Planer och budget för år

er och budget för år 2016 Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige -11-14 FOTO: Hans-Olav MaTTans, landvettersjön

Detta tryck innehåller sammandrag av verksamhetsförändringar i planer och budget för år 2016 fastställt vid kommunfullmäktige den 14 november. I beslutet ingår även Bostadsförsörjningsprogram 2016 och Lokalresursplan 2016.

Innehåll HÄRRYDA KOMMUN...2 SAMMANDRAG FASTSTÄLLD BUDGET/PLAN 2016...3 MODELL OCH ARBETSSÄTT FÖR MÅLSTYRNING...4 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...5 GEMENSAMMA FOKUSOMRÅDEN...8 MEDARBETARE...9 MILJÖ...14 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING...21 FINANSIELL ANALYS...24 RESULTAT- OCH BALANSBUDGET/PLAN...28 POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN...29 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR...31 LEDNING...34 FÖRSKOLA...35 GRUNDSKOLA...38 GYMNASIUM...44 VUXENUTBILDNING...48 KULTUR...51 FRITID...55 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST...58 LEDNING...61 VÅRD OCH OMSORG...62 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG...66 FUNKTIONSHINDER...71 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD...74 LEDNING...77 MILJÖSAMORDNING...78 RÄDDNINGSTJÄNST...80 NÄRINGSLIV...82 ANLÄGGNING OCH UNDERHÅLL...84 GATOR OCH PARK...85 KOLLEKTIVTRAFIK INKLUSIVE FÄRDTJÄNST...88 MARK OCH BOSTAD...91 PLAN OCH BYGGLOV...94 AVFALLSHANTERING...96 VATTENVERKSAMHET...99 SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRSÖRJNINGSSTÖD...101 LEDNING...104 FASTIGHET...105 STÄDSERVICE...108 MÅLTIDSSERVICE...110 IT...112 SÄKERHET...115 UPPHANDLING...117 SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD...119 LEDNING...122 KANSLI...123 EKONOMI...124 PERSONAL...126 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD...127 BILAGOR: INVESTERINGSBUDGET/PLAN 2016 EXPLOATERINGSVERKSAMHET, FINANSIERINGSPLAN 2016

HÄRRYDA KOMMUN HÄRRYDA KOMMUN Sektorn för teknik- och försörjningsstöd, TOF Fastighet IT Måltidsservice Städservice Säkerhet Upphandling Administration Kommundirektör, KD Sektorn för administrativt stöd, ADM Kansli/stöd till politiska beredningar Ekonomi Personal Miljö- och hälsoskydd Sektorn för utbildning och kultur, UTK Kommunal förskola Kommunal grundskola Externa utbildningsanordnare/planering Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Fritid Administration Sektorn för socialtjänst, SOC Funktionshinder Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg Administration Sektorn för samhällsbyggnad, SHB Anläggning och underhåll Mark och bostad och bygglov Trafik Vatten och avfall Administration I Härryda kommun är samtliga verksamheter organiserade i en förvaltning med indelning i olika sektorer. Sektorn för teknik och försörjningsstöd (TOF) och sektorn för administrativt stöd (ADM) är i huvudsak stöd- och servicefunktion för de övriga tre sektorerna; sektorn för utbildning och kultur (UTK), sektorn för socialtjänst (SOC) samt sektorn för samhällsbyggnad (SHB). Kommundirektören är kommunens ledande tjänsteman och varje sektor leds av en sektorschef. Kommundirektören leder kommunens ledningsgrupp där sektorscheferna, samt ekonomichef, kanslichef och personalchef ingår. Kommunens finansförvaltning handläggs av ekonomifunktionen inom sektorn för administrativt stöd. Kommunstyrelsen är politisk nämnd för hela förvaltningen. Informationsmått Bokslut Antal invånare per 31/12 34 463 34 843 35 520 36 069 36 596 Area per invånare, m 2 (Kommunens totala area 290 km 2 ) 8 416 8 323 8 165 8 041 7 925 Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor 41 612 44 558 44 475 45 714 47 186 Årets resultat per invånare, kronor 2 752 318 477 762 685 Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor 40 544 43 518 48 849 52 533 55 266 Eget kapital per invånare, kronor 8 733 8 957 9 265 9 887 10 430 Pensionsskuld per invånare (inkl löneskatt 24,26 %), kronor 19 763 20 877 20 729 20 688 20 598 Långfristiga skulder per invånare, kronor 7 266 13 489 15 484 17 467 19 264 Skattesats, % inkl. skatteväxling på grund av att huvudmannaskapet för kollektivtrafiken kommer att övergå till regionen (43 öre) 21,05 21,05 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkt inkl inkomstutjämning per invånare, kronor 42 003 43 022 43 111 44 556 46 286 VERKSAMHETSPLAN - - 2

HÄRRYDA KOMMUN SAMMANDRAG FASTSTÄLLD BUDGET/PLAN 2016 Driftbudget/plan 2016 Belopp i Tkr Bokslut Sektor för utbildning och kultur -897 659-914 057-939 112-950 205-964 175 Sektor för socialtjänst -449 766-476 982-480 540-486 674-496 441 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet -81 402-113 217-101 251-109 200-112 440 -Vattenverksamhet -538 0 0 0 0 -Avfallsverksamhet 2 333 0 0 0 0 Sektor för teknik och försörjningsstöd -14 726-4 790-10 724-10 634-9 166 Sektor för administrativt stöd -42 241-45 677-47 149-47 975-47 675 Polititisk organisation -8 371-8 891-8 891-8 941-9 491 Verksamhetskostnader finansförvaltning 55 967 55 618 12 884-29 844-87 386 Pensionskostnad exkl finansiell kostnad 2 332 111-4 968-5 402-35 Verksamhetens nettokostnader -1 434 071-1 507 885-1 579 751-1 648 875-1 726 809 Skatteintäkter, utjämning m.m. 1 542 233 1 563 625 1 636 129 1 716 329 1 794 109 Finansiella kostnader och intäkter -5 751-17 500-17 500-17 500-18 400 Finansiell kostnad pensioner -7 561-27 153-21 918-22 479-23 828 BUDGETERAT RESULTAT 94 850 11 087 16 960 27 475 25 072 *) inkl ombudgeteringar enligt KF samt lönerevision I fastställd budget/plan har det för personalkostnadsökningar budgeterats med 2,9 % för år, 3,2 % för år samt 3,7 % för år. Utöver dessa kostnader har 5 mkr avsatts per år under perioden 2016 för särskilda lönesatsningar. Potten för lönerevision och strategiska satsningar för perioden 2016 ligger budgeterad på finansförvaltningen. Investeringsbudget/plan 2016 Belopp i Tkr Bokslut 2015 2016 Sektor för utbildning och kultur 11 924 29 302 26 310 21 830 15 100 19 780 16 690 Sektor för socialtjänst 2 494 9 421 2 100 2 300 5 300 6 000 2 100 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet 31 008 43 571 30 260 35 360 37 060 43 960 50 360 -Vattenverksamhet 28 473 35 691 38 375 48 000 45 400 31 750 36 425 -Avfallsverksamhet 4 906 5 360 2 450 1 100 600 1 100 1 100 Sektor för teknik och försörjningsstöd 130 112 126 980 87 960 85 380 111 631 83 238 23 043 Sektor för administrativt stöd 415 5 290 44 126 1 565 1 345 1 384 1 234 SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER: 209 332 255 615 231 581 195 535 216 436 187 212 130 952 *) inkl ombudgetering från bokslut Den närmaste femårsperioden uppgår investeringsvolymen till 962 mkr för perioden 2016, varav 232 mkr avser budget. 30 50 mkr av den årliga investeringen avser den avgiftsfinansierade verksamheten. I budget/plan finns det med investeringar för energieffektiviseringar/miljöförbättringar som bedöms vara självfinansierade och som med fördel kan göras när upphandlingsläget är gynnsamt. År finns ett anslag på 40 mkr förköp av vindkraftverk. För att uppfylla myndighetskrav sker nyinvesteringar i storkök och hissanläggningar. Bland de större investeringarna kan nämnas ombyggnad/nybyggnad av Rävlanda- och Önnerödskolan samt tillbyggnad av äldreboendet Bygården. Dessut- VERKSAMHETSPLAN - - 3

HÄRRYDA KOMMUN om innehåller investeringsplanen ett kulturhus i Landvetter. För denna investering är det totalt avsatt 72 mkr, varav 36 mkr är avsatt för år och 36 mkr för. MODELL OCH ARBETSSÄTT FÖR MÅLSTYRNING Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder för att styra den kommunala verksamheten. I Härryda kommun sker det dels genom att följa kommunallagens krav, dels genom den modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige ange mål för god ekonomisk hushållning. I samband med budgetbeslutet fastställer kommunfullmäktige dessa mål som består av finansiella mål och verksamhetsmål. Dessa mål redovisas samlat för hela kommunen. Härryda kommun har därutöver en modell för målstyrning. Styrsystemet bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Målen redovisas under respektive sektor. Miljömålen redovisas för hela kommunen. Politiska inriktningsmål beslutas av kommunfullmäktige. Dessa mål anger syfte och inriktning och de är uttryck för den politiska viljan. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. De blir en del av budgetarbetet och styr vad som ska prioriteras. Till varje verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt de kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat och i analyser. KOMMUNFULLMÄKTIGE OCH BEREDNINGARNAS ÅRSPLAN - långtidsplanering och målstyrning - DECEMBER JANUARI NOVEMBER /plan fastställs Allmänpolitisk debatt FEBRUARI OKTOBER Information om delårsbokslut o prognos Delårsbokslut o prognos Uppföljning politiska inriktningsmål Årsredovisning och Veb anvisningar MARS SEPTEMBER Uppföljning måluppfyllelse APRIL AUGUSTI Förslag till budget/plan i beredningarna MAJ Målstyrning /plan Bokslut/årsredovisning JULI JUNI VERKSAMHETSPLAN - - 4

HÄRRYDA KOMMUN MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun skall medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Finansiella mål Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Det egna kapitalet värdesäkras enligt omsorgsprisindex (OPI). Soliditetsnivån är lägst på den nivå som gällde vid periodens början. För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 1,5 % av verksamhetens nettokostnader. Kommunfullmäktiges fastställda finansiella mål uppfylls med budgeten för varje enskilt år avseende värdesäkring av det egna kapitalet, samt soliditetsnivån. En god ekonomisk hushållning förutsätter att det finns balans mellan intäkter och kostnader. De finansiella målen för Härryda kommun anger att intäkterna ska överstiga kostnaderna med 1,5 %, vilket motsvarar ca 25 mkr. I bokslutet för år översteg kostnaderna intäkterna med 6 %, vilket var en följd av det extremt goda resultatet på 95 mkr. Det genomsnittliga resultatet under perioden innebär ett genomsnittsresultat på 23,2 mkr. Resultatets andel av nettokostnaderna för perioden är i genomsnitt 1,4 %. Kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Indikator Bokslut Det egna kapitalet värdesäkras Eget kapital inkl. pensionsindex enligt omsorgsprisskuld intjänad före 1998, (OPI). mkr Soliditetsnivån är lägst på den nivå som gällde vid periodens början. För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 1,5 % av verksamhetens nettokostnader. Soliditet inkl. pensionsskuld intjänad före 1998, % Nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, utjämning mm, % Resultat inklusive pensionskostnader, mkr 301,0 312,1 329,1 356,6 381,7 18 17 17 17 18 93,8 99,3 99,0 98,4 98,6 94,8 11,1 17,0 27,5 25,1 De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Målen har som utgångspunkt att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation bör behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Överskottet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxeras en högre skatt. Balanskravsresultatet uppgick till 69,9 mkr i bokslut. Fastställd budget/plan innebär positiva resultat. Balanskravet kommer att uppnås för samtliga år. Kommunfullmäktiges fastställda finansiella mål uppfylls med största sannolikhet avseende värdesäkring av det egna kapitalet. Även när det gäller soliditetsnivån uppfylls målen, men resultatnivån når inte upp till 1,5 % av verksamhetens nettokostnader. VERKSAMHETSPLAN - - 5

HÄRRYDA KOMMUN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, behovstäckning inom förskoleverksamheten, mål för grundskola och gymnasiet samt mål avseende bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen samt förvaltningens plan för måluppfyllelse. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Indikator Befolkningstillväxt (%) Antalet påbörjade lägenheter Antal upplåtelseformer av nyproducerade lägenheter i större exploateringsområden Utbud av antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade flerbostadshus (1 5 rum och kök) Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, % Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % Andel grundskoleelever åk 9 med betyg i alla ämnen % Andel förvärvsarbetande elever från Hulebäcksgymnasiet (riket 56%) Andel som påbörjat högskolestudier Hulebäcksgymnasiets elever (riket 42,5%) Bokslut 1,3 1,2 1,9 2,0 1,6 143 193 316 232 201 3 3 3 5 5 5 0 0 0 0 0 98 99 99 100 100 96,6 96 97 96 97 88 87 89 89 89 55 68 60 60 60 44,1 48 49 50 50 Genom god framförhållning och aktiva markförvärv ska kommunen skapa goda förutsättningar för en långsiktig planering och därigenom uppnå målet för bostadsbyggande. Under ökade andelen vårdnadshavare inom förskoleverksamheten som fått sitt önskemål om verksamhetsform och rätt plats tillgodosett. I planen har planerats för en anpassning av verksamhetsformer utifrån ny skollag och föräldrarnas efterfrågan av plats. En bärbar dator per elev har möjliggjort nya metoder och arbetssätt i undervisningen som inte tidigare var möjliga samt bidragit till en högre grad av individualisering. Arbetet med bedömning i olika former ska utvecklas. Kamratbedömning, självvärderingar och bedömningsmatriser är redskap som gör att eleven blir medveten och delaktig. Bedömningen i IUP, skriftliga omdömen, nationella prov och i betyg utvecklas ständigt för att vara en drivkraft i elevens fortsatta lärande och för att utveckla undervisningen. Samverkan mellan grundskolans senareskolor och gymnasiet behöver fördjupas och utvecklas i samband med att båda verksamheterna får nya kursplaner och gymnasiet får nya program. Målskrivningar och ansvarsområden kommer att omformuleras till viss omfattning. Samarbete kring Hållbar Utveckling och Teknikskola för flickor är exempel på nuvarande samverkan mellan grundskola och gymnasiet. VERKSAMHETSPLAN - - 6

HÄRRYDA KOMMUN Det är viktigt att Hulebäcksgymnasiet är samhällsintegrerat. Kontakter med högskola och näringsliv uppmuntras. Hulebäcksgymnasiet har ett samarbete med den Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Läsåret /11 och /12 har medel avsatts för att förbättra kontakter med näringslivet. Föreläsare från näringslivet bjuds in kontinuerligt via organisationen Transfer. Program uppmuntras att ta del av Ung företagsamhet. Samarbete med kommunens grundskolor kommer att fortsätta genom bland annat projektarbeten, produktion av läromedel samt workshops inom estetiska ämnen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Indikator Antal ej verkställda beslut inom 3 månader avseende särskilt boende (Mätdag 31/12) Behov av särskilt boende Antal platser särskilt boende (Mätdag 31/12) Antal BGTlägenheter (Mätdag 31/12) Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år Antal lägenheter för funktionsnedsatta Bokslut 12 0 0 0 0 260 260 266 276 278 228 268 268 268 277 55 55 55 55 55 106 97 84 96 105 84 88 91 98 106 Inom ramen för arbetet med LRP (lokalresursplaneringen) utformas planer för att tillgodose behov av särskilt boende till äldre enligt en modell som är baserad på befolkningsprognoser. Utifrån den efterfrågan som finns i dagsläget kommer förmodligen en viss överkapacitet att föreligga under och. En enhet på Ekdalagården har därför lagts i malpåse och halva. Det nya äldreboendet Hönekulla gård tas i full drift med 40 platser. LSS-handläggarna har genom biståndsbedömningarna god kännedom om de stödinsatser som kommunens invånare med funktionsnedsättning har. Informationen och den samlade bedömningen av behovet ligger till grund för lokalresursplaneringen (LRP) och utbyggnad av bostäder i enlighet med LSS-lagstiftningens målsättning. Behovet av plats inom särskilt boende är bedömt utifrån varje enskild individ. Bostadsönskemålen har förändrats under senare år. Färre personer önskar idag plats på gruppbostad med gemensamma utrymmen och service dygnet runt. Istället ökar antalet personer som söker boendealternativ som ger högre grad av självständighet. Gällande kommunens gruppbostäder förväntas därför viss överkapacitet under planperioden, varför den planerade nybyggnationen av gruppbostad Fagerhult skjuts fram till 2016. Båtsmanstorpets gruppbostad är lagd i malpåse till 2015 men ett utredningsarbete pågår för att undersöka alternativa användningsområden för lokalen. Under hösten kommer Lindska servicebostad att öppnas i nya lokaler på Råda Torg och från tillförs Lindska sju nya brukarlägenheter. Andra halvåret kommer nybyggnation Landvetter servicebostad med åtta nya brukarlägenheter att tas i drift. Kommunen medverkar även till att finna boendealternativ med annan utförare för att täcka behovet av särskild bostad (t ex kooperativ, privat utförare). För personer under 19 år köper kommunen plats av annan utförare. VERKSAMHETSPLAN - - 7

HÄRRYDA KOMMUN GEMENSAMMA FOKUSOMRÅDEN Kommunens ledningsgrupp består av sektorscheferna samt kansli, ekonomi och personalchef. Kommundirektören leder gruppen. Ledningsgruppen verkställer politiska beslut och stödjer den politiska organisationen. Ett viktigt uppdrag är att samordna hela förvaltningens arbete i gemensamma processer som budget, lokalresurser, ärendehantering, arbetsmiljö, personalfrågor, kvalitetsfrågor m.fl. Grundläggande för ledningsgruppens arbete är att det gemensamma är överordnat delarna vilket innebär att uppdraget är kommunens bästa. För att nå detta, arbetar ledningsgruppen med att skapa en helhetssyn i alla delar av förvaltningen. Helhetssyn Ledningsgruppen kommer att fortsätta samla alla chefer minst två dagar per år för att skapa samsyn kring viktiga frågor. Sektorernas ledningsgrupper samlas tillsammans med förvaltningens ledningsgrupp ytterligare två gånger per år i samma syfte. Tvärgrupper av chefer ska skapas för att förstärka helhetssynen. För alla nya chefer kommer en chefsutbildning att genomföras varje år. I utbildningen betonas den gemensamma synen på uppdraget i Härryda kommun. Utbildningen omfattar ca 40 timmar fördelade på ett år och innehåller både ledarskapsutveckling och utbildning inom administration, ekonomi och personal. En ny gemensam introduktion, under en halv dag, för alla nyanställda, genomförs i syfte att stärka synen på det gemensamma uppdraget. IDA tablå kommer att utvecklas till mer av en gemensam personaltidning. Bemötande Medborgarperspektivet har varit i fokus för förvaltningen under och. Dels har temat varit Det goda mötet som belysts på olika sätt och dels har en utbildning I allmänhetens tjänst genomförts för alla medarbetare. Under och framöver fortsätter temat bl.a. med inriktning på den nya plan för lika rättigheter och möjligheter som antogs i förvaltningen under. Fortsatt arbete med bemötandefrågor och planen för lika rättigheter och möjligheter ska ske på samtliga arbetsplatser. Samtliga nya medarbetare kommer, från att få en introduktion både i Det goda mötet och I allmänhetens tjänst. Kvalitetsarbete Ett gemensamt utvecklingsarbete inom området målstyrning startas under och fortsätter. Arbetet berör samtliga verksamheter och ska ge alla verksamheter ökad kunskap om målformulering och uppföljning. Syftet är att skapa bättre underlag för den politiska målstyrningen. Lean som ett verktyg för förbättring har introducerats och genomförts i pilotgrupper under och. Verktyget kommer att fortsätta spridas. Ett ytterligare sätt att utveckla kvalitet är genom benchmarking/jämförelser med andra kommuner och internationella kontakter. Under planeras utökade kontakter där medarbetare inom olika verksamheter kan genomföra praktik inom liknande verksamhet i olika orter inom Europa eller på annat sätt skapa möjlighet till internationella jämförelser och dialog. VERKSAMHETSPLAN - - 8

HÄRRYDA KOMMUN MEDARBETARE Härryda kommun som arbetsgivare Det personalpolitiska programmet (PPP) beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. PPP är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån PPP sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. PPP ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare: Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Medarbetarskap Alla medarbetare ska utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Man ska vara medveten om det egna ansvaret för utveckling av verksamheten och av sig själv. Man ska ha insikt om det egna uppdraget och dess förutsättningar. Introduktion för nyanställda För att ge samtliga medarbetare en grundläggande kunskap om kommunens organisation och uppdrag anordnas en halvdags central introduktion för nyanställda. Genom introduktionen får medarbetarna också inblick i kommunens verksamheter och geografi. Kommundirektören, sektorscheferna samt ett par funktionschefer medverkar. Utöver den centrala introduktionen ska medarbetarna genomgå ett introduktionsprogram inom den enhet där de anställts. Hälsofrämjande arbete Härryda kommun eftersträvar att få så många medarbetare som möjligt att inse vikten av att leva ett hälsosamt liv. Genom hälsofrämjande arbete är målet att på sikt medverka till ett totalt bättre hälsoläge bland medarbetarna. En hälsoutvecklare driver och samordnar det hälsofrämjande arbetet. Hälsoutvecklaren har kontakt med ca 120 hälsoinspiratörer runt om på kommunens arbetsplatser samt stödjer arbetsgrupper genom riktade hälsoinsatser. Hälsoutvecklaren arrangerar föreläsningar och aktiviteter inom områdena trivsel, gemenskap och hälsa. Dessa erbjuds medarbetarna kostnadsfritt eller till ett reducerat pris. Genom kommungemensamma aktiviteter ska samhörigheten ökas och den sociala gemenskapen förbättras. Kommunen har ett nära samarbete med Härryda kommuns kultur- och idrottsförening (HKIF) som arrangerar aktiviteter inom områdena hälsa, kultur och idrott. Oasen förebygger och utvecklar För att förebygga ohälsa och utveckla verksamheten finns Oasen, en enhet inom personalfunktionen som är tillgänglig för all personal. Oasen arbetar med såväl arbetslagsutveckling som samtalsstöd till enskilda medarbetare, stresshantering och massage. Oasen arbetar även med rehabilitering av medarbetare i nära samarbete med personalspecialisterna. Företagshälsovård och personalstöd Då Härryda kommun satsar mycket på främjande och förebyggande personalvård i egen regi är företagshälsovårdens främsta uppgift att arbeta med pågående rehabiliteringsärenden. Team hälso- och friskvård har uppdraget att sköta företagshälsovården för Härryda kommun. Medarbetare som behöver stöd och råd inom områdena ekonomi, juridik, relationer och hälsa erbjuds personalstöd i form av telefonrådgivning hos S: t Lukasstiftelsen. Såväl personliga som arbetsrelaterade problem kan tas upp. Telefonrådgivningen går att nå hela dygnet och är kostnadsfri för medarbetarna. Minskad sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är på väg ner och var 5,3 % under. Genom ett aktivt arbete med bland annat hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser ska sjukfrånvaron sänkas. Målet är att sjukfrånvaron ska vara 4,7 % under, och sänkas till 4,5 %. Nöjd medarbetare För att bland annat få besked om vilka förbättringsområden som finns i verksamheterna genomför kommunen vartannat år en medarbetarundersökning som även visar ett Nöjd MedarbetarIndex (NMI). Samtliga chefer ska genomföra aktiva insatser inom de förbättringsområden som, i medarbetarenkäten, anges för verksamheten. Målet är att höja NMI-värdet för förvaltningen med en enhet under. VERKSAMHETSPLAN - - 9

HÄRRYDA KOMMUN Heltid och flexibel arbetstid Genom aktiva insatser, bland annat Heltidsprojekt, har andelen heltidsanställda i kommunen ökat de senaste åren. Idag har ca 80 % av kommunens ca 2 600 anställda heltidstjänster. Kommunen ska fortsätta sträva efter att minimera antalet ofrivilliga deltidsanställningar. Många medarbetare har möjlighet till flexibel arbetstid och kan påverka hur arbetet läggs upp genom kommunens avtal om årsarbetstid. Strategisk kompetensförsörjning Som ett led i att möta framtida krav på arbetskraft har kommunen tillsammans med de fackliga organisationerna tagit fram en Strategisk kompetensförsörjningsplan. en anger vilka grupper som kommunen anser svårrekryterade i framtiden. Insatser ska genomföras för att förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla vissa svårrekryterade grupper, exempelvis: Löneökningar för vissa grupper utanför ordinarie avtal. Alla medarbetare erbjuds möjlighet att löneväxla för att pensionsspara. Alla medarbetare erbjuds möjlighet att hyra miljöbil genom bruttolöneavdrag i syfte bland annat att bidra till regionens miljömål. o Attraktiv arbetsgivare Det är av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna konkurrera om kompetent arbetskraft och därmed säkra den framtida personalförsörjningen. Det personalpolitiska programmet beskriver vad Härryda kommun står för som arbetsgivare och vilka förhållningssätt som genomsyrar organisationen. Ledarskap Alla chefer ska vara medvetna om sitt ansvar som förebild och kulturbärare. Man ska ha förmåga att anpassa sitt ledarskap efter situationen och respektive medarbetare. Som chef ska man utifrån en positiv människosyn visa tillit till sina medarbetare. Man ska ha mod att leda. Ledarskapsutveckling Att utveckla ledare och ledarskap är en strategiskt viktig fråga för Härryda kommun. Hösten introducerades en ny, gemensam utbildning för nya chefer. Utbildningen syftar bland annat till att tydliggöra det personalpolitiska programmet (PPP). I utbildningen ingår även strategisk ledarutbildning via GR och personlig ledarutveckling. Utbildningen ska pågå under ett år. För samtliga chefer i förvaltningen anordnas varje år två obligatoriska ledarskapsdagar i strategiska frågor och ledarskapsutveckling. Genom chefsutbildningen och årliga ledarskapsdagar ska kommunens chefer stärkas i sin roll och få en tydlig, gemensam plattform. Kommunikation och samverkan Som medarbetare ska vi visa respekt för varandras olikheter. Vi ska vara delaktiga och engagerade samt ha förmåga att lyssna och föra en öppen dialog. Vi ska vara tydliga och sakliga och ha förmåga till helhetssyn. Kommunikation och samverkan är de perspektiv som binder samman ledarskapet och medarbetarskapet i organisationen. Samverkansavtalet reglerar bland annat medarbetarsamtal, APT samt personalens möjlighet till delaktighet via enhetsråd, verksamhetsråd, sektorsråd och central samverkansgrupp. Under fortsätter utbildning i samverkansavtalet. Kommunen strävar efter att öka medarbetarnas delaktighet och inflytande på arbetsplatserna. Genom utbildningen FAS Arbetsliv ska arbetsgrupper inspireras att utveckla såväl verksamheten som sig själva. VERKSAMHETSPLAN - - 10

HÄRRYDA KOMMUN Kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare Tre frågor om helhetsbedömning, förväntningar och ideal är hämtade från Statistiska Centralbyrån (SCB). De används i undersökningar i syfte att mäta kunders, medborgares eller medarbetares nöjdhet. De sammanvägda resultaten på de tre frågorna utgör ett Nöjd- Medarbetar-Index (NMI) med vars hjälp man kan jämföra sina resultat med andra som mäter på samma sätt. NMI kan anta värden mellan 0 och 100. (0 40 = Inte godkänd. 41 54 = OK. 55 74 = Nöjd. 75 100 = Mycket nöjd). Verksamhetsmål Indikator Bokslut Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Nöjd medarbetarindex (NMI) Härryda kommun, totalt. 59 60 62 62 62 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och kultur 58 57 60 60 60 Sektor för socialtjänst 58 59 63 63 64 Sektor för samhällsbyggnad 68 70 70 70 70 Sektor för teknik och försörjningsstöd 63 72 65 66 66 Sektor för administrativt stöd 65 65 68 68 68 Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. UTK: Målet är att höja hela UTK till 60. Fokus på delaktighet och samverkan och därigenom skapa och bibehålla ett gott klimat. SOC: Målet är att höja NMI till 64 till. PPP ska konkretiseras och vara ett levande dokument i organisationen. Fortsatta utbildningsinsatser ska genomföras. Ta tillvara medarbetarnas synpunkter och skapa delaktighet genom samverkan. Fokus ska läggas på kvalitetsaspekter. SHB: Målet är att ligga kvar på den höga nivån. Åtgärder har satts in där det tidigare framkommit brister. Man kommer att arbeta vidare inom de områden och verksamheter där man enligt medarbetarenkäten inte ligger i paritet med förvaltningen i stort. TOF: Målet att nå 72 enligt tidigare VEP var baserat på felaktigt värde. Därför är målet reviderat till 65 för budget. Därefter är målet att öka något under kommande år. Fokus ska ske på kompetensutveckling, ledarskapsutveckling och bemötande. en är att även fortsättningsvis arbeta med att skapa goda arbetsmiljöer. ADM: Sektorn ligger redan idag en bra bit över Härryda kommun totalt. Målet är att höja nivån ytterligare under kommande år. Detta ska ske genom fortsatt fokus på ledarskapsutveckling och bemötande. VERKSAMHETSPLAN - - 11

HÄRRYDA KOMMUN Verksamhetsmål Indikator Bokslut Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Mitt arbete är meningsfullt Härryda kommun, totalt 87 87 87 88 88 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och kultur 88 88 89 89 89 Sektor för socialtjänst 86 86 86 86 86 Sektor för samhällsbyggnad 85 85 87 87 87 Sektor för teknik och försörjningsstöd 80 80 83 86 86 Sektor för administrativt stöd 87 87 88 88 88 Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. UTK: Sektorn ligger enligt bokslut högt på denna indikator. Målet är att höja ytterligare en nivå under de närmaste åren. Den nära kontakten med brukarna gör att medarbetarna direkt ser nyttan och meningsfullheten med sitt arbete. SOC: Brukarundersökningar och effektutvärderingar ska återges all personal. Personalen ska vara delaktig i verksamhetsplanering/verksamhetsuppföljning. SHB: Målet är att höja värdet för att ligga i paritet med Härryda kommun i stort. Fortsatt fokus på att utveckla medarbetarna och till fullo nyttja deras kompetens. TOF: Målet är att höja värdet för att ligga i paritet med Härryda kommun i stort. Genom fokusering på att se vikten av sin del i hela kommunens verksamhet, vad rollen är och vilka vi finns till för ska värdet höjas. ADM: Sektorn ligger här i paritet med Härryda kommun totalt. Målet är att höja värdet ytterligare en nivå under de närmaste åren. Verksamhetsmål Indikator Bokslut Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Härryda kommun, totalt 77 78 79 80 80 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och kultur 78 79 80 80 80 Sektor för socialtjänst 75 76 78 79 79 Sektor för samhällsbyggnad 84 85 85 85 85 Sektor för teknik och försörjningsstöd 76 77 77 78 78 Sektor för administrativt stöd 78 78 80 80 80 Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. UTK: Målet är att höja nivån ytterligare de närmaste åren. för att nå målet är att satsa på ledarskapsutveckling och bemötande. Oasen ska nyttjas för att arbeta förebyggande. SOC: Målet är att höja nivån under de närmaste åren. Fokus ska ske på samarbete utifrån det personalpolitiska programmet. Tydligare verksamhetsmål ska eftersträvas. SHB: Målet är bibehållen hög nivå. VERKSAMHETSPLAN - - 12

HÄRRYDA KOMMUN TOF: Genom det arbete som sker med bemötande kommer troligtvis detta ge effekter även inom arbetsgrupperna. Målet är att detta ska leda till bättre samarbete och ökad förståelse för varandras roller. ADM: Målet är att höja nivån något under kommande år genom fokus på bemötandefrågor. Verksamhetsmål Indikator Bokslut Härryda kommun ska vara en Sjukfrånvaro (%) bra arbetsgivare. Härryda kommun, totalt 5,3 4,0 4,7 4,5 4,5 Fördelat per sektor: Sektor för utbildning och kultur 4,7 4,0 4,5 4,4 4,3 Sektor för socialtjänst 6,8 4,0 5,1 4,9 4,9 Sektor för samhällsbyggnad 3,3 4,0 3,0 3,0 3,0 Sektor för teknik och försörjningsstöd 5,7 4,0 5,5 5,3 5,1 Sektor för administrativt stöd 1,0 4,0 1,0 1,0 1,0 Härryda kommun: Målet för kommunen totalt är en beräkning av de olika sektorernas målsättning. Sjukfrånvaron ska sänkas genom en effektivare rehabiliteringsbevakning. Under och sker en utökning av personalfunktionens IT-system Adato, och ger då samtliga chefer tillgång till systemet. Bl.a. kommer detta att ge tidigare signaler vid upprepad korttidsfrånvaro. Arbetet med tidiga insatser kommer därigenom att underlättas. UTK: Målet är att sänka sjukfrånvaron successivt under kommande år. Arbete sker med att förtydliga enhetschefernas rehabiliteringsansvar och rutiner för detta. Fortsatt arbete med handhygien i förskolan, där den högsta sjukfrånvaron återfinns. SOC: Målet är att sänka sjukfrånvaron till 4,9 % t o m genom förebyggande hälsoarbete samt analys av korttidsfrånvaron. Sektorn ska bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete. SHB: Målet är en fortsatt låg sjukfrånvaro. Tidiga insatser ska göras vid sjukfrånvaro. Sektorn avser att satsa på förebyggande arbete. TOF: Målet är att sänka sjukfrånvaron successivt under kommande år. Detta sker genom fortsatt aktivt arbete med arbetsmiljöfrågor och tidiga insatser vid sjukfrånvaro. Interna resurser, såsom Oasen, ska nyttjas. ADM: Målet är fortsatt låg sjukfrånvaro. Lägre än nuvarande nivå är inte önskvärt då det kan tyda på att medarbetarna går till arbetet trots att de är sjuka s.k. sjuknärvaro. VERKSAMHETSPLAN - - 13

HÄRRYDA KOMMUN MILJÖ Politiska inriktningsmål för miljö antogs 2009. Verksamhetsmålen antogs i januari. Målen ska bidra till att uppnå de nationella miljömålen, men med en lokal anpassning och gjord prioritering för kommande period. Målen är grupperade i fem områden för att göra målbilden tydligare och mer överskådlig samt följer upplägget i miljöredovisningen. Eftersom verksamhetsmålen är nya finns inget värde angivet i kolumnen för bokslut och budget. Område: Energi Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Bokslut Vid all nybyggnation Andel av nybyggda Nybyggnation av av kommunala fastigheter är energianvänd- där energianvändning- kommunala fastigheter bostäder och lokaler ska utformas så energieffektivt som möjligt. ningen halverad i en halverats i relation relation ställd till till krav i Boverkets nuvarande krav i Boverkets byggregler (), (%) byggregler (). Energianvändningen per invånare ska minska. Inom kommunens befintliga fastighetsbestånd minskar det totala energibehovet med minst 20 procent till 2020 räknat från 2009. Där kommunen är markägare/exploatör ställs krav på energieffektivitet. Energibehov befintligt fastighetsbestånd (kwh/m²) Andel exploateringsprojekt där kommunen är markägare/exploatör där krav ställts på energieffektivitet (%) 100 100 100 163 159 155 50 50 50 Härryda kommun har undertecknat överenskommelsen Smart Energi inom VGR. Strategi för energieffektivisering 2020 syftar till att utifrån en nulägesanalys beskriva hur kommunen och kommunala bolag ska arbeta för att minska energianvändningen i sin verksamhet, fastigheter och transporter. Hösten planerar Boverket att genomföra ändringar i BBR i reglerna om energihushållning. Målet i Strategi för energieffektivisering 2020 är att det totala energibehovet inom kommunens befintliga fastighetsbestånd ska minska med minst 7 procent till och 20 procent till 2020 räknat från 2009. Detta mål kan vara svårt att nå eftersom fler elkrävande utrustningar sätts in inom verksamheterna. I ett femårigt energieffektiviseringsprojekt ska alla medarbetare involveras så målet kan nås. I kommunala exploateringar för större projekt ställs energieffektivitetskrav. Kraven kan behöva vara olika beroende på var i kommunen exploateringen ska äga rum. Inga krav på energieffektivitet ställs för småhus. VERKSAMHETSPLAN - - 14

HÄRRYDA KOMMUN Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Bokslut Användningen av fossila bränslen ska minska kraftigt. Halterna av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxid, partiklar, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen ska minska. Kommunen medverkar aktivt för etablering av vindkraftverk. Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter och befintliga fastighetsbestånd är energianvändningen oberoende av fossila bränslen. Där kommunen är markägare/exploatör ställs krav på att vara oberoende av fossila bränslen. Andel egenproducerad vindkraftsel av total inköpt el (%) Andel värme producerad av fossila bränslen av total tillförd värme (%) Andel exploateringsprojekt där kommunen är markägare/exploatör där krav ställts på energieffektivitet (%) 0 20 40 4 4 4 100 100 100 I Strategin för energieffektivisering 2020 framgår att kommunen ska utreda vindkraft för eget elbehov, samt att Härryda Energi ska verka för att köpa in vindkraftverk för att producera förnybar el och sälja vidare till kund. Väljs egenproducerad vindkraftsel för kommunens eget behov är det lämpligt med max 70 procent av elbehovet. I budgeten finns investeringsmedel avsatt för köp av ett vindkraftverk, vilket skulle täcka 40 procent av elbehovet. Under beräknas vindbruksplanen att antas som ett underlag till översiktsplanen. Olja står idag för 7 procent av uppvärmningen, enligt driftsstatistiken, men ska fortsätta att minska till 4 procent. Lägre än så går inte att komma inom överskådlig tid, då olja behövs som spetsvärme vid kalla vinterdagar. Under ersätts oljeanvändningen på Råda Säteri av bergvärme. Kraven gäller energi som uppvärmningskälla. Område: Trafik Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Bokslut Miljökommunikation Antal större aktiviteter Användningen av och information inom miljökommunikation (kampanjer, fossila bränslen ska genomförs aktivt och minska kraftigt. kontinuerligt för att utbildningar, information med mera) Utsläppen från bidra till ökad miljömedvetenhet och transportarbete ska inte öka. handlingsvilja. Halterna av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxid, partiklar, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen ska minska. Kollektivtrafikens andel av de totala personresorna ska öka. Andelen trafikanter som går och cyklar ska öka. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet från kommunens fordon minskar årligen. Andelen biogas ökar som drivmedel i Fordoncentralens bilar med minst 20 procent till år 2015 räknat från 2009. Förutsättningarna för kommunintern klimatkompensation utreds för resor i tjänsten. Minst 60 procent av de anställda tar sig till jobbet på annat sätt än ensam i bil 2018. Utsläpp av fossil koldioxid från kommunens fordon (g/km) Andel av kommunens fordon som drivs med biogas (%) Utredning genomförd Andel av kommunens anställda som tar sig till jobbet på annat sätt än ensam i bil (%) 12 12 12 140 140 110 5 10 15 0 1 1 47 55 55 Antalet körda kilometer med bil i tjänsten minskar med 15 procent till 2015 räknat från 2009. Totalt antal körda mil i tjänsten Antal genomförda webbmöten i energieffektiviseringsprojektets webbmötessystem 220 000 210 000 200 000 12 24 40 VERKSAMHETSPLAN - - 15

HÄRRYDA KOMMUN Verksamhetsmålet är placerat under området Trafik, men gäller även för Energi, Bo och Delaktighet. Härryda kommun medverkar i ett antal olika utåtriktade aktiviteter och arrangemang mer eller mindre återkommande. Miljökalender ges ut årligen. Andra exempel är Earth Hour, Cykelutmaningen, Energispaningen, inspirationsdag för miljöombud/chefer inom UTK, skräpplockarvecka och aktiviteter inom Fairtrade City, folkhälsodag och energismartkampanj. Biblioteken och skolorna är viktiga för att nå kommuninvånarna. Föreläsningar och andra utbildningar ordnas. Många fler aktiviteter sker ute i verksamheterna t ex på skolor, vilka i dagsläget är svåra att få en överblick över. Kommunen har en resepolicy. Fordonscentralen har en nyckelroll att bevaka val av fordon och bränsleslag. Erfarenheter från andra kommuner som klimatkompenserar samlas nu in. En noggrann resvaneundersökning genomfördes 2008. Denna bör följas upp i förenklad form och 2018 med samma omfattning som 2008. 2009 kördes 1 694 590 km med kommunens bilar och 638 174 km privat bil. Åtgärder för att stimulera till annat resval än med bil i tjänsten ska ske. Energieffektiviseringsprojektet har köpt in webbmötessystem under våren. Från och med våren prövas den nya mötestekniken. kan ses som ett testår inför vidare spridning. Omfattningen framöver är svårbedömd i dagsläget. VERKSAMHETSPLAN - - 16

HÄRRYDA KOMMUN Område: BO Befolkningen ökar i kommunen. Detta innebär ökad byggnation av bostäder och infrastruktur och därmed ökar även energianvändningen, trafiken och avfallsmängden. En viktig del av kommunens arbete är därför att fokusera på hur denna ökning ska hanteras. Utmaningen är att ha tillräckligt med bostäder och infrastruktur och samtidigt utnyttja naturresurserna på rätt sätt. Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Bokslut Förorenade områden ska vara kända och saneras när detta krävs. Förteckning över förorenade områden med tillhörande GIS-karta kompletteras kontinuerligt och hålls lättillgänglig för berörda. Kompletterad och lättillgänglig förteckning över förorenade områden 1 1 1 Antalet människor som är bullerstörda i Härryda kommun ska minska och tysta områden ska värnas. Tillgängligheten till tätortsnära rekreationsområden t ex skogar och parkområden ska öka. Invånarnas behov av rekreation och friluftsliv, särskilt i de tätortsnära skogarna, ska tillgodoses. Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden ska bevaras och utvecklas. Bullerdämpande åtgärder vidtas utifrån prioriterade behov. Senast identifieras områden med tysta kvaliteter för att bevara ljudmiljöer för friluftslivet. finns 10 av de viktigaste tätortsnära rekreationsområden inlagda i Tillgänglighetsdatabasen. En Friluftsplan tas fram 2015 som komplement till Grön och Naturvårdsplan. Vid nybyggnation är avståndet från bostad till natur eller grönområden, som är attraktiva för den dagliga promenaden eller utevistelsen, inte mer än 300 meter. Förbättringar görs i befintliga bostadsområden där detta avstånd inte uppfylls. En Kulturmiljöplan används som underlag vid fysisk planering och bygglovshantering. Andel lägenheter som är bullerstörda från kommunens vägnät enligt Naturvårdsverkets nordiska beräkningsmodell (%) 1,4 1,4 1,4 Utredning tysta områden 0 1 1 Antal tätortsnära rekreationsområden inlagda i Tillgänglighetsdatabasen Färdig Friluftsplan Andel nybyggda bostadsområden med mindre än 300 meter till natur eller grönområde (%) Kulturmiljöplan antagen Handläggare på plan och bygglov är väl informerade om kulturmiljöplanen och hur den ska användas (%) 5 10 10 0 1 1 100 100 100 1 1 1 100 100 100 Förteckning över förorenade områden med tillhörande GIS-karta ansvarar Miljö- och hälsoskydd för. Trafikverksamheten har jobbat med denna indikator en tid, varför den är bra att använda. Samhällsbyggnad tillsammans med Fritid och Miljö- och hälsoskydd ansvarar för detta. Statliga bidrag för lokala naturvårdsprojekt för utredningen är beviljade. Flera verksamheter kommer att vara delaktiga i att ta fram en friluftsplan. Omvärldsbevakning ska göras för att hitta goda exempel. Ett angränsade verksamhetsmål är att Tätortsnära rekreationsområdens värden tas tillvara och utvecklas genom planering, skydd och förvaltning samt information. VERKSAMHETSPLAN - - 17

HÄRRYDA KOMMUN Skötselinstruktioner och skötselkartor finns och ajourhålls för övervägande del av kommunens grönytor inom tätorterna. Skötselplan finns för naturreservaten. Tydligare riktlinjer för hur framtida tätortsnära natur ska tillvaratas i kommande exploateringsområden bör tas fram. För befintliga områden bör man utreda vilka områden som ska prioriteras för förbättringar. Efter avstämning mot Kulturmiljöplanen tas relevanta krav på åtgärder fram. Byggnadsantikvarisk kompetens finns sen på bygglov. Område: Delaktighet Medborgarnas delaktighet är ett av nyckelorden i Agenda 21. För att öka miljömedvetenheten och delaktigheten är det viktigt med kunskap och kommunikation. Ett bra mått på människors och verksamhetsutövares miljöengagemang är att analysera olika beteenden, som till exempel hantering av avlopp, avfall och olika typer av miljöledning/-certifiering. Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Bokslut Halterna av miljöskadliga ämnen i miljön ska minska. Senast uppfyller slam från kommunens egna reningsverk certifieringssystemet REVAQ:s.krav. Minst en kurs per år erbjuds i miljödiplomering/certifiering för företag. Andelen ekologiska livsmedel inköpta inom kommunens verksamheter ökar årligen. En ny miljöpolicy som speglar organisationens miljömässiga ambitioner presenteras för fullmäktige. Den kan då ersätta miljöpolicyn från 1998. Ett internt fungerande miljöledningssystem finns. Hälften av arbetsplatserna är miljödiplomerade/certifierade. (Grön Flagg eller Skola för Hållbar utveckling ingår). Upphandlingspolicyn väger in miljöaspekter och bidrar till hållbar utveckling. Slam från kommunens egna reningsverk uppfyller REVAQ:s krav Antal kurser i miljödiplomering/ certifiering för företag Andel av inköpta livsmedel som är ekologiska (%) Ny miljöpolicy Kommunalt miljöledningssystem implementerat Antal miljödiplomerade/certifierade arbetsplatser Andel upphandlingar, av upphandlingar där det är relevant att ställa miljökrav, där miljökrav ingår (%) 6 6 100 1 1 1 7 10 11 1 1 1 0 0,5 1 18 40 50 100 100 100 Kommunala reningsverken finns i Rävlanda och Hällingsjö. Delen från Hällingsjö ska certifieras. Från kan det bli aktuellt även för Rävlandaverket. 2008 låg inköpen av ekologiska livsmedel på 10 procent för att drastiskt minska till 4 procent 2009 under finanskrisen. låg nivån på 5 procent. Val av ekologisk mjölk höjer procentsiffran direkt med 5 procent. Under haren nystart skett i miljöledningsarbetet. Upphandlingspolicy och riktlinjer togs fram. Indikatorn gäller upphandlingar via kommunens upphandlingsfunktion. VERKSAMHETSPLAN - - 18

HÄRRYDA KOMMUN Område: Natur Det ska inte finnas någon negativ påverkan av näringsämnen i mark och vatten. Det ska inte finnas någon negativ påverkan av näringsämnen och andra föroreningar i våra sjöar och vattendrag. Aktivt delta i de vattenråd som berör Härryda kommun. Andel av vattenrådens möten där kommunens representant deltar (%) Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Bokslut 100 100 100 Vandrande fisk ska kunna röra sig fritt och leka i sina utbredningsområden. De sjöar och vattendrag som i ÖP 2002 benämns "värdefullt vattenområde" ska långsiktigt skyddas. De ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla skogarna ska skyddas mot exploatering. En Naturvårdsplan används som underlag för fysisk planering och inför val av prioriteringar för vidare skyddsarbete. Naturvårdsplan antagen 1 1 1 Våtmarker ska skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkt, vägbyggen och annan exploatering. Det ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla odlingslandskapet ska brukas på lämpligt sätt och skyddas mot exploatering. Hotade arter och deras livsmiljö ska skyddas. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer skall inte introduceras. Initiera eller medverka till att två naturvårdsprojekt startar årligen. Antal aktuella objekt i naturdatabasen 380 420 450 Berörda handläggare inom SHB och miljö och hälsoskydd är väl informerade om naturvårdsplanen och hur den ska användas 100 100 100 Andel av kommunens yta som är skyddad 2,5 2,6 3,1 som naturreservat (%) Antal nya naturvårdsprojekt som beviljats 2 2 2 statliga bidrag Mölndalsåns vattenråd berör störst del av kommunen. Även Kungsbackaåns vattenråd och Lygnerns vattenråd berör kommunen. Kommunen är representerad i samtliga vattenråd. Via vattenråden informerar kommunen vilka åtgärder man avser att vidta med avseende på översvämningsbegränsningar och dagvattenhantering mm. Länsstyrelsen jobbar med fyra nya naturreservat och att utöka två. Under perioden antas att utökningen av Klippans naturreservat blir klart och att utökningen av Gallhålan blir klart och Bråtaskogen eller Yxsjöskogens blir klart. Kommunen är samrådspart. VERKSAMHETSPLAN - - 19

HÄRRYDA KOMMUN Möjlighet att söka statliga bidrag för lokala naturvårdsprojekt finns, vilket kommunen ska fortsätta att utnyttja. Under har kommunen tagit initiativ till fyra nya naturvårdsprojekt där bidrag är beviljat. Även utbyggnad av dagvattendammar tillkommer som naturvårdsprojekt. VERKSAMHETSPLAN - - 20

HÄRRYDA KOMMUN EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING Samtliga verksamheter har som mål att använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och resursåtgång per enhet. De indikatorer som tas fram syftar till att ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs oavsett total resursåtgång och annan kvalitet. Samtliga belopp omfattar års lönenivå och kommer att justeras till aktuell nivå. Indikator Bokslut Utfall bokslut/budgetram netto i tkr för sektor utbildning och 897,7 914,1 931,5 945,0 955,5 kultur Förskola Nettokostnad per inskrivet barn, förskolan, tkr 98 102 101 101 101 Nettokostnad per inskrivet barn, pedagogisk verksamhet (fam. 89 87 85 84 85 dgh), tkr Nettokostnad per nöjdhetspoäng, förskolan, tkr (kostnad per 23 23 22 22 22 barn/nöjdhetspoäng) Nettokostnad per nöjdhetspoäng, pedagogisk verksamhet, tkr 20 19 19 19 19 Grundskola Nettokostnad per barn 6 15 år tkr 85 88 87 86 86 Kostnad per meritpoäng, kr 300 310 314 320 321 Kostnad per gymnasiebehörig elev tkr 70 72 73 74 74 Nettokostnad/inskrivet barn i särskola, tkr 376 392 375 407 429 Gymnasium Kostnad per betygspoäng tkr 5 6 6 5 5 Nettokostnad per gymnasieplats totalt tkr 80 82 83 81 80 Vuxenutbildning Kostnad per invånare, kronor(20 64) 865 967 921 909 896 Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per inv. i riket SCB 10 % 23 % 17 % 15 % 14 % Kultur Kostnad per invånare, kronor 935 915 935 934 1 023 Mediakostnad/utlån kr 2,1 2,4 2,4 2,4 2,8 Kostnad per elev i kulturskola, kr 7 025 6 794 6 810 6 810 6 810 Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per inv. i riket SCB 10 % 11 % 10 % 10 % 1 % Fritid Kostnad per invånare 7 20 år, kronor 7 452 6 463 6 853 7 087 7 174 Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per inv. i riket SCB 3 % 10 % 5 % 2 % + 0 Inom sektorn beräknas kostnaden per barn inom förskola, grundskola och gymnasieskola att vara relativt konstant. Även övriga mått som relaterar till elevkostnaden blir följaktligen tämligen konstanta. Viss skillnad uppstår dock inom grundskolan, vid beräkning av kostnad per meritpoäng och gymnasiebehörighet beroende på att antalet elever i senaredelen minskar till förmån för antalet barn i tidigaredelen. Kostnaden per barn i särskolan är osäker beroende på att antalet barn i denna verksamhet kan skifta. Bruttokostnaden för vuxenutbildning är väsentligt högre än genomsnittet i riket, men kan minska i takt med att kommunens befolkning ökar. Kultur- och fritidsverksamheten har lägre kostnader än genomsnittet för riket, även om anslagen ökar mot slutet av planperioden. VERKSAMHETSPLAN - - 21