The attached copy is furnished to the author for internal non-commercial research and education use, including for instruction at the authors institution and sharing with colleagues. Other uses, including reproduction and distribution, or selling or licensing copies, or posting to personal, institutional or third partywebsites are prohibited. In most cases authors are permitted to post their version of the article (e.g. in Word or Text form) to their personal website or institutional repository. Authors requiring further information regarding The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry s archiving and manuscript policies are encouraged to visit: www.ksla.se www.kslab.se
Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 studier av de areella näringarnas geografi och historia hans antonson & ulf jansson, red. kungl. skogs- och lantbruksakademien Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 53 Supplement till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift
Boken har utgivits med ekonomiskt stöd av: Stiftelsen Moritz Fraenckels fond Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond Omslag: Askersby sydväst om Sunne i Värmland. foto: Jan Norrman/Riksantikvarie ämbetet 1989. Försättsblad: Klocka, Jämtland. foto: Hans Antonson. Eftersättsblad: Böllingetorp, Småland. foto: Hans Antonson. Beställning av boken kan göras från: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek (KSLAB) Box 6806 113 86 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 95 B Tel: 08-54 54 77 20 e-post: kslab@ksla.se Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 53 Utgiven av Enheten för de areella näringarnas historia (ANH( ), Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Redaktörer för serien Lars Ljunggren, Per Thunström & Stefan Eurenius Redaktörer Hans Antonson & Ulf Jansson Grafisk form Elina Antell Repro Gyllene Snittet, Uppsala Tryck Exaktaprinting AB, Malmö, 2011 Bindning Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad issn 1402-0386 isbn 978-91-86573-10-2
Innehåll eskil erlandsson Ett århundrade av dynamisk markanvändning ett företal 7 peter sylwan Jorden och skogen En essä om de areella näringarnas förändringar 9 hans antonson & ulf jansson Inledning Jordbruket och skogsbruket under ett föränderligt århundrade 23 mats morell Böndernas jord: äga eller arrendera, ärva eller köpa 53 irene flygare Svenska småbruk: ett bestående inslag på landsbygden 70 erland mårald Kunskap i jordbrukets tjänst: vetenskap på gränsen mellan akademi och lantbruk 88 bo malmberg Landsbygdens befolkning: jordbruk, barnafödande och demografisk transition 103 jan bolin & svante prado Marknad med förhinder: prisutvecklingen på jordbruksfastigheter 117 hans antonson & anders larsson Bidrag, stöd och ersättningar: försörjningsskapande, produktionshöjande och miljöförbättrande åtgärder inom jord- och skogsbruket? 133 åsa ahrland & inger olausson Trädgårdsnäringen: det urbana, moderna och globala samhällets gröna hantverk 151 ulrich lange Lantbruksarkitekturen: internationella strömningar i svensk tolkning 169 carin martiin Genom landskapet i kornas spår: mjölkkorna har varit nyckelfigurer i det gångna seklets förändrade markanvändning 189 susanna hedenborg Hästen i Sverige: arbetskamrat och fritidsnöje 207 jesper larsson Fäbodens förändring: från ryggrad i nordsvensk djurhushållning till upplevelser och märkesprodukter 222 mattias qviström Vägen i landskapet: från jordbruk till transportkorridor 238
ulf jansson Agrarlandskapets detaljer: från värdefull jordbruksproduktion till värdesatta objekt 254 stefan höglin Kontrollinstrument och hjälpreda: kartor i jord- och skogsbrukets tjänst 267 hans antonson Bilder av ett landskap: förändring speglad genom fotografier, kartor och målningar 288 sara a.o. cousins Naturbetesmarker: från betesresurs till miljöfråga 308 torbjörn josefsson & lars östlund Produktionsökning och utarmning: skogsbrukets inverkan på skogslandskapet i norra Sverige 322 nils-gustav lundgren Frontier i Norrbotten: skogsarbete, teknik och inkomster 337 bo persson Konflikter och ömsesidigt beroende: skogsbygden och skogsarbetets organisering 354 per eliasson Statsskogarna: skogsvård, mekanisering och institutionell förändring 371 sven lundell Familjeskogsbruket i förändring: tider av frihet, ansvar och ökad kunskap 386 ebba lisberg jenssen Det moderna kalhyggesbruket: från framgångssaga till förhandlingslösning 402 owe martinsson Främmande trädslag i skogen: en historisk tillbakablick och nuläge 420 roger bergström & kjell danell Viltförvaltning: en tid för organisatorisk uppbyggnad och viltvård 436 peter sköld Utveckling, anpassning och konflikt: samerna och rennäringen i Sverige i ljuset av politiska, sociala och ekonomiska förändringar 452 leif gren Från folklynne till temapark: synen på den svenska skogen genom skönlitteraturen 468 måns holst-ekström Från Spadarvet till Kokapell : jordbruk och skogsbruk i konsten 486 Presentation av artikelförfattarna 503
Trädgårdsnäringen: det urbana, moderna och globala samhällets gröna hantverk åsa ahrland & inger olausson i diskussionen om trädgårdsnäringen under 1900-talet är framväxten av det moderna samhället, moderniteten, central liksom urbaniseringen och globaliseringen. Att människor i allt större utsträckning sökte sig från landsbygden in till städerna från sent 1800-tal och framåt var en viktig förutsättning för de många nya trädgårdsföretag som grundades. Flertalet av stadens invånare odlade inte själva, utan var beroende av att kunna köpa trädgårdsprodukter, vilket innebar att alltfler handelsträdgårdar etablerades i städernas utkanter. Kring sekelskiftet 1900 växte välbärgade villastäder med stora trädgårdstomter upp kring de större städerna som Saltsjöbaden utanför Stockholm och Bellevue utanför Malmö. Snart följde trädgårdsstäderna, exempelvis Bromma i Stockholm och Örgryte i Göteborg, där varje familj bodde i eget hus med egen trädgård. Även gaturummet präglades av trädgårdstanken med alléträd och häckar. Parallellt byggdes egnahemsområden, där arbetare kunde köpa ett eget litet hus med tillhörande trädgård eller småbruk. För detta fanns särskilda lån som möjliggjorde drömmen om eget boende. Under 1800-talet kom det offentliga rummet alltmer i fokus med publika byggnader som museer och skolor, men också parker och andra planteringar. Denna utveckling ledde till att städerna fick en grönare karaktär. Detta gynnade plantskolor och andra trädgårdsföretag som producerade och sålde träd, buskar, perenner och utplanteringsväxter till privata och offentliga miljöer. Urbaniseringen gick fort. Kring 1890 bodde drygt två av tio svenskar i städer och tätorter, 1935 bodde en lika stor del av befolkningen i städerna som på landsbygden. 1 Stadsplanering var ett viktigt instrument för att styra den snabba expansionen. I flera decennier byggdes flerfamiljshus i gemensamma grönområden. Under 1960- och 1970-talens miljonprogram lades också småhusområden ut kring landets städer. Mot slutet av seklet skedde en gentrifiering av stadskärnorna, då gamla arbetarkvarter och övergivna industri- och hamnområden omvandlades till attraktiva bostäder. Länge gjorde kvinnor själva sylt, saft och inläggningar hemma i köket, men efter andra världskriget yrkesarbetade allt fler och med tiden försvann hemmafruarna. Man levde nu med reglerade arbetstider, fritidsaktiviteter och semester. Den moderna livsstilen öppnade upp nya marknader för den yrkesmässiga trädgårdsodlingen, ofta i samarbete med den snabbt växande livsmedelsindustrin. Kyl- och frysteknik underlättade hanteringen av grönsaker, frukt och bär både i butikerna och i hemmen. Med tiden ersattes småaffärer och torghandel av rikstäckande livsmedelskedjor och varuhus. En annan viktig förändring var de nya möjligheterna att transportera både människor och varor. På 1800-talet kom järnvägen, som revolutionerade resandet landvägen. jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900 151
åsa ahrland & inger olausson Snart följde bilen och med den ett nytt vägnät. Senare tillkom flyget, som möjliggjorde snabba och långväga transporter. Världen blev global. Syftet med artikeln är att lyfta fram hur denna utveckling har haft bäring på trädgårdsnäringen. Vi beskriver under vilka villkor trädgårdsnäringen växte fram under 1900-talet, hur den utvecklades och vilka faktorer som spelade in. Vi diskuterar också hur utvecklingen påverkat trädgårdsprodukternas kvalitet. En trädgårdsnäring växer fram Vid sekelskiftet 1900 hade ännu många herrgårdsträdgårdar en omfattande försäljning av olika trädgårdsprodukter. Trädgårdarna arrenderades ofta av trädgårdsmästare, men kunde även drivas i ägarens regi. 2 Sedan flera trädgårdsutbildningar introducerats under 1800-talet, ökade antalet utbildade trädgårdsmästare. Många hade praktiserat i länder som England, Tyskland och Danmark. 3 De startade egna företag och tog upp konkurrensen med herrgårdsträdgårdarna. Verksamheten drevs ofta som familjeföretag, där trädgårdsmästaren och hans hustru arbetade tillsammans med barn och släktingar. 4 Under sommaren behövdes i regel extra arbetskraft för skörd och rensning. De flesta trädgårdsföretag var handelsträdgårdar, med produktion och försäljning av framför allt grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, snittblommor och krukväxter odlade i bänkgårdar, växthus och på friland. Många trädgårdsföretag bedrev sin verksamhet på små arealer. Av de drygt 3 000 trädgårdsföretag som förekommer i verket Svenska trädgårdar r från 1930-talets slut, omfattar drygt 75 procent maximalt tre ha. 5 Enligt företagsräkningen 1931 sysselsattes drygt 14 400 personer i ca 4 220 trädgårdsföretag. År 1951 hade antalet sysselsatta ökat till drygt 21 400 personer och antalet företag till 6 773. Trots mekanisering, datorisering och annan rationalisering, har trädgårdsnäringen förblivit en arbetsintensiv bransch och behovet av tillfälligt anställda är stort. År 1975 var 11 500 personer sysselsatta i växthusföretagen och 16 400 inom frilandsodlingen. Nära hälften av dem som arbetade inom frilandsodlingen var säsongsanställda. 6 I slutet på århundradet var knappt 7 300 personer sysselsatta i växthusföretag och 12 500 i frilandsföretag, och av dessa arbetade 65 procent mindre än 500 timmar. 7 Antalet sysselsatta i branschen förändrades således inte radikalt under andra hälften av 1900-talet. Statistik över trädgårdsnäringen samlades dock in regelbundet först fr.o.m. 1971. Lokalisering Handelsträdgårdarna anlades ofta i anslutning till städer och tätorter eller med goda förbindelser dit med båt, väg eller järnväg (se figur 1). Eftersom de flesta trädgårdsprodukter är ömtåliga och skrymmande färskvaror som behöver konsumeras snabbt efter skörd var korta avstånd eller snabba transporter till kunden avgörande. En annan faktor för lokaliseringen var tillgången på gödsel i städerna. 8 Då marklotter såldes vid Hässelby slott nordväst om Stockholm, var just närheten till Lövsta soptipp en fördel för de många trädgårdsmästare som etablerade sig där. Avfallet gav även värme till varmbänkarna och det fanns goda kommunikationer med båt och tåg till Stockholms torg och saluhallar. Redan 1914 var 60 trädgårdsmästare verksamma där och i början av 1950-talet drygt hundra företag. 9 Många trädgårdsmästare specialiserade sig på enskilda blomsterkulturer, och kunde kallas Violkungen eller Liljekungen. 10 Järnvägens utbyggnad under 1800-talets andra hälft innebar snabbare och effektivare transporter in till städerna, vilket bidrog till att trädgårdsföretag kunde etableras även i stationssamhällen längre från städerna, exempelvis Tungelsta söder om Stockholm som fick järnvägsförbindelse med huvudstaden 1901. Här köpte företaget AB Hem på landet upp mark utmed järnvägen 1907 och styckade upp den i lotter lagom stora för de trädgårdsföretag som snabbt etablerade sig. På 1950- och 1960-152 jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900
trädgårdsnäringen figur 1. Trädgårdsföretagen var i hög grad lokaliserade i nära anslutning till tätorter, städer eller järnvägslinjer. Kartan visar trädgårdsföretag i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län, Skaraborgs län och Hallands län vid 1930-talets slut samt järnvägsnätet 1936. källa: Lind & Thulin 1939 och 1940; Lundqvist 1953 71, s. 111. jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900 153
åsa ahrland & inger olausson talen fanns det omkring 90 trädgårdsmästerier i det lilla samhället. 11 På liknande sätt koncentrerades trädgårdsmästerier i Kvarnby utanför Malmö, i Påarp utanför Helsingborg och på Hisingen utanför Göteborg. 12 Två utvecklingslinjer är tydliga under senare delen av 1900-talet när det gäller lokaliseringen av trädgårdsnäringen. I takt med att städerna expanderade tvingades många handelsträdgårdar och andra trädgårdsföretag flytta eller lägga ner verksamheten för att bereda plats för nya bostäder, exempelvis i Tågaborgsområdet i Helsingborg, där Nyhems handelsträdgård låg. Ovanför landborgsbranten hade flera välbärgade familjer byggt villor med utsikt över sundet. Snart tillkom en villastadsdel för medelklassen och en mer blandad bebyggelse med småindustrier och egnahem. Här hade makarna Pehrsson startat en handelsträdgård på 1880-talet. Sonen Bror drev verksamheten vidare tillsammans med sina systrar. I en länga invid växthusen såldes köksväxter, efter hand odlade man även blommor och detaljhandeln blev alltmer omfattande. En av systrarna startade en blomsterhandel inne i staden. Efter kriget ökade exploateringstrycket från staden, samtidigt som det blev svårare att få tag i arbetskraft. År 1947 lades verksamheten ner och marken såldes. 13 Området bebyggdes och är sedan dess en av Helsingborgs mest attraktiva stadsdelar. En annan tendens var att produktionen koncentrerades till sydligaste Sverige, särskilt Skåne. Stockholmsregionen, som hade varit ett av landets mer betydande trädgårdsområden, tappade mark under efterkrigstiden. Urbaniseringen bidrog till denna process, men även att odlarna i sydligaste Sverige blev bättre på att organisera försäljningen av sina produkter. I Hässelby blev lönsamheten sämre i konkurrensen från Sydsverige och utlandet. Markpriserna steg på grund av exploateringstrycket från staden. Redan på 1950-talet började man bygga villor, egnahem, radhus och flerfamiljsbebyggelse i det lantliga Hässelby. I mitten på 1970-talet fanns det endast tio trädgårdsföretag kvar och 2008 lades det sista företaget ned. 14 Tungelsta behöll länge ställningen som en av de viktigaste trädgårdsorterna i Sverige. Först i slutet på 1990-talet, i samband med generationsväxlingar, svåra ekonomiska villkor och ett starkt exploateringsintresse, hade de flesta verksamheterna lagts ner. Ett decennium in på 2000-talet finns det endast enstaka trädgårdsföretag kvar. 15 Vid sekelskiftet 2000 återfanns hälften av landets växthusodlingar i Skåne, främst kring Malmö i söder och i delar av nordvästra och nordöstra länet. Frilandsodlingen i Skåne motsvarade knappt hälften av landets totala areal, med tyngdpunkten i östra delen kring Kristianstad och Simrishamn, men också runt Malmö och på Bjärehalvön i nordväst. Andra betydande odlingsområden var Västergötland, Kalmartrakten och Gotland. Regional specialisering Vissa delar av landet har varit specialiserade på vissa kulturer, till exempel frilandsgurka (så kallad västeråsgurka) kring Västerås, pepparrot i Enköping och Halland, där det även odlats mycket grönkål, frukt på Österlen i östra Skåne och i Urshults socken i Kronobergs län, rabarber kring Nyköping, bönor och lök på Öland. 16 Vid sidan av lämpligt klimat och lämplig jordmån, kan till exempel närhet till konservindustrin eller en lokal tradition ha spelat in. I samband med att AB Gustaf Bongs konservfabriker grundades 1903 i Ystad etablerades omfattande odlingar av bland annat sparris och bönor i området. En fördel för odlarna var att konservindustrin kunde omhänderta tillfällig överproduktion, men ersättningen var å andra sidan ofta lägre jämfört med marknaden i övrigt. 17 Vid den här tiden grundades flera andra livsmedelsföretag i Skåne, till exempel Fruktvin- och Likörfabriken i Bjuv, senare Findus AB, och Önos i Tollarp, som också tillverkade vin och starkvin av frukt och bär. Men då hårda restriktioner mot försäljning av alkohol infördes 1917, lade man om 154 jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900
trädgårdsnäringen figur 2. Nyhems handelsträdgård i Helsingborg, med drivbänkar, växthus och rullar med vassmattor. foto: Helsingborgs museer, Kulturmagasinet, okänd fotograf. produktionen mot sylt, mos, marmelad, saft och konserver av frukt, bär och grönsaker. De första djupfrysta produkterna, också frukt och grönsaker, lanserades av Findus 1945. Några år tidigare hade företaget Felix startats i Eslöv, vars inlagda gurka blev en av de stora produkterna.18 Odlingen Under 1900-talet har främst grönsaker, krukväxter och snittblommor odlats under glas och perenner, buskar och träd, frukt och bär, grönsaker och rotfrukter på friland. I början av 1900-talet hade de flesta trädgårdsföretag både frilandsodling och odling under glas, men utvecklingen gick mot en uppdelning mellan de olika odlingsformerna i olika företag, även om blandformer fortfarande fanns. En skillnad mellan odlingsformerna var att förutsättningarna kunde kontrolleras och sty- ras under glas, exempelvis genom kalkning av glaset för minskad solinstrålning eller öppna luckor för en lägre temperatur. Odlingarna på friland är väderutsatta och begränsas även av den korta odlingssäsongen i Sverige. Det krävs stora arealer för många kulturer, till exempel behöver plantskolorna bedriva växelbruk för att undvika jordtrötthet, och många grönsaker och rotfrukter kräver en längre växtföljd för att minska sjukdomstrycket. Länge pågick en stor del av odlingen under glas i bänkgårdar, som ofta omfattade flera hundra och ibland flera tusen drivbänkar. Primörer och småplantor drevs fram tidigt på våren, grönsaker och blommor på sommaren och odlingssäsongen förlängdes på hösten. Drivbänken bestod av en träram med spröjsade fönster ovanpå och det fanns två huvudvarianter. Kallbänken låg direkt på marken och värmdes enbart av solens strålar. De användes för de flesta frilandskulturer, till jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900 155
åsa ahrland & inger olausson exempel blomkål och dill, för förökning av växter och de placerades över växter som behövde skyddas mot frost. Varmbänken värmdes av ett upp till meterdjupt lager av gödsel blandat med halm eller annat strömaterial, som utvecklade värme då det bröts ned. De användes för primörer, småplantor och värmekrävande kulturer som melon och gurka. Det gick åt stora mängder gödsel och då hästarna i städerna i allt högre grad ersattes av bilar blev gödsel en bristvara. Som ersättning användes exempelvis sopor och latrin och så småningom värmdes de av varmvatten i rör på samma sätt som i växthus. Bänkarna isolerades med halm och täcktes med vassmattor kyliga nätter och dagar. 19 Drivbänkarnas funktion ersattes av täckväv under seklets sista decennier. Under väven skapas ett gynnsamt växtklimat och den skyddar växterna mot frost och skadeangrepp. I frilandsodlingar är det vanligt att marken täcks med plastfolie, markväv och andra material som minskar ogräset samtidigt som odlingsbäddarna värms upp. 20 Under hela seklet var primörer en viktig inkomstkälla för trädgårdsmästaren. För varje vecka, ibland från den ena dagen till nästa, sjönk priset kraftigt och det var därför viktigt att få fram primörerna så tidigt som möjligt, eller till en viss högtid som jordgubbar och färskpotatis till midsommar. Vid Krusenbergs gods söder om Uppsala, såldes spenat för 5 kr/ kg den 7 april 1917. Veckan därpå var priset 3 kr/kg och en vecka senare 1,50 kr/kg. 21 Många företag startade med billiga drivbänkar och investerade senare i växthus. Det var vanligt med flera generationer av olika hus. Växthusen möjliggjorde odling hela året. De värmdes med ved, kol, koks eller elektricitet, men så småningom blev oljeuppvärmning dominerande. 22 I början av seklet var de flesta växthus fristående, ofta hopbyggda med packlokaler, pannrum och andra arbetsutrymmen. Sammanbyggda hus, så kallade blockhus, kom tidigt och under 1900-talets sista decennier dominerade de så kallade venlohusen, som utrustades med rullbord så att ytan utnyttjades maximalt. Under de sista decennierna introducerades datasystem som styrde odlingsbetingelserna för olika kulturer med varierade krav på temperatur, vatten, näring, ljus, mörker, luftfuktighet och luftens sammansättning av koldioxid. 23 En växt är ett intrikat system som svarar på en rad impulser som odlaren måste ha kännedom om för att exempelvis få fram blommor till ett specifikt datum. Krysantemum och julstjärnor kräver ett visst antal timmar mörker för att utveckla blommor, medan tulpaner behöver kyla en period för att blomma. Av figur 3 framgår odling under glas nära på fördubblades 1932 43 samt att bänkgårdarna i stort sett försvann under de sista decennierna. figur 3. Odlingsareal i kvadratmeter av trädgårdsväxter under glas. Mörk stapel = bänkgård, ljus stapel = växthus. källa: jordbruksräkningarna 1932 51, arealinventeringen 1943 och trädgårdsräkningarna 1971 99. Arealuppgifter saknas 1951 71. 5 000 000 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1932 1937 1943 1951 1971 1976 1981 1987 1993 1999 156 jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900
trädgårdsnäringen Grönsaker och rotfrukter Odlingen av grönsaker och rotfrukter på friland ökade i omfattning under 1900-talets första hälft. Vitkål, blomkål, morötter, rödbetor, trädgårdsärtor och bruna bönor var några av de viktigaste frilandskulturerna. Många odlades i stor skala på åkermark, medan primörer som sparris, rädisor, rabarber och andra mer krävande grönsaker var kvar i trädgårdsföretagen. På 1930-talet gjordes försök med köksväxtodling i Norrland. I några fall var både avkastning och kvalitet bättre än i södra Sverige, men köksväxtodlingarna fortsatte ändå att dominera i söder.24 På 1990-talet omfattade konservindustrins kontraktsodling framför allt ärtor, spenat, morötter och rödbetor. Odlingen bedrevs på jordbruksföretag med stora arealer och mekaniserad skörd.25 Många frilandskulturer kunde nu skördas maskinellt, medan bladgrönsaker som olika typer av kål och sallat fortfarande måste skördas för hand, trots maskinell utrustning för sådd, plantering och ogräsrensning.26 Kring sekelskiftet 2000 var morötter den största produkten med nära 30 procent av den totala arealen. Andra stora kulturer var matlök och isbergssallat. I mindre skala odlades till exempel blomkål, vitkål, rödbetor, frilandsgurka, kålrötter och purjolök. Det fanns också ett 100-tal företag som odlade brysselkål och broccoli, ungefär lika många som odlade dill, spenat och palsternackor. Mindre nischgrödor var sparris, pepparrot och pumpa.27 Den grönsak som ökade mest inom frilandsodlingen var isbergssallat, med över 300 procent från 1980-talet och framåt.28 Samtidigt ökade avkastningen kraftigt för många växtslag, bland annat som följd av ett förädlingsarbete inriktat på mer högavkastande och friskare sorter och effektivare odlingstekniker. Under 1900talets sista tre decennier minskade antalet frilandsföretag med två tredjedelar till drygt figur 4. En vagn lastad med blomkål från Nyhems handelsträdgård, Helsingborg. foto: Helsingborgs museer, Kulturmagasinet. Fotograf okänd. jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900 157
åsa ahrland & inger olausson 2 300, medan arealen ökade från ca 11 500 till ca 12 300 ha. 29 Grönsaksodlingen under glas har dominerats av tomat och gurka. Den första specialiserade odlingen i växthus startade 1900 av trädgårdsmästaren A.E. Svensson i Göteborg, som hade praktiserat i England. De första åren var efterfrågan liten och det mesta såldes till Grand Hotel i Göteborg. 30 Men marknaden ökade och i slutet av 1930-talet var tomat och gurka de största köksväxtkulturerna under glas i Sverige. 31 Så småningom producerades de flesta tomater och gurkor i stora specialiserade företag. I början av 1990-talet kom drygt 60 procent från företag med större areal än 5 000 m 2, men det fanns fortfarande många mindre odlare som kombinerade tomater med andra grönsaker och prydnadsväxter. Odlingen var då sedan länge i hög grad automatiserad, men såväl tomater som gurkor plockades fortfarande för hand. 32 Kring sekelskiftet 2000 producerades närmare 35 kg/m 2, mer än en tredubbling sedan 1971. Sallat producerades också i växthus, huvudsakligen i ett fåtal stora specialiserade företag. 33 Plantskoleväxter Plantskolorna säljer fruktträd, alléträd, bär och prydnadsbuskar, häckplantor, perenner och andra fleråriga växter. Under 1900-talets första hälft producerade de en stor del av växterna själva. Försäljningen av perenner ökade och specialodlingar startade på 1910- och 1920-talen, då det blev populärt med stenpartier och perennrabatter kring husen. Vid 1930-talets slut var rosor de mest populära buskarna och varje år planterades två miljoner rosgrundstammar i landets plantskolor. 34 Sortimenten var störst i början av seklet, och minskade sedan successivt. Med stigande arbetskostnader köptes en allt större del av sortimentet in från specialiserade odlare, både i Sverige och utomlands. Plantskolorna fanns framför allt i Skåne, Halland, kring sjön Vättern och i Mälardalen. 35 M.P. Andersens plantskola i Dunkehalla utanför Jönköping var en av de största i landet under seklets första decennier. Den omfattade 30 ha 1920 och sortimentet av träd, buskar och perenner omfattade mängder av olika sorter och varieteter. Exempelvis fanns 1907 drygt 250 olika träd, buskar och barrväxter till försäljning. Drygt tio år senare hade utbudet minskat till hälften. Andersen var en verklig entusiast som själv letade upp växter på olika expeditioner. 36 I början av seklet gjordes nästan alla arbetsmoment för hand, men i slutet av 1930-talet hade de flesta börjat använda maskiner, som radhackor och packmaskiner. Automatiserade system för bevattning och näringstillförsel introducerades successivt. I slutet av 1960-talet startade vissa plantskolor med containerodling, d.v.s. att en växt från stickling till salufärdig vara odlades i kruka. Odlingsformen slog snabbt igenom eftersom jordkvaliteten kunde kontrolleras på ett annat sätt än vid frilandsodling och hanteringen inom såväl odling som distribution underlättades. 37 Många av de tidiga plantskolorna startade med 0,5 2,5 ha, men krävde snabbt större arealer, bland annat för att kunna kompensera för jordtrötthet. 38 I takt med det moderna samhällsbyggandet ökade försäljningen i plantskolorna. 1960-talets stora offentliga satsningar på nya bostäder innebar goda tider för plantskolorna. I början av 1950-talet fanns 230 plantskolor i landet med en total odlingsareal på drygt 800 ha. Antalet företag steg och 1971 var antalet 683, däremot ökade inte arealen nämnvärt. Under 1970-talets kriser halverades antalet plantskolor på fem år. Vid sekelskiftet 2000 fanns 180 företag med en total areal på drygt 600 ha. 39 Ännu på 1990-talet bestod branschen av en stor andel mindre plantskolor, som ofta sålde den egna produktionen lokalt tillsammans med inköpta produkter av olika slag. De större företagen var i regel partiplantskolor, ofta med en specialiserad produktion, som kompletterades med material från svenska och utländska plantskolor. 40 Kring år 2000 var produktionen främst inriktad på lövfällande träd, prydnads- 158 jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900
trädgårdsnäringen buskar och fruktträd och i mindre omfattning exempelvis häckväxter, perenner och barrväxter. 41 Många av landets städer hade egna plantskolor för sina parker och planteringar. I Växjö omfattade stadsplanteringen 15 ha år 1939 och för den egna produktionen fanns tre växthus, 400 m 2 drivbänkar och 5 000 m 2 frilandsodling av perenner. 42 Den största producenten av plantskoleväxter i Sverige var Statens Järnvägar (SJ), som hade fem växtdepåer spridda över landet, med plantskolor, växthus och drivbänkar för produktion av träd, buskar och perenner. Växterna användes till egna planteringar (över 1 000 ha), allt från banvaktarstugornas trädgårdar och skyddsplanteringar till stationsparker. Den nordligaste plantskolan fanns i Abisko, för att säkerställa att växtmaterialet som användes var härdigt i nordligaste Sverige. SJ hade även omfattande provodlingar i Norrland. 43 All egen odlingsverksamhet avvecklades i början på 1970-talet. Fruktodling Under 1900-talet har den yrkesmässiga odlingen av frukt varit omfattande på vissa platser i landet. På 1930-talet fanns flest fruktträd i Skåne och runt Stockholm. 60 procent utgjordes av äpple och resten lika fördelat mellan päron, körsbär och plommon. Österlen vid Skånes östkust, har haft störst ekonomisk betydelse sedan 1930-talet. Päron, som inte är lika härdiga, odlades i Skåne, Östergötland, Gotland och södra Bohuslän, plommon i Skåne och Mälardalen samt körsbär främst i Västergötland. 44 I början av seklet bildades Sveriges Pomologiska Förening, som bland annat propagerade för ökad fruktodling och fruktkonsumtion. År 1910 tog figur 5. Karta över odlingszoner. källa: Riksförbundet Svensk Trädgård 2010. jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900 159
åsa ahrland & inger olausson de fram en karta med odlingszoner för hela Sverige, där zon 1 har gynnsammast förhållanden och zon 8 störst krav på härdighet (se figur 5). Kartan avsåg fruktodling, men förfinades vid mitten på sek let och fick genomslag för odling av alla vedartade trädgårdsväxter som odlas i Sverige. 45 På 1930-talet fanns fler än 400 äppelsorter i odling för försäljning. Föreningen arbetade för att minska antalet sorter till ett 30-tal, bland annat för att förenkla för handeln. I listan över lämpliga sorter fanns endast ett fåtal av de svenska lokalsorterna, till exempel Åkerö. 46 Vid seklets slut lades ett stort arbete ner på att bevara många av de lokalsorter som försvunnit ur odling vid dessa rationaliseringar. Som en följd av Riokonferensen några år tidigare, beslutade Riksdagen 2000 om en nationell satsning inom ramen för Programmet för odlad mångfald för att samla in, bevara och öka användningen av kulturväxter i Sverige. Under 1980-talet utvecklades odlingstekniken i äppelodlingarna. Nya odlingar hade tätt planterade träd som inte blev så stora och därmed var lättare att skörda. Sorter infördes med högre avkastning som bättre klarade en modern hantering i odling och handel. 47 Ett mångårigt förädlingsarbete vid försöksstationen Balsgård utanför Kristianstad hade bidragit med äpplen som Alice, Katja och Aroma. Bland bästsäljarna finns några äldre sorter som Ingrid Marie, Cox s Orange och Gravensteiner som klarar dagens krav. 48 Fortfarande plockas frukten för hand p.g.a. stötskaderisken. 49 Trots en tilltagande fruktkonsumtion sjönk antalet odlare drastiskt mellan 1971 (1 426 st.) och 2000 (2966 st.). Samtidigt minska de den totala fruktodlingsarealen med mer än en tredjedel. 50 Bärodling Bärodlingar kräver mycket arbetskraft under en kort skördeperiod. Ofta har skolungdomar och utländsk arbetskraft anlitats, men trots låga löner har det varit svårt att få lönsamhet i produktionen och konkurrensen från andra länder har varit hög. Så småningom togs skördemaskiner fram, men maskinskördade bär har främst gått till industrin, vilket har gett odlaren sämre ersättning än för bär som sålts färska. 51 Jordgubbar har haft i särklass störst omfattning inom yrkesmässig bärodling, men även svarta vinbär har odlats i större skala. Hallon har förekommit en del, men krusbär och röda vinbär endast i liten omfattning. 52 I det lilla samhället Finnerödja i norra Västergötland blev jordgubbsodling en del av den lokala identiteten. Odlingen började redan på 1910-talet och 1947 startades Finnerödja Jordgubbsodlareförening, vilket gav bättre lönsamhet och allt större odlingar. På 1980-talet gick föreningen i konkurs och Finnerödja Bär AB bildades, som köpte upp bär från hela landet. 53 Jordgubbsodling har ofta kombinerats med jordbruk och varit spridd i hela landet, ända upp till Jämtland, men med tyngdpunkt i Skåne och Blekinge. Ännu på 1990-talet dominerade små odlingar på ca 2,4 ha även i de större odlingsdistrikten. Jordgubbar plockas för hand och är en extrem färskvara med kort hållbarhet. Konkurrensen från utlandet har därför inte varit så stor. 54 Från 1970-talet fram till år 2000 nära nog fördubblades odlingsarealen, medan antalet företag minskade till en tredjedel, till 771 st. Kring sekelskiftet 2000 odlades jordgubbar på ca 80 procent av den totala bärodlingsarealen. 55 Svarta vinbär kan odlas över hela landet. Inte minst i Norrland, särskilt Norrbotten, har det funnits stora odlingar från slutet av 1970-talet, då en glesbygdssatsning gjordes. På försöksstationen i Öjebyn utanför Piteå förädlades nya sorter anpassade till det nordliga klimatet. 56 På 1990-talet fanns ca 30 procent av arealen i Norrbottens län. Produktionen gick huvudsakligen till industrin. 57 Svarta vinbär skördades länge för hand. På 1960-talet började man använda en batong för att slå av bären, som samlades upp under buskarna, och på 1970-talet kom de första helmekaniserade skördemaskinerna. 58 Ett omfattande arbete, som ännu på 1990-talet ofta gjordes för hand, var beskärningen. Denna 160 jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900
trädgårdsnäringen kunde mekaniseras, men då med minskad avkastning som följd.59 Från 1970-talet fram till sekelskiftet 2000 ökade odlingsarealen med en dryg tredjedel till drygt 400 ha. Antalet företag var då 186, en minskning med 80 procent under samma period.60 Snittblommor och krukväxter Blomsterodlingen i växthus har dominerat. På friland har det framförallt odlats blommor för snitt, men även för senare drivning i växthus. Under vinterhalvåret drev trädgårdsmästarna fram mängder av blommor, framför allt till jul. Populära julblommor var liljekonvalj, julros, luktviol och blomsterlökar som tulpan och hyacint. På 1930-talet fanns flera specialodlingar av liljekonvaljer. Även akleja, riddarsporre, kungsängslilja och förgätmigej såldes i kruka eller som snittblomma efter drivning i växthus.61 Blomsterodlingen under glas ökade kraftigt från 1890-talet då efterfrågan på blommor ökade och blomsteraffärer blev allt vanligare. Under första världskriget var snittblommor som krysantemum, anemoner och ranunkler uppskattade. Före kriget hade svenska odlare haft svårt att konkurrera med snittblommor från Italien och Frankrike, men krukväxter sålde bra. På 1920-talet ökade både den inhemska odlingen och importen av snittblommor kraftigt och under 1930-talet specialiserade sig allt fler odlare, främst på rosor, nejlikor, krysantemum och snittgrönt (gröna blad till blomsterbinderier).62 Så småningom blev den utländska konkurrensen alltför svår. I början av 1970-talet odlade närmare 1400 företag snittblommor, i slutet på seklet hade antalet sjunkit till 90.63 De flesta var små handelsträdgårdar som, ofta i kombination med andra kulturer, odlade snittblommor i min- figur 6. Trots hög grad av mekanisering inom modern blomsterodling görs vissa moment fortfarande för hand, som här vid skörd av tulpaner. foto: Inger Olausson 2011. jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900 161
åsa ahrland & inger olausson dre skala för lokal försäljning. Ett litet antal företag stod för huvuddelen av produktionen som dominerades av rosor, alströmeria och krysantemum. 64 Tulpaner tillhörde de stora kulturerna, som i slutet av 1900-talet främst producerades av specialiserade odlare i stora rationella växthus med modern teknik. Plockningen gjordes dock fortfarande för hand. Nästan alla sålda tulpaner var odlade i Sverige kring millennieskiftet. 65 Populära krukväxter i början av seklet var pelargoner, fuchsior, cyklamen och rosor. Krukväxtodlingen hade en fortsatt stark position under 1900-talet. En stor andel av odlingen skedde ännu på 1990-talet i traditionella handelsträdgårdar med blandad produktion och lokal försäljning. Omkring år 2000 fanns cirka 600 företag som tillsammans odlade omkring ett fyrtiotal sorter, varav de vanligaste var pelargon, begonia och julstjärna. 66 Ettåriga växter för utplantering, som penséer, tagetes och petunior, har också varit lönsamma kulturer för många odlare. Krukväxtproduktion är intensiv med många arbetsmoment innan man har en färdig planta. Växterna ska skolas, krukas och glesas, ibland toppas och rensas. Mycket av arbetet görs för hand även om det har kommit hjälpmedel, såsom maskiner som fyller krukorna med jord. Plastkrukor introducerades på 1950-talet och har underlättat arbetet, jämfört med de tunga lerkrukor som användes tidigare. Modern krukväxtproduktion bedrivs året runt efter ett cirkulerande schema, där olika kulturer följer efter varandra, vilket kräver datorstyrning av bevattning, näringsgivor, temperatur, ljus m.m. Anpassning till en föränderlig marknad Under 1900-talets första decennier sålde de flesta handelsträdgårdar direkt till kunden och det var viktigt att ha ett brett sortiment för att tillgodose deras varierade behov. Det var inte ovanligt att ett och samma företag odlade så skilda kulturer som grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, perenner, krukväxter och snittblommor. Vid Krusenbergs gods handelsträdgård söder om Uppsala fanns 1920 drygt 40 olika grönsaker och rotfrukter och fler än 50 olika slags snittblommor och krukväxter till försäljning. 67 Vid Nyhems handelsträdgård i Helsingborg drevs bland annat tulpaner och hyacinter upp av lökar från Holland och importerades krukväxter som saintpaulia och azalea från Belgien. Ägaren Bror Pehrson läste trädgårdstidningar och besökte blomsterutställningar i Köpenhamn för att hålla sig ajour. Helsingborgs trädgårdsmästare var konkurrenter, men handlade också olika produkter av varandra och drev vissa kulturer tillsammans. Med tiden överläts försäljningen till andra aktörer som grossister eller självständiga försäljare i saluhallar. Många trädgårdsmästare kunde på så sätt ägna sig åt en mer specialiserad odling. Odlingarna var oftast inriktade på tomat, gurka, rosor, nejlikor, småplantor, snittgrönt och vissa krukväxter. 68 Trädgårdsnäringen i politiken Trädgårdsnäringen är en konjunkturkänslig bransch som har varit utsatt för konkurrens från importerade varor under i stort sett hela 1900-talet. Tiderna var goda för trädgårdsmästarna under de båda världskrigen när importen var strypt, medan det var svårare under 1930-talets depression. Då systemet med tullar, som hade tillämpats både för jordbruks- och trädgårdsprodukter, inte ansågs tillräckligt under trettiotalskrisen, initierades en ny jordbrukspolitik med omfattande regleringar, där priserna bestämdes i överläggningar mellan statens och branschens intresseorganisationer och inte efter marknadens efterfrågan. Ordningen behölls fram till 1980-talet, förstärkt med nya regleringar, subventioner och gränsskydd. 69 Politiken på trädgårdsområdet skulle bli en helt annan. Efterkrigstiden präglades av en ständig tillväxt och ett snabbt ökande välstånd som 162 jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900
trädgårdsnäringen avtog först i början på 1970-talet. Visionen om folkhemmet som formulerats på 1930 talet, utgjorde själva kärnan i samhällsbygget och den så kallade svenska modellen var medlet att nå dit. Modellen byggde på samförståndslösningar mellan arbetsmarknadens parter och en generell välfärdspolitik med full sysselsättning som mål. Den präglades av social ingenjörskonst med rationella och effektiva lösningar. Det fanns en tilltro till visionen om det starka samhället, vilket innebar att strukturrationaliseringar och drastiska omflyttningar av människor och verksamheter accepterades. 70 Efter andra världskriget infördes en rad åtgärder för att stabilisera världsekonomin och få igång handeln. Bland annat hade det första GATT-avtalet kommit till stånd, som syftade till en ökad internationell handel genom minskade tullar och handelskvoter. I förhandlingarna månade Sverige om de stora industriföretagens exportmöjligheter, vilket innebar att importen för balansens skull måste underlättas för andra varuslag, bl.a. trädgårdsprodukter. 71 Det dröjde några år in på 1950-talet, innan trycket från importerade varor blev kännbart för svenska trädgårdsproducenter, som då började organisera sig i producentkooperativa föreningar. Redan på 1930-talet hade försök gjorts att bygga upp en gemensam försäljningsorganisation för att få tryggare avsättning och stabilare priser, men med kriget förändrades situationen. 72 Den största och mest tongivande producentföreningen blev Mäster Grön, bildad i Helsingborg 1959. Andra sammanslutningar var Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter (1959), Östgöta Trädgårdshall (1960) och Örebro Läns trädgårdshall (1962). Det fanns också specialiserade föreningar som Förenade Frukt (1952). 73 Vid sidan av importen var framväxten av rikstäckande livsmedelskedjor en bidragande orsak till behovet av samordning. Istället för att varje enskild odlare skulle förhandla med flera grossister dagligen och konkurrera med sina kollegor, kunde man med ett auktionsförfarande fastställa ett gemensamt pris och ha en gemensam distribution. Man mötte handelns ökade krav på stora volymer, enhetliga produkter och jämna leveranser. Med tiden dominerade tre stora handelsblock, ICA, KF och Saba-koncernen (senare Axfood), marknaden för frukt och grönsaker. 74 Från politiskt håll ansåg man att den svenska trädgårdsproduktionen måste bli mer rationell och specialiserad för att klara marknadsvillkoren och hävda sig på längre sikt. År 1955 infördes statsstöd i form av lånegarantier för att hjälpa trädgårdsföretagen att investera i nya och bättre anläggningar och maskiner. För de allra minsta företagen kunde ett statsbidrag betalas ut för samma typ av åtgärder. 75 Andra satsningar för att stärka näringens konkurrenskraft var forskning och försöksverksamhet, rådgivning och utbildning. Oljekrisen 1973 slog hårt mot växthusodlarna, som gjort sig beroende av billig olja för sina ofta äldre otäta växthus. Särskilda lån infördes för energibesparande åtgärder, vilket ledde till en väsentlig förnyelse av växthusbeståndet och nya material, till exempel isolerande fönster i kanalplast. 76 På 1980-talet introducerades ett regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige. Till skillnad från den tidigare stödformen som hade fokuserat på rationaliseringsåtgärder och det enskilda företagets ekonomiska potential, främjades trädgårdsodling i regioner som behövde arbetstillfällen. Flera nya producentföreningar bildades vid den här tiden, såsom Norrgrönt (1981), Värmlands trädgårdsprodukter (1984) och Blekingegrönt (1988). Trädgårdsarealen ökade i norra Sverige, framförallt inom växthus- och vinbärsodling. 77 Den svenska jordbruks- och trädgårdspolitiken hade sedan 1930-talet varit åtskilda. EUinträdet 1995 innebar att trädgårdspolitiken integrerades i den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken. Större och färre företag Under senare hälften av 1900-talet uppmuntrades utvecklingen mot färre och större träd- jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900 163
åsa ahrland & inger olausson gårdsföretag av staten, som drev på specialisering, rationalisering och effektivitet i odlingarna. I ett betänkande från trädgårdsutredningen 1965 skriver man till exempel: Rationaliseringen av trädgårdsföretag kan bl.a. ske genom förbättring eller nybyggnad av växthus och andra anläggningar, varvid uppnås lägre produktionskostnader genom ett bättre utnyttjande av arbetskraften och andra produktionsmedel. Rationaliseringen kan även få formen av en genomgripande driftsomläggning för övergång till specialiserad produktion. Utvecklingen på trädgårdsområdet går härvid mot större företagsenheter. För att uppnå en effektiv användning av resurserna måste nämligen rationaliseringen av ett trädgårdsföretag ofta förknippas med utbyggnad. 78 Näringen blev också allt mer rationell och effektiv. Med hjälp av ny teknik anpassade sig trädgårdsodlarna till en föränderlig och importutsatt marknad och produktionen blev allt större per ytenhet. Från början av 1970- talet och fram till år 2000 nära fördubblades växthusytan per företag till 2590 m 2, samtidigt som antalet växthusföretag minskade med nästan 60 procent till drygt 1 200. Inom frilandsodlingen tredubblades arealen per företag under samma period till 6 000 ha, medan antalet företag minskade med 65 procent till drygt 2 300. 79 Globaliseringen Trädgårdsprodukter har importerats under hela 1900-talet. Redan under åren 1912 14 importerades drygt 100 ton äpplen i medeltal per år från Australien och närmare 500 ton äpplen 80 från USA per år. Importerade produkter har tagit en allt större del av den svenska marknaden under 1900-talet. Orsakerna har varit flera. Konkurrensen har varit hård från länder med lägre produktionskostnader eller subventionerad export. Säsongen för frilandsodlingen är kort och vissa växthusprodukter har bara kunnat odlas lönsamt under en del av året. 81 Med flygets inträde blev handeln mer global än tidigare. Färskvaror kunde transporteras långa sträckor över jorden på några timmar. Särskilt snittblomsodlingen drabbades hårt under andra delen av 1900-talet. Den tidigare så framgångsrika nejlikodlingen i Sverige slogs ut på 1960-talet, då länder som Colombia tog över. 82 Snittrosor som många odlare specialiserat sig på, fick stor konkurrens från framför allt Kenya mot slutet av seklet. 83 Ur konsumentens perspektiv Vilka är konsekvenserna av framväxten av det moderna samhället, med urbanisering och globalisering, för oss konsumenter? I början av 1900-talet hade många trädgårdsodlare direktkontakt med kunderna. Urbaniseringen tillsammans med effektivare och billigare kommunikationer innebar att trädgårdsföretagen flyttade allt längre bort från städer och tätorter. Trädgårdsprodukterna måste nu klara långväga transporter och ibland långa lagringstider, vilket innebar att frukt och grönsaker ofta skördades omogna. Att smak tidigare varit en viktig kvalitetsaspekt framgår av följande citat av en tomatodlare 1935: Vid försändning plockas frukterna någon dag innan de uppnått full mognad, dock icke tidigare än som är nödvändigt, ty frukter, som inte plockas förrän fullt mogna, äro alltid bäst i arom och smak. 84 Den allt mer storskaliga och specialiserade produktionen innebar ett mer likartat och likriktat sortiment. Trädgårdsnäringen drev på en standardisering av grönsaker och frukt i olika kvalitetsklasser, samtidigt som kraven från handeln på ett enhetligt och lätthanterligt utbud skärptes. Detta medförde en högre kvalitet med avseende på utseende och friskhet, medan mer svårbedömda egenskaper som smak och doft, nog så viktiga för konsumenten, ofta förbisågs. Produktionen anpassades till transporter, lagring och sjukdomar. Globaliseringen medförde att färre trädgårdsprodukter odlades i Sverige och istället importerades till konkurrenskraftiga priser. Medan man tidigare varit mer säsongsberoende och hänvisad till ett lo- 164 jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900
trädgårdsnäringen kalt sortiment, erbjöd de flesta livsmedelsbutiker i slutet av 1900-talet ett brett sortiment av trädgårdsprodukter från hela världen. Många varor var tillgängliga stora delar av året, däremot hade antalet sorter minskat. Den moderna livsstilen har medfört att de flesta inte har möjlighet, tid eller kunskap att ägna sig åt trädgårdsodling, utan istället köper frukt, grönsaker, blommor och trädgårdsväxter. Under senare år kan man skönja två tendenser bland konsumenterna. En stor grupp efterfrågar frukt och grönsaker till lågt pris och av hygglig kvalitet. Det är viktigt att det är enkelt att handla och att varorna är lättillgängliga, därför vänder sig den här gruppen till livsmedelskedjor och stormarknader. Här har grönsaker och frukt uppgraderats och fått en central placering, och det finns även buketter och krukväxter. På liknande sätt utbjuds ett standardiserat sortiment av trädgårdsväxter på stormarknader, växt- och byggvaruhus. Samtidigt har torghandeln utvecklats i många städer. Här spelar säkert det faktum in att det svenska samhället under senare delen av 1900-talet omvandlats och berikats av nya kulturer som söker ett bredare sortiment av trädgårdsprodukter än tidigare. En allt större grupp efterfrågar också närodlade och/eller ekologiska trädgårdsprodukter och är beredd att betala extra för detta. Berättelserna kring produkterna är viktiga och upplevelsen vid inköpstillfället en kvalitet i sig. Detta bidrar till att saluhallar, torghandel och direktförsäljning hos mindre trädgårdsföretag fortfarande lever vidare och har en växande kundkrets också i ett modernt och rationellt samhälle. Specialiserade trädgårdsbutiker och Bondens egen marknad är andra exempel på nygamla försäljningsformer som växt sig allt starkare, där odlaren möter kunden med en sortrikedom som sällan finns i större livsmedelsbutiker. Utvecklingen kan ses som ett uttryck för en köpstark medelklass, men också för att vi lever i en allt mer global värld och i ett mångkulturellt samhälle, där olika livsmönster sätter avtryck i vår konsumtion av trädgårdsprodukter. Noter 1 Öberg 1991, s. 96. 2 Lind & Thulin 1939 och 1940. 3 Lind & Thulin 1939 och 1940. 4 Lind & Thulin 1939 och 1940. 5 Lind & Thulin 1939 och 1940. 6 Kommerskollegium 1935; Kommerskollegium 1955; SOU 1978, s. 40 41. 7 Statistiska centralbyrån 2000, s. 11. 8 Statistiska centralbyrån 1936, s. 71; Statistiska centralbyrån 1941, s. 70 71. 9 Ibáñez 1998, s. 83 85, 89; Mårald 2003, s. 28 29. 10 Ibáñez 1998, s. 88 89. 11 Sehlin 1949, s. 15 18. 12 Ottosson 1992, s. 65. 13 Helsingborgs museer, intervjumaterial Eva och Egon Olsson 2005-11-08. 14 Ibáñez 1998, s. 89; Myrsten 2008. 15 Edling 1999, s. 8 9 ; Sehlin 1949, s. 15 18. 16 Ottosson 1988, s. 39 49; Zachrisson 2005, s. 317. 17 Ekbrandt 1939, s. 60. 18 Helsingborgs Dagblad 2009; Myrsten 2007, s. 4; Ottosson 1988, s. 39 42. 19 Ibáñez 1998, s. 85 87, Jonsson 1997, s. 103 104. 20 Lotico AB 2010. 21 Krusenberg G2B:3. 22 Frukt- och trädgårdsutredningen 1938, s. 89 9 0; Lind & Thulin 1939 och 1940. 23 Ottosson 1988, s. 36 40. 24 Ekbrandt 1939, s. 57 59; Statistiska centralbyrån 1944, s. 104. 25 SOU 1992, s. 190. 26 SOU 1992, s. 191; Ryberg 1986. 27 Statistiska centralbyrån 2000, s. 8. 28 Lund & Lundgren 2007, s. 22. 29 Statistiska centralbyrån 2000, s. 4. 30 Ekbrandt 1939, s. 57 58. 31 Lind & Thulin 1939 och 1940. 32 SOU 1992, s. 186 187. 33 SOU 1992, s. 188. 34 Berge 1939, s. 47 48. 35 Berge 1939, s. 47 48; Reimer 1939, s. 27 30. 36 Ahrland 1990, s. 5, 46; Claesson 1935, s. 366 6 369. 37 Reimer 1939, s. 28, 41 42; Rudin 1976, s. 2. 38 Reimer 1939, s. 29. 39 Statistiska Centralbyrån 2000, s. 7. 40 SOU 1992, s. 194. 41 Statistiska centralbyrån 2000, s. 9. 42 Lind & Thulin 1939, s. 610. 43 Cederpalm 1939, s. 318 322. jordbruk och skogsbruk i sverige sedan år 1900 165