Landsbygdsprogram. för Luleå kommun. Foto: Patrik Nordlund

Transkript

1 Landsbygdsprogram för Luleå kommun Foto: Patrik Nordlund Antaget av kommunfullmäktige den 26 mars 2001 Senast reviderad den 7 april 2009

2

3 Beslut är bra men handling är bättre Under de år som jag varit ordförande i landsbygdskommittén har jag lärt mig att det gäller att vara ödmjuk, öppen, lyhörd och prestigelös när man arbetar med människor som satsar mycket av sin fritid för att åstadkomma något positivt där man verkar och bor. Utan eldsjälar blir det ingen reell utveckling! Under våren 2000 arbetade de lokala byautvecklingsgrupperna, Luleå landsbygdskommitté och utvecklingskontoret fram ett förslag till ett landsbygdsprogram som blev antaget av kommunfullmäktige i mars Efter det tog landsbygdsutveckling fart. Nu fanns det en uttalad politisk vilja att gå från ord till handling och det blev lite mer verkstad. Eller som det uttrycks i ett Italienskt ordspråk: Beslut är bra men handling är bättre. Personligen tror jag och hoppas att politiken förstår vikten och nyttan med att ha en levande landsbygd. Landsbygdsprogrammet som innehåller en gemensam vision om hur en levande landsbygd ska se ut i framtiden. Vilka mål som ska nås och vilka insatser, åtgärder och projekt som behövs för att nå dit man vill. Med landsbygdsprogrammet vill vi skapa en kraftsamling för landsbygdsfrågor inom kommunens egen organisation men också mellan kommuner, lokala utvecklingsgrupper, föreningar, företag, och andra organisationer. Utvecklingen vi ser i många av våra byar har bidragit till att öka respekten och stärka både byautvecklingsgrupper och landsbygdskommitténs arbete. Vi har blivit en medspelare att räkna med i den fortsatta utvecklingen av landsbygden i Luleå kommun. Landsbygdskommittens arbete tycker jag präglas av en uttalad vilja att synliggöra möjligheterna och utmaningarna. Det finns alltid en nypa frisk luft i vårt arbete. Och det vet vi alla, friskt luft, nära till naturen och en uttalad vilja att stå upp för landsbygdens utveckling skapar en bra grund för en positiv utveckling. Mårten Ström Ordförande landsbygdskommittén Luleå kommun

4

5 INNEHÅLL Landsbygdsprogram Programmets syfte och innehåll 4 Bakgrund 4 Landsbygd 4 Befolkningsutveckling 5 Arbetstillfällen 5 Service 5 Byautveckling 5 Vision Luleå Utvecklingsområden och mål Lokalt inflytande 6 2. Natur- och kulturmiljöer 6 3. Hållbar utveckling 6 4. Näringslivsutveckling 6 5. Boendemiljö och service 7 6. Infrastruktur 7 7. Utbildning 7 Strategier för programmets genomförande Kommunens organisation för landsbygdsutveckling 8 Lokala utvecklingsplaner 8 Landsbygdssäkring 8 Luleå landsbygdskommitté 8 Utvecklingskontoret 8 Förvaltningarna 8 Entreprenörshuset 9 Luleå Näringsliv AB 9 Utvecklingsprogram för kommersiell service 9 Webbportalen Byar i Luleå 9 Infrastrukturprogram för bredband 10 Övriga verksamheter 10 uppföljning åtgärder för landsbygdsutveckling karta Tätorter och småorter i Luleå kommun 15

6 Foto: Hubert Elming Landsbygdsprogram I första hand är det människor som bor och verkar på landsbygden som ska vara delaktiga i utformningen och genomförandet av ett utvecklingsprogram för den egna bygden. Landsbygdsprogrammet har därför arbetats fram i en gemensam process mellan lokala byautvecklingsgrupper, Lule byaforum, Luleå landsbygdskommitté och utvecklingskontoret. Kommunens samtliga förvaltningar och nämnder har haft möjlighet att lämna förslag och synpunkter under processen. Programmet fastställdes av kommunfullmäktige den 26 mars 2001 och har senast reviderats Programmets mål och strategier gäller för perioden Programmets syfte och innehåll Syfte Syftet med programmet är att vara en samlad handlingsplan med prioriterade utvecklingsområden för att uppnå vision Luleå Programmet ska även stimulera till en kraftsamling för landsbygdsutveckling inom kommunens egen organisation men också i en bred samverkan mellan kommuner, lokala utvecklingsgrupper t. ex föreningar, företag och andra organisationer, såväl på landsbygden som i skärgården. struktur De sju utvecklingsområdena beskriver vad som behöver utvecklas och i vilken riktning. För varje område anges prioriterade mål som bör uppnås under perioden Strategidelen beskriver kommunens ansvar och organisation för landsbygdsutveckling. Programmets indikatorer och uppföljningar ska göra det möjligt att mäta om vi närmar oss målbilden. Programmet ska följas upp vartannat år och revideras vart tredje år. Bakgrund Landsbygd En positiv tillväxt och utveckling av landsbygden i samverkan med staden skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela kommunen. Landsbygdsprogrammet ska därför ses som en del i kommunens strategiska utvecklingsarbete för att nå den av kommunfullmäktige antagna visionen Luleå I detta program definieras Luleå landsbygd som den del av kommunen som ligger utanför centrala Luleå och omfattar tätorter eller byar med färre än invånare. 96% av kommunens totala landyta utgörs av landsbygd av skiftande karaktär. Den sträcker sig från skärgård och kustland genom bördiga älvdalar till skogslandskap, myrmarker, insjöar och vattendrag. Landsbygden har ett flertal vackra sevärdheter och bevarandevärda natur- och kulturmiljöer och många attraktiva boendemiljöer. Flertalet av Luleås byar ligger inom en radie av 4 mil från Luleå centrum men kommunens vidsträckta yta gör dock att avstånden mellan centrum och de 4

7 byar som ligger i kommunens nordvästra delar kan vara upp till ca 10 mil. Befolkningsutveckling Under de senaste trettio åren har landsbygden varit ett tillväxtområde när det gäller befolkningsutveckling. Under åren 2006/2007 har antalet invånare på landsbygden ökat med 23 personer. Ökningen har främst skett i den tätortsnära landsbygden, som exempelvis, Rutvik, Björsbyn, Antnäs även Jämtön. Arbetstillfällen Historiskt sett har landsbygden haft en avgörande betydelse för hela kommunens utveckling. Jordbruket, skogsbruket och fisket har gett landsbygdens invånare inkomst och sysselsättning. Även malmepoken har haft en stor betydelse. Idag är dessa näringarna fortfarande viktiga men sysselsätter betydligt färre människor på landsbygden. Arbetslösheten har under den senaste 10-års perioden generellt sett varit högre på landsbygden än i centralorten. Många försöker lösa den problematiken med att komplettera sin huvudsysselsättning med företagande inom besöksnäringen. Vision Luleå 2050 Den av kommunfullmäktige antagna visionen är utgångspunkten för landsbygdsprogrammet. Vilken är: Vi lever ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Vid Bottenvikens kust finns plats för både och; närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, vita vidder och ljusa sommarnätter, naturens värden och dess möjligheter. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten skapar vi en hållbar förnyelse. Det gör oss till en av de viktigaste svenska kustregionerna och en förbild nationellt och internationellt. Service En kort beskrivning över den kommunala servicen på landsbygden; förskolor i 21 byar, grundskolor i 12 byar. Det finns kommersiell service, lanthandel/ bränsle, i 16 byar. För en mer detaljerad redovisning uppdelade på geografiska delområden med nyckeltal över befolkningssituation mm. hänvisas till stadsbyggnadskontorets årliga sammanställning. Byautveckling Allt fler engagerar sig i de lokala utvecklingsgrupperna som ger en fortsatt utveckling av bygden. För närvarande finns närmare 42 aktiva byautvecklingsgrupper i Luleå kommun. Varje by ska själv ta ansvar för att driva frågor som berör byns intressen och ansvara för att lyfta fram frågeställningar som berör fler byar än sin egen och ta dessa frågor vidare till Lule Byaforum. Lule Byaforum bildades 2001 och är ett kommunövergripande byanätverk och arbetar för en levande landsbygd genom att understödja Luleå kommuns representant i Norrbottens Bygderåd, fungera som samtalspartner till kommun, myndigheter, organisationer m fl samt underlätta dialogen mellan Luleå kommuns landsbygdsområden. Foto: Kristin Rask 5

8 Utvecklingsområden och mål Det är viktigt att se helheten i landsbygdsutvecklingen. Inget av de sju prioriterade utvecklingsområdena kan ensam stå för utvecklingen. Men tillsammans bildar de en helhet som är av strategisk betydelse om vi ska nå målet om en levande landsbygd i Luleå För vart och ett av dessa områden behöver vi utveckla en strategi som omfattar inte bara kommunens verksamheter utan där även övriga samhällssektorer deltar i utvecklingsarbetet. För detta krävs delaktighet, lokalt inflytande, gränsöverskridande samverkan och vilja till jämställt nytänkande. 1 lokalt inflytande Det är nödvändigt att ta tillvara den kunskap och det engagemang för bygdens utveckling som finns lokalt. Basen för detta engagemang är ett rikt kultur- och föreningsliv och aktiva byautvecklingsgrupper som arbetar under demokratiska och jämställda former. Medborgarna måste ges ökad delaktighet i demokratiska processer och i samhällsplaneringen. Former för ett ökat medborgarinflytande i samhällsplaneringen bör utvecklas och präglas av ett underifrån upp perspektiv. Genom en ökad dialog mellan politiker, tjänstemän och medborgare skapas förståelse och en ökad helhetssyn på samhällsutvecklingen. Mål Förbättrad dialog mellan politiker, tjänstemän och byautvecklingsgrupperna. Lule byaforum ska ges tillfälle att yttra sig inför politiska beslut viktiga för landsbygdens utveckling. Utveckla medborgarkontorets funktion som stöd för bygdens utveckling. 2 Natur- och kulturmiljöer Det öppna landskapet, älvdalarna, skogen, kustlandet och skärgården har alla unika natur- och kulturmiljöer och sevärdheter. Ett fortsatt arbete med att bevara, vårda och utveckla dessa natur- och kulturmiljöer och landsbygdens sevärdheter är viktigt för vår lokala identitet, för kommande generationer men också för utvecklingen av besöksnäringen. Det ska finnas en balans mellan bevarandet och nyttjandet av natur- och kulturmiljöer. Ett levande jordbruk är grunden för det öppna landskapet. Ett levande skogsbruk är grunden för en levande landsbygd. Arbetet med natur- och kulturmiljöer ska överensstämma med Luleå kommuns naturvårdsplan. Mål Främja samarbete mellan byautvecklingsgrupper, markägare och företag som arbetar med Naturturism. 3 Lokala kretslopp med hög användning av förnyelsebara energikällor och småskaliga lösningar utgör grunden för en långsiktig hållbar utveckling. Dessa bör basera sig både på gammal och ny kunskap och teknik. En ökad användning av närproducerade varor och tjänster för att tillgodose grundläggande behov bidrar till minskade transporter och därmed minskad miljöbelastning samt ökad sysselsättning på landsbygden. Ett fortsatt lokalt Agenda 21-arbete som även omfattar en helhetssyn på lokal utveckling inom områdena ekonomi och social utveckling är nödvändigt. Mål Medverka till ökad användning av närproducerade varor i kommunens verksamheter. Främja och öka kompetensen inom småskalig och förnyelsebar energi som t ex vindkraft, solenergi, bioenergi och energigrödor. Understödja produktutveckling inom jord-och skogsbruk. 4 Hållbar utveckling Näringslivsutveckling För att skapa fler arbetstillfällen på landsbygden måste befintligt näringsliv utvecklas och nyföretagandet öka. Höjd förädlingsgrad av lokalt producerade varor och tjänster inom näringar som jord, skog och fiske, besöks- och upplevelseturism, lokal serviceoch tjänsteproduktion samt IT- baserat företagande är en möjlig väg. Insatser för att stimulera och stödja nya och befintliga företag på landsbygden behövs. Utvecklingen av den s.k. sociala ekonomin bör uppmärksammas. I kommunens arbete för näringslivsutveckling bör landsbygden särskilt beaktas. Möjligheterna inom Leaderprogrammet och EUs strukturfonder bör nyttjas. Mål Utveckla kontakterna med och rådgivningen till befintliga landsbygdsföretag. 6

9 Fortsätta och utveckla stöd och rådgivning till nyföretagande på landsbygden. Medverka och uppmuntra till att fler företagsnätverk på landsbygden etableras. Utreda möjligheterna till alternativa driftsformer för delar av kommunens verksamheter på landsbygden. Öka stödet till byautvecklingsprojekt som leder till ökat företagande och fler arbetstillfällen. 5 Genom att skapa goda och lokalt anpassade boendemiljöer skapas möjligheter för alla åldersgrupper att bo kvar på landsbygden och stimulera till inflyttning. Närheten till service, vård, omsorg och utbildning med hög tillgänglighet och god kvalité är en grundförutsättning för en levande landsbygd. Genom gränsöverskridande samverkan mellan olika sektorer i samhället men också mellan kommunens olika förvaltningar och verksamheter ökas möjligheterna för en långsiktig god boendemiljö och servicenivå. Utvecklingen för lanthandeln samt postens service via lantbrevbäring måste särskilt uppmärksammas inför framtiden. Mål Stimulera och underlätta ökat bostadsbyggande på landsbygden och i skärgården. Samverkan mellan kommunens verksamheter på landsbygden ska prioriteras. Utveckla modeller för pensionärsservice (motsvarande) på landsbygden. Medverka till att yngre och äldre får tillgång till anpassat boende i byarna (s.k. generationsbostäder). Medverka och uppmuntra till lokala mötesplatser där både nytta och nöje kan tillfredställas. Ta fram ett underlag för hur insatser och investeringar ska prioriteras på landsbygden och i skärgården. Detta ska göras i samråd med de som bor och verkar på landsbygden. 6 Boendemiljö och service Infrastruktur En god infrastruktur är avgörande både för boendet på landsbygden men också för näringslivets utveckling. Uppbyggnaden av bredband på landsbygden och för att skapa möjligheter för snabb IT-kommunikation till kostnader som är lika över hela kommunen måste vara ett prioriterat område. Andra viktiga områden är vägarnas standard och tillgången på allmänna kommunikationer. I vissa delar av kommunen finns fortfarande problem med störningar i el- och teleförbindelsen, något som måste åtgärdas. Tillgången till vatten- och avloppslösningar är viktiga för ökat bostadsbyggande. De allmänna kommunikationerna på landsbygden ska så långt möjligt vara likvärdiga med stadens då det gäller alla åldersgrupper. Mål Medverka till att det finns vatten- och avloppslösningar för hela kommunen. Tillgänglighet till bredband på landsbygden oavsett var man bor i syfte att underlätta arbete och utbildning på distans. Medverka till förbättrad vägstandard. Kollektivtrafik via Länstrafiken och Luleå lokaltrafik ska leda till förbättrade kommunikationer på landsbygden i Luleå. 7 Utbildning Byaskolorna är mycket viktiga för landsbygdens framtid. Utvecklingen inom distansundervisningen och målet om det livslånga lärandet ger möjlighet för byaskolorna att utvecklas till utbildningscentra för alla invånare i bygden. Universitet, högskolor, folkhögskolor, studieförbund m.fl. bör utveckla och erbjuda distansutbildning. Byaskolorna kan öka sin samverkan med företag och föreningar i bygden bl.a. genom att upplåta lokaler, teknik och kompetens för distansundervisning så att byaskolan blir något av ett nav för bygdens utveckling. Mål Verka för att inrätta ett högstadium i Sörbyarna. Verka för fler lokala skolstyrelser med reellt inflytande över verksamhet och budget. Verka för att nivån på internhyrorna för byaskolorna anpassas till lokalernas läge på landsbygden. Skapa resurser för ökad användning av distansöverbryggande teknik i byaskolorna. Foto: Jörgen Sedholm 7

10 Strategier för landsbygdsprogrammets genomförande Kommunens organisation för landsbygdsutveckling I samarbete med värdby genomföra ett årligt landsbygdsforum. Utse årets by i Luleå kommun. Lokala utvecklingsplaner För att uppnå målen för varje utvecklingsområde behövs lokala utvecklingsplaner framtagna av byarna själva. Dessa utvecklingsplaner ska sedan processas mot den eller de förvaltningar som blir berörda. De kan också vara en tillgång i kommunens fortsatta planarbete. Landsbygdssäkring Landsbygdssäkring (Rural proofing) innebär att en konsekvensanalys ska ligga till grund innan kommunala beslut tas så att påverkan på landsbygden beaktas ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Landsbygdssäkring underlättar tillämpning och uppföljning av landsbygdsprogrammet. Mål: Möjlighet till kompetensutveckling för att kunna ta fram en lokal utvecklingsplan. Innan 2013 bör samtliga byar i Luleå kunna presentera en lokal utvecklingsplan. Utvecklingskontoret ansvarar för att en uppföljningsrapport över landsbygdsprogrammets genomförande upprättas och redovisas för landsbygdskommittén och kommunstyrelsen vart tredje år. Landsbygdssäkring ska tillämpas i samtliga kommunala förvaltningar. Luleå landsbygdskommitté Sedan 1987 finns en landsbygdskommitté som är utsedd av kommunfullmäktige och består av totalt nio ledamöter från samtliga partier. Landsbygdskommitténs uppgift är att: Bereda och samordna landsbygdsfrågor inför beslut i kommunstyrelsen. Stödja och stimulera lokala initiativ och lokal utveckling. Etablera goda kontakter med lokala utvecklingsgrupper, Lule byaforum, företag och andra organisationer och aktörer för bygdens utveckling. Besluta om årligt utvecklingsbidrag samt projektinriktat bidrag till lokala byautvecklingsgrupper. 8 Utvecklingskontoret bistår landsbygdskommittén med utredningar samt beredning och verkställighet av beslut. Utvecklingskontoret Utvecklingskontoret har en strategisk roll för omvärldsbevakning lokalt, nationellt och internationellt. Verksamheten ska främja en hållbar tillväxt i gränsöverskridande samverkan mellan kommunen, näringslivet, skolor och universitet samt andra kommuner och regioner. Viktiga uppgifter finns inom områdena handel och kommunikation, miljö- och landsbygdsutveckling, internationella frågor, EU-samordning och ungdomssamordning. Det läggs stor vikt i att öka inflytandet för unga medborgare i projektet Majbritt. nu. ( Vid utvecklingskontoret finns landsbygdsutvecklare för att samordna arbetet med landsbygdsprogrammets genomförande och fungera som kommunens kontaktperson gentemot de lokala utvecklingsgrupperna. I tjänsten ska ingå att samordna, utreda och bereda landsbygdsfrågor inför beslut samt i övrigt arbeta med uppgifter inom utvecklingskontorets ansvarsområde. Förvaltningarna Gränsöverskridande samverkan mellan olika samhällssektorer, kommuner och dess förvaltningar behövs för att utveckla framtidens service till medborgarna. En kommunal nämnd kan i dag fatta ett beslut som kan få negativa konsekvenser för en annan nämnd, för den kommunala ekonomin, för de som berörs av beslutet och för den lokala ekonomin på landsbygden. Därför bör varje förvaltning arbeta enligt landsbygdssäkring. De lokala utvecklingsgrupperna ska ses som en resurs och en tillgång vid kommunens samhällsplanering. Detta gäller inte bara den fysiska planeringen utan också andra områden med stor betydelse för livs- och boendemiljön som utbildning, vård och omsorg, fritid och kultur.

11 Mål: Förvaltningarna ska verka för att landsbygdsprogrammet och landsbygdssäkring integreras som en del i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Förvaltningar ska sträva efter att föra tidig dialog med lokala utvecklingsgrupper i frågor som berör landsbygdens utveckling. I frågor som berör olika förvaltningar och andra samhällssektorer ska kommunens tjänstemän alltid sträva efter gränsöverskridande samverkan och dialog. Utvecklingsprogram för kommersiell service Kommunfullmäktige har fattat beslut om ett utvecklingsprogram för kommersiell service på landsbygden där Konsument Luleå ansvarar för samordningen av programmets genomförande i samråd med utvecklingskontorets landsbygdsutvecklare. Programmet innehåller ett övergripande mål Trygga en godtagbar tillgänglighet till dagligvaruförsörjningen för alla kommuninnevånare oavsett var man bor i kommunen. Entreprenörcentrum Entreprenörcentrum erbjuder kostnadsfri rådgivning till alla som planerar att starta företag eller prova sin affärsidé. Hos Entreprenörcentrum kan blivande företagare och nyföretagare få hjälp genom processen; från idé affärsidé eget företag till lönsamt företag. Rådgivning och dialog, före och efter start av företag. Affärsutveckling. Vägledning för finansiering. Coachning, före och efter start av företag. Distansutbildning som ger teoretiska kunskaper inom företagande. marknad, ekonomi och budget, administration och regler, säljteknik och juridik. Mentorsprogram efter företagsstart. Ledarutveckling efter företagsstart. Luleå Näringsliv AB Luleå Näringsliv AB är ett utvecklingsbolag som ska stimulera tillväxten genom att utveckla befintliga företag, driva utvecklingsprojekt för näringslivet samt aktivt arbeta med företagsetableringar. Övergripande strategier för Luleå Näringsliv AB: Identifiera tillväxtområden nu och i framtiden. Arbeta för ett förbättrat företagsklimat. Initiera och medverka i marknadsaktiviteter. Antalet ägarföretag ökas, förbättra och utveckla kommunikationen med ägarföretagen. Genom proaktivt agerande skapa förutsättningar för utveckling av befintliga företag och ett ökat antal företagsetableringar. Under 2009 avser bolaget att värva fler medlemsföretag varvid man även kommer att vända sig till fåmansföretag, nya som gamla, samt även till små företag på landsbygden. 9 Åtgärder: En översyn av nuvarande hemsändningsbidrag för att särskilt belysa effekterna av beloppets storlek, förenklade administrativa rutiner mm. Socialtjänstens hemsändning av varor till biståndstagare på landsbygden ska i första hand upphandlas från närmaste lanthandlare. I områden med bristande allmänna kommunikationer bör försök med bussning av kunder till lanthandeln genomföras i samverkan mellan kommunen och lanthandlaren. Undersöka förutsättningarna för att teckna serviceavtal om kompletteringsleveranser från lanthandlarna till kommunala verksamheter på landsbygden. Kommunen ska verka för att lanthandeln kan utvecklas till en servicepunkt genom att utreda om kommunal information, turistinformation och annan samhällsinformation kan knytas till lanthandeln t ex via publik dator med internetuppkoppling. Utreda om gemensamma kampanjer för ökad köptrohet kan genomföras i samråd mellan kommunens byautvecklingsgrupper och lanthandlarna. Fortsätta det årliga samrådsförfarandet med handlarna som syftar till ömsesidigt informationsutbyte. Webbportalen Byar i Luleå Kommunen har tillsammans med byautvecklingsgrupperna utvecklat en webbportal där byautvecklingsgrupperna kan marknadsföra sin by. Mer än 35 byawebbredaktörer har utbildats och ansvarar för innehåll och uppdatering av sin egen bys sida. Lule byaforum har ansvaret för administrationen av webbportalen. Landsbygdskommittén ger årligen ett bidrag till Lule byaforum för administration och utveckling av webbportalen. ( lulea.se/)

12 Infrastrukturprogram för bredband Kommunfullmäktige antog under 2001 ett ITinfrastrukturprogram som beskriver hur företag och hushåll i kommunen ska få tillgång till IT-kommunikation via bredband. I infrastrukturprogrammet sägs att kostnadsneutral IT-kommunikation via bredband till hushåll och företag på landsbygden är ett prioriterat område dit kommunala och statliga medel avsatta för bredbandsutbyggnad ska styras. Kommunfullmäktige ansvarar för genomförandet av programmet. Foto: Eva Esko som gör det lätt och attraktivt att driva företag. ( Hushållningsällskapet i Norrbotten: Är en rådgivningsverksamhet som riktar sig främst till småföretag på landsbygden inom följande områden: lantbruk och skog, företagsekonomi, trädgård, miljö, mat, turism, slöjd samt projektutveckling. ( LRF: Arbetar med en mängd olika frågor för att medverka till att Sveriges bönder ska kunna utvecklas som företagare med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö som bas. Tillsammans kan man bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle genom bland annat förnybar energi, närproducerad mat och öppna landskap. ( ÖVRIGA VERKSAMHETER Leadersamverkan: Leader är en metod för landsbygdsutveckling inom ramen för EU:s landsbygdsprogram och den bygger på samarbete mellan ideella, privata och offentliga sektorer. Leader ger helt nya möjligheter till finansiellt stöd med korta beslutsvägar, minimerad byråkrati och stort lokalt inflytande. Leader bygger på att representanter från näringslivet, föreningar och offentliga sektorn bildar en lokal aktionsgrupp (LAG-grupp) som tar beslut om stöd till olika projekt som ska vara i linje med den lokala utvecklingsstrategi som är framtagen. Det innebär att såväl idéer som beslut kommer från dem som känner väl till byar, orter och lokala livsvillkor. För Luleå kommun är två leaderområden aktuella, Spira Fyrkanten (inlandet) och Mare Boreale (kust/ skärgård). Leader möjliggör arbetet med lokal landsbygdsutveckling inom ramen för EU:s landsbygdsprogram för ( ( Företagarna Luleå: Företagarna skapar bättre förutsättningar för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Deras arbete är att verka för företagande, företagares rättigheter och bidra till ett klimat 10 Entreprenörsgymnasiet i Luleå: Unga idag måste våga ta för sig, vara kreativa och så där härligt galna. Därför måste det finnas en skola som uppmuntrar och inspirerar till ta-för-sig-samhet - till entreprenörskap. Det är därför näringslivet tog initiativet och startade Norrlands entreprenörsgymnasium. De vet hur viktigt det är att du vågar förverkliga dina idéer och din framtid. ( Coompanion: Ger rådgivning till dig som vill starta företag tillsammans eller har ett företag och vill samverka med andra företagare, genom så kallad företagssamverkan/co-sourcing. Rådgivningen är kostnadsfri och kan användas av idéella föreningar som vill utveckla en ekonomisk verksamhet. (www. coompanion.se) Foto: Ulla-Britt Lindfors

13 Uppföljning Utvecklingskontoret ansvarar för uppföljningen av landsbygdsprogrammet. En uppföljningsrapport ska vart annat år lämnas till landsbygdskommittén och kommunstyrelsen. Uppföljningen inriktas på ett antal indikatorer som presenteras nedan samt redovisningen av måluppfyllelsen för varje utvecklingsområde. Indikatorer Antal invånare Antal företag Antal arbetstillfällen Antal arbetslösa (Antal arbetslösa ska mätas när sådan statistik kan göras tillgänglig per landsbygdsområde) JÄMFÖRELSETAL Ett utdrag från uppföljning 2008 gällande folkmängd och nyföretagande på landsbygden. Fakta är taget från stadsbyggnadskontorets årliga sammanställning av Luleå kommun områdesstatistik. Folkmängd År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Antal invånare på landsbygden Antal invånare i hela kommunen Arbetstillfällen År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Arbetstillfällen på Landsbygden Arbetstillfällen i hela kommunen Antal nyföretagare År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Antal nya företag på landsbygden Antal nya företag i hela kommunen

14 39 åtgärder för landsbygdsutveckling Detta är hela landsbygdsprogrammet i koncentrat. Dessa punkter ska vi sträva efter att uppnå under åren via insatser från landbygdsutvecklare, byautvecklingsgrupper och samarbetspartners. Att det dessutom blir en checklista som lätt kan bockas av när uppdraget är genomfört gör att det blir lätt överskådligt. Lokalt inflytande Förbättrad dialog mellan politiker, tjänstemän och byautvecklingsgrupperna. Lule byaforum ska ges tillfälle att yttra sig inför politiska beslut viktiga för landsbygdens utveckling. Utveckla medborgarkontorets funktion som stöd för bygdens utveckling. Natur- och kulturmiljöer Främja samarbete mellan byautvecklingsgrupper, markägare och företag som arbetar med Naturturism. Hållbar utveckling Medverka till ökad användning av närproducerade varor i kommunens verksamheter. Främja och öka kompetensen inom småskalig och förnyelsebar energi som t ex vindkraft, solenergi, bioenergi och energigrödor. Understödja produktutveckling inom jord - och skogsbruk. Näringslivsutveckling Utveckla kontakterna med och rådgivningen till befintliga landsbygdsföretag. Fortsätta och utveckla stöd och rådgivning till nyföretagande på landsbygden. Medverka och uppmuntra till att fler företagsnätverk på landsbygden etableras. Utreda möjligheterna till alternativa driftsformer för delar av kommunens verksamheter på landsbygden. Öka stödet till byautvecklingsprojekt som leder till ökat företagande och fler arbetstillfällen. Boendemiljö och service Stimulera och underlätta ökat bostadsbyggande på landsbygden och i skärgården. Samverkan mellan kommunens verksamheter på landsbygden ska prioriteras. Utveckla modeller för pensionärsservice (motsvarande) på landsbygden. Medverka till att yngre och äldre får tillgång till anpassat boende i byarna (s.k. generationsbostäder). Medverka och uppmuntra till lokala mötesplatser där både nytta och nöje kan tillfredställas. Ta fram ett underlag för hur insatser och investeringar ska prioriteras på landsbygden och i skärgården. Detta ska göras i samråd med de som bor och verkar på landsbygden. Infrastruktur Medverka till att det finns vatten- och avloppslösningar för hela kommunen. Tillgänglighet till bredband på landsbygden oavsett var man bor i syfte att underlätta arbete och utbildning på distans. Medverka till förbättrad vägstandard. Kollektivtrafik via Länstrafiken och Luleå lokaltrafik ska leda till förbättrade kommunikationer på landsbygden i Luleå. Utbildning Verka för att inrätta ett högstadium i Sörbyarna. Verka för fler lokala skolstyrelser med reellt inflytande över verksamhet och budget. Verka för att nivån på internhyrorna för byaskolorna anpassas till lokalernas läge på landsbygden. 12

15 Skapa resurser för ökad användning av distansöverbryggande teknik i byaskolorna. Egna anteckningar Kvalitetssäkring Möjlighet till kompetensutveckling för att kunna ta fram en lokal utvecklingsplan. Innan 2013 bör samtliga byar i Luleå kunna presentera en lokal utvecklingsplan. Utvecklingskontoret ansvarar för att en uppföljningsrapport över landsbygdsprogrammets genomförande upprättas och redovisas för landsbygdskommittén och kommunstyrelsen vart 3:e år. Landsbygdssäkring ska tillämpas i samtliga kommunala förvaltningar. Landsbygdskommittén Bereda och samordna landsbygdsfrågor inför beslut i kommunstyrelsen. Stödja och stimulera lokala initiativ och lokal utveckling. Etablera goda kontakter med lokala utvecklingsgrupper, Lule byaforum, företag och andra organisationer och aktörer för bygdens utveckling. Besluta om årligt utvecklingsbidrag samt projektinriktat bidrag till lokala byautvecklingsgrupper. I samarbete med värdby genomföra ett årligt landsbygdsforum. Utse årets by i Luleå kommun. Förvaltningar i Luleå Kommun Förvaltningarna ska verka för att landsbygdsprogrammet och landsbygdssäkring integreras som en del i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Förvaltningar ska sträva efter att föra tidig dialog med lokala utvecklingsgrupper i frågor som berör landsbygdens utveckling. I frågor som berör olika förvaltningarna och andra samhällssektorer ska kommunens tjänstemän alltid sträva efter gränsöverskridande samverkan och dialog. 13

16 14

17 15

18 Kontakt Utvecklingkontoret Luleå kommun Rådstugatan 11, Luleå Telefon E-post: