EU:s regler om statligt stöd

EU:s regler om statligt stöd

1 Definition av statligt stöd Principerna för statligt stöd till företag 1 definieras i artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.* Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan i praktiken ges stöd till en betydande del av företagets verksamhet, i synnerhet investeringarna. I 107.2 och 107.3 i grundfördraget fastställs undantagskriterierna enligt vilka kommissionen kan godkänna att stödåtgärder är förenliga med den gemensamma marknaden. Definitionen av statligt stöd baserar sig på tolkningen i artikel 107.1. Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är det stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Reglerna om statligt stöd gäller åtgärder som består i att den offentliga sektorn (inkl. kommunerna) beviljar företag direkt stöd eller någon annan ekonomisk förmån. Stödets form har således ingen betydelse. Vanligtvis är det fråga om en direkt penningprestation, men t.ex. även en fastighetshyra som underskrider marknadspriset eller försäljning av mark under marknadspris betraktas som stöd. 2 Definitionen av företag är inte bunden till den nationella bolagslagstiftningen, utan företag är alla enheter 3 som bedriver ekonomisk verksamhet. Om en åtgärd som vidtas av den offentliga sektorn innebär en vederlagsfri förmån för företaget ska reglerna om statligt stöd tillämpas 4. Om det däremot är fråga om offentlig upphandling eller den offentliga sektorns egen finansieringsandel i ett gemensamt projekt, kanaliseras i allmänhet inte någon vederlagsfri förmån till företaget. En vederlagsfri förmån uppstår alltid då företaget inte skulle ha fått motsvarande prestation genom sitt agerande på marknaden tillsammans med privata avtalspartner. Den myndighet som beviljar stöd ska bedöma om åtgärden inbegriper statligt stöd eller inte. Om stödet uppfyller alla kriterier för statligt stöd, ska myndigheten innan stödet verkställs följa det anmälningsförfarande som ska tillämpas i varje enskilt fall. * I och med att fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan FEUF) trädde i kraft den 1 december 2009 motsvarar artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget artiklarna 107 och 108 i FEUF. Bestämmelserna är till sitt sakinnehåll likadana. 1 I denna broschyr granskas stöd till industri- och tjänsteföretag. 2 På motsvarande sätt kan t.ex. lån och lånegarantier som underskrider marknadspriset, försnabbade avskrivningar eller kapitalinvesteringar betraktas som stöd. I kommissionens anvisningar och beslut samt i unionens rättspraxis har ingående behandlats frågorna om när åtgärder med olika finansieringsformer är statligt stöd och hur stödbeloppet räknas ut. Garantier: Se kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (EUT C 155, 20.6.2008). Markaffärer: Se kommissionens meddelande om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader (EUT C 209, 10.7.1997). Lån: Se meddelande från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (EUT C 14, 19.1.2008).

2 Anmälningsförfarandet 5 och undantagen från det Avsikten med anmälningsförfarandet är att säkerställa att stöden är förenliga med den gemensamma marknaden. Om myndigheten bedömer att en åtgärd innehåller stöd, ska den tillämpa något av följande förfaranden: 1. Det administrativt lättaste förfarandet hänför sig till beviljande av stöd av mindre betydelse, s.k. de minimis-stöd 6. Om stödmyndigheten har säkerställt att det sammanlagda beloppet av de minimis-stöd som olika myndigheter har beviljat företaget under innevarande beskattningsår och de två föregående beskattningsåren inte överskrider maximibeloppet 200 000 euro, kan stöd beviljas. Myndigheten ska särskilt meddela företaget att stödet i fråga är de minimis-stöd. Även företaget ska skriftligen anmäla alla de minimis-stöd som det har mottagit under tre års tid. Med ett sådant förfarande behöver ingen anmälan göras till kommissionen. De dokument som utgör grunden för beslutsfattandet ska dock bevaras för eventuella myndighetsgranskningar (bl.a. kommissionen) i tio år efter stödbeslutet. 2. Om de minimis-stöd inte är tillämpligt, ska gruppundantag övervägas. Gruppundantagsförfarandet innebär att vissa stödformer har befriats från förhandsanmälan till kommissionen. Om stödet uppfyller villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen 7, ska inom arbetsdagar från ikraftträdandet av en stödordning eller från beviljandet av ett stöd för ett särskilt ändamål till kommissionen på elektronisk väg överlämnas en sammanfattning av uppgifterna om stödåtgärden. Kommissionen offentliggör sammanfattningarna i Europeiska unionens officiella tidning. Texten om stödordningen ska dessutom offentliggöras på internet. Gruppundantagsförordningen tillämpas endast på stöd som har en stimulanseffekt. Detta innebär att företaget måste lämna in sin stödansökan innan projektet eller verksamheten inleds. Av stora företag förut- sätt dessutom att de har gjort en analys av projektets storlek och genomförandet av det utan stöd och med stöd. Med stöd av analysen ska myndigheten vid beviljandet av stöd försäkra sig om att stödet påverkar projektets storlek, tillämpningsområde eller tidtabell. I fråga om regionalt investeringsstöd uppstår en stimulanseffekt, om projektet inte hade kunnat genom föras utan stöd i det berörda stödområdet. I förordningen finns också bestämmelser om undantag 8 från kravet på stimulanseffekt. I fråga om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, dvs. så kallade SGEI-tjänster har också särskilt bestämts, när den ersättning som ska betalas för tillhandahållandet av tjänsterna inte behöver anmälas till kommissionen på förhand 9. 3. Om stödet inte uppfyller ovan nämnda principer, ska kommissionen underrättas om stödåtgärden innan den verkställs (FEUF artikel 108.3). Stöden anmäls i praktiken på elektronisk väg med hjälp av ett standardformulär i ett elektroniskt anmälningssystem (det s.k. SANI-systemet), som administreras av arbets- och näringsministeriet. Myndigheterna har skäl att förbereda sig på att behandlingen av en anmälan kan ta t.o.m. över ett halvt år i kommissionen. Stöd som ska anmälas på förhand är bl.a. transportstöd, enskilda stöd till stora företag som står utanför stödordningarna samt andra stöd som inte omfattas av gruppundantagen. Om det uppstår osäkerhet när det gäller att bedöma åtgärdens stödkaraktär eller att avgöra om förfarandena är korrekta, kan alla åtgärder anmälas till kommissionen enligt anmälningsförfarandet. Av de stöd som ska anmälas till kommissionen på förhand förutsätts också stimulanseffekt (se punkt 2). Om ovan beskrivna förfaranden inte har tillämpats, är det beviljade stödet olagligt, och man kan bli tvungen att återkräva det med ränta av det företag som har fått stöd. Såväl gruppundantagen som de stöd som godkänts av kommissionen berörs av årsrapporteringskravet. 3 I unionsrätten definieras som företag varje enhet som utövar ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och sättet för dess finansiering. Enligt vedertagen rättspraxis är ekonomisk verksamhet all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. Reglerna om statligt stöd kan alltså tillämpas också på sammanslutningar som har definierats som allmännyttiga samfund enligt 22 i inkomstskattelagen. 4 Kriterierna snedvridning av konkurrensen och inverkan på handeln mellan medlemsstaterna uppfylls i praktiken alltid då stödbeloppet överskrider 200 000 euro under tre beskattningsår (se de minimis regeln, fotnot 6). 5 Statsrådets förordning om de förfaranden som skall följas när statligt stöd anmäls till kommissionen 5.2.2004/86. 6 EUT L 379, 28.12.2006. 7 EUT L 214, 9.8.2008. Den allmänna gruppundantagsförordningen, som trädde i kraft i augusti 2008 (800/2008), upphävde de separata gruppundantagsförordningarna om regionalt investeringsstöd, statligt stöd till små och medelstora företag, sysselsättningsstöd och stöd till utbildning.

3 Godtagbar verksamhet Som gruppundantag eller med kommissionens godkännande kan bl.a. följande stöd beviljas: regionalt stöd; regionalt investerings- och sysselsättningsstöd och stöd till nystartade småföretag investerings- och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag och små och medelstora företags deltagande i mässor stöd till kvinnligt företagande stöd till miljöskydd stöd i form av riskkapital stöd till forskning, utveckling och innovation stöd till utbildning stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder stöd för transportkostnader i glest bebodda områden stöd till undsättning och omstrukturering av företag stöd för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse tillfälliga åtgärder under tid av allvarliga ekonomiska svårigheter 10. 4 Företagens rättsskydd Konkurrenterna till de företag som har fått stöd har rätt att antingen lämna in klagomål till Europeiska kommissionen om ett förmodat olagligt stöd eller föra saken till en nationell domstol. Fastän de nationella domstolarna inte har behörighet att bedöma stödens förenlighet med den gemensamma marknaden, ska de dock säkerställa att anmälningsförfarandet för stöden har varit korrekt. Om anmälningsförfarandet har försummats, ska kommissionen eller den nationella domstolen i regel bestämma att det olagliga stödet återkrävs med ränta. Om kommissionen i efterhand godkänner ett olagligt beviljat stöd är stödmottagaren skyldig att betala ränta för den tid regelstridigheten har varat. Företaget kan också få rätt till skadestånd om en konkurrent har fått ett olagligt stöd 11. Det företag som får stöd har skäl att säkerställa att det stöd som myndigheten beviljar är förenligt med unionens regler om statligt stöd. Enligt huvudregeln berättigar ett olagligen beviljat stöd inte till skadestånd, eftersom företagen oavsett storlek ska vara medvetna om de förpliktelser statstödsreglerna medför. Ett olagligt stöd kan också överföras på en ny ägare till följd av företagsköp. 8 Se undantagen i artikel 8.4 i gruppundantagsförordningen (800/2008) i fråga om skatteåtgärder, stöd i form av lönesubventioner och stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder, stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar och stöd i form av riskkapital. 9 Se kommissionens beslut (2005/842/EG), EUT, 29.11.2005, L 312/67 samt arbets- och näringsministeriets broschyr Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. 10 Se kommissionen s meddelande Tillfällig gemenskapsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen (EUT 7.4.2009 C 83 s.1). Med stöd av detta meddelande har kommissionen godkänt en stödordning för Finland (N224/2009). Inom ramen för stödordningen kan tillfälligt stöd beviljas till högst 500 000 euro per företag under åren 2008 2010. Myndigheten ska säkerställa att det tillfälliga stödet och de minimis-stödet inte överstiger gränsen 500 000 euro under åren 2008-2010. 11 Om detta finns ingen nationell rättspraxis.

5 Strukturfondsmedlen och statsstödsreglerna Om strukturfondsmedel jämte nationell medfinansiering kanaliseras till projekt som genomförs av företag, ska också den totala finansieringen följa EU:s regler om statligt stöd 12. T.ex. då de minimis-stöd beviljas, beaktas i det maximala stödbelopp som beviljas under tre beskattningsår även EU-finansieringens andel. 6 Arbets- och näringsministeriets roll i EU:s statsstödsärenden Arbets- och näringsministeriet administrerar uppgifter som hänför sig till statliga stöd. Varje myndighet är dock själv ansvarig för att åtgärdens karaktär av statligt stöd bedöms. Stödanmälningarna lämnas in till kommissionen via ministeriets avdelning för arbetslivs- och marknadsfrågor. Varje myndighet ansvarar för avfattandet av stödanmälningarna, medan ministeriet ger anvisningar om anmälningsförfarandet och under förfarandet fungerar som kontakt mellan myndigheterna och EU-kommissionen. Arbets- och näringsministeriet koordinerar också den årsrapport om stöden som ska lämnas till kommissionen. 12 Se rådets förordning 1083/2006 art. 54.4.

Ytterligare information: Arbets- och näringsministeriets webbplats: http://www.tem.fi/ (Konsumenterna och marknaden: EG:s statstödsregler / Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse). Arbets- och näringsministeriets broschyr Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse http://www.tem.fi/files/24124/sgeisve_print.pdf Webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens: förfaranden, de minimis-regeln, gruppundantag och andra regler om statligt stöd http://ec.europa.eu/comm/competition/state_aid/legislation/legislation.html Formulär för klagomål till kommissionen: http://ec.europa.eu/comm/competition/forms/intro_sv.html Annan information om statliga stöd: http://ec.europa.eu/competition/state_aid/overview/index_en.html Kommissionens handledning om gemenskapsregler för statligt stöd: http://ec.europa.eu/competition/state_aid/studies_reports/vademecum_on_rules_09_2008_sv.pdf 12/2009