Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Relevanta dokument
Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Försjön. Försjön, södra delen

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Virserums- Gårdvedaån

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Murån Koord: X: / Y:

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Sjöar och vattendrag i Mullsjö kommun

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Bakgrund 2. Sjöarna i Borås Stad 2. Hot mot sjöarnas naturvärden 3. Generella åtgärder för att bevara och förstärka sjöarnas naturvärden 3

Sällskapet för Naturskydd Sällskapet för Naturskydd 2008 NORET

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Åvaåns vattenkvalitet

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Vegetationsrika sjöar

Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2018

Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Hammarskogsån-Danshytteån

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÅN

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Natur- och kulturvärden som berörs av förläggning av VAledning i Mycklaflon samt landledningens vattenpassager i mindre vattendrag

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2012

Naturvärden på Enö 2015

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Boxholm, Kinda Medeldjup (m): 17

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Bevarandeplan för Stensjön

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten

Blå målklasser i skogsbruksplan

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September Kl 9-15

Åtgärdsområde 138 Målenån

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013

Transkript:

Lilla Åkebosjön Lilla Åkebosjön tillhör delavrinningsområdet Stensjöbäcken i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 6,5 km V om Hultsfred på en höjd av 165 m.ö.h. Det är en näringsfattig sjö med måttligt färgat vatten, 0,11 km 2 stor, ett madjup på 5,5 m och ett medeldjup på 2,9 m. Tillrinningsområdet är 7,96 km 2 och karakteriseras av barrskog men en liten del åker- och betesmark finns. Utloppet sker genom vägtrumma till Stora Åkebosjön. Berggrunden i området består av s.k. Väjögranit, dvs. en grovkornig typ. Jordarterna domineras av morän, men här finns mycket kalt berg och lite torv respektive isälvsmaterial (NO Örsjön). Vattenvegetationen består av täta bälten med bladvass, starr, sjöfräken och sjösäv längs stränderna samt näckrosor och gäddnate på grunda områden. Vid södra stranden väer notblomster. I strandskogen på norra stranden väer björk, klibbal och ek. I övrigt björk och tall. I strandzonen finns också pors och videbuskage. Grundbotten består till största delen av organogent material, men här finns även hällbotten och stenig/blockig botten. Lilla Åkebosjön ingår i ett område som är av Riksintresse för friluftslivet: Stora Hammarsjöområdet. Sjön tillhör även Stora Hammarsjön med flera sjöars fiskevårdsområde. Lilla Åkebosjön har påverkats av försurning. Den biologiska funktionen är hög med ett förhållandevis stort antal sjöberoende fågelarter. Några rariteter finns inte efter vad som är känt. Ek, Quercus robur L. Sjöns biologiska mångformighet är måttlig med ett normalt antal fiskarter, ett relativt stort antal fågelarter, tämligen varierande omgivningar men föga varierande botten och en låg flikighet. Lilla Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning men är ett bra eempel på en näringsfattig brunvattensjö. Avrinningsområde: 74, Emån, biflöde nr 8 Stensjöbäcken Koordinater (enligt SMHI): 637271-149555 Topografisk karta: 6F Vetlanda SO Ekonomisk karta: 6F 4j (6549) Höjd över havet: 165 m Sjöns volym: 0,328 milj m 3 Beräknad avrinning/år: 1,632 milj m 3 1

Teoretisk omsättningstid: 0,20 år Totalt avrinningsområde: 7,96 km 2 Näravrinningsområde: 0,75 km 2 Påverkan Sänkning: Ja, på gamla kartor (ca 1880) är Lilla och Stora Åkebosjön en sammanhängande sjö och vid näset mellan dagens sjöar fanns en ö. Reglering: Nej Antal fastigheter: 6 st inom 200 m från sjön Antal fritidsbåtar: Ca 5 Konstgjort utlopp: Vägtrumma Försurning:1977 var ph så lågt som 4,6. Alkaliniteten var samtidigt nere på 0. Kalkning: Första gången sommaren 1979, sedan 1984 finns en kalkdoserare uppströms inloppet från Örsjön. Sjöns buffringsförmåga hålls därmed på en godtagbar nivå. Främmande arter: Ruda inplanterad Kemisk/fysikaliska mätresultat: datum ph alkanitet färgtal kond Ca + Mg tot-n tot-p (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) (mekv / l) (mg/l) (mg/l) 720616 6,4 0,03 41 0,420 0,007 7703-- 4,6 0,00 8005-- 6,4 0,32 8210-- 6,0 0,02 880216 6,4 0,14 100 5,6 10 Siktdjupet 1972 var större än 5,0 m. Bedömning: Lilla Åkebosjön är påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0) Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Trana (vissa år) - betydelse för arten i regionen. Fisk: - Andra organismer: - Övrigt: Många fågelarter i förhållande till sjöns storlek - betydelse för dessa arter i regionen. Genbank: - Bedömning: Hög biologisk funktion vilket ger 1+ poäng. (0, 1+, 2+) 2

Raritet Biotisk: Saknas Abiotisk: Saknas Bedömning: Raritetsvärden saknas så vitt känt är, dvs 0 poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: Minst 4: gädda, abborre, mört, ruda Kärlväter: Bl.a. notblomster, gäddnate, sjöfräken, vit näckros, gul näckros, sjösäv, bladvass, starr sp. Bottenfauna: Okänd Plankton: Okänd Övrigt: Minst 9 sjöberoende fågelarter: trana (vissa år), knipa, kanadagås, gräsand, enkelbeckasin, storlom, häger, skäggdopping, sothöna. Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 0,11 km 2 Sjödjup: ma: 5,5 m medel: 2,9 m Flikighetstal: 1,3 Utlopp: Genom vägtrumma bredd: Vet ej risk för torrläggning: Ja Antal tillopp: 1 Antal öar: 1 Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Troligen inte, p.g.a. litet vattendjup. Grundbottenmaterial: (täckning i % av den totala bottenytan på 0-5 m:s djup) Bottenmaterial mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Dy / Gyttja Grus / Sten Block Häll Grundbottens utbredning: Ca 90 % (av den totala sjöytan) 3

Strandnära områden (i % av strandlängden) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Åker Kärr Lövskog Barrskog Block/Berg Beskrivning av sjön och dess omgivning: Lilla Åkebosjön är en näringsfattig, försurnings-känslig sjö. Den omges främst av mager tallskog. Bladvassbälten finns längs norra stranden och vid inloppet. Norr om sjön finns åker- och betesmarker med mycket lövträd. Öster och söder om sjön finns hällar. Förekomst av översvämningsmark: Ja, starrkärr längs södra stranden. Strand- och vattenvegetation: (täckning i % av strandlängden) Typ av vätlighet mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Vattenöverståndare Flytbladsväter Långskottsväter Kortskottsväter Beskrivning av stranden: Ca 50 % organogen strand och lika mycket minerogen i formav sten, block och häll. Strandvegetationen utgörs av pors, skvattram, björk, tall. Bedömning: Mindre mångformig vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Lilla Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Framstående eempel på sjötyp: Näringsfattig brunvattensjö. Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+) 4

Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 1+ Raritet 0 Biologisk mångformighet 0 Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 0 Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärd i övrigt. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde = 5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde = 3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt = 1+, 0 5