Landsbygdsprogram

Utvecklingskontoret Landsbygdsprogram 2001-2010. 1. Landsbygdsprogrammets syfte, innehåll och förankring. 1.1. Syfte En positiv tillväxt och utveckling av landsbygden i samverkan med staden skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela kommunen. Landsbygdsprogrammet ska därför ses som en del i kommunens strategiska utvecklingsarbete för att nå den av kommunfullmäktige antagna visionen Luleå 2010. Syftet med programmet är att det ska stimulera till en kraftsamling för landsbygdsutveckling inom kommunens egen organisation men också i en bred samverkan mellan kommunen, lokala utvecklingsgrupper, föreningar, företag och andra organisationer. 1.2. Innehåll Med utgångspunkt från den av kommunfullmäktige beslutade visionen Luleå 2010 ska programmet ge en målbild av en levande landsbygd. De sju utvecklingsområdena beskriver vad som behöver utvecklas och i vilken riktning. För varje område behövs en utvecklingsplan som bör arbetas fram av ett brett lokalt partnerskap. Strategierna ska peka ut vilka första steg som bör tas de närmaste tre åren samt vem som är ansvarig för genomförandet. Indikatorerna ska göra det möjligt att mäta om vi närmar oss målbilden. 1.3. Förankring och beredning Utgångspunkten är att det i första hand är människor som bor och verkar på landsbygden som ska vara delaktiga i utformningen av ett utvecklingsprogram för den egna bygden. Under våren 2000 har därför ett förslag landsbygdsprogram arbetats fram i en gemensam process mellan lokala byautvecklingsgrupper, Luleå landsbygdskommitté och utvecklingskontoret. 1.3.1. Öppen remiss Under perioden maj augusti 2000 har alla intresserade kunnat lämna synpunkter på förslaget. Sju yttranden har inkommit. Luleå landsbygdskommitté har därefter, under hösten 2000, beslutat om ett förslag som lämnats vidare till utvecklingskontoret för beredning inför beslut i kommunfullmäktige. 1

1.3.2. Beredning Under beredningen vid utvecklingskontoret har kommunens samtliga nämnder fått möjlighet att lämna yttrande över landsbygdskommitténs förslag. Även kommunledningsförvaltningens samtliga kontor, stadsbyggnadskontoret samt LNAB 1 har fått möjlighet att yttra sig. Yttranden har inkommit från Miljönämnden, Barn- och Utbildningsnämnden, Socialnämnden, Konsumentnämnden, Fritidsnämnden, Kulturnämnden samt Ekonomikontoret, Personalkontoret, Stadsbyggnadskontoret, Räddningstjänsten och LNAB. Med ledning av inkomna yttranden och i samråd med Luleå landsbygdskommitté har utvecklingskontoret justerat förslaget till Landsbygdsprogram 2010. Programmet fastställdes av kommunfullmäktige den 26 mars 2001. 1 Luleå Näringsliv AB 2

2. Bakgrund. I detta program definieras Luleå landsbygd som den del av kommunen som ligger utanför centrala Luleå och omfattar tätorter eller byar med färre än 2 500 invånare. 96% av kommunens totala landyta 2 utgörs av landsbygd av skiftande karaktär. Den sträcker sig från skärgård och kustland genom bördiga älvdalar till skogslandskap, myrmarker, insjöar och vattendrag. Landsbygden har ett flertal vackra sevärdheter och bevarandevärda natur- och kulturmiljöer 3 och många attraktiva boendemiljöer. Antalet invånare 4 på landsbygden uppgår till 15 525 vilket motsvarar ca 22 % av kommunens alla invånare. 12 628 av dessa bor i 44 orter eller byar med mellan 50 2 500 invånare. Flertalet av dessa orter eller byar ligger inom en radie av 4 mil från Luleå centrum men kommunens vidsträckta yta gör dock att avstånden mellan centrum och de byar som ligger i kommunens nordvästra delar kan vara upp till ca 10 mil. Antalet invånare på landsbygden har ökat med 1 302 personer mellan åren 1989-1999. Ökningen har främst skett i den tätortsnära landsbygden nära Luleå centrum ( + 1 030 ), samt i södra Nederluleå ( + 364 ) och norra Nederluleå ( + 122 ). Norra delen av kommunens landsbygd har dock minskat ( - 214 ). Historiskt sett har landsbygden haft en avgörande betydelse för hela kommunens utveckling. Jordbruket, skogsbruket och fisket har gett landsbygdens invånare utkomst och sysselsättning. Även malmepoken har haft en stor betydelse. Idag är dessa näringarna fortfarande viktiga men sysselsätter betydligt färre människor på landsbygden. 1987 fanns 3 148 arbetstillfällen på landsbygden varav 468 inom näringsgrenen jord, skog, fiske och 1 569 inom offentliga verksamheter som utbildning, vård, omsorg och förvaltning. 1997 hade antalet arbetstillfällen minskat till 2 945, varav 214 inom näringsgrenen jord, skog, fiske och 1 532 inom offentliga verksamheter 5. Att arbetslösheten under den senaste 10-års perioden generellt sett har varit högre på landsbygden än i centralorten är ett faktum som fortfarande kvarstår och i synnerhet gäller Norrbyarna. En kort beskrivning över tillgången av kommunal service på landsbygden; förskolor i 20 orter, grundskolor i 15 orter, äldreboenden i 3 orter, pensionärsboende i 13 orter. När det gäller den kommersiella servicen finns någon form av lanthandel i 13 orter. För en mer detaljerad redovisning uppdelade på geografiska delområden med nyckeltal över befolkningssituation, åldersfördelningen. befolkningsutvecklingen, tillgång till service, arbetstillfällen, arbetslöshet mm. hänvisas till stadsbyggnadskontorets årliga sammanställning; Luleå kommun områdesstatistik. Landsbygden har ett rikt kultur- och föreningsliv av skiftande karaktär. En växande folkrörelse är de lokala byautvecklingsgrupperna i vilka invånarna arbetar för att utveckla sin bygd inom samhällets alla olika områden. För närvarande finns drygt 30 aktiva byautvecklingsgrupper. 2 Karta över Luleå landsbygd se bilaga 1. 3 Se kommunens Naturvårdsplan. 4 Källa Stadsbyggnadskontorets områdesstatistik 991231. 5 Källa Stadsbyggnadskontoret, Ampak-97 3

3. Luleå vision 2010 Den av kommunfullmäktige antagna Luleå vision 2010 är utgångspunkten för landsbygdsprogrammet. I visionen sägs att Luleå år 2010 har 80 000 invånare och är en attraktiv kommun som är känd för sina framgångsrika skolor och sitt framstående universitet, den vackra miljön, den levande landsbygden, den goda servicen och det rika kultur- och fritidslivet. Vidare pekar visionen ut att vi ska ha bra boendemiljöer i tätorten och en levande landsbygd som ger oss frihet att välja staden, landet eller det bästa av båda. Hur stor andel av befolkningen som vill bo på landsbygden är naturligtvis svårt att göra någon prognos om. Men enligt en färsk undersökning från Glesbygdsverket kan 500 000 svenskar tänka sig att flytta från städerna till landsbygden. Det visar på att det finns en betydande målgrupp som kan vara potentiella inflyttare till Luleå landsbygd. Genom att se landsbygden som en resurs och en tillgång i kommunens tillväxtarbete kan en satsning på landsbygdsutveckling bidra till att visionen Luleå 2010 uppfylls. Historiskt sett har utveckling och tillväxt i Luleå kommun alltid varit beroende av samspelet mellan stad och land. I detta samspel är landsbygden en stor tillgång. En positiv tillväxt och utveckling av landsbygden i samverkan med staden är en förutsättning för att skapa långsiktigt hållbar utveckling i hela kommunen. Det är i den andan som vi nu blickar fram mot år 2010. 3.1 MÅLBILD En levande landsbygd år 2010 Luleå är känt för sin levande landsbygd där alla som vill kan leva och verka i en god livsmiljö. Ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling skapas genom gränsöverskridande samverkan, lokal mobilisering och lokalt inflytande delaktighet och nytänkande Antalet invånare, företag och arbetstillfällen har ökat med minst 15 % 4

4. Prioriterade utvecklingsområden Det är viktigt att se helheten i landsbygdsutvecklingen. Inget av de sju prioriterade utvecklingsområdena kan ensam stå för utvecklingen av Luleå landsbygd. Men tillsammans bildar de en helhet som är av strategisk betydelse om vi ska nå målbilden om en levande landsbygd i Luleå 2010. För vart och ett av dessa områden behöver vi utveckla en strategi som omfattar inte bara kommunens verksamheter utan där även övriga samhällssektorer deltar i utvecklingsarbetet. För detta krävs delaktighet, lokal mobilisering och inflytande, gränsöverskridande samverkan och vilja till nytänkande. 4.1 Lokal mobilisering lokalt inflytande. Det är nödvändigt att ta tillvara den kunskap och det engagemang för bygdens utveckling som finns lokalt. Basen för detta engagemang är ett rikt kultur- och föreningsliv och aktiva byautvecklingsgrupper som arbetar under demokratiska och jämställda former. Medborgarna måste ges ökad delaktighet i demokratiska processer och i samhällsplaneringen. Former för ett ökat medborgarinflytande i samhällsplaneringen bör utvecklas och präglas av ett underifrån upp perspektiv. Genom en ökad dialog mellan politiker, tjänstemän och medborgare skapas förståelse och en ökad helhetssyn på samhällsutvecklingen. 4.2 Natur- och kulturmiljöer. Det öppna landskapet, älvdalarna, skogen, kustlandet och skärgården har alla unika natur- och kulturmiljöer och sevärdheter. Ett fortsatt arbete med att bevara, vårda och utveckla dessa natur- och kulturmiljöer och landsbygdens sevärdheter är viktigt för vår lokala identitet, för kommande generationer men också för utvecklingen av besöksnäringen. Ett levande jord- och skogsbruk är grunden för det öppna landskapet. 4.3 Hållbar utveckling Lokala kretslopp med hög användning av förnyelsebara energikällor och småskaliga lösningar utgör grunden för en långsiktig hållbar utveckling. Dessa bör basera sig både på gammal och ny kunskap och teknik. En ökad användning av närproducerade varor och tjänster för att tillgodose grundläggande behov bidrar till minskade transporter och därmed minskad miljöbelastning samt ökad sysselsättning på landsbygden. Ett fortsatt lokalt Agenda 21-arbete som även omfattar en helhetssyn på lokal utveckling inom områdena ekonomi och social utveckling är nödvändigt. 4.4 Näringslivsutveckling För att skapa fler arbetstillfällen på landsbygden måste befintligt näringsliv utvecklas och nyföretagandet öka. Detta kan ske genom att höja förädlingsgraden av lokalt producerade varor och tjänster inom näringar som jord- skog- och fiske, besöks- och upplevelseturism, lokal service- och tjänsteproduktion samt IT- baserat företagande. I kommunens kommande näringspolitiska program och utvecklingsprogram för EUfrågor bör näringslivsutvecklingen på landsbygden särskilt beaktas. Insatser för att stimulera och stödja nyföretagandet på landsbygden behövs. Utvecklingen av den s.k. sociala ekonomin bör uppmärksammas. 5

4.5 Boendemiljö och service Närheten till service, vård, omsorg och utbildning med hög tillgänglighet och god kvalité är en grundförutsättning för en levande landsbygd. Målet måste vara att skapa goda och lokalt anpassade boendemiljöer som möjliggör för alla åldrar att bo kvar på landsbygden samt stimulerar till inflyttning. Genom gränsöverskridande samverkan mellan olika sektorer i samhället men också mellan kommunens olika förvaltningar och verksamheter ökas möjligheterna för en långsiktig god boendemiljö och servicenivå. Utvecklingen för lanthandeln samt postens service via lantbrevbäring måste särskilt uppmärksammas inför framtiden. 4.6 Infrastruktur. En god infrastruktur är avgörande både för boendet på landsbygden men också för näringslivets utveckling. Uppbyggnaden av s.k. bredband på landsbygden för att skapa möjligheter för snabb IT-kommunikation till kostnader som är lika över hela kommunen måste vara ett prioriterat område. Andra viktiga områden är vägarnas standard och tillgången på allmänna kommunikationer. I vissa delar av kommunen finns fortfarande problem med störningar i el- och teleförbindelsen, något som måste åtgärdas. 4.7 Utbildning Byaskolorna är mycket viktiga för landsbygdens framtid. Utvecklingen inom distansundervisningen och målet om det livslånga lärandet ger möjlighet för byaskolorna att utvecklas till utbildningscentra för alla invånare i bygden. Genom distansundervisning kan grund- och gymnasiekurser genomföras utan att eleverna behöver bussas till tätorten. Universitet, högskolor, folkhögskolor, studieförbund m.fl. bör utveckla och erbjuda distansutbildning. Byaskolorna kan öka sin samverkan med företag och föreningar i bygden bl.a. genom att upplåta lokaler, teknik och kompetens för distansundervisning så att byaskolan blir något av ett nav för bygdens utveckling. 6

5. Strategier första stegen Genomförandet av landsbygdsprogrammet bör ses som en process i flera steg. Här presenteras kommunens organisation för landsbygdsutveckling samt ett antal strategier eller första steg som Luleå kommun bör ha tagit senast år 2003. Ansvariga för genomförandet av förslagen anges med kursiv stil. 5.1 Kommunens organisation för landsbygdsutveckling. 5.1.1. Luleå landsbygdskommitté. Sedan 1987 finns en landsbygdskommitté som är utsedd av kommunfullmäktige och består av nio ledamöter från samtliga partier. Landsbygdskommitténs uppgift är att: bereda och samordna landsbygdsfrågor inför beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige stödja och stimulera lokala initiativ och lokal utveckling etablera goda kontakter med lokala utvecklingsgrupper, företag och andra organisationer och aktörer för bygdens utveckling besluta om årligt utvecklingsbidrag samt projektinriktat bidrag till lokala byautvecklingsgrupper utse årets by i Luleå kommun i samarbete med värdby genomföra ett årligt landsbygdsforum. Utvecklingskontoret bistår landsbygdskommittén med utredningar samt beredning och verkställighet av beslut. 5.1.2. Utvecklingskontoret. Utvecklingskontoret har en strategisk roll för omvärldsbevakning lokalt, nationellt och internationellt. Verksamheten ska främja en hållbar tillväxt i gränsöverskridande samverkan mellan kommunen, näringslivet, skolor och universitet samt andra kommuner och regioner. Viktiga uppgifter finns inom områdena handel- och kommunikation, miljö- och landsbygdsutveckling, internationella frågor och EUsamordning. Förslag: Vid utvecklingskontoret finns en projektledare för landsbygdsutveckling projektanställd t.o.m. 2002. Denna tjänst föreslås permanentas som en del av arbetet för att förverkliga vision Luleå 2010. Projektledaren ska arbeta med landsbygdsprogrammets genomförande och fungera som kommunens kontaktperson gentemot de lokala utvecklingsgrupperna. I tjänsten ska ingå att samordna, utreda och bereda landsbygdsfrågor inför beslut samt i övrigt arbeta med uppgifter inom utvecklingskontorets ansvarsområde. Resurser finns redan avsatta i förslaget till utvecklingskontorets budget och plan 2001 2003 (se ekonomikontorets yttrande). Resurserna avser projekt Levande Landsbygd, som bedrivs under ledning av Landsbygdskommittén. Projektets aktiviteter föreslås nu integreras som en del i utvecklingskontorets verksamheter för landsbygdsprogrammets genomförande och ingå som en del av projektledarens ordinarie arbetsuppgifter. Detta innebär att projekt Levande Landsbygd avslutas under 2001. 7

Ansvar: Kommunledningsförvaltningen. 5.1.3. Förvaltningarna. Gränsöverskridande samverkan mellan olika samhällssektorer och mellan kommunens förvaltningar behövs för att utveckla framtidens service till medborgarna. För att komma till rätta med de hinder som kan uppstå när ett gränsöverskridande samarbete byggs upp bör ett förvaltningsövergripande samråd inledas samt dialogen med andra samhällssektorer och kommunens medborgare utvecklas. De lokala utvecklingsgrupperna ska ses som en resurs och en tillgång vid kommunens samhällsplanering. Detta gäller inte bara den fysiska planeringen utan också andra områden med stor betydelse för livs- och boendemiljön som utbildning, vård och omsorg, fritid och kultur. Förslag: Förvaltningarna får i uppdrag att verka för att landsbygdsprogrammet integreras som en del i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Kommunens förvaltningar bör sträva efter att föra tidig dialog med lokala utvecklingsgrupper i frågor som berör landsbygdens utveckling. Ansvar: Samtliga berörda förvaltningar. 5.2 Nätverk / partnerskap för landsbygdsutveckling. För samtliga sju utvecklingsområden i landsbygdsprogrammet behöver vi utveckla en strategi som omfattar inte bara kommunens verksamheter utan där även övriga samhällssektorer deltar i utvecklingsarbetet. Kommunen bör därför ta initiativ för att bilda ett brett nätverk eller partnerskap för landsbygdsutveckling i Luleå kommun. Syftet bör vara att verka för landsbygdsutveckling och plattformen bör utgöras av landsbygdsprogrammet. Uppgiften för nätverket eller partnerskapet bör vara att arbeta fram förslag till utvecklingsplaner för varje utvecklingsområde samt verka för att dessa genomförs. Förslag: Utvecklingskontoret får i samråd med Luleå landsbygdskommitté i uppdrag att bilda ett nätverk eller partnerskap för landsbygdsutveckling inom Luleå kommun. Ansvar: Utvecklingskontoret. 5.3 Näringslivsutveckling på landsbygden. 5.3.1 Program för ökat nyföretagande på landsbygden. För att öka nyföretagandet på landsbygden har Priora Nyföretagande tagit fram ett förslag till program med riktade insatser för entreprenörskap och nyföretagande på landsbygden. Programmet bygger på stark lokal förankring genom arbete tillsammans med del lokala utvecklingsgrupperna i lokala nätverk. Programmet genomföras i nära samråd med utvecklingskontoret och landsbygdskommittén under förutsättning att beslut om medfinansiering från strukturfondsdelegationen för Mål 1 fattas. 8

Programmet innehåller följande delar: Affärsrådgivning. I samverkan med NKU 6 och andra aktörer bedriva affärsrådgivning på landsbygden i syfte att få fram nya företag. Den sociala ekonomin och gemensamhetsföretagande ska ges en framträdande roll i rådgivningsarbetet. Projektverksamhet Nyföretagande på landsbygden. I samverkan med utvecklingskontoret och andra aktörer (AF, föreningar, byautvecklingsgrupper, Kommunens arbetsmarknadsenhet m.fl.) medverka och leda projekt som syftar till entreprenörsutveckling på landsbygden. Projekt som effektiviserar det lokala utvecklingsarbetet, uppmuntrar och stimulerar företagsidéer skall stödjas. Utvecklingsprojekt Smedsby frizon. Tillsammans med Smedsby utvecklingsgrupp ansvara för genomförandet av nyföretagsprogrammet inom projektet. Syftet är att ge möjlighet för Luleå kommun att pröva olika former för stöd och stimulans för den lokala utvecklingen och den sociala ekonomin. Framtidsverkstäder. Ansvara för att tillsammans med utvecklingskontoret genomföra framtidsverkstäder i syfte att stötta och stimulera nyföretagande på landsbygden. Vidareutveckla metoder och verktyg för att stötta och stimulera nyföretagarprocessen på landsbygden. Kompetensutveckling / nätverk. Genomföra seminarier och utbildningar i syfte att öka nyföretagandet på landsbygden. Speciell tyngdpunkt ska läggas på social ekonomi och gemenskapsföretagande. Stötta och stimulera skapandet av nätverk mellan företagare och lokala utvecklingsgrupper som bygger på fler faktorer än företagande, ex. valet att bo på landsbygden, livskvalitét, känslan och ansvaret för bygden utveckling. Ansvar: Utvecklingskontoret. 5.3.2 Lokalt näringsliv som en resurs. Vissa delar av den kommunala servicen på landsbygden skulle sannolikt kunna utföras effektivare och till ett lägre pris med bibehållen kvalitet om kommunen bättre kunde nyttja lokala resurser i form av lokala företag eller byakooperativ. Detta skulle också bidra till en utveckling av det lokala näringslivet. Enligt fullmäktiges beslut den 27 november 2000 ska dock en noggrann utvärdering av det treåriga försöket med en kommunal frizon i Smedsbyn först ha genomförts innan ställning tas till fortsatt utveckling på området. Förslag Utvecklingskontoret får i uppdrag att noga följa erfarenheterna av utvecklingsprojekt Smedsby frizon och årligen lämna rapport till Luleå landsbygdskommitté inför ett framtida ställningstagande om fortsatt utveckling på området. Ansvar: Utvecklingskontoret. 6 Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum. 9

5.3.3 Kommersiell service Konsumentnämnden pekar på vikten av att uppmärksamma utvecklingen för lanthandeln i framtiden. Tillgången till en fungerande dagligvaruförsörjning på landsbygden är speciellt viktig för hushåll bestående av äldre samt hushåll med begränsad tillgång till bil. Även föreningar, företag, byautvecklingsgrupper och kommunens verksamheter belägna på landsbygden har stor nytta av lanthandel inom området. Flertalet av butikerna på landsbygden är idag beroende av det statliga landsbygdsstödet vilket f.n. är under utredning och förändring. Konsumentnämnden aviserar också ett förslag om att kraftigt höja det kommunala hemsändningsbidraget. Skulle någon av de nuvarande butikerna läggas ner uppstår akuta problem med dagligvaruförsörjningen till många hushåll. En fråga som aktualiserats är om kommunen kan stödja lanthandeln genom regelbunden upphandling via butikerna till kommunala verksamheter som skola, förskola och äldreboende belägna på landsbygden. Konsumentnämnden föreslår att frågan skall utredas. Även miljönämnden pekar på att kommunens upphandlingssystem bör utvecklas så att små lokala leverantörer bereds möjlighet att sälja sina varor och tjänster till kommunen inom ramen för kommunens miljöupphandlingsarbete. Förslag Frågan om kommunens system för upphandling kan utvecklas så att små lokala leverantörer bereds möjlighet att sälja sina varor och tjänster till kommunens verksamheter utreds. I utredningen bör även frågan om kommunen kan stödja lanthandeln genom regelbunden upphandling via butikerna till kommunala verksamheter som skola, förskola och äldreboende belägna på landsbygden belysas. I orter och byar där affären har svagt underlag bör utläggning av kommunal uppdragsverksamhet till affärsrörelsen övervägas. Ansvar: Utvecklingskontoret i samråd med inköpsavdelningen, miljökontoret, konsument Luleå och berörda förvaltningar. 5.4 Information och marknadsföring av landsbygden. I kommunens internationella, nationella, regionala och lokala information och marknadsföring bör Luleå landsbygd ses som en resurs för kommunen. Målgrupp kan vara potentiella inflyttare, utflyttade Lulebor, företag och organisationer inom och utanför kommunen, Särskild vikt bör läggas på bilden av den goda livs- och boendekvalitén på landsbygden. Här bör möjligheterna att nyttja både modern informationsteknik samt tillsammans med traditionell marknadsföring beaktas. Förslag: Resursen Lule landsbygd nyttjas i kommunens information och marknadsföring. En internetsajt för lokala byautvecklingsgrupper skall utvecklas. Ansvar: Utvecklingskontoret i samråd med Informationskontoret. 10

5.5 Infrastrukturprogram för bredband. Kommunen ska i ett infrastrukturprogram beskriva hur företag och hushåll i kommunen ska få tillgång till IT-kommunikation via s.k. bredband. I förslaget till infrastrukturprogram ska kostnadsneutral IT-kommunikation via bredband till hushåll och företag på landsbygden vara ett prioriterat område dit kommunala och statliga medel avsatta för bredbandsutbyggnad styrs. Erfarenheter från pilotprojekt visar att den s.k. byakraften kan nyttjas för att underlätta och samordna utbyggnaden av bredbandet på landsbygden. I arbetsgruppen för infrastrukturplanen ingår kommunens landsbygdsutvecklare som därmed kan fungera som kontaktlänk gentemot byautvecklingsgrupperna. Förslag: Infrastrukturprogrammet bör har målsättningen att så många som möjligt av landsbygdens hushåll och företag ska ges möjlighet till kostnadsneutral anslutning till s.k. bredband för IT-kommunikation inom de närmaste 5 åren. Ansvar: IT-kontoret för förslag till infrastrukturprogram. 11

6. Uppföljning Utvecklingskontoret ansvarar för uppföljningen av landsbygdsprogrammet. En uppföljningsrapport ska årligen lämnas till landsbygdskommittén och kommunstyrelsen. Uppföljningen inriktas på ett antal indikatorer som presenteras nedan. 6.1 Indikatorer Antal invånare Antal företag Sysselsättningsgrad Antal arbetslösa Antal arbetstillfällen Utvecklingskontoret kommer att ta fram förslag på mätbara indikatorer för uppföljning av programmet vad gäller ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling samt indikatorer för uppföljning av varje utvecklingsområde. Förslag på vilka indikatorer som skall mätas ska lämnas till Landsbygdskommittén under våren 2001 för beslut. 6.2 Aktuella nyckeltal 1999 Vision 2010 Ökning Antal invånare på Lule landsbygd* 15 525 17 854 15 % Antal invånare i hela kommunen* 71 360 80 000 13 % 1997 Vision 2010 Ökning Arbetstillfällen på Luleå landsbygd** 2 945 3 387 15 % Antal arbetstillfällen i hela Luleå*** 33 511 1997 Antal företag på Lule landsbygd ** 762 876 15 % Antal företag i hela Luleå** 5280 * Källa: Stadsbyggnadskontoret Områdesstatistik 1999. ** Källa: Stadsbyggnadskontoret, Ampak 97. *** Källa: LNAB 12