Nr 1. 2011 1
Tidning för Svenska Kyrkan i vårt pastorat KYRKPOSTEN Vittangi församling Nr 1 2011 Redaktionskommitte: Anna Kuoksu Börje Johansson Ella Winman / Birgitta Ranner Ansvarig utgivare: Anna Kuoksu Hemsida:www.vittangiforsamling.com Tryck: Fabricii Tryckeri AB Vi tar gärna emot skrivelser som känns angelägna för er att få ut i Kyrkposten t.ex debattartiklar, synpunkter eller historik m.m. Adress: Pastorsexpeditionen Abrahamsvägen 16 980 10 Vittangi Telefon: 0981 / 100 01 vx Fax: 0981 / 102 21 Öppettider: Mån-tisd och Torsd-fredag 09.00 12.00 Torsdag kvällsöppet 15.00-18.00 Onsdag är expeditionen stängd. Kanslist: Åsa Nordström 070-678 02 99 Direkttelefoner: Vice pastor: Anna Kuoksu 0980-129 41 Mobil: 070-678 01 15 Komminister:Terho Hämeenkorpi 0981-10808 Mobil: 070-627 91 06 Organist: Eva Holma. 0981-10 834 Mobil: 070-216 45 76 Församlingsass.Pia Stålnacke 0981-10 122 Mobil: 070-551 07 67 Diakonass: Anne Pekkari 0981-10 836 Mobil: 070-288 81 17 Diakon.Monika Nutti Blind 0981-10 836 Mobil. 070-615 08 36 Vaktmästare exp:börje Johansson. 0981-101 66 Mobil: 070-552 25 80 Vaktmästare Vittangi: 0981-10 835 Bengt Henriksson 070-211 17 54 Rune Larsson 070-317 51 37 Vaktmästare Svappavaara Tore Lageholm 070-582 54 41 Vaktm. Lannavaara kyrkogård Rune Törelid 070-216 46 69 Vaktmästare Lainio kyrkogård Kenneth Jakobsson bost. 0981-410 76 Kyrkogårdar: Vittangi Nya 0981-105 70 Vittangi Gamla 0981-106 33 Svappavaara 0980-301 56 Kyrkor: Vittangi 0981-103 63 Svappavaara 0980-300 72 Afghanistan Isaf Jag är tjänstledig från min tjänst som kyrkoherde i församlingen under tiden februari-september 2011. Under denna tid kommer jag att utbilda mig och från mitten av maj fram till och med september vara nere i Afghanistan som fältpräst åt ca 600 svenska soldater. Anna Kuoksu kommer att vikariera för mig under min tjänstledighet, och Terho Hämeenkorpi går in som komminister till och med maj månads utgång. Världens konflikter har under åren förändrats från att domineras av kalla krigets maktbalans till att ofta handla om strider mellan olika etniska grupper. Det svenska försvaret har också förändrats i takt med världens utveckling. I dag är Försvarsmaktens militära insatser främst inriktade på internationellt fredsfrämjande arbete. I de svenska utlandsförbanden ingår soldater med både militär och civil kompetens. Sverige bidrar med soldater till Isaf, International Security Assistance Force. Isaf etablerades i slutet av 2001 och arbetar under ett mandat av FN:s säkerhetsråd och ett avtal mellan Isafstyrkan och den afghanska regeringen. Sveriges uppgift är att hjälpa och skydda återuppbyggnaden av landet och att säkra en demokratiskt vald regering, som har stöd hos folket och arbetar för fred och samförstånd mellan de olika etniska grupperna. Under dessa omständigheter anser jag att jag kan vara en hjälpande hand för våra flickor och pojkar i olika situationer som kan uppstå under deras tjänstgöring långt hemifrån. Oskar Skoglind kyrkoherde Församlingshem: Vittangi 0981-101 25 Svappavaara 0980-300 72 2
Kyrkorådet informerar Nu är vi inne i vårmånaden mars. Kylan har släppt och snön rasar från taken och solen tittar fram. Den 19 mars avgörs Kopparrajden för 43:e året i rad och det är väl ett vårtecken om något. Bondepraktikan säger att blidväder i början av denna månad betyder kyla och yrväder i slutet av månaden. I vår församling sker fler förändringar på personalsidan än på mycket länge. Kantor Anja Holma har lämnat sin tjänst och gått in i gruppen + 65 och blivit pensionär. Vi tackar Dig, Anja, för lång och trogen tjänst i vår församling. Musiken, sången och körerna betyder enormt mycket för hela församlingsarbetet. Ett stort och varmt tack för Dina insatser under alla dina år i församlingen, Anja! Vår nya kantor Eva Holma hälsar vi välkommen i samband med gudstjänsterna den 6 mars. Välkommen hem till Vittangi och Vittangi församling, Eva! Vår kyrkoherde Oskar Skoglind är tjänstledigt till och med september månad 2011 för uppdraget som fältpräst för de svenska soldaterna i Afghanistan, dit han åker i maj månad. Just nu utbildar sig Oskar i Stockholm för det kommande utlandsuppdraget. Vi önskar Oskar all lycka i sitt spännande samhällsuppdrag! Till vikarierande kyrkoherde under Oskar Skoglinds tjänstledighet har kyrkorådet utsett vår komminister Anna Kuoksu. Anna, som just nu också genomgår en kyrkoherdeutbildning, önskar vi all lycka och framgång som vikarierande kyrkoherde i vår vida församling. Till vikarierande komminister under tiden 11.2 31.5.2011 har kyrkorådet utsett prosten Terho Hämeenkorpi från Finland. Terho, som kommer från finska Österbotten, talar utmärkt såväl finska som svenska. Domkapitlet i Luleå stift har i enlighet med 31 kap. 4 kyrkoordningen förklarat Terho Hämeenkorpi behörig till vikariatet som komminister i vår församling Vi hälsar Terho med fru varmt välkomna till Vittangi och Vittangi församling och hoppas att Ni kommer att trivas med oss. När Ni anlände så visade termometern - 40 grader men nu ser det ut att kylan har släppt sitt järngrepp. Ni kommer säkerligen att upptäcka vår fantastiska natur och allt vackert i våra bygder och byar och möta massor av trevliga människor. Låt mig också få berätta om ett fantastiskt Öppet Hus i Svappavaara och Vittangi under rubriken Ett ögonblick i sänder en kväll med Lina Sandell. Lina Sandell, senare Lina Sandell-Berg, är en av våra absolut mest älskade och mest produktiva psalmförfattare. Hon levde under åren 1832-1903 och räknas som den svenska väckelserörelsens främsta sångförfattare. I vår senaste psalmbok finns 15 psalmer av Lina Sandell. Till de mest kända hör Jesus för världen givit sitt liv, Bred dina vida vingar, En liten stund med Jesus, Tryggare kan ingen vara, Blott en dag, ett ögonblick i sänder, Jag kan inte räkna dem alla, Herre, med kraft ifrån höjden och Jag är en gäst och främling. Medverkande var Timo Vilgats, Carina Henriksson, Toivo Lindholm och vår vikarierande komminister Terho Hämeenkorpi. Jag hade nöjet att vara med på Vittangidelen av detta Öppet Hus och kvällen var helt otroligt bra. Timo berättade ur Lina Sandells liv på ett mycket pedagogiskt och tilltalande sätt. Carinas sång vet vi är av högsta klass men att hon också behärskar att spela så många instrument på ett strålande sätt var en nyhet för en del av oss. Toivos ackompanjemang och sång lyfte hela föreställningen. Vi sjöng på svenska, finska, meänkieli och norska. Vi väntar med spänning på del två av Lina Sandell. Thore Klippmark, kyrkorådets ordf MANSKÖR FRÅN FALUN TILL VITTANGI KYRKA På nationaldagen kommer Manskören Falu Kvartettsångare till Vittangi. Kören kommer att ge en konsert i anslutning till nationaldagsfirandet i kyrkan. Körens ordförande Henry Ranner, född och uppväxt i Vittangi, berättar att ungefär 25 av körens 40 medlemmar kommer att delta. Kören, vars dirigent är Lennart Andréasson, sjunger traditionell fyrstämmig manskörssång. Manskören Falu Kvartettsångare Utöver framträdandet i Vittangi skall falukören sjunga bl a i Kiruna kyrka och vid hembygdsgården i Gällivare. 3
Ny medlem i församlingen Amanda Julia Alexandra Videholm, född den 26 juni 2010, döptes lördagen den 22 januari 2011 i Vittangi kyrka. Fr.v. Mamma Linda Jonasson, pappa Per-Erik Videholm med lilla Amanda i famnen Dopförrättare: Komminister Anna Kuoksu Dopuppföljning Tilda Liisa Sofia Valjus, Svappavaara, född den 2 juni 2009,döpt den 12 september 2009, har firat sin 1-åriga dopdag. Föräldrar: Marina och Hannu Valjus, Svappavaara Melinda Valjus, Vittangi, född den 7 augusti 2009, döpt den 24 oktober 2009, har firat sin 1-åriga dopdag. Föräldrar: Tina Martinsson Laaksonen och Valle Valjus, Vittangi Rut Wilhelmina Anetta Fors Zetterblom, Lannavaara, född den 8 augusti 2009,döpt den 26 december 2009, har firat sin 1-åriga dopdag. Föräldrar: Anders Fors och Ulrica Zetterblom, Lannavaara Ida Elisa Blind, Övre Soppero, född den 7 november 2009, döpt den 16 januari 2010, har firat sin 1-åriga dopdag. Föräldrar: Samuel Blind och Åsa Larsson, Övre Soppero 4 Simon Noah Engström, Vittangi, född den 18 november 2009,döpt den 12 februari 2010, har firat sin 1-åriga dopdag. Föräldrar: Simon och Emma Engström, Vittangi Ida Anna Towe Nilsson, tillsammans med sin storebror, Svappavaara, född den 22 november 2009,döpt den 14 februari 2010, har firat sin 1-åriga dopdag. Föräldrar: Veronika och Jan-Erik Nilsson, Svappavaara
Julinsamlingen 2010 Julinsamlingen till Svenska kyrkans internationella arbete har avslutats och återigen kan vi konstatera att församlingens medlemmar verkligen känner med människorna, som har det svårt ute i världen. Vi tackar alla som på olika sätt har bidragit till årets resultat som blev 43.109 kronor. Fasteinsamlingen inleds den 6 mars och pågår fram till påsk. Vi hoppas att ni fortsätter ert enträgna arbete för världens behövande barn. ALLT för att utrota hungern Varje dag går miljontals barn omkring och är hungriga. Det vill vi helst slippa tänka på. Men vi kan göra något åt det. Var med och gör allt för att utrota hungern i världen! Var med i fastekampanjen 2011! Harriet Duncan matar sin lillasyster Nancy i byn Green Hill i Liberia. Foto: Magnus Rosshagen/IKON. Det finns tillräckligt med mat i världen. Hungern beror i stället på andra saker. Många barn går hungriga till skolan Varje morgon går miljontals barn hungriga till skolan. Hungern gör det svårare för dem att koncentrera sig, och den påverkar inlärningen. Människor, som är undernärda, blir oftare sjuka, har svårt att följa utbildningar och hela samhällets ekonomi hämmas. Och omvänt - människor som kan äta sig mätta blir friskare och kan både förbättra sina egna liv och bidra till samhällets utveckling. Hungrig trots hårt arbete Mat är både ett av människans mest grundläggande behov och en mänsklig rättighet. Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbete, antar utmaningen att stå på de hungrigas sida. De flesta som är hungriga, sju människor av tio, bor på landsbygden och är beroende av jordbruket. Många av dem kan inte odla tillräckligt med mat trots att de arbetar mycket hårt. Var med och stöd småbönder att utveckla sitt jordbruk så att de kan få större skördar, just nu till exempel i Etiopien, Brasilien och Bangladesh. Smålån ger möjligheter Var med och stöd fler mikrofinansinstitut som ger fattiga möjligheter att spara, låna och få tillgång till försäkringar. Svenska kyrkans internationella arbete stöder sådant arbete just nu i till exempel Uganda, Paraguay och Indien. Var med och påverka för rättvisa Var med och stöd Svenska kyrkans internationella arbete i att påverka den svenska regeringen och EU, så att deras beslut om bistånd, jordbruk, klimat och handel bidrar till alla människors rätt till mat. Stöd människor som drabbas av katastrofer att komma igång att odla igen, just nu i till exempel Haiti och Pakistan. Var med i fastekampanjen 2011 du också! Gör allt för att utrota hungern! 5
Prästvikarie i Vittangi församling Jag, Terho Hämeenkorpi, vikarierar som präst i Vittangi församling sedan den 11 febr. ända till slutet av maj. Mitt modersmål är finska. Jag är född och uppvuxen vid Kalajokidalen i Mellersta Österbotten. Jag har tjänstgjort under decennier i olika församlingar i Finland bl.a. i Kristinestad, var också svenskan blivit ett nära språk för mig. Jag har även varit i finska Lappland ett drygt år av mitt liv och känner mig därför vara hemma även här i svenska Lappland. Meänkieli - tornedalsfinska liknar dessutom ganska mycket norra Österbottens dialekt, som jag bevarat levande sedan barndomen! Min hustru, Leena, har gått i svensk skola i Åbo och behärskar språket ypperligt. Hon är en åbobo i tredje generationen. Hennes farföräldrar flyttade till Åbo i början av förra seklet. Vi gifte oss hösten -07 och bor både i Åbo och i Tjöck (nära Kristinestad), var vi har en bondgård Westgård. Barnen är redan vuxna: min son Totti och dotter Tekla, samt Leenas Anna-Kaisa. De har naturligt sina egna familjer. Barnbarn har vi hela sex, inte så dåligt! Det är en stor glädje för oss att bekanta oss med Vittangi församling, dess anställda, förtroendevalda och församlingsmedlemmar under vårens lopp. I tjänsten gör jag all vad som hör till prästämbetet: förrättningar, gudstjänster, andakter, sjukbesök, hembesök etc. Och allt efter behov på svenska, finska, meänkieli. Samiska behärskar jag tyvärr inte. Leena är min korrekturläsare här hemma (Sjövägen 13!) och dessutom min första åhörare av predikningar! På tal om särintressen må det nämnas för min del: En ganska omfattande bibelsamling på olika språk hemma på Westgård (just nu är läget 153 st.= samma som Petrus fiskfångst!). Jag är en frilufts- och vintermänniska. Därför tog jag med mig flera par skidor i väntan på skaren Leena ochterho Hämeenkorpi på besök i Jukkasjärvi iskyrka Och Leena: Hon har sina album, mappar och papper här med sig för att äntligen iordningssätta foton och artiklar! Samma väntar ännu på mig! Med vänliga hälsningar - ystävällisin terveisin Vår bondgård Westgård. Terho Hämeenkorpi & Leena Foto: Anna Kuoksu & Terho Hämeenkorpi Kyrkan på Volvo En snöig vinterdag i februari besökte jag Svenska kyrkan i Göteborg och träffade två församlingspedagoger som gör kyrkan närvarande på Volvo Personvagnar i Torslanda. Anledningen till besöket är projektet Kyrkans närvaro i gruvan som jag med kyrkorådets och stiftets stöd börjat skissa och planera. Sedan 1998 har Svenska kyrkans församlingspedagog Kerstin Ekdahl funnits på VCT (Volvo Cars Torslanda). Uppgiften hon har är att erbjuda anställda ett medmänskligt stöd i livets olika skeden. För några år sedan anställdes också församlingspedagogen Birgit Lennerås. De arbetar halva sin tid på fabriken och den andra halvan i församlingsverksamhet. Den grundläggande tanken är att kyrkan ska finnas där människorna finns. De vill vara medmänniskor och ge stöd åt de anställda vid olika svåra situationer i livet. Kyrkan blir en resurs bland andra befintliga resurser (t.ex. företagshälsovården, kamratstödet och facket). 6
Det var på slutet av 1970-talet som kyrkoherden Gunnar Stenbäck i Torslanda upptäckte att merparten av församlingsborna arbetade på VCT. Hans nyfikenhet på församlingsbornas vardag ledde till att kyrkan började praktisera på VCT. En präst anställdes och placerades på företaget men inget hände. Ett nytt försök gjordes och man plockade bort prästen från fabriken. Denna gång skickade man istället församlingspedagogen Kerstin Ekdahl till fabriken under handledning och stort stöd av personal. Varför ska kyrkan finnas på fabriken? I början var det svårt att visa nyttan av kyrkans närvaro på VCT. Det gällde att vara uthållig och tänka positivt, berättade Ekdahl. I dag har det blivit mer accepterat att söka hjälp av kyrkan när man har problem, och det är inte ovanligt att fabrikens andra resursinstanser föreslår anställda att kontakta församlingspedagogerna i olika situationer. När vi frågade vad som är kyrkans viktigaste bidrag till fabriken så svarade både Ekdahl och Lennerås: Det enskilda samtalet. Både samtalet när det gäller att vara bollplank för ledare i förändringsarbeten och när det är ett personligt samtal med en medarbetare som behöver vägledning. - Vår viktigaste roll är att lyssna. Målet är att ge den hjälp personen behöver för att kunna plocka fram sina egna redskap för att leva ett bra liv, sa Birgit Lennerås. Församlingspedagogerna blir Svenska kyrkans förlängda arm på fabriken. Tack vare kyrkans nätverk kan de förmedla kontakt med församlingar eller vara till hjälp för fortsatt stöd för den som behöver. Genom envis närvaro har Svenska kyrkan blivit en naturlig del i vardagen. Förutom att hjälpa till vid minnesstunder har de hållit utbildningar (senast om kränkande särbehandling), stöttat anställda och chefer vid svåra besked och uppsägningar samt funnits till för enskilda samtal av olika karaktär. De har kunnat bidra med ett annat perspektiv när de deltagit i fabrikens olika arbetsgrupper. Närheten till fabriken att de är på plats gör också att de kan ha en unik insikt om hur medarbetarna mår och därför vara till stor hjälp. Under vårt studiebesök fick vi även träffa representanter från VCT:s krisgrupp och Tommy Lindström, som är samordnare för VCT:s kamratstöd. Lindström sa att församlingspedagogerna kompletterar övriga hjälpresurser inom fabriken. Även då fabriksarbetare tillhört andra religioner har kyrkans personal varit värdefull då det för många ger en extra trygghet att tala med en människa som också är troende. Kyrkans praktiska arbete på VCT: - Enskilda- och parsamtal - Coachning - Hjälp vid minnesstunder - Gruppdynamiska övningar - Krisarbete - Föreläsningar och medverkan vid utbildningar - Länk mellan företag och familj i svåra situationer Studiebesöket gjordes tillsammans med Per Rylander, Luleå stifts adjunkt för kyrka/samhälle, och komminister Lars-Martin Frisk, som arbetar i Tegs församling, där Volvo också har en fabrik. Vår utmaning i Vittangi församling är att kyrkan ska kunna vara närvarande i gruvan. Tanken är väckt, erfarenheter från tidigare kyrka/samhälle-projekt är hämtade, inspirationen finns och kontakterna är tagna. Nu väntar vi in framtiden med spänning Om du är intresserad av projektet Kyrkans närvaro i gruvan så är du välkommen att kontakta mig: anna.kuoksu@svenskakyrkan.se eller tel.nr. 070-6780115. Anna Kuoksu 7
Firandet av Finlands självständighetsdag Itsenäisyyspäivän juhla Text: Birgitta Ranner. Foto:Alf Josefsson Den 6 december 2010 hade jag glädjen att få åka till Muonio med sju andra personer från Vittangi församling. Syftet med resan var att på kyrkorådets uppdrag etablera en kontakt med Muonio församling om ett samarbete mellan våra församlingar. Dessa är rätt lika i antalet medlemmar, och båda är också präglade av den laestadianska väckelserörelsen. Att resan gjordes just måndagen den 6 december blev en extra höjdpunkt. Vi fick vara med om finländarnas högtidliga firande av sin självständighetsdag, itsenäisyyspäivä. Muonio var mellan åren 1788 och 1812 kapellförsamling inom Pajala församling. Men efter att Finland skiljts från Sverige blev Muonio självständig församling med egen kyrkoherde år 1812. Vid samtal med prosten Vilho Vähäsarja fick vi veta, att frågan nu väckts om sammanslagning av flera små finska församlingar, däribland Muonio. Beslut i frågan är ännu inte taget, men både prosten och kyrkorådets ordförande hyste sina farhågor. Inom en nära framtid kommer beskedet. Muonio kyrka invigdes 1822 och är en s.k. halvkorskyrka med 600 sittplatser. Kyrkan är en av de få byggnader, som klarade sig, då tyskarna under andra världskriget brände ner nästan hela kyrkbyn. Den fick dock en del skador och reparerades 1949 med medel från amerikanska-lutherska kyrkan. Vi började vår dag i Muonio med att närvara vid gudstjänsten. Kyrkan var välbesökt. Många hade klätt upp sig för denna finländarnas viktiga högtidsdag. Veteraner bar medaljer de fått. I bänkarna hördes hyvää itsenäisyyspäivä, då bekanta träffades. Prosten Vilho Vähäsarja ledde gudstjänsten, delvis på svenska för vår skull. Elever från grundskolan assisterade vid kollektinsamlingen. Efter gudstjänsten samlades alla utanför kyrkan. Där finns hjältegravarna, i vilka 91 stupade ligger begravda, alla med likadana liggande gravstenar. Representanter för olika organisationer och samhällsfunktioner var med. De lade ner kransar vid det stora minnesmonumentet, som står alldeles i anslutning till hjältegravarna. Vi tände ljus. Minnesmonumentet heter Avfärd till kriget, är ritat av konstnären Viljo Aalto och avtäcktes 1958. Kyrkkaffet serverades i högstadieskolans matsal. Alla elever var lediga denna dag. Därefter fortsatte 93-årsfirandet av Finlands självständighetsdag i skolans aula. Att dagen verkligen högtidlighålls av finländarna märktes på det mäktiga programmet. Det inleddes med att den finska flaggan bars in under sången Siniristilippumme : Siniristilippumme, sulle käsin vanomme, sydämin: sinun puolestas elää ja kuola on halumme korkehin... 8
Sedan följde tal av kommunfullmäktiges ordförande Matti Myllykangas. Olika körer, mans-, dam- och barnkörer, framförde musikstycken, bl a Täällä Pohjantähden alla. Ett berörande tal hölls av överste Mikko Virrankoski. Han är ordförande för Lapplands krigsföräldralösa och vice ordförande i De stupade anhörigas förbund. Han berättade bl a att hans far hade stupat i december 1939, då han själv bara var tre år. I Lappland blev omkring 1400 kvinnor krigsänkor. Runt 2640 barn blev krigsföräldralösa. Av änkorna lever idag färre än 30. Muonios krigsänkor är alla borta idag. De yngsta karlarna, som deltog i kriget, var födda 1926 och är nu över 84 år. Veteranorganisationerna bär ansvar för dem, som fortfarande lever. Mikko Virrankoski berättade också, att man inte alltid ihågkommit och firat självständighetsdagen. Under 1960- och 70-talen var det mycket tyst kring denna dag. Vissa radikaler t o m anklagade veteraner för att ha anstiftat krigen och deltagit i dessa! Men i slutet av 1980-talet återupptog man firandet av självständighetsdagen, först i några Helsingfors-skolor. Högtidlighållandet av itsenäisyyspäivä 2010 avslutades med en andakt av prosten Vähäsarja. Sist sjöngs den finska nationalsången Maamme. Oi maamme, Suomi, synnyinmaa soi sana kultainen! Ei laaksoa, ei kukkulaa, ei vettä, rantaa rakkaampaa kuin kotimaa tää pohjoinen, maa kallis isien Efter firandet träffade vi Vilho Vähäsarja och Timo Stoor, kyrkorådets ordförande, för att diskutera en uppföljning. Då en eventuell sammanslagning av Muonio församling med andra mindre församlingar nu diskuteras, tyckte våra finska vänner, att vi avvaktar beslut i den frågan. Men alla var av den åsikten, att allt samarbete över gränsen är berikande. Diakonassistent i Vittangi församling Hej! Jag heter Anne-Maria Pekkari men kallas Anne. Jag jobbar som diakoniassistent i församlingen. Jag har jobbat halvtid i 2 år men från 1 januari 2011 så har jag börjat på heltid. Många kanske känner igen mig från pastorsexpeditionen, där jag vikarierat sedan 2004. Jag ska nu berätta lite kort om mig själv. Jag växte upp i Tuolluvaara, där jag började som ungdomsledare inom svenska kyrkan när jag var 14 år. Sedan gick min väg vidare till Jukkasjärvi församling där jag har jobbat som lokalvårdare i unga år samt serverat i köket och hjälpt dåvarande husmor och min läromästare Laila Öström vid bröllop, begravningar och andra tillställningar. Efter några år började jag jobba på pastorsexpeditionen Kiruna. Lite om mig och min familj: Jag är gift med Svante Pekkari, som är född i Parakka. Vi har barnen Mikael och Christina samt hunden Sammy. Mina intressen är handarbete, och stickning är det som jag brinner för. Musiken har stor plats i vår familj. Jag kallar mig en glad amatör på saxofon, som för tillfället är vilande men jag tänker ta tag i den biten. Sedan 2001 bor vi i Parakka. Många har träffat mig när jag varit runt i församlingen på arbetskretsar, öppet hus, stickcafé och andra aktiviteter i församlingen. Jag hade även nöjet att åka till Vadstena med glada, trevliga arbetskretsdamer. Jag hoppas att jag ska hinna göra fler besök hos er. Vill ni ha besök är det bara att höra av er till mig eller pastorsexpeditionen. Anne Pekkari Diakonassistent 9
BRANDEN I VITTANGI 1764 Vid 1700-talets mitt fanns det tre gårdar i Vittangi. Gästgivaren Olof Hindersson Kyrö ägde nybygget Vittangi Nr. 1 (sedermera Nikukka och Erkko gårdar). Hans bror kyrkvärden Hans Hindersson Kyrö ägde nybygget Vittangi Nr. 2 (sedermera Muotka, Hansi, Uusitalo och Lahti gårdar), och den tredje brodern, nämndemannen Johan Hindersson Kyrö, ägde nybygget Vittangi Nr. 3 (Pietari gård). De tre gårdarnas byggnader låg i en inhägnad vid Torne älvs södra strand. Olof, Hans och Johan var förmögna och ansedda män släktens rikedom hade grundlagts av deras farfar Henrik Mickelsson Kyrö, byns grundare. Vid sin död 1732 hade han ägt ängar som kunde livnära 19 kor och åkrar som kunde sås med tre tunnor korn. En dag två veckor efter midsommar 1764 hade Hans Hindersson Kyrö som vanligt begett sig ut till slåtterängarna tidigt på morgonen. Klockan nio på förmiddagen upptäckte hans hustru Anna Andersdotter Karvonen att det brann i knuten på en foderlada. Hon och gårdsfolket sprang dit för att släcka elden, men ladan var snart övertänd. Sedan spred sig elden snabbt. Inom kort hade följande byggnader på Hans och Annas gård blivit lågornas rov: gårdens nya mangårdsbyggnad med pörte, vardagsstuga och förstuga; en ny stuga för främmande; en ny foderlada; ett nytt fähus; ett nytt rökhus; ett nytt hemlighus; en ny stolpbod och en 18 år gammal bod. Nästan samtliga hus på gården hade alltså varit nya när de brann ned. De hade troligen byggts när gården delades mellan bröderna några år tidigare. Vid sidan om husen hade två tunnor korn och en tunna råg brunnit upp. Elden hade också förtärt Olof Hindersson Kyrös nya stolpbod med tre tunnor korn och tre tunnor agnar, samt Johan Hindersson Kyrös 20 år gamla rökhus. Det förstörda värderades till den oerhörda summan 1007 Daler kopparmynt. Anna Andersdotter Karvonen sade att hon hade lagat mat i gårdens rökhus dagen innan branden. Den dagen hade det förvisso varit blåsigt, men ladan hade inte kunnat antändas av gnistor från rökhuset, eftersom det låg flera byggnader mellan dessa hus. På dagen för branden hade ingen gjort upp eld på gården. Tingsrätten fann därför att elden uppkommit på okänt sätt, men att branden inte var anlagd. Därför skulle vittangiborna få rätt till brandstöd av socknens skattebetalare för att kunna bygga upp de nedbrunna husen och ersätta det förlorade kornet. Hans skulle få 413 Daler; Olof 187 Daler och Johan 5 Daler kopparmynt. Vem som skulle betala dem detta brandstöd visade sig vara en svårare fråga. Samerna menade att de inte borde vara förpliktade att erlägga brandstöd, eftersom de inte själva ägde några hus, och dessutom var utblottade, då många av deras renar dött i rensjuka. Nybyggarna sade att även de var fattiga, och att inte heller de kunde bidra med något. Frågan om vem som skulle betala brandstödet hänsköts därför till Konungens befallningshavande. Det är oklart om vittangiborna fick något brandstöd, men det står klart att Hans Hindersson Kyrö byggde upp sin nedbrunna gård. Eftersom Hans Hindersson Kyrös son Anders Hansson Kyrö vid faderns död 1781 fick överta hela gården mot att han betalade faderns efterlämnade skulder, kan man kanske anta att Hans hade varit tvungen att låna pengar till återuppbyggnaden. Vad som orsakade branden i Vittangi 1764 är förstås omöjligt att säga, men under vissa förutsättningar kan värmealstrande bakterier bildas i hö som lagts in i lador innan det hunnit torka helt. Ibland kan bakterierna bli så varma att höet fattar eld kanske var detta brandorsaken. Erik Kuoksu Branden utreddes vid tinget i Jukkasjärvi 1765. Det framkom att Hans och Annas barn tidigare under våren hade brukat sova i den foderlada där elden upptäcktes, men att de när elden bröt ut inte hade sovit där på flera veckor. Hans Hindersson Kyrö vittnade att han samma dag som elden bröt ut hade kikat in i ladan för att se om gårdens dräng fanns där inne. Han hade dock inte hittat drängen där, och inte heller sett minsta rök eller eld. Sedan hade han givit sig iväg till ängarna. 10
FÖRSAMLINGSRESA Lördag 2/4 Iskyrkan i Jukkasjärvi GUDSTJÄNST kl.13.00 Bussen avgår Vittangi församlingshem 11.45 Svappavaara kyrka 12.05 Se kommande annons Nedre Soppero kapell Skärtorsdag 21/4 kl.18.00 SKÄRTORSDAGSMÄSSA Långfredag 22/4 GUDSTJÄNST Lannavaara kyrka kl.11.00 Vittangi kyrka kl.18.00 Svappavaara kyrka Påskdagen. Söndag 24/4 kl.14.00 PÅSKDAGSMÄSSA Vittangi / Masugnsby blomsterfond Blomsterfonden kan uppfattas som en fond som samlar pengar till blomsterarrangemang till våra kyrkor och kapell. Så är det inte, utan pengar som samlas in genom minnesadresser till begravningar går till olika behov i församlingen och internationellt. I år har insamlade medel fördelats på följande sätt: Behövande i församlingen: 16.000 kr. Svenska kyrkans internationella arbete: 10.000 kr. och Masugnsby kapell: 5000 kr. Vi tackar alla som har bidragit till Blomsterfonden och på detta sätt hjälpt behövande i församlingen och ute i världen. Församlingen har också förmedlat minnesadresser genom Cancerforskningsfonden med 19 900 kronor och Norrländska hjärtfonden med 21 400 kronor under 2010. Parakka kapell Annandag påsk. Måndag 25/4 kl.14.00 GUDSTJÄNST Vittangi kyrka Söndag 29/5 kl.11.00 KONFIRMATIONS- GUDSTJÄNST Jarin kapell Söndag 5/6 kl.14.00 GUDSTJÄNST Vittangi kyrka Måndag 6/6 kl.18.00 Nationaldagsfirande med ANDAKT Information angående minnesfonder! Tänk på att lämna in minnesadresser (fonder) i god tid! Skall fonden skickas till en annan församling än vår måste den lämnas in senast fyra arbetsdagar innan begravningen äger rum. Om begravningen sker i vår egen församling ska fonden lämnas in senast två arbetsdagar innan. Fonder vi förmedlar: Vittangi/Masugnsnby Blomsterfond, Svenska Kyrkans internationella arbete Cancerforskningsfonden Umeå Norrländska hjärtfonden Umeå // Pastorsexpeditionen Se också församlingens hemsida! Adress: www.vittangiforsamling.com 11
PREDIKOTURER (Reservation för ev. ändringar) Söndag 20/3 Söndag 27/3 Lannavaara 11.00 GUDSTJÄNST med Jukkasjärvi församling Parakka 16.00 SÖNDAGSMÄSSA Nedre Soppero 14.00 GUDSTJÄNST Vittangi 18.00 FAMILJEGUDSTJÄNST Lördag 2/4 Jukkasjärvi 13.00 GUDSTJÄNST. Församlingsresa. Se annons. Söndag3/4 Söndag 10/4 Söndag 17/4 Övre Soppero 11.00 GUDSTJÄNST Svappavaara 14.00 SÖNDAGSMÄSSA Vittangi 11.00 SÖNDAGSMÄSSA Lainio 14.00 GUDSTJÄNST Masugnsbyn 11.00 GUDSTJÄNST Kuoksu 14.00 GUDSTJÄNST Skärtorsdag 21/4 Nedre Soppero 18.00 SKÄRTORSDAGSMÄSSA Långfredag 22/4 Lannavaara 11.00 LÅNGFREDAGSGUDSTJÄNST Vittangi 18.00 LÅNGFREDAGSGUDSTJÄNST Påskdagen. Söndag 24/4 Svappavaara 14.00 PÅSKDAGSMÄSSA Annandag påsk. Måndag 25/4 Parakka 14.00 GUDSTJÄNST Söndag 8/5 Söndag 15/5 Söndag 22/5 Lainio 11.00 GUDSTJÄNST Masugnsbyn 14.00 GUDSTJÄNST Kokkajärvi 12.00 FRILUFTSGUDSTJÄNST Svappavaara 15.00 GUDSTJÄNST Kuoksu 11.00 GUDSTJÄNST Övre Soppero 14.00 GUDSTJÄNST Söndag 29/5 Vittangi 11.00 KONFIRMATIONSGUDSTJÄNST Torsdag 2/6 Sportstugan Vittangi 08.00 GÖKOTTA Söndag 5/6 Jarin/Järämää 14.00 GUDSTJÄNST Måndag 6/6 Vittangi 18.00 Nationaldagsfirande med ANDAKT Söndag 12/6 Söndag 19/6 Lannavaara 11.00 SÖNDAGSMÄSSA Svappavaara 14.00 GUDSTJÄNST Nedre Soppero 11.00 GUDSTJÄNST Masugnsbyn 14.00 GUDSTJÄNST Välkommen till FinnGraven.se Nu finns alla kyrkogårdar i Kiruna kommun med på webben. Söktjänsten är kostnadsfri och erbjuder alla intresserade att finna sina anhöriga och gravplatser på kyrkogårdarna i Kiruna kommun och runtom i Sverige. 12