beställningsbemyndigande Utgiftsområde 14 Arbetsliv anslag 2:1, ap 2 Medel för regional skyddsombudsverksamhet (tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående åtaganden 18 239 18 391 18 391 18 391 18 391 + nya åtaganden 18 391 18 391 18 391 18 391 18 391 - Infriade åtaganden -18 239-18 391-18 391-18 391-18 391 Utestående åtaganden vid årets slut 18 391 18 391 18 391 18 391 18 391 Tilldelad/föreslagen bemyndigande ram 18 400 18 400 18 400 18 400 18 400 8
Budgetunderlag 2016-2018, Bilaga 2 Låneram, amorteringar, ränta (tkr) 2015 2016 2017 2018 Prognos Förslag Beräknat Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret 30 370 41 175 38 075 37 275 Beräknad nyupplåning 24 805 11 900 14 200 11 000 - varav för investering i immateriella tillgångar 9 780 3 000 3 000 3 000 - varav för investering i anläggningstillgångar 15 025 8 900 11 200 8 000 Beräknad amortering 14 000 15 000 15 000 15 000 UB lån i Riksgäldskontoret 41 175 38 075 37 275 33 275 Beslutad/föreslagen låneram 59 500 59 500 59 500 59 500 Beräknad ränteutgift 344 400 378 358 Ränteantagande vid nyupplåning (%) * 0,50 0,50 0,50 0,50 Finansiering av räntor och amorteringar, Utgiftsområde 14, Arbetsliv 2:1 ap 1 Förvaltningskostnader m.m. 14 344 15 400 15 378 15 358 Räntekontokredit hos Riksgäldskontoret Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret (tkr) Räntekontokredit (enligt 21 budgetlagen) 55 422 9