BÖCKER OCH KULTURTIDSKRIFTER 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:7

BÖCKER OCH KULTURTIDSKRIFTER 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:7

Books and Art Periodicals 2002 Böcker och kulturtidskrifter 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Förfrågningar: Birgitta Modigh, Kulturrådet, tel. 08 519 264 16 eller Olof Widmark, Kulturrådet, tel. 08 519 264 25 Printed in Sweden by SCB Tryck, Örebro 2003 ISSN 1403-0276 ISBN 91-85603-97-x Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Kulturrådet 2003

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...4 Sammanfattning...5 Bokförlag...7 Om statistiken...7 Resultat...7 Bokutgivning...15 Om statistiken...15 Resultat...15 Kulturtidskriftstöd...20 Utgivningsstöd...22 Läsvanor...28 Böcker...28 Tidskrifter...33 Bilaga: Bokförlag i förlagsstatistiken...35 SIDAN 3 2003-11-25

Inledning Statens kulturråd har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsområdet. Uppdraget har utvidgats till att gälla även bok- och tidskriftsstatistik. Bakgrunden till uppdraget är att 1997 års bokutredning, Boken i tiden (SOU 1997:141), konstaterade att det saknas en samlad och heltäckande statistik för utgivning och försäljning av allmänlitteratur och kulturtidskrifter. Som en första åtgärd genomförde Kulturrådet hösten 1999 en provundersökning av svenska bokförlag. Resultatet av denna undersökning finns presenterat i rapporten Förlagsstatistik - Resultat av provundersökning för 1998. Denna rapport följdes sedan av Böcker och kulturtidskrifter 1999 i serien Kulturen i siffror. Föreliggande rapport är den fjärde i denna serie och ingår numera i serien Sveriges officiella statistik (SOS). Syftet med statistiken är att beskriva utgivning och försäljning av böcker och kulturtidskrifter. Statistiken ska genomföras årligen och kunna användas för att följa utvecklingen på dessa områden. Den ska fungera som underlag för planering och beslut samt för forskning och allmän information. Till grund för Böcker och kulturtidskrifter 2002 ligger bearbetning och presentation av statistik över Kulturrådets stöd till bokutgivning och kulturtidskrifter under de senaste tio åren, statistik över befolkningens läsvanor samt Förläggarföreningens statistik från sina medlemsförlag. Närmare beskrivning av varje undersökning ges i respektive avsnitt. SIDAN 4 2003-11-25

Sammanfattning Bokförlag Förlagsstatistiken utgörs av Svenska Förläggareföreningens medlemsstatistik 2002 och innehåller uppgifter från 68 allmänlitteraturutgivande bokförlag. Förläggareföreningens egen bedömning är att statistiken motsvarar omkring 75 procent av den totala fakturerade försäljningen av allmänlitteratur 2002. Försäljningen till återförsäljare uppgår till 1 619 mkr och förlagens direktförsäljning till 751 mkr. Utlandsförsäljningen uppgår till 97 mkr. Den största återförsäljaren är bokhandeln (44 procent) medan bokklubbarna står för den största delen av direktförsäljningen (78 procent). Försäljningen av skönlitteratur uppgår till 872 mkr, facklitteratur till 692 mkr och barn- och ungdomslitteratur till 265 mkr. Nytt för 2002 års statistik är att försäljningen av ljudböcker redovisas. Den uppgick till 76 miljoner kronor. Ungefär 74 procent av försäljningen utgjordes av originalutgivning och 26 procent av reprint. Antalet nya titlar och nya upplagor avseende allmänlitteratur uppgick till 3 489 st. 38 procent var facklitteratur, 35 procent skönlitteratur och 14 procent barn- och ungdomslitteratur. Ljudböckernas andel uppgick till 2 procent. Ungefär 74 procent var originalutgivning och 26 procent var reprint. Bokutgivningen I rapporten redovisas uppgifter om den totala utgivningen av böcker (inklusive broschyrer, årsböcker och elektroniska resurser) i Sverige, uppgifter som hämtats från Kungliga bibliotekets databas Libris. Underlaget utgörs av i Nationalbibliografin registrerade publikationer. Uppgifterna från Nationalbibliografin har dock flera års eftersläpningar och Kungliga biblioteket kan inte ange hur många titlar som saknas per år. På grund av osäkerheten i siffrorna redovisas utgivningen endast fram till och med 1998. Det totala antalet utgivna publikationer har ökat under 1990-talet. Ökningen har framförallt skett inom kategorin facklitteratur, från ca 7 800 publikationer 1989 till ca 10 000 publikationer i slutet av 1990-talet. I genomsnitt står facklitteraturen för ungefär tre fjärdedelar av utgivningen varje år. Vad gäller utgivningen av skönlitteratur så har den minskat med några procent under 1990-talet, från ca 2 100 publikationer 1989 till ca 1 900 publikationer i slutet av 1990-talet. Antalet utgivna publikationer för barn och ungdom har legat mellan 1 000 och 1 200 per år under hela 1990-talet. Antalet publikationer med annat publiceringsspråk än svenska har ökat under samma period. Främst är det publikationer på engelska som står för ökningen. Uppgifter om publikationer översatta från andra språk till svenska har hämtats från Svensk bokförteckning. Antalet minskade något under 1990-talet fram till 1998 då antalet var ca 2 400, men har därefter ökat något igen. Kulturtidskriftsstöd Kulturrådet ger stöd till kulturtidskrifter i syfte till att främja en värdefull mångfald i utbudet av kulturtidskrifter. Stödet består i huvudsak av produktionsstöd till tidskrifter, dvs stöd som betalas ut direkt till tidskrifterna. Övriga delar av kulturtidskriftsstödet är t.ex. verksamhetsbidrag till tidskriftsverkstäder och utgifter för kulturtidskriftskatalogen, marknadsföringsinsatser och särskilt utvecklingsstöd. Kulturrådets sammanlagda stöd till SIDAN 5 2003-11-25

kulturtidskrifter uppgick under 2002 till 19,7 miljoner kronor. Stödet har varit tämligen oförändrat under perioden 1991/92 till 2002. Parallellt har en minskning av antalet sökande tidskrifter skett under samma period med undantag av 2002 då antalet ansökningar ökade igen. Även antalet tidskrifter som beviljats stöd har minskat under 90-talet men ökat under 2001 och 2002. Utgivningsstöd Utgivningsstödet är en del av Kulturrådets litteraturstöd och syftar till att främja kvalitet och mångsidighet i bokutgivningen. Det kan sökas av förlag/utgivare som är verksamma i Sverige och är ett så kallat efterhandsstöd, dvs det ges efter det att boken kommit ut. Sammanställningen beskriver utgivningsstödet i ett tioårsperspektiv och innehåller uppgifter om beslutade medel och antal stödda titlar respektive år. En omräkning till fasta priser visar att beslutade medel inom utgivningsstödet minskat något från 1991/92 fram till år 1998. Därefter infördes en ny stödform, distributionsstödet, vilket medförde att stödsummorna ökade. 2002 var den sammanlagda stödnivån 35,8 miljoner kronor. 1990/91 gick drygt en tredjedel av beslutade medel till ny svensk skönlitteratur, motsvarande siffra 2002 var drygt en fjärdedel. 2002 var antalet ansökningar 1 570. Ungefär hälften av det totala antalet ansökningar varje år bifalls. Läsvanor Olika läsvaneundersökningar har delvis skilda upplägg och täcker olika åldersintervall. Det gör att de ibland kommer fram till olika resultat. Enligt de mätningar som görs i Kulturbarometern har bokläsandet i befolkningen 9-79 år inte förändrats mellan åren 1995, 2000 och 2002. Andelen som läst en bok under det senaste året har varit drygt 80 procent i de tre mätningarna. Siffrorna är dock svårtolkade då frågorna ändrats till att från och med 2000 endast gälla nöjesläsning. Tidigare efterfrågades även annan läsning som till exempel läxläsning och studier. SCBs Undersökningar om levnadsförhållanden visar på att andelen av befolkningen 16-84 år som läst en bok under det senaste året minskat något mellan 1982/83 och 1998/99, då andelen var 79,5 procent. Minskningen kan härledas till männen och de yngre kvinnorna. Kvinnor över 45 har ökat sitt läsande. Andelen av befolkningen 9-79 år som läser en bok en genomsnittlig dag är enligt Mediebarometern 2002, 39 procent. I ULF-undersökningarna ställs frågan till personer 16-84 år om de läst någon tidskrift på fritiden under den senaste tolvmånadersperioden. Andelen som läste någon tidskrift minst en gång per vecka uppgick år 1998/99 till 38 procent. Män läser tidskrifter i större utsträckning än kvinnor men kvinnornas andel har ökat medan männens varit konstant mellan 1982/83 och 1998/99. Enligt Mediebarometern läste under 2002 en femtedel av befolkningen en genomsnittlig dag någon fack- eller specialtidskrift. Den nedåtgående trend som enligt Barnbarometerns mätningar tidigare kunde anas vad gäller barns bokläsande kan enligt de två senaste undersökningarna ha brutits. 2002/2003 var andelen barn som under en genomsnittlig dag läst en bok eller blivit lästa för 74 procent. Barnbarometern bör dock tolkas försiktigt på grund av att undersökningens urvalsstorlek är relativt liten. SIDAN 6 2003-11-25

Bokförlag Om statistiken Syftet med föreliggande statistik är att beskriva svenska bokförlags utgivning och försäljning av allmänlitteratur 2002. Den utgörs av Svenska Förläggareföreningens medlemsstatistik. Totalt har 68 medlemsförlag lämnat uppgifter till statistiken vilket enligt förläggareföreningens bedömning omfattar ca 75 procent av den totala försäljningen av allmänlitteratur räknat i konsumentvärde. Statistiken kan därmed inte ge en heltäckande bild av marknaden för allmänlitteratur. Kulturrådet bedömer att det finns mellan 210 och 250 bokförlag med en regelbunden utgivning av allmänlitteratur. Med regelbunden utgivning menas här minst två utgivna originaltitlar årligen. Med några undantag är det mindre förlag som saknas i förläggareföreningens statistik. Det bör även påpekas att jämförelser av siffermaterialet över tid påverkas av att nya förlag tillkommer och att tidigare medlemsförlag lämnat föreningen. Resultat I följande avsnitt redovisas det resultat som Förläggareföreningens medlemsstatistik gett. Alla uppgifter avser förlagens försäljning av allmänlitteratur. Massmarknadslitteratur, läromedel, biblar och psalmböcker ingår inte i statistiken. Resultatet framställs i form av tabeller och diagram. I tabellerna visas faktiska värden medan diagrammen används för att visa den procentuella fördelningen. Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och i löpande priser. Försäljningen till återförsäljare är angiven i förlagsnettopris medan direktförsäljningen anges i konsumentpris. Ingen uppräkning av förlagsnettopriset till konsumentpris har gjorts då dessa jämförs. Vidare bör det beaktas att litteraturkategoriernas försäljningsandelar påverkas av i vilken utsträckning de säljs till återförsäljare respektive genom direktförsäljning. Kundgruppernas och litteraturkategoriernas försäljningsandelar representerar således inte försäljningen i konsumentledet. Ingen särredovisning av returer har begärts. Siffrorna i statistiken avser nettot efter eventuella returer. Nedan definieras ett antal begrepp som förekommer i rapporten. Återförsäljare: Bokhandel, varuhus etc. Ingen hänsyn har tagits till återförsäljarnas pålägg i redovisningen av försäljning till återförsäljare. Förlagsnettopris: Förlagens pris vid försäljning till återförsäljare. Direktförsäljning: Försäljning direkt från förlag till konsument. Anges i konsumentpris. Priset inkluderar förlagens pålägg. Original: Böcker med nytt ISBN. Ny titel eller ny upplaga Reprint: Tidigare utgivna böcker i nytryck där inlagan i princip är oförändrad men där förändringar gjorts avseende pris och utförande. Skönlitteratur: Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till ämnesområde H, dock ej Hcf eller Hcg. Barn- och ungdomslitteratur: Böcker som oavsett ämne producerats speciellt för barn och ungdom och hänförs till ämnesområde Hcf, Hcg eller som har tillägget u i bibliotekens klassifikationssystem. SIDAN 7 2003-11-25

Facklitteratur: Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till andra ämnesområden än H och barn- och ungdomsböcker. Uppslagsverk: Lexika, ordböcker och årsböcker. Böcker som fordrat förhållandevis stor redaktionell insats och som vanligen omfattar flera band. Varje band redovisas som en titel. Elektroniska utgåvor: CD-rom, diskett etc, t ex ordböcker, lexikon, spel etc. Både egenproducerade och lokaliserade utgåvor (det vill säga översatta och anpassade utländska utgåvor). Ej onlinepublicering. Ljudböcker: Böcker intalade på band, cd-skiva eller liknande format. Försäljning till olika kundgrupper Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och i löpande priser. Försäljningen till återförsäljare är angiven i förlagsnettopris medan direktförsäljningen anges i konsumentpris. Beloppet avseende återförsäljare är utan hänsyn till återförsäljarnas pålägg. Direktförsäljningen inkluderar förlagens pålägg. Antal kronor anges i miljontal. Tabell 1. Försäljning från förlag till olika kundgrupper (mkr) Kundgrupp 1998 1999 2000 2001 2002 2 Återförsäljare 1 142,3 1 214,0 1 238,7 1391,5 1619,4 Direktförsäljning 771,6 783,7 765,7 751,5 750,7 Utlandsförsäljning 1 63,4 61,6 78,5 101,1 96,9 1 Färdiga böcker på svenska, delupplagor på främmande språk samt inkomst av utgivningsrättigheter 2 Vid jämförelse av 2002 års siffror med föregående år bör noteras att en medlem med betydande direktförsäljning utträtt under året och inte längre rapporterar till statistiken. Tabell 2. Försäljning från förlag till återförsäljare fördelat på försäljningskanaler (mkr) Rubrik 1998 1999 2000 2001 2002 Bokhandel 554,0 546,1 515,2 588,2 718,8 Grossister - - 115,9 139,1 151,2 Pocketgrossisten, SM-distribution m.fl. 26,3 36,1 - - - Varuhus, stormarknader 145,5 184,3 176,7 259,6 276,3 Bokklubbar 194,0 220,6 214,7 217,2 255,2 Övriga återförsäljare 146,5 146,1 142,4 115,0 144,2 Biblioteksförsäljning 76,0 80,8 73,8 72,5 73,7 Totalt försäljning till återförsäljare 1 142,3 1 214,0 1 238,7 1 391,5 1 619,4 I kategorin Bokhandel ingick tidigare även Seelig. Från och med 2000 ingår Seelig i kategorin Grossister som därmed omfattar samtliga grossister (Seelig, Pocketgrossisten, Läromedia m.fl.) I kategorin Bokhandel ingår från och med 2000 samtliga bokhandlar, även missionsbokhandlar som tidigare ingick i kategorin Övriga återförsäljare. Med stormarknader och varuhus avses KF Böcker, Åhléns, ICA Hem och Fritid, Domus, B&W m.fl. Biblioteksförsäljning avser förlagens försäljning till återförsäljare som enbart säljer till bibliotek. Det bör beaktas att biblioteken även har andra inköpsvägar, till exempel via bokhandeln. SIDAN 8 2003-11-25

Diagram 1. Försäljning 2002 fördelat på återförsäljare (procent) Bokhandel 44% Grossister 9% Varuhus 15% Bokklubbar 18% Övriga återförsäljare 8% Biblioteksförsäljning 4% Tabell 3. Direktförsäljning från förlag till kund fördelat på försäljningskanaler (mkr) Försäljningskanal 1998 1999 2000 2001 2002 3 Bokklubbar 564,5 583,3 556,1 532,6 584,3 Annan direktförsäljning 1 123,1 104,5 128,0 102,7 69,7 Övrigt 2 84,0 95,8 209,7 116,2 96,7 Total direktförsäljning 771,6 783,7 765,7 751,5 750,7 1 Hemförsäljning, postorder etc. 2 Försäljning till företag, institutioner m. fl 3 Vid jämförelse av 2002 års siffror med föregående år bör noteras att en medlem med betydande direktförsäljning utträtt under året och inte längre rapporterar till statistiken. Diagram 2. Fördelning av direktförsäljning 2002 (procent) Bokklubbar 78% Annan direktförsäljning 9% Övrigt 13% SIDAN 9 2003-11-25

Försäljning uppdelad på litteraturkategorier Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och i löpande priser. Förlagen redovisar försäljningen till återförsäljare i förlagsnettopris och direktförsäljningen i konsumentpris. Förlagsnettopriset är utan hänsyn till återförsäljarnas pålägg. Konsumentpriset inkluderar förlagens pålägg. Ett antal förlag har inte kunnat fördela intäkter på litteraturkategorier varför de totala intäkterna enligt denna tabell inte är helt jämförbara med tabellerna i det tidigare avsnittet. Antal kronor anges i miljontal. Tabell 4. Försäljning fördelat på litteraturkategorier (mkr) Litteraturkategori 1998 1999 2000 2001 2002 Skönlitteratur 729,6 767,4 716,7 821,5 871,8 - varav original 507,0 532,4 477,8 523,6 548,0 - varav pocket 70,1 85,8 103,2 145,0 169,5 - varav övrig reprint 152,6 149,3 135,6 152,9 154,3 Barn- och ungdomslitteratur 195,4 224,3 230,0 290,5 265,0 - varav original 171,3 192,4 199,8 249,5 217,5 - varav pocket 1,4 0,8 0,9 3,1 6,6 - varav övrig reprint 22,7 31,1 29,2 37,8 41,0 Facklitteratur 578,1 646,0 654,9 628,2 691,5 - varav original 532,0 602,8 615,0 597,2 641,2 - varav pocket 5,3 5,2 7,9 7,3 12,0 - varav övrig reprint 40,9 38,0 31,9 23,6 38,3 Uppslagsverk 149,9 62,6 56,4 49,8 49,0 Ljudböcker - - - - 76,0 Elektronisk utgivning 44,2 31,0 13,7 14,6 9,0 - varav egenproducerade 40,2 28,9 13,7 14,6 - - varav lokaliserade 4,0 2,1 0,0 0,0 - Total försäljning 1 697,2 1 731,3 1 671,7 1 804,6 1 962,3 Diagram 3. Försäljning 2002 fördelat på litteraturkategorier (procent) Skönlitteratur 44% Facklitteratur 35% Barn- och ungdomslitteratur 14% Uppslagsverk 2,5% Ljudböcker 4% Elektronisk utgivning 0,5% SIDAN 10 2003-11-25

Diagram 4. Försäljning 2002 fördelat på original och reprint (procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur Facklitteratur Totalt Original Reprint Tabell 5. Försäljning realisation 1998-2002 (mkr) 1998 1999 2000 2001 2002 Fakturerad försäljning för realisation 129,5 151,1 132,4 167,7 182,7 Merparten av förlagens redovisade realisationsförsäljning avser försäljning i butikerna påföljande år. Utgivning Tabell 6. Antal nya titlar och nya upplagor fördelat på litteraturkategorier Litteraturkategori 1998 1999 2000 2001 2002 Skönlitteratur 1 166 1 178 1 171 1 187 1 229 - varav original 633 666 664 665 619 - varav pocket 264 296 303 338 393 - varav övrig reprint 269 216 204 184 217 Barn- och ungdomslitteratur 808 963 1 048 837 781 - varav original 599 741 854 627 635 - varav pocket 14 10 18 30 35 - varav övrig reprint 195 212 176 180 111 Facklitteratur 1 527 1 462 1 328 1 246 1 339 - varav original 1 389 1 282 1 180 1 115 1 207 - varav pocket 36 37 39 39 54 - varav övrig reprint 102 143 109 92 78 Uppslagsverk 56 30 41 33 45 Ljudböcker - - - - 82 Elektronisk utgivning 42 50 19 17 13 - varav egenproducerade 39 45 19 17 - - varav lokaliserade 3 5 0 0 - Total utgivning 3 599 3 683 3 607 3 320 3 489 SIDAN 11 2003-11-25

Diagram 5. Utgivning 2002 fördelat på litteraturkategorier (procent) Skönlitteratur 35% Facklitteratur 38% Barn- och ungdomslitteratur 22% Uppslagsverk 1% Ljudböcker 2% Elektronisk utgivning 0,4% Diagram 6. Nya titlar och nya upplagor 2002 fördelat på original och reprint (procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur Facklitteratur Totalt Original Reprint SIDAN 12 2003-11-25

Tryckta och sålda volymer Tabell 7. Tryckta volymer av ny utgivning fördelat på litteraturkategorier (1000-tal volymer) Litteraturkategori 1998 1999 2000 2001 2002 Skönlitteratur 9 822 10 610 12 092 14 208 14 784 - varav original 5 131 4 868 5 692 6 017 5 681 - varav pocket 2 586 3 351 4 376 5 608 6 847 - varav övrig reprint 2 105 2 392 2 024 2 582 2 257 Barn- och ungdomslitteratur 4 710 6 892 7 611 6 269 4 905 - varav original 3 732 5 213 6 293 5 015 3856 - varav pocket 82 59 119 206 257 - varav övrig reprint 896 1 621 1 200 1 049 791 Facklitteratur 6 852 7 680 7 569 6 997 8650 - varav original 5 909 6 632 6 526 6 257 7528 - varav pocket 195 155 246 226 463 - varav övrig reprint 747 893 797 515 659 Uppslagsverk 617 359 298 177 322 Ljudböcker - - - - 461 Elektronisk utgivning 285 195 35 76 6 - varav egenproducerade 274 185 35 76 - - varav lokaliserade 11 10 0 0 - Totalt 22 286 25 737 27 605 27 727 29 127 Tabell 8. Sålda volymer av ny utgivning fördelat på litteraturkategorier (1000-tal volymer) Litteraturkategori 1998 1999 2000 2001 2002 Skönlitteratur 7 176 7 238 8 921 9 900 10627 - varav original 3 795 3 568 4 112 4 116 4011 - varav pocket 1 853 2 343 3 113 4 235 5046 - varav övrig reprint 1 529 1 327 1 697 1 548 1571 Barn- och ungdomslitteratur 3 195 3 446 4 246 3 987 3318 - varav original 2 595 2 804 3 566 3 315 2736 - varav pocket 53 20 40 126 167 - varav övrig reprint 547 622 640 546 415 Facklitteratur 3 704 4 031 4 324 3 842 4793 - varav original 3 126 3 554 3 731 3 502 4125 - varav pocket 121 71 160 130 248 - varav övrig reprint 457 406 433 210 420 Uppslagsverk 425 188 191 102 143 Ljudböcker - - - - 303 Elektronisk utgivning 162 87 11 28 3 - varav egenproducerade 156 81 11 28 - - varav lokaliserade 5 6 0 0 - Totalt 14 661 14 990 17 693 17 859 19 187 SIDAN 13 2003-11-25

Diagram 7. Tryckta och sålda volymer av ny utgivning 1998-2002 (1000-tal volymer) 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 Tryckta volymer Sålda volymer SIDAN 14 2003-11-25

Bokutgivning Om statistiken I detta avsnitt presenteras en bild av den totala bokutgivningen i Sverige 1989-1998. Med bokutgivning åsyftas här utgivning av böcker, årsböcker samt elektroniska resurser. Endast ett urval av broschyrutgivningen är inkluderad. Föreliggande statistik avser således, med nedan angivna undantag, all bokutgivning och ej endast allmänlitteratur. Underlaget utgörs av publikationer som finns registrerade i Nationalbibliografin. Kungliga biblioteket har gjort ett uttag ur sin databas Libris och från denna förteckning har Kulturrådet gjort ett urval. Endast publikationer utgivna i Sverige finns med i urvalet. Publikationer med svenskt ISBN utgivna i annat land än Sverige finns alltså inte med. Vidare redovisas endast publikationer på mer än 48 sidor, med undantag för läromedel, skönlitteratur samt barn- och ungdomslitteratur. Endast en liten del av utgivningen av broschyrer finns således med i sammanställningen. Endast publikationer med nya ISBN ingår i urvalet. Det vill säga publikationer som återutges men inte tilldelas ett nytt ISBN ingår inte i redovisningen. Kassettböcker, musikalier, handskrifter och kartor ingår inte i statistiken. Uppgifterna om litteratur översatt till svenska från andra språk har hämtats från Kungliga bibliotekets publikation Svensk bokförteckning. Nedan definieras ett antal begrepp som förekommer i rapporten. Böcker Publikationer på mer än 48 sidor. Broschyrer Elektroniska resurser Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur Facklitteratur Publikationer på mindre än 49 sidor. CD-rom, diskett etc. Endast publikationer med fast text och bild samt utan ljud. Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till ämnesområde H, dock ej Hcf eller Hcg. Böcker som oavsett ämne producerats speciellt för barn och ungdom och hänförs till ämnesområde Hcf, Hcg eller som har tillägget u i bibliotekens klassifikationssystem. Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till andra ämnesområden än H och barn- och ungdomslitteratur. Resultat Kungliga bibliotekets arbete med förteckningen av bokutgivningen i Nationalbibliografin pågår löpande. Det har inte varit möjligt att hålla denna förteckning helt uppdaterad. Ett större antal publikationer utgivna från och med år 1997 är därför ännu inte registrerade vilket bör beaktas. Det är i första hand den icke kommersiella facklitteraturen som berörs av att förteckningen är ofullständig vilket påverkar statistiken över utgiven facklitteratur. SIDAN 15 2003-11-25

Kategorierna skönlitteratur samt barn- och ungdomslitteratur påverkas inte i samma utsträckning. Tabell 1-3 är därför inte uppdaterade jämfört med 2001 års rapport. Notera att Kungliga Biblioteket under 2002 har övergått till nytt katalogsystem och nytt katalogformat för LIBRIS. En del innehållsmässiga förändringar har dessutom gjorts vilket innebär att statistikrapporterna från 2001 och 2002 inte är direkt jämförbara med tidigare års sammanställningar. Tabell 1. Publikationer utgivna 1989-1998 fördelat på litteraturkategorier (antal) Litteraturkategori 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Facklitteratur Nya verk 6 965 7 199 7 387 7 803 8 097 8 770 8 862 8 945 8 477 7 795 Nya upplagor 906 829 1 102 1 102 1 091 1 146 1 249 988 1 070 1 010 Totalt 7 871 8 028 8 489 8 905 9 188 9 916 10 111 9 933 9 547 8 805 Skönlitteratur Nya verk 2 011 1 977 1 944 1 713 1 832 1 717 1 748 1 814 1 731 1 816 Nya upplagor 112 149 132 106 105 65 86 55 79 104 Totalt 2 123 2 126 2 076 1 819 1 937 1 782 1 834 1 869 1 810 1 920 Barn- och ungdomslitteratur Nya verk 932 1 082 1 237 1 198 1111 1 201 1 177 1 041 1 007 1 033 Nya upplagor 90 114 76 70 57 98 123 56 123 163 Totalt 1 022 1 196 1 313 1 268 1 168 1 299 1 300 1097 1 130 1 196 Totalt Nya verk 9 908 10 258 10 568 10 714 11 040 11 688 11 787 11 800 11 215 10 644 Nya upplagor 1 108 1 092 1 310 1 278 1 253 1 309 1 458 1 099 1 272 1 277 Totalt 11 016 11 350 11 878 11 992 12 293 12 997 13 245 12 899 12 487 11 921 Förteckningen i Nationalbibliografin över utgivningen under 1990-talet är ännu inte komplett. Detta medför att siffrorna för åren 1997-1998 inte ger en rättvis bild av utgivningen dessa år. Det är främst den icke kommersiella facklitteraturen som berörs. Skönlitteraturen och barn- och ungdomslitteraturen påverkas inte i samma utsträckning. Diagram 1. Publikationer utgivna 1989-1998 fördelat på litteraturkategorier (antal) 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Facklitteratur Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur Totalt SIDAN 16 2003-11-25

Tabell 2. Publikationer utgivna 1989-1998 (antal) Publikation 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Böcker 11 015 9 516 11 868 11982 12 281 12 987 11 465 12 858 12 465 11 899 Elektroniska resurser 0 2 2 2 0 6 72 26 3 2 Kombinerat material Bok + elektronisk resurs 0 1 8 8 12 4 72 15 19 20 Total utgivning 11 015 11 350 11 878 11 992 12 293 12 352 12 546 12 899 12 487 11 921 Förteckningen i Nationalbibliografin över utgivningen under 1990-talet är ännu inte komplett. Detta medför att siffrorna för åren 1997-1998 inte ger en rättvis bild av utgivningen dessa år. Med elektroniska resurser avses endast publikationer med fast text och bild samt utan ljud. Böcker är publikationer klassificerade som skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur, läromedel samt facklitteratur (för kategori facklitteratur ingår endast publikationer med fler än 48 sidor). Tabell 3. Publikationer fördelat på publiceringsspråk 1989-1998 (antal) Publiceringsspråk 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Albanska 3 6 10 1 1 2 2 Amhariska 2 2 2 4 1 1 Arabiska 4 11 6 7 11 20 19 13 9 10 Danska 42 47 43 54 46 48 43 32 44 21 Engelska 1 061 1209 1 243 1 326 1 481 1 588 1 753 1 812 1 834 1 829 Esperanto 4 3 4 2 5 4 3 4 6 Estniska 12 13 10 7 3 3 4 3 5 2 Finska 18 17 17 20 12 12 17 20 19 14 Franska 50 41 49 59 81 62 62 74 52 45 Italienska 7 5 10 9 13 6 9 11 10 8 Japanska 2 1 3 1 3 Kinesiska 1 1 2 2 2 2 1 5 1 Klassisk grekiska 2 1 3 3 2 4 4 1 1 Kurdiska 18 18 32 43 49 48 35 29 30 20 Latin 14 10 9 10 6 12 13 11 10 17 Lettiska 2 6 4 4 4 5 2 1 Norska 57 47 58 49 46 55 60 46 54 32 Persiska 13 18 15 30 33 23 23 31 8 7 Polska 5 9 7 10 6 7 9 11 8 5 Portugisiska 1 2 3 4 3 5 2 1 6 Ryska 3 15 7 15 20 18 10 17 10 14 Samiska1 1 5 4 12 2 5 26 2 23 2 Serbokroatiska 1 1 2 7 5 5 13 5 2 3 Somali 1 6 8 3 3 2 4 Spanska 30 31 26 26 35 37 37 43 44 38 Syriska 3 6 3 1 2 3 Tigrinja 3 4 2 1 1 2 Turkiska 5 12 8 15 8 16 13 16 8 7 Tyska 106 75 92 98 86 86 105 102 76 78 Ungerska 7 3 8 2 3 4 1 3 2 2 Övriga språk 49 48 62 56 57 51 64 61 39 28 Svenska 8 377 9 029 9 915 9 849 10 168 10 576 10 620 10 310 9 749 8 781 Summa andra språk än svenska 1 518 1 661 1 727 1 885 2 042 2 133 2 342 2 360 2 307 2 195 1 Samiska, Nordsamiska, Sydsamiska och Lulesamiska Ett flertal publikationer är sorterade under mer än ett språk. Förteckningen i Nationalbibliografin över utgivningen under 1990-talet är ännu inte komplett. Detta medför att siffrorna för åren 1997-1998 inte ger en rättvis bild av utgivningen dessa år. SIDAN 17 2003-11-25

Tabell 4. Publikationer översatta från andra språk till svenska fördelat på litteraturkategorier 1992-2002 (antal) Litteraturkategori 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Facklitteratur 859 952 953 888 935 969 846 890 965 945 877 Skönlitteratur 1 033 1 105 986 1 009 934 999 1 026 1 020 1 029 1036 1055 Barn- och ungdomslitteratur 787 677 683 795 566 543 550 604 653 613 540 Totalt 2 679 2 734 2 622 2 692 2 435 2 511 2 422 2 514 2 647 2594 2472 Uppgifterna i tabellen kommer från Svensk bokförteckning och avser publikationer över 16 sidor. Se vidare i Svensk bokförteckning för utförligare urvalsbeskrivning. Diagram 2. Publikationer översatta från andra språk till svenska 1990-2002 fördelat på litteraturkategorier (antal) 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Skönlitteratur Facklitteratur Barn- och ungdomslitteratur Totalt SIDAN 18 2003-11-25

Tabell 5. Publikationer översatta från andra språk till svenska 1992-2002 fördelat på originalspråk (antal) Språk 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Arabiska 2 16 6 1 1 3 3 5 Danska 129 94 135 99 81 112 94 159 125 93 111 Engelska 1 898 1 999 1 871 2 005 1 826 1 912 1 882 1 859 2 028 1978 1821 Estniska 5 3 1 3 1 3 2 1 2 Finska 25 30 32 31 35 29 22 21 30 27 20 Franska 146 150 124 111 89 66 75 81 85 76 100 Grekiska 8 8 9 7 6 - - - - 0 Hebreiska 3 2 4 5 4 5 1 1 2 3 3 Isländska 8 13 6 7 9 8 6 6 6 2 6 Italienska 29 22 12 26 19 17 20 25 15 20 12 Japanska 9 10 9 7 7 2 1 2 11 13 12 Jiddisch 3 2 3 1 3 1 Katalanska 3 2 1 1 0 Kinesiska 2 2 4 4 6 2 6 9 7 7 2 Klassisk grekiska - - - - - 9 5 4 8 1 6 Kurdiska 1 1 1 3 1 1 1 2 Latin 4 9 12 4 14 9 6 5 4 14 8 Lettiska 2 1 1 3 1 1 1 Litauiska 1 1 1 3 Nederländska 16 9 19 17 7 19 16 32 16 33 36 Norska 86 98 105 109 116 109 91 102 103 127 122 Nygrekiska - - - - - 3 3 1 3 1 2 Persiska 2 5 1 3 4 3 6 7 5 2 Polska 4 5 3 4 7 5 4 4 6 4 3 Portugisiska 3 3 4 9 3 4 7 9 6 10 11 Rumänska 4 6 2 1 2 1 2 Ryska 20 25 19 16 10 15 14 24 17 17 13 Serbokroatiska 1 2 11 10 4 4 6 9 3 0 4 Spanska 36 28 25 22 13 11 20 14 11 28 22 Tjeckiska 8 10 7 1 3 3 4 1 6 2 4 Turkiska 3 5 2 1 6 2 2 1 3 Tyska 159 137 133 137 95 92 95 101 121 88 116 Ungerska 1 3 1 2 1 3 2 3 2 5 Flera språk 58 44 55 36 58 55 17 25 18 20 16 Övriga språk 5 7 8 6 6 5 3 1 3 11 4 Totalt 2 679 2 734 2 622 2 692 2 435 2 511 2 422 2 514 2 647 2 594 2 472 Tabellen inkluderar alla publikationer oavsett litteraturkategori. Uppgifterna i tabellen kommer från Svensk bokförteckning och avser publikationer över 16 sidor. Se vidare i Svensk bokförteckning för utförligare urvalsbeskrivning. SIDAN 19 2003-11-25

Kulturtidskriftstöd I detta avsnitt redovisas Kulturrådets bidragsgivning till kulturtidskrifter under 2002. Tidigare års rapport har även inkluderat en enkätundersökning till svenska kulturtidskrifter. På grund av den låga svarsfrekvensen samt omsättning av personal på Kulturrådet har detta inte gjorts 2002. Ambitionen är dock att denna undersökning ska upprepas i framtiden i någon form. Stödet till kulturtidskrifter inrättades 1966. Det statliga stödet på kulturtidskriftsområdet syftar till att främja en värdefull mångfald i utbudet av kulturtidskrifter. I tabellerna nedan menas med produktionsstöd till tidskrifter den del av stödet som betalas ut direkt till tidskrifterna. Övriga delar av kulturtidskriftsstödet är t.ex. verksamhetsbidrag till tidskriftsverkstäder och utgifter för kulturtidskriftskatalogen, marknadsföringsinsatser och särskilt utvecklingsstöd till kulturtidskrifter. I tabellerna nedan anges denna typ av stöd under Övrigt stöd. En omräkning med konsumentprisindex till fasta priser visar att utbetalade medel inom kulturtidskriftsstödet är 4,4 mkr mindre budgetåret 2002 än 1991/92. Andelen av produktionsstödet som gick direkt till tidskrifterna var 74 procent under 2002 vilket är nio procent lägre än 1991/92. Denna andel har dock ökat varje år sedan 1999. Den största posten i det övriga stödet är utvecklingsstöd vilket är avsett för utvecklingsinsatser när det gäller marknadsföring, teknik och utbildning. Kulturrådet förändrade riktlinjerna för utvecklingsstödet 2001 vilket gör att dessa medel numera tilldelas för kortare perioder. Både antalet sökande tidskrifter och antalet tidskrifter som erhållit produktionsstöd har minskat under 90-talet. 2001 ökade dock antalet tidskrifter som fick produktionsstöd, en ökning som fortsatt under 2002. Tabell 9. Produktionsstöd till kulturtidskrifter 1990/91-2002 (tkr) 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Utbetalade medel totalt 20 365 21 749 19 906 19 764 29 695 18 604 19 864 20 933 20 650 20 213 19 678 därav Prod.stöd till tidskrifter 16 991 18 432 16 269 16 216 22 129 14 104 15 223 13 029 13 419 13 517 14 559 Övrigt stöd 3 374 3 317 3 638 3 548 7 566 4 500 4 640 7 903 7 231 6 696 5 119 Antal sökande tidskrifter (prod.stöd) 298 303 301 281 285 244 233 193 178 170 195 Antal tidskrifter med stöd (prod.stöd) 218 205 185 168 144 135 111 101 97 115 126 1 Avser 18 månader SIDAN 20 2003-11-25

Tabell 10. Stöd till kulturtidskrifter 1990/91-2002, fasta priser i 2002 års prisnivå (tkr) 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Utbetalade medel totalt 24 135 24 933 22 122 21 409 31 650 19 724 21 085 22 125 21 608 20 644 19 678 därav Prod.stöd till tidskrifter 20 136 21 131 18 079 17 566 23 586 14 953 16 159 13 771 14 042 13 805 14 559 Övrigt stöd 3 999 3 802 4 042 3 843 8 064 4 771 4 926 8 353 7 567 6 839 5 119 1 Avser 18 månader Diagram 8. Sökande tidskrifter och antal tidskrifter med stöd 1990/91-2002, produktionsstöd (antal) 350 300 250 200 150 100 50 0 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Antal sökande tidskrifter Antal tidskrifter med stöd SIDAN 21 2003-11-25

Utgivningsstöd Utgivningsstödet är en del av litteraturstödet och syftar till att främja kvalitet och mångsidighet i bokutgivningen. Det kan sökas av förlag/utgivare som är verksamma i Sverige. Det är ett så kallat efterhandsstöd, dvs det ges efter det att boken kommit ut. Det fördelas på de nio stödordningarna ny svensk skönlitteratur, skönlitteratur i svensk översättning, facklitteratur, barn- och ungdomslitteratur, bildböcker och bildverk, klassisk litteratur, tecknade serier, elektroniskt publicerad litteratur samt litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Från och med 1999 infördes en ny stödform, ett distrubitionsstöd, i syfte att förbättra tillgängligheten av den statligt stödda kvalitetslitteraturen för en bred allmänhet. Distrubitionsstödet innebär att de titlar som får utgivningsstöd kan skickas ut till alla kommunbibliotek. Det ges till alla publikationer som tilldelats litteraturstödstöd och särredovisas därför inte. Med införandet av distributionsstöd tilldelades Kulturrådet mer resurser vilket gör att den sammanlagda stödnivån höjts från och med 1999. Kulturrådet ger även stöd till litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Detta stöd skiljer sig från övriga litteraturstödskategorier. Dels fördelas stöd till utgivna boktitlar, dels till provöversättning av manus eller böcker på invandrarspråk. Stöd fördelas också till projekt som syftar till utgivning av litteratur på invandrarspråk. Stödet har även förändrats under 1990-talet vilket gör att dess utveckling blir svår att åskådliggöra i en tabell. Kulturrådets sammanlagda stöd till invandrarlitteratur uppgick under 2002 till 2,6 mkr. 1 Sammanställningen som följer beskriver utgivningsstödet i ett tioårsperspektiv. Tabellerna innehåller uppgift om beslutade medel och antal stödda titlar respektive år. Omräkning till fasta priser har gjorts med hjälp av konsumentprisindex. Denna omräkning visar att beslutade medel inom utgivningsstödet minskat något från 1991/92 fram till år 1998. Därefter infördes som nämnts ovan distributionsstödet vilket medförde att stödsummorna ökade. Efter 1999 har stödet i fasta priser varit tämligen oförändrat. 1991/92 gick knappt en tredjedel av beslutade medel till ny svensk skönlitteratur, motsvarande siffra 2002 var en fjärdedel. Mellan 1991/92 och 2002 har andelen av beslutade medel till stödformerna facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur ökat med tre respektive fem procent. Antalet bifallna ansökningar har varit ungefär detsamma under 1990-talet. Däremot ökade antalet ansökningar och antalet bifall 2001 relativt kraftigt för att minska igen 2002. Antalet bifall var 2002 ungefär detsamma som i början av 90-talet. Mellan 1991/92 och 2002 har antalet ansökningar till ny svensk skönlitteratur minskat med omkring 20 procent. De stödda titlarna har minskat samma omfattning vilket gör att andelen titlar som beviljats bidrag är tämligen oförändrad totalt. Vad gäller facklitteraturen har trenden för antalet antalet ansökningar och antal stödda titlar varit svagt stigande under perioden. Vad gäller barn- och ungdomslitteraturen har antalet bifallna ansökningar visat en något stigande trend sett till hela tioårsperioden. Antalet ansökningar har dock varit relativt konstant. Ungefär hälften av det totala antalet ansökningar bifalls varje år. 1 Stödet fördelar sig på Litteratur på invandrarspråk, Översättning av svenska barnböcker till invandrarspråk, Översättarstöd samt Övriga projekt. SIDAN 22 2003-11-25

Diagram 9. Utgivningsstödet 2002. Bidragsbelopp fördelat på stödordning (procent) Ny svensk skönlitteratur 26% Skönlitteratur i sv. översättning 10% Facklitteratur 24% Barn- och ungdomslitteratur 19% Bildböcker och bildverk 11% Klassisk litteratur 7% Tecknade serier 2% Elektroniskt publicerad litteratur 1% Diagram 10. Utgivningsstödet 2002. Antal stödda titlar fördelat på stödordning (antal) Barn- och ungdomslitteratur Ny svensk skönlitteratur 197 206 Facklitteratur 152 Skönlitteratur i sv. översättning 80 Klassisk litteratur 62 Bildböcker och bildverk Tecknade serier 35 41 Elektroniskt publicerad litteratur 8 0 50 100 150 200 250 SIDAN 23 2003-11-25

Diagram 11. Utgivningsstödet 1990/91-2002. Antal ansökningar och stödda titlar (antal) 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Antal stödda titlar Antal ansökningar Budgetåret 1995/96 avser 18 månader. Tabell 11. Utgivningsstödet 1990/91-2002. Beslutade medel fördelat på stödordning (tkr) Stödordning 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ny svensk skönlitteratur 7 381 7 434 7 345 7 371 11 752 7 747 7 323 10 024 9 450 9 544 9 311 Skönlitteratur i sv. översättning 2 984 3 952 3 641 3 599 5 510 3 207 2 966 4 987 5 350 6 515 3 745 Facklitteratur 4 942 5 497 4 858 4 688 8 457 5 244 5 120 8 530 10 247 11 184 8 601 Barn- och ungdomslitteratur 3 426 3 886 4 288 3 907 6 934 4 381 4 106 7 284 7 185 8 785 6 659 Bildböcker och bildverk - - 2 980 3 152 4 019 2 915 2 538 2 692 4 114 4 575 3 898 Klassisk litteratur 2 026 2 233 1 821 1 792 3 040 1 824 1 544 1 956 1 934 2 760 2 500 Tecknade serier 1 029 1 029 1 138 975 1 638 782 973 1 032 1 119 856 749 Elektroniskt publicerad litteratur - - - - - - - 186 180 159 383 Projektstöd 1 905 1 605 - - - - - - - - - Summa 23 692 25 636 26 071 25 485 41 351 26 100 24 570 36 690 39 579 44 379 35 846 1 Avser 18 månader. SIDAN 24 2003-11-25

Tabell 12. Utgivningsstödet 1990/91-2002. Beslutade medel fördelat på stödordning i 2002 års prisnivå (tkr) Stödordning 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ny svensk skönlitteratur 8 747 8 522 8 163 7 985 12 525 8 213 7 774 10 595 9 889 9 748 9 311 Skönlitteratur i sv. översättning 3 536 4 531 4 046 3 899 5 873 3 401 3 149 5 271 5 598 6 654 3 745 Facklitteratur 5 857 6 302 5 398 5 078 9 014 5 560 5 435 9 016 10 723 11 423 8 601 Barn- och ungdomslitteratur 4 060 4 455 4 766 4 233 7 391 4 645 4 359 7 698 7 519 8 973 6 659 Bildböcker och bildverk - - 3 312 3 414 4 284 3 091 2 694 2 845 4 305 4 673 3 898 Klassisk litteratur 2 401 2 560 2 024 1 941 3 241 1 934 1 638 2 067 2 024 2 819 2 500 Tecknade serier 1 220 1 180 1 264 1 056 1 746 830 1 033 1 091 1 170 874 749 Elektroniskt publicerad litteratur - - - - - - - 197 188 162 383 Projektstöd 2 258 1 840 - - - - - - - - - Summa 28 079 29 390 28 972 27 606 44 073 27 672 26 081 38 780 41 416 45 326 35 846 1 Avser 18 månader Tabell 13. Utgivningsstödet 1990/91-2002. Enskilda serier i serietidningar, beslutade medel (tkr) Stödordning 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Stödsumma, tkr 61 79 42 46 62 79 62 67 63 108 118 Stödsumma, 2002 års prisnivå, tkr 73 90 47 49 67 83 66 71 66 110 118 Antal ansökningar 14 17 6 4 8 23 24 24 24 30 37 Stöd, antal serier 17 23 10 8 13 16 14 14 11 21 17 Avslag, antal serier 36 36 22 15 20 7 10 10 14 9 20 Fram till 1995/96 räknas ansökningarna "pappersvis", från 1997 räknas varje serie som en ansökan. 1 Avser 18 månader. Tabell 14. Utgivningsstödet 1990/91-2002. Andel beslutade medel fördelat på stödordning (procent) Stödordning 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ny svensk skönlitteratur 31 29 28 29 28 30 30 27 24 22 26 Skönlitteratur i sv. översättning 13 15 14 14 13 12 12 14 14 15 10 Facklitteratur 21 21 19 18 20 20 21 23 26 25 24 Barn- och ungdomslitteratur 14 15 16 15 17 17 17 20 18 20 19 Bildböcker och bildverk - - 11 12 10 11 10 7 10 10 11 Klassisk litteratur 9 9 7 7 7 7 6 5 5 6 7 Tecknade serier 4 4 4 4 4 3 4 3 3 2 2 Elektroniskt publicerad litteratur - - - - - - - 1 0 0 1 Projektstöd 8 6 - - - - - - - - - Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Tabell 14 visar hur stor andel av beslutade medel som tillfaller varje enskild stödordning respektive år. 1 Avser 18 månader. SIDAN 25 2003-11-25

Tabell 15. Utgivningsstödet 1990/91-2002. Antal stödda titlar (antal) Stödordning 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ny svensk skönlitteratur 263 238 229 236 364 237 237 231 195 194 206 Skönlitteratur i sv. översättning 93 113 100 102 156 96 88 107 102 120 80 Facklitterat ur 134 150 128 118 209 138 139 157 166 187 152 Barn- och ungdomslitteratur 153 159 165 155 278 168 166 221 191 234 197 Bildböcker och bildverk - - 39 45 62 42 43 35 45 51 41 Klassisk litteratur 67 58 52 49 80 44 37 39 47 71 62 Tecknade serier 26 29 31 28 45 24 35 28 27 24 35 Elektroniskt publicerad litteratur - - - - - - - 5 4 4 8 Projektstöd 32 24 - - - - - - - - - Summa 768 771 744 733 1 194 749 745 823 777 885 781 1 Avser 18 månader. Tabell 16. Utgivningsstödet 1990/91-2002. Antal ansökningar (antal) Stödordning 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ny svensk skönlitteratur 425 390 409 449 681 405 408 387 332 325 352 Skönlitteratur i sv. översättning 168 175 170 188 303 171 162 177 179 227 194 Facklitteratur 264 304 324 353 531 315 363 351 347 397 351 Barn- och ungdomslitteratur 372 402 410 393 616 343 324 388 372 404 393 Bildböcker och bildverk - - 77 96 148 109 120 101 96 119 84 Klassisk litteratur 111 99 96 83 137 72 69 57 59 94 112 Tecknade serier 61 58 62 51 64 38 49 46 41 33 72 Elektroniskt publicerad litteratur - - - - - - - 6 18 8 12 Projektstöd 54 43 - - - - - - - - Summa 1 455 1 471 1 548 1 613 2 480 1 453 1 495 1 513 1 444 1 607 1 570 1 Avser 18 månader. Tabell 17. Utgivningsstödet 1990/91-2002. Andel stödda titlar inom respektive stödordning (procent) Stödordning 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ny svensk skönlitteratur 62 61 56 53 53 59 58 60 59 60 59 Skönlitteratur i sv. översättning 55 65 59 54 51 56 54 60 57 53 41 Facklitteratur 51 49 40 33 39 44 38 45 48 47 43 Barn- och ungdomslitteratur 41 40 40 39 45 49 51 57 51 58 50 Bildböcker och bildverk - - 51 47 42 39 36 35 47 43 49 Klassisk litteratur 60 59 54 59 58 61 54 68 80 76 55 Tecknade serier 43 50 50 55 70 63 71 61 66 73 49 Elektroniskt publicerad litteratur - - - - - - - 83 22 50 67 Projektstöd 59 56 - - - - - - - - - Totalt 53 52 48 45 48 52 50 54 54 55 50 Tabell 7 visar andelen ansökningar som bifölls inom varje stödordning. 1 Avser 18 månader SIDAN 26 2003-11-25

Tabell 18. Utgivningsstödet 1990/91-2002. Andel stödda titlar fördelat på stödordning (procent) Stödordning 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ny svensk skönlitteratur 34 31 31 32 30 32 32 28 25 22 26 Skönlitteratur i sv. översättning 12 15 13 14 13 13 12 13 13 14 10 Facklitteratur 17 19 17 16 18 18 19 19 21 21 19 Barn- och ungdomslitteratur 20 21 22 21 23 22 22 27 25 26 25 Bildböcker och bildverk - - 5 6 5 6 6 4 6 6 5 Klassisk litteratur 9 8 7 7 7 6 5 5 6 8 8 Tecknade serier 3 4 4 4 4 3 5 3 3 3 4 Elektroniskt publicerad litteratur - - - - - - - 1 1 0 1 Projektstöd 4 3 - - - - - - - - - Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Tabell 8 visar hur stödda titlar fördelar sig mellan enskilda stödordningar respektive år. 1 Avser 18 månader Tabell 19. De 30 förlag som erhållit mest av utgivningsstödet 2002, beslutade medel (tkr) Förlag Ansökningar Bifall Avslag Belopp Albert Bonniers Förlag 94 83 11 3 777 887 Wahlström & Widstrand 76 49 27 2 604 830 Rabén & Sjögren Bokförlag 118 62 56 2 029 866 Norstedts Förlag 57 36 21 2 017 014 Atlantis 42 26 16 1 724 211 Brutus Östlings Bokförlag Symposion 40 28 12 1 551 980 Alfabeta 61 41 20 1 463 834 Bonnier Carlsen Bokförlag 70 38 32 1 373 075 Ordfront 41 27 14 1 261 343 Natur och Kultur 48 27 21 1 216 649 Carlsson Bokförlag 45 16 29 853 163 Historiska Media 25 13 12 703 250 Bokförlaget Daidalos 13 12 1 632 872 Raster Förlag 6 6 0 569 941 Gidlunds 19 9 10 543 071 Bokförlaget Opal 34 16 18 448 270 Ellerströms Förlag 21 13 8 413 010 Eriksson & Lindgren 26 13 13 399 048 Bokförlaget Tranan 11 7 4 375 832 Leopard Förlag 9 5 4 350 375 Prisma 14 7 7 342 991 Bokförlaget Nya Doxa 14 8 6 339 590 Rabén & Sjögren AB/Tiden 13 8 5 329 455 Bakhåll 10 8 2 320 266 Optimal Press 14 7 7 306 113 Bokförlaget Signum i Lund 2 2 0 304 805 Bokförlaget Max Ström 5 3 2 301 250 Nordic Academic Press 14 4 10 276 278 Atlas 10 6 4 269 713 Sjöstrands Förlag AB 25 7 18 242 401 SIDAN 27 2003-11-25

Läsvanor Böcker Nedan presenteras ett antal tabeller från olika läsvaneundersökningar, Kulturbarometern (Kulturrådet), Undersökningar om levnadsförhållanden (SCB), Mediebarometern (NORDICOM) och Barnbarometern (MMS, Mediamätning i Skandinavien). Olika undersökningar har olika syften, olika metoder, använder olika definitioner och täcker skilda åldersintervall. Det gör att de ibland kommer fram till skilda resultat avseende utvecklingen av läsandet. Samma resultat avseende bokläsning totalt har erhållits i Kulturbarometern 1995, 2000 och 2002. Andelen personer som läst en bok under det senaste året vid de tre mätningarna är drygt 80 procent för samtliga, där kvinnor läser i större utsträckning än män. Men uppgifterna i Kulturbarometern 2000 och 2002 skiljer sig från tidigare mätning då frågan om läsning nu endast avser nöjesläsning. Tidigare efterfrågades all läsning, inklusive läxläsning och studier. Det är därför svårt att tolka de förändringar som skett i läsandet över tid. En jämförelse mellan olika åldersgrupper pekar på att nöjesläsningen eventuellt kan ha ökat mellan 1995 och 2000 samt 2002 i gruppen 24-64 år då läsningen ligger på samma nivå vid de tre mätningarna trots att annan läsning än nöjesläsning ingick i siffrorna för 1995. I åldersgrupperna 9-14 och 15-24 år verkar andelen som har läst någon gång under året minskat under samma tidsperiod. Det är dock oklart hur mycket detta beror på att läxläsning inte inkluderas i undersökningen längre. Sänkningen av bokmomsen den 1 januari 2002, som bland annat syftade till att öka läsandet, gör att eventuella skillnader mellan mätningarna 2000 och 2002 är av stort intresse. Inga sådana effekter går dock att utläsa i Kulturbarometerns undersökningar, varken vad gäller total andel, olika åldergrupper eller kvinnors och mäns läsande. SCBs undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) innehåller den till urvalet mest omfattande läsvaneundersökningen av de som presenteras här. Denna visar på att andelen av befolkningen som läser minskat mellan 1982/83 och 1998/99. Minskningen kan dock härledas enbart till männen, kvinnornas läsande har inte minskat. Skillnader finns dock även i gruppen kvinnor, där kvinnor över 45 ökat sitt läsande medan de yngre kvinnorna minskat sitt läsande. De mätningar som presenteras i Mediebarometern visar på att andelen som en genomsnittlig dag läser en bok uppgår till 39 procent. Denna andel har legat på en stabil nivå sedan mitten av 90-talet. I Mediebarometerns fråga om bokläsning betonas att det är all bokläsning som åsyftas. Läsning som krävs i arbetet samt läxläsning ingår således i resultatet. Som visas i tabell 28 verkar facklitteratur- och läroboksläsning ha minskat i omfattning medan läsningen av skönlitteratur ökat under åren 1998-2002. Läsning av både skön- och facklitteratur ökar med utbildningsnivå. Kvinnor läser skönlitteratur i högre grad än män medan läsningen av facklitteratur inte skiljer sig åt mellan könen. Läsning av både skön- och facklitteratur ökar med stigande utbildningsnivå. SIDAN 28 2003-11-25

Enligt Barnbarometern 2002/2003 var andelen barn som under en genomsnittlig dag läst en bok eller blivit lästa för 74 procent. Fördelat på kön var andelen för pojkar 70 procent och för flickor 78 procent. Nivåerna i Barnbarometern bör dock tolkas försiktigt på grund av att det är föräldrar som bedömer sina barns läsande och undersökningens urvalsstorlek är relativt liten. Varje fråga har ställts till knappt 400 barn. Med dessa reservationer i åtanke kan det eventuellt vara så att den nedåtgående trend som tidigare kunde anas i barns bokläsande, enligt de senaste två mätningarna har vänt. Tabell 20. Bokläsning i befolkningen 9-79 år under det senaste året (procent) Läst någon gång Samtliga Män Kvinnor Förgymn. utb. Gymn. utb. Eftergymn. utb. Senaste veckan 1994/95 54 47 61 31 52 75 2000 55 46 64 45 50 68 2002 52 43 60 38 45 68 Senaste 4 veckorna 1994/95 67 61 72 42 65 87 2000 67 59 75 56 62 81 2002 66 59 73 52 60 82 Senaste halvåret 1994/95 78 72 84 55 80 95 2000 79 73 85 68 75 90 2002 78 71 84 61 74 92 Senaste året 1994/95 83 77 88 62 85 97 2000 83 77 88 73 79 93 2002 82 76 88 67 79 94 Källa: Kulturbarometern Tabell 21. Bokläsning i befolkningen 9-79 år under det senaste året, samtliga (procent) Läst någon gång 9-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år Senaste veckan 1994/95 77 54 54 51 42 2000 69 52 52 55 55 2002 68 46 49 53 50 Senaste 4 veckorna 1994/95 91 70 66 65 50 2000 85 64 66 66 64 2002 83 67 64 65 61 Senaste halvåret 1994/95 96 85 77 76 63 2000 92 78 78 77 76 2002 93 80 77 77 68 Senaste året 1994/95 96 88 83 80 71 2000 93 82 81 82 80 2002 95 85 82 81 72 Källa: Kulturbarometern SIDAN 29 2003-11-25