Utkast 2012-09-05 Landfakta Japan Officiellt namn: Japan Huvudstad: (13,2 miljoner invånare, 2011) Yta: 377 900 km 2 Folkm ängd: 128 miljoner (2011) Befolkning: 99% japaner 1% övriga (koreaner, kineser m.fl.) Befolkningstillväxt: -0,1 % (2011) Språk: Japanska Religion: Shintoism 50%, buddhism 44%, kristendom 1% Statsskick: Konstitutionell monarki Statschef: Kejsar Akihito (trontillträde 1989) Regeringschef: Yoshihiko Noda (tillträde september 2011) Utrikesminister: Koichiro Gemba Större politiska partier: Demokratiska partiet (DPJ) Liberaldemokratiska partiet (LDP) Medborgarnas levnadsvillkor i första hand Ditt parti Nya Komeito Kommunistiska partiet (JCP) Socialdemokratiska partiet (SDP) Senaste allm änna val: Juli 2010 ( överhuset) Nästa allm änna val: 2013 (underhuset och överhuset) Valuta: Yen Växelkurs: 100 yen = 8,58 SEK (september 2012) BNP (total): 5 867 miljarder USD (2011) BNP/capita: 45 900 USD (2011) BNP-tillväxt (real): -0,7 % (2011) Inflation: -0,3 % (2011) Arbetslöshet: 4,3 % (juni 2012)
2(10) Viktigaste näringar: Motorfordon, elektronik, verkstadsprodukter, metaller, fartyg, kemikalier, textilier, livsmedel Budgetbalans: -10,1 % av BNP (2011) Valutareserv: 1 258 miljarder USD (2011) Utlandsskuld: 3 137 miljarder USD (2011) Bytesbalans: 119,0 miljarder USD (2011) Export (andel av BNP): 14 % (2011) Exporttillväxt: -2,1 % (2011) Viktigaste exportprodukter: Motorfordon, verkstadsprodukter, halvledare, elektronik, kontorsmaskiner, kemikalier Import (andel av BNP): 14, 5 % (2011) Importtillväxt: 5, 8 % (2011) Viktigaste importprodukter: Verkstadsprodukter, bränsle, livsmedel, kemikalier, textil, råmaterial Största handelspartners: Kina, USA, EU, Sydkorea Svensk export: 15,2 miljarder SEK (2011) Svensk import: 14, 6 miljarder SEK (2011) Historia Ett enhetligt japanskt kejsardöme grundades i början p å 700-talet. Kontakt med Europa etablerades p å 1500-talet, men under 1600-talet började den livaktiga kristna missionsverksamheten ses som ett hot mot centralmaktens auktoritet. Verksamheten förbjöds och landet stängdes för omvärlden. Endast holländska och kinesiska fartyg fick tillåtelse att angöra japansk hamn och bara en hamn stod öppen. Samtidigt förbjöds japaner att resa utomlands. Japans isolering bröts först 250 år senare, 1854, d å tungt beväpnade amerikanska örlogsfartyg krävde att den japanska handeln öppnades mot omvärlden. Efter detta följde en period av mycket snabb förändring i det japanska samhället, den s.k. Meijirestaurationen, en förändring som drevs av insikten om att Japan m åste lära sig av utlandet för att undvika den förödmjukande behandling som Kina tidigare utsatts för av europeiska stormakter och USA. Ekonomiskt och politiskt kom Japan att p å bara några årtionden utvecklas från randstat till regional stormakt. Under 1800- talets sista år b örjade Japan agera mycket kraftfullt mot sina grannar. Under 1900-talets första hälft fortsatte expansionen med bl.a.
3(10) kolonisering av Korea och krig mot Ryssland och Kina. En aggressiv nationalism växte fram under 20- och 30-talen och kulminerade under andra världskriget d å stora delar av Östasien utsattes för en hårdhänt ockupation. Efter krigsslutet etablerade den amerikanska ockupationsmakten en ny japansk konstitution med bevarad monarki. Den parlamentariska demokrati som växte fram blev västerländsk till sin karaktär. Japans ekonomi utvecklades i en enastående takt och landet är nu världens tredje största ekonomi och en utvecklad välfärdsstat. Inrikespolitik Japan har under större delen av efterkrigstiden styrts av det konservativa Liberaldemokratiska Partiet (LDP). I parlamentsvalet i september 2009 vann emellertid oppositionen en jordskredsseger och för första gången förlorade LDP sin ställning som största politiska parti i underhuset. Demokratiska partiet (DPJ) fick hela 308 av totalt 480 mandat, men valde änd å att bilda en koalitionsregering tillsammans med Socialdemokratiska partiet(7 mandat) och Nya Folkpartiet (3 mandat), framför allt beroende p å att man inte hade egen majoritet i överhuset. Den nya regeringen betonade särskilt vikten av att föra en politik inriktad p å att underlätta m änniskors vardag och har prioriterat insatser riktade direkt mot hushållen för att ekonomin ska ta fart. Trots att de statliga finanserna redan är ansträngda, med ett kraftigt budgetunderskott och en statsskuld som överstiger 200 procent av BNP, har DPJ genomdrivit omfattande reformer, bl.a. höjning av barnbidraget och avgiftsfrihet i de offentliga gymnasieskolorna. En annan profilfråga för DPJ har varit att öka politikernas inflytande över ministerierna och därmed minska byråkraternas makt. Trots de reformer som genomförts finns en besvikelse i väljarkåren över att inte mer hänt sedan maktskiftet och DPJ:s väljarstöd har gradvis urholkats. I maj 2010 lämnade socialdemokraterna regeringen i protest mot vad man ansåg vara ett brutet vallöfte angående en minskning av den amerikanska militära närvaron p å Okinawa. Strax därefter avgick premiärminister Hatoyama, mot bakgrund av anklagelser om oegentligheter med kampanjbidrag och stark kritik mot hans ledarstil.
4(10) Ny premiärminister blev Naoto Kan och DPJ fick ett tillfälligt uppsving i opinionen. I och med att regeringen misslyckades med f å majoritet i överhusvalet den 11 juli 2010 hade Kan dock stora svårigheter att bedriva en effektiv politik. Han fick dessutom stark kritik för hanteringen av jordbävningskatastrofen i mars 2011 och tvingades lämna sin post i augusti samma år. Den 1 september 2011 tog den tidigare finansministern Yoshihiko Noda ö ä å ö ö ena det demokratiska partitet som varit djupt splittrat av personstrider och motsättningar i policyrelaterade frågor, samtidigt som han i möjligaste m ån m åste skapa samförstånd med oppositionen s å att regeringens förslag även kan godtas av överhuset. ver premi rministerposten. Noda har haft en sv r utmaning att f rs ka I augusti 2012 antog parlamentet ett reformpaket med förändringar av socialförsäkrings- och skattesystem, inklusive en höjning av momsen från 5 procent till 8 procent i april 2014 och 10 procent i oktober 2015. Senare samma månad antog överhuset en misstroendeförklaring mot premiärminister Noda och oppositionen förklarade att man avsåg bojkotta arbetet i överhuset under återstoden av innevarande parlamentssession. Den stora frågan under hösten blir om oppositionen kan sätta tillräckligt tryck p å regeringen för att tvinga fram ett nyval. Ekonomi Från krigsslutet till början av 1990-talet utvecklades Japans ekonomi i en enastående takt. P å blott ett par decennier växte landet till världens näst största ekonomi. Den japanska tillväxten från 1950 och 25 år fram å var unik i världsekonomin. Tillväxten fortsatte att vara stark fram till 1990 d å en kraftig våg av spekulation och överinvesteringar, framdriven av en alltför generös kreditgivning från bankerna, slutade med en finanskrasch. "Bubbelekonomins negativa efterverkningar varade fram till mars 2002 d å ekonomi vände och Japan inträdde en tillväxtperiod som varade fram till andra kvartalet 2008. Återhämtningen var till stor del ett resultat av exportindustrins framgångar i högkonjunkturens USA och EU samt på den snabbt växande kinesiska marknaden. En kraftig depreciering av yenen mot framförallt euron men även dollarn under perioden hjälpte t
5(10) till att h öja lönsamheten i exportsektorn. Den inhemska konsumtionen har dock aldrig riktigt återhämtat sig de svåra åren p å 1990-talet och inflationen har långa perioder fortsatt att ligga kring nollstrecket. Den japanska regeringens största ekonomiska utmaning ligger i att hantera den bekymmersamma statsfinansiella situationen. Landets förvisso i huvudsak inhemskt upplånade statsskuld uppgår till omkring 230 procent av BNP och genererar räntor som tar inte mindre än en fjärdedel av hela statsbudgeten i anspråk. Samtidigt växer skulden. Oavbruten tillväxt under åren 2002-2008 följdes av negativ tillväxt 2009. Efter att återigen haft en positiv tillväxt p å 4,5 procent 2010 har man under 2011 haft en negativ tillväxt p å -0,7 % till följd av effekter av jordbävningskatastrofen. Man räknar dock med en tillväxt p å mellan 1,5 till 2 % under 2012 tack vare insatser för återuppbyggnaden och ökad hushållskonsumtion. Samtidigt har budgetunderskottet fortsatt att öka och uppgår idag till omkring 10 procent av BNP. Japans låga födelsetal utgör en annan ekonomisk framtidsutmaning. Arbetskraften minskar snabbt samtidigt som de offentliga utgifterna för den åldrande befolkningen ökar. Den demografiska utvecklingen kommer sannolikt att tvinga fram reformer av pensions- och sjukförsäkringssystemen samt en mer liberal syn på arbetskraftsinvandring. Utrikes- och säkerhetspolitik Hörnpelaren i utrikes- och säkerhetspolitiken utgörs av det bilaterala säkerhetsavtalet med USA. Avtalet ingicks ursprungligen 1951, men fick sin nuvarande utformning 1960. Den amerikanska militären har ca 50 000 man stationerade i Japan. Den amerikanska truppnärvaron accepteras i stort men är kontroversiell p å vissa orter, i synnerhet på ön Okinawa där hälften av soldaterna är stationerade. För att reducera bördan p å den japanska civilbefolkningen och som en del av USA:s strategiska omfördelning av trupper i världen har en överenskkommelse träffats om den framtida amerikanska truppnärvaron i Japan som bl.a. innebär att 9 000 amerikanska marinkårssoldater flyttas från Okinawa till baser i Guam, Hawaii och Australien.
6(10) Den japanska konstitutionen gör att det finns omfattande restriktioner avseende användning av japansk trupp utanför landets gränser. Det har under m ånga år pågått en diskussion om en eventuell revidering av konstitutionen, men stor oenighet råder om huruvida denna bör omformuleras och i s å fall hur. Kinas militära upprustning och ökade inflytande i regionen är den främsta strategiska utmaningen för Japan. Territorialfrågan om ögruppen Senkaku har de senaste åren kommit alltmer i rampljuset. En incident i september 2010, d å en kinesisk fiskebåt kolliderade med fartyg från den japanska kustbevakningen, gav upphov till en allvarlig kris i ländernas förbindelser.det finns även andra olösta gränsfrågor, inklusive en tvist om gasutvinning i Östkinesiska havet. Kina är samtidigt Japans viktigaste handelspartner. Handeln med Kina uppgick 2011 till ca 345 miljarder USD, vilket motsvarar drygt 20 procent av Japans totala handel. Förbindelserna med Sydkorea har tidvis varit ansträngda, framför allt pga historiska frågor (Korea var en japansk koloni 1910-45) och en infekterad territorialtvist om ön Takeshima/Dokdo. Efter president Lee Myung Baks besök på ön den 10 augusti 2012 har de bilaterala relationerna varit frostiga, men den långsiktiga trenden får änd å sägas vara positiv. Japan har ännu inte upprättat diplomatiska förbindelser med Nordkorea. Ett högt prioriterad fråga är att f å klarhet i vad som hänt de japanska medborgare som Nordkorea kidnappade p å 1970-talet. Efter Kim Jong Ils sensationella erkännande 2002 att kidnappningar faktiskt genomförts har fem personer kunnat återvända till Japan med sina familjer, men oklarhet råder om ödet för flera andra. Japan betonar vikten av strikt genomförande av gällande FN-sanktioner för att f å Nordkorea att återgå till sexpartssamtalen och avsluta sitt kärnvapenprogram. I augusti 2012 hölls samtal p å tjänstemannaniv å mellan Japan och Nordkorea för första gången p å fyra år. De ekonomiska förbindelserna med Ryssland har utvecklats snabbt, inte minst genom samarbete i ryska Fjärran Östern p å energi- och transportområdet. Den territorialtvist som blev resultatet av Sovjetunionens ockupation av en ögrupp norr om Hokkaido i slutet av
7(10) andra världskriget, de s.k. Norra Territorierna, förblir olöst och har hindrat länderna från att sluta ett formellt fredsavtal. Japan har ambitionen att ta steget från ett nyckelland i Asien till en global aktör p å det politiska planet. En permanent plats i FN:s säkerhetsråd har hög prioritet i japansk utrikespolitik. Det japanska biståndet uppgick 2010 till drygt 11,1 miljarder USD, motsvarande 0,2 procent av BNI. Den totala biståndsbudgeten har, med endast en avvikelse under 2010, minskat de senaste 10 åren p.g.a. ökade offentliga utgifter med stort budgetunderskott. 2011 års budget innebar en minskning av utgifter för bistånd med 7,4 procent. I absoluta tal är Japan världens femte största biståndsgivare, efter USA, Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Sett till andel av BNI hamnar Japan först på 20:e plats av OECD DAC:s 23 bilaterala givare. Prioriterade områden är fattigdomsbekämpning, fredsfrämjande och hållbar utveckling. Den största delen av det japanska biståndet går idag till Asien, men Japan gjorde 2008 en utfästelse om att fördubbla sitt bistånd till Afrika till år 2012, utan att därmed öka det totala biståndet. Fö rbindelser Sverige Japan De svensk-japanska förbindelserna är mycket goda, vilket inte minst manifesterades vid det svenska statsbesöket i Japan i mars 2007, det japanska kejsarparets Sverigebesök i maj 2007 samt statsminister Fredrik Reinfeldts besök i i april 2008. P å det politiska området har Sverige och Japan ofta en sammanfallande syn, t.ex. i FN- och nedrustningsfrågor. Inom handelspolitiken verkar båda länderna för ökad frihandel och en större roll för V ärldshandelsorganisationen, WTO. Handelsutbytet Japan är en av våra viktigaste handelspartner i Asien. Handelsrelationen mellan Japan och Sverige går långt tillbaka i tiden, några av de svenska industriföretagen har funnits i Japan sedan tidigt 1900-tal. Den svenska försäljningen i Japan (117 mdr SEK 2010) är över åtta gånger större än vår export till Japan (14,3 mdr SEK 2010). Något som beror p å att m ånga varor som säljs i Japan är producerade utanför Sverige eller transporterade via lager i tredje land. Under perioden 2005-2010 ökade försäljningen med 27 procent. Exporten däremot minskade med i genomsnitt fyra procent per år under perioden 2005-2009.
8(10) Exporttrenden vände dock 2010 d å vår export ökade med 14 procent, jämfört med året innan. Siffrorna för de tre första kvartalen 2011 visar å ö ä p en fortsatt kning om n inte av samma omfattning. Änd å var värdet av den svenska exporten år 2010 nära hälften jämfört med rekordåret 2001 (25 mdr SEK). 1 Trendbrottet 2010 har sin troliga förklaring i flera faktorer: en ökad orderingång för Ericsson i Japan genom bl.a. betydande affär med den japanska operatören Softbank, ökad personbils- och bildelsexport, en stark yenkurs, och en relativt god återhämtning i den japanska ekonomin efter Lehmankrisen. De största varugrupperna i den svenska exporten till Japan är maskiner och apparater (särskilt utrustning för telekommunikation), kemiska produkter (inkl. medicinska och farmaceutiska produkter) och trävaror. Sveriges import från Japan uppgick 2010 till 17,7 mdr SEK, även det var en ökning jämfört med året innan. Till detta kommer en omfattande försäljning från japanska dotterbolag i framförallt Tyskland. Importen från Japan domineras av maskiner och apparater och transportmedel såsom personbilar. En annan mycket viktig vara är metallorgan. 2 De svenska företagen i Japan Idag finns 130 svenska dotterbolag i Japan, varav ett flertal med produktion i landet. D ärtill kommer ca 1500 svenska företag som är representerade via agent eller distributör. Den svensk-japanska handelskammaren etablerades 1992. Handelskammaren har över 125 medlemmar, varav flera även deltar aktivt i den europeiska handelskammarens arbete. När det gäller den svenskrelaterade försäljningen i Japan dominerar den traditionella industrin som står för över hälften av den totala försäljningen. D ärefter kommer medicinska och farmaceutiska produkter, följt av informations- och kommunikationsteknologi samt detaljhandel och konsumentprodukter. Samtliga sektorer har årligen ökat sin försäljning under perioden 2007-2010. Bland de snabbast växande företagen kan man notera traditionella industribolag men även Ericsson, AstraZeneca, Gambro och 1 Kommerskolleigum/SCB 2 Kommerskollegium/SCB
9(10) detaljhandels- och konsumentnära bolag såsom H&M och IKEA. De svenska bolagen anställde 15 135 personer år 2010, vilket var en minskning från 17 226 år 2008. IKEA har sedan 2006 öppnat tio varuhus och ett distributionscenter, och H&M har sedan hösten 2008 öppnat tretton butiker. Bland svenska SME:s som under de senaste åren har satsat och fått fotfäste p å den japanska marknaden kan nämnas: Smokefree Systems (rökkabiner), Pharma Consulting (mjukvara för kliniska tester), Happy Socks (mode), Löfbergs Lila (livsmedel) och Ocean Observations (mobila applikationer). Sedan 2004 har t.ex. antalet svenska modem ärken i Japan fördubblats. Det torde fortsatt finnas goda tillväxtm öjligheter bland de etablerade svenska företagen den närmaste tiden p å grund av ökad försäljning och en stark yenutveckling. Den undersökning som Exportrådet gjorde bland de svenska företagen efter trippelkatastrofen den 11 mars, visar att katastrofen åtminstone p å kort sikt innebar stora utmaningar för de svenska företagen i Japan. Men företagen lyckades överbrygga dessa, och ser positivt p å den framtida affärsutvecklingen. Ingen av de svarande övervägde att lämna den japanska marknaden utan istället svarade nästan alla att man såg expansions- och tillväxtm öjligheter. Återuppbyggnaden och effekterna av katastrofen innebär ocks å att nya öppningar kan bli m öjliga inom t.ex. energi- och miljöteknikområdena. De finansiella banden präglas framförallt av den omfattande svenska upplåningen i Japan. De största svenska aktörerna SEK, Kommuninvest och SBAB emitterar egna obligationer direkt riktade mot de japanska hushållen. Investeringar Nedgången av japanska utlandsinvesteringar 2009, jämfört med rekordåret 2008, fortsatte även under 2010, om än inte lika drastiskt. Siffror för 2011 visar dock p å en kraftig återhämtning och innebär en dubblering jämfört med 2010. Invest Sweden bedömer att japanska utlandsinvesteringar kommer att fortsätta att öka även den närmaste framtiden p å grund av en krympande inhemsk marknad, en minskande och åldrande befolkning, en fortsatt stark yen samt japanska företags ökade intresse för att expandera utanför Japan. Trippelkatastrofen den 11 mars bidrog till de japanska företagens behov av att decentralisera och flytta tillverkning o.s.v. till utlandet, men i begränsad omfattning. Västeuropa fortsätter att stadigt ta emot mellan 25-30 procent av japanska utlandsinvesteringar (2010 och 2011), vilket betyder att man
10(10) fortsätter att tävla med USA om att vara främsta mottagare av japansk FDI. För Sveriges del fortsatte den drastiska nedgången av japansk FDI under 2009 och 2010, medan en viss återhämtning kan ses under det första halvåret 2011. År 2009 och 2010 assisterade Invest Sweden 24 respektive 22 japanska etableringar i Sverige. För 2011 var denna siffra 15, bl.a. som en konsekvens av katastrofen, men ocks å som ett resultat av ett starkare fokus p å kvalitet istället för kvantitet. Trenden med strategiska allianser och gemensam R&D inom Life Science, Cleantech och förpackningar fortsätter. År 2010 fanns det över 140 japanskägda företag i Sverige, vilket är en minskning jämfört med 2009. Invest Swedens undersökningar visar att förklaringen ligger i sammanslagningar, nedläggningar och omförningar, vilket således inte påverkat omsättningen som fortfarande uppgår till drygt 100 mdr SEK. Vad gäller sysselsättningen har den istället ökat, från 12 000 personer till ca 13 000 personer. Bland senare större japanska investeringar m ärks Asics köp av Haglöfs (2010) samt Nakanishi Metals köp av en del SKF:s produktion i G öteborg (2011). Svenska FDI i Japan 2010 uppvisar en ökning jämfört med 2009, och rör mindre investeringar i maskindustrin. Man ska dock ha i minnet att siffrorna enbart visar direkta flöden och inte t.ex. investeringar som görs via holdingbolag i Europa, som står bakom t.ex. H&M:s och IKEA:s viktiga investeringar i Japan under de senaste åren. Till de större händelserna 2011 hörde Ericssons försäljning av sin andel i sitt joint-venture med Sony. Det är ocks å intressant att notera Volvo Technology AB:s planerar att etablera en R&D-anläggning i Japan för utveckling av hybridoch elektriska lastvagnar samt bussar. Projektet kvalificerade företaget för ett statligt japanskt stöd till etableringen förra året. Omkring 1500 svenskar är registrerade som bosatta i Japan. Runt 150 japaner reser varje år till Sverige som utbytesstudenter.