6.4.2010 LANDSKAPSPLAN FÖR VÄSTRA LAPPLAND Förkortning av planen för deltagande och bedömning LAPPLANDS FÖRBUND 2010 (På Kukkolaforsen med gummiflotte, www.tornionlaakso.fi)
Lapplands förbunds fullmäktige har den 28 november 2008 i samband med verksamhetsplanen fattat beslut om att utarbeta en landskapsplan för Västra Lappland. Lapplands förbunds styrelse beslöt den 22 mars 2010 kungöra om att planen är anhängig och framlägga planen för deltagande och bedömning till påseende. Landskapsplanen för Västra Lappland utarbetas som en helhetslandskapsplan. Landskapsplanen godkänns av landskapsförbundets fullmäktige och planen fastställs av miljöministeriet. Landskapsplanen häver då den fastställs regionplanen för Västra Lappland och landskapsplanen för vindkraft för Lapplands havs- och kustområde. Till planområdet för landskapsplanen för Västra Lappland hör städerna Kemi och Torneå samt kommunerna Keminmaa, Pello, Simo, Tervola och Ylitornio. Influensområde är förutom Västra Lappland hela landskapet Lappland samt närområdena i Norra Österbotten och Sverige. En styrgrupp har etablerats för planläggningsarbetet och i den ingår representanter för städerna Kemi och Torneå samt för kommunerna Keminmaa, Pello, Simo, Tervola och Ylitornio. Styrgruppen har därtill representanter för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, ansvarsområdet för näringar, arbetskraft, kompetens och kultur samt för ansvarsområdet för trafik och infrastruktur samt för ansvarsområdet för miljö och naturresurser och därtill även Lapplands skogscentral, Forststyrelsen, Renbeteslagsföreningen, Länsipohjan yrittäjät och Trafikverket, järnvägsavdelningen. Denna förkortning har utarbetats speciellt för förfarandet som berör miljökonsekvenser för gränsöverskridande planer och program som avses i tilläggsprotokollet till FN:s ekonomiska kommission i Europa. Om ärendet har stadgats i markanvändnings- och bygglagen i Finland. I förkortningen försöker man förutom de till Finland riktade konsekvensutredningarna även beskriva uppgifter som berör det egentliga deltagandet i planeringsområdet och bedömningen av konsekvenserna även de faktorer enligt vilka myndigheterna och allmänheten i de länder som har undertecknat tilläggsprotokollet har en möjlighet att bekanta sig med planens innehåll och betydelse efter att landskapsplanläggningen har anhängiggjorts. PLANLÄGGNINGS- OCH INFLUENSOMRÅDE Till planområdet för landskapsplanen för Västra Lappland hör städerna Kemi och Torneå samt kommunerna Keminmaa, Pello, Simo, Tervola och Ylitornio. Influensområde är förutom Västra Lappland hela landskapet Lappland samt närområdena i Norra Österbotten och Sverige. I slutet av år 2009 fanns det 69 397 invånare i området. De största befolkningskoncentrationerna är Kemi och Torneå stadscentrum. I slutet av år 2007 fanns det 26 552 arbetsplatser i området. Bosättningen har huvudsakligen koncentrerat sig i älvdalarna till de tre stora älvarna Kemi, Torneå och Simo. Bild 1. Planeringsområde Bild 2. Influensområde
3 PLANLÄGGNING AV LANDSKAPET LAPPLAND Till planläggningen av landskapet hör en landskapsöversikt, en landskapsplan som styr områdesanvändning samt ett utvecklingsprogram, d.v.s. ett landskapsprogram. Om de regionala utvecklingsprogrammen stadgas separat i lagen om regional utveckling. Landskapsöversikten har ingen rättsverkan, men är utgångspunkt för annan planläggning av landskapet. Lapplands förbund sköter om planläggningen av landskapet Lappland. De riksomfattande målen för områdesanvändning som har utfärdats av statsrådet har beaktats vid planläggningen av landskapet. LANDSKAPSPLANLÄGGNING Landskapsplanläggningen styrs av markanvändnings- och bygglagen och -förordningen. Landskapsplanen konkretiserar de riksomfattande målen och samordnar dem med landskapets mål och de lokala målen. Landskapsplanen godkänns av Lapplands förbunds fullmäktige och fastställs av miljöministeriet. Till landskapsplanen hör en karta, beteckningar och bestämmelser. Till planen hör en beskrivning där översiktens mål, motivering och beskrivning av lösningarna samt bedömning av konsekvenserna presenteras. Landskapsplanen presenterar principerna för områdesanvändning och samhällsstrukturer och påvisar områden som är nödvändiga för en utveckling av landskapet. Områdesreserveringar påvisas bara för de delar och med den noggrannhet som är nödvändig för de riksomfattande eller landskapsmässiga målen för områdesanvändning eller för att koordinera områdesanvändningen i flera än en kommun. Tidsperioden för landskapsplanen sträcker sig 10 30 år framåt. Landskapsplanen är vägledande vid utarbetning eller ändring av generalplanen och stadsplanen samt då man vidtar andra åtgärder för att ordna områdesanvändning. Myndigheterna ska beakta landskapsplanen vid planeringen av åtgärder som berör områdesanvändning och vid beslut om genomföringen av dem, försöka främja genomföringen av planen och se till att inte med åtgärder försvåra planens genomföring. Kraven på innehållet i landskapsplanen är (markanvändnings- och bygglagen 28 ): När landskapsplanen utarbetas ska de riksomfattande målen för områdesanvändning beaktas så som ovan stadgas. När planen utarbetas ska uppmärksamhet fästas på de speciella behov som beror på landskapets särdrag. Planen ska i den mån det är möjligt koordineras med landskapsplanläggningen i till den angränsande områden för landskapsplanering. De naturskyddsprogram och -beslut som avses i naturvårdslagens (1096/1996) 7 ja 77 paragrafer samt de beslut om inrättande av landskapsområden som avses i 32 ska vara vägledande då planen utarbetas. När planen utarbetas skall särskild vikt fästas vid: 1. att landskapets region- och samhällsstruktur blir ändamålsenlig, 2. att områdesanvändningen är ekologiskt hållbar, 3. att arrangemangen för trafik och teknisk service är hållbara med tanke på miljö och ekonomi, 4. att vatten- och marksubstanstillgångarna används på ett hållbart sätt, 5. att verksamhetsbetingelser för näringslivet i landskapet ordnas, 6. att landskapet, naturvärdena och kulturarvet värnas, samt 7. att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. När planen utarbetas ska man även se till att områdesanvändningen är ekonomisk och att markägarna och andra rättsinnehavare inte medförs omåttlig skada. När planen utarbetas ska man utreda vem som ska se till att planen och de åtgärder som den förutsätter förverkligas.
4 PLANERINGENS SYFTE OCH UTGÅNGSPUNKTER Planer som för tillfället gäller i Västra Lappland är regionplanen för Västra Lappland (rättsverkan för landskapsplanen 1.1.2010) och landskapsplanen för vindkraft i Lapplands havs- och kustområde. Landskapsplanen för kärnkraft i Kemi-Torneå regionen är vid miljöministeriet för fastställande. Landskapsplanen för Västra Lappland utarbetas som helhetslandskapsplan. Landskapsplanen häver då den fastställs regionplanen för Västra Lappland och landskapsplanen för vindkraft för Lapplands havsoch kustområde. Det allmänna målet med landskapsplanen för Västra Lappland är att ordna områdesanvändning och byggande så att man med den skapar förutsättningar för en god livsmiljö samt främjar ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Det centrala utgångsmaterialet i lösningarna som berör markanvändning är de riksomfattande målen för områdesanvändning, landskapsöversikten för Lappland, de gällande planerna (region-, landskapsoch generalplaner) samt regional strategier och översikter. De riksomfattande målen för områdesanvändning är en del av styrsystemet för områdesanvändning som avses i markanvändnings- och bygglagen. Beslut om dem fattas av statsrådet. De riksomfattande målen för områdesanvändningen kan gälla ärenden som med tanke på regionstrukturen, områdesanvändningen eller trafik- eller energinätet är av internationell betydelse eller av betydelse för ett större område än ett landskap; har en betydande inverkan på det nationella kultur- eller naturarvet; eller har en nationellt betydande inverkan på den ekologiska hållbarheten, regionstrukturens ekonomi eller möjligheterna att undvika betydande miljöolägenheter. Enligt landskapsöversikten för Lappland 2030 är målen: Strategin för näringspolitiken i Lappland är att baserande på egna naturresurser och egen kompetens starkt satsa på naturresurs- och energiindustri med hög förädlingsgrad samt på av turismen ledda upplevelsekluster. Kemi-Torneå stadsområde är med tanke på sin befolkning, företagens och arbetsplatsernas antal, tillgänglighet, utbildning och serviceutrustning den andra i rangordningen av landskapscentrumen i Lappland. Betonande för verksamheterna i Kemi-Torneå är industri och logistik. Till Kemi-Torneå regionen kommer en allt kraftigare zon för industrifunktioner att utvecklas och den blir mångsidigare som en följd av investeringarna i industriproduktion. Det strategiska målet för Lappland är att gruvprodukterna i första hand transporteras till världsmarknaderna via Ajos hamn i Kemi De internationella utvecklingskorridorerna möts i Kemi-Torneå.
5 Gällande planer för områdesanvändning, som används som utgångsmaterial för arbetet med landskapsplanen är landskapsplanerna för Rovaniemi, Östra Lappland, Norra Lappland och Norra Österbotten samt landskapsplanen för vindkraft i Lapplands havs- och kustområde. För fastställande vid miljöministeriet är landskapsplanen för Fjäll-Lappland, etapplandskapsplanen för Rovaniemi, etapplandskapsplanen för gruvprojektet Sokli och landskapsplanen för kärnkraft för Kemi-Torneå regionen. Fjäll-Lappland och Västra Lappland områdena har gällande landskapsplaner som har utarbetats som regionplaner. Alla kommuner i området har rättsverkande generalplaner. Därtill är många generalplaner anhängiga. I Västra Lappland området finns därtill enligt den gamla bygglagen gällande generalplaner som nästan alla är utan rättsverkan. Andra planer som gäller området är bl.a. utvecklingsbilden för regionvis markanvändning i Kemi- Torneå regionen samt anhängiga MKB-projekt och andra planer så som uppdatering av Lapplands skogsprogram. UTREDNIGNAR SOM BEHÖVS Som grund för landskapsplanläggningen för Västra Lappland behövs följande utredningar, kompletteringar eller uppdateringar av dem samt tilläggsutredningar: Utredning om regionstrukturen: fysisk struktur samt social struktur och servicenätverk Trafiksystem Komplettering av utredningen om handel Utredning om användningen av stenmaterialresurser och torvproduktion kompletterad med utredningar av andra aktörer inom denna sektor Flygbullerutredning Komplettering av utredningarna om natur- och kulturmiljön samt landskapet Vindkraftsutredning Uppdatering av förteckningarna på fornlämningar Kartor över översvämningsrisker ALTERNATIV Alternativ uppkommer på grund av att olika parter har olika och kanske även motstridiga mål och på grund av att framtidsbilderna är osäkra. Alternativ söks, bedöms och jämförs speciellt i mål- och utkastsskedet. Alternativa lösningar och alternativa vägar för att komma till ett gemensamt mål kan även ingå i den färdiga landskapsplanen. Alternativen specificeras under planarbetet och kan uppkomma exempelvis i följande ärenden: befolkningsmål arbetsplatsmål samhällsstruktur: centraliserad/decentraliserad, byar som ska utvecklas användning av skogen: skogsbruk/renskötsel/rekreation/skydd trafikförbindelser: behov och inriktning KONSEKVENSBEDÖMNING Planen ska basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Vid utarbetningen av planen ska man i nödvändig utsträckning utreda konsekvenserna för genomföringen av översikten och de alternativ som ska granskas, inberäknat samhällsekonomiska, sociala, kulturella och andra konsekvenser. Utredningarna ska göras i hela den region som planen kan bedömas ha väsentliga konsekvenser för.
6 Vid utredning av konsekvenserna med planen ska planens uppgift och syfte beaktas, likaså tidigare gjorda utredningar samt andra faktorer som inverkar på att utredningarna är nödvändiga. Utredningarna ska ge tillräcklig information så att man kan bedöma betydande direkta och indirekta konsekvenser av genomföringen: konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljö; konsekvenser för jord- och berggrund, vatten, luft och klimat; konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurser; konsekvenser för region- och samhällsstruktur, samhällsekonomi och energihushållning samt trafik; konsekvenser för stadsbild, landskap, kulturtradition och den byggda miljön. Konsekvenser som ska bedömas är trafik och de olika aktörernas förbindelse till markanvändning, utsläpp, samhällsstrukturens miljömässiga och socioekonomiska konsekvenser samt konsekvenserna av användningen av naturresurser. Därtill bedöms landskapsplanens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändning samt till Natura 2000 -programmets områden. Konsekvenserna av genomföringen bedöms såväl som helhet, per markanvändningsform som vid behov per region. Konsekvensbedömningen är en central del av interaktiv planering och man kan påverka den under landskapsplanens olika beredningsfaser. Som metod för konsekvensbedömningen används på planeringsmaterialet baserande sakkunnigbedömning samt information från separata utredningar och MKB-förfarandet. INTERNATIONELLT HÖRANDE I planläggningsförfarandet gentemot andra stater tillämpas bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen 199. Dessa förfaranden kan komma i frågan i EU:s medlemsstater samt beträffande ESSavtalet i Norge. För landskapsplanens för Västra Lapplands del berör hörandet den svenska staten. Om landskapsplanläggningen kungörs i dess inlednings-, utkasts- och förslagsskeden. Därtill kungörs om planens godkännande. Lapplands förbund sänder Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland en anmälan om att planen har gjorts anhängig, en plan för deltagande och bedömning (sammanfattningen översatt till svenska) samt andra nödvändiga uppgifter. Lapplands förbund sänder de översatta dokumenten för kännedom till kommunerna på den svenska sidan (Haparanda, Övertorneå och Pajala) samt till regionförvaltningsmyndigheterna (Länsstyrelsen i Norrbottens län, Vägverket Region Norr, Banverket). Efter att planen har gjorts anhängig hålls samråd med ovan nämnda myndigheter där man noggrannare kommer överens om de fortsatta åtgärderna. I utkasts- och förslagsskedet (sammanfattningen av planbestämmelserna och beskrivningen översätts till svenska) begär Lapplands förbund utlåtanden av ovan nämnda kommuner, myndigheter och centrala samfund samt begär kommunerna (eller länsstyrelsen) att lägga planen fram till påseende i kommunerna. Därtill kan man vid behov ha separata förhandlingar om planen. Svenska medborgare och samfund kan inlämna sina åsikter och påminnelser om planen och de ska sändas till Lapplands förbund som utarbetar ett genmäle. Myndigheterna och medborgarna på den svenska sidan har inte rätt att överklaga landskapsplanen. Behovet av internationell konsekvensbedömning riktar sig närmast till utvecklingszoner, trafikförbindelser, serviceutbud, leder, energiförsörjning, vindkraftverk samt värnandet av natur-, landskaps- och kulturvärden.
7 DELAKTIGA Delaktiga är 1) markägare, 2) personer på vilkas boende, arbete eller andra förhållanden planen kan ha en betydlig inverkan, 3) myndigheter samt 4) samfund inom en bransch som behandlas i planläggningen. I tabell 1 har man på ett omfattande sätt samlat de parter som i planläggningens inledningsskede kan antas vara delaktiga. Parter Delaktiga Deltagande Markägare Forststyrelsen, privata markägare, allmänningsskogar, övriga markägare i landskapsplaneområdet och till det angränsande områden, även på den svenska sidan Personer på vilkas boende, arbete eller andra förhållanden planen kan ha en betydlig inverkan Invånare, personer som hyr tomter, företag och deras arbetare, anläggningar och deras användare och arbetare, näringsidkare, turister i planens influensområde Myndigheter Luftfartsstyrelsen, Museiverket, Trafikverket (väg-, sjö- och järnvägstrafik), miljöministeriet och andra statliga centralförvaltningsmyndigheter samt andra motsvarande så som Fingrid och Finavia Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, Tornedalens landskapsmuseum, Lapplands skogscentral, Forststyrelsen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten och andra statliga regionalförvaltningsmyndigheter Kommunerna i Lappland och de angränsande kommunerna på svensk sida Svenska regionförvaltningsmyndigheter (bl.a. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Vägverket Region Norr, Banverket) Samfund inom en bransch som behandlas i planläggningen Lapin Luonnonsuojelupiiri, Lapin läänin rakennusperinne ry, Lapin Maaseutukeskus, Renbeteslagsföreningen, Tornedalsrådet, fackföreningar, näringslivets föreningar, skogsvårdsföreningar, musei- och hembygdsföreningar, jaktvårdsföreningar o.d. föreningar Energiföretag, avfallshanteringsföretag, skifteslag, fiskelag, byalag, renbeteslag, lokala naturskyddsföreningar o.d. lokala föreningar Samfund på den svenska sidan Tabell 1. Deltagare och deltagande i landskapsplanen för Västra Lappland Kommentarer om målen och beredningsmaterialet samt om utkastet i beredningsfasen Åsikter och påminnelser om planutkastet och -förslaget under tiden för påseendet samt på presentationsmötena Kommentarer om målen och beredningsmaterialet samt om utkastet i beredningsfasen Åsikter och påminnelser om planutkastet och -förslaget under tiden för påseendet samt på presentationsmötena Kommentarer om målen och beredningsmaterialet samt om utkastet i beredningsfasen Myndighetsförhandlingar i enlighet med markanvändnings- och bygglagen i berednings- och förslagsskedena, separat samråd med myndigheterna i grannländerna Utlåtanden i utkasts- och förslagsskedena, utlåtanden från ministerierna i fasen för fastställande Övrigt myndighetssamarbete under hela processens gång Vid behov förhandlingar med intressegrupperna Kommentarer om målen och beredningsmaterialet samt om utkastet i beredningsfasen Åsikter och påminnelser i utkastsoch förslagsskedena
8 Myndighetssamarbete vid planläggningen De myndighetsförhandlingar som avses i markanvändnings- och bygglagen förs under planläggningens inlednings- och förslagsskede. Plan- och arbetsförhandlingar ordnas vid behov under beredningen av landskapsplanen. LANDSKAPSPLANENS FASER OCH INFORMERANDE Om landskapsplanens faser har stadgats i markanvändnings- och bygglagen (MBL). Inledningsskede Utarbetning av plan för deltagande och bedömning (MBL 63 ) Kungörelse om att planen blir anhängig (MBL 63 ) Nulägeskartläggning bedömning av utredningsbehoven utnyttjande av befintliga utredningar igångsättning av nya utredningsarbeten Första samråd med myndigheter (MBL, ja MBF 11 ) Förslagsskede (Utkastsskede) Planens riktlinjer och mål genom att beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning, dialog med de deltagande Alternativens huvudprinciper Utarbetande och utnyttjande av utredningar Utarbetande av alternativ och koordinering med planerna för trafiksystem i landskapet Preliminär bedömning av konsekvenserna med alternativen Beredning av utkastet Framläggning av beredningsmaterialet (utkastet) till påseende (MBL 62 och MBF 30 ) samt informering och möten för allmänheten Möjlighet att avge utlåtande och framföra åsikter (MBF 30 ) Genmäle till utlåtanden och åsikter ges av Lapplands förbunds styrelse Genmälet om åsikterna sänds för kännedom Förslagsskede Ett förslag utarbetas utgående från den respons och de eventuella tilläggsutredningarna som har fåtts Konsekvensbedömningen specificeras Planförslaget framläggs till påseende (MBL 65 ), informerande och möten för allmänheten Möjlighet att framlägga utlåtanden och påminnelser (MBF 30 ) Om planförslaget ändras i väsentlig grad framläggs den på nytt till påseende Godkännandeskede Framlagda påminnelser och utlåtanden behandlas Genmäle till utlåtanden och påminnelser ges av Lapplands förbunds styrelse. Genmälet till påminnelserna sänds för kännedom Det andra samrådet med myndigheter (MBF 11 ) Nödvändiga (icke väsentliga) ändringar i planförslaget görs Planen godkänns av landskapsfullmäktige och sänds till miljöministeriet för fastställande (MBL 31 ) Om beslutet om godkännande av planen (kungörelse av protokollet från fullmäktige) informeras på Lapplands förbunds och kommunernas anslagstavlor samt på Lapplands förbunds hemsida.
9 Beslutet om att planen har godkänts sänds även för kännedom till de kommunmedlemmar eller de som framlagt anmärkningar och som har begärt det under tiden då planen var framme till påseende. Fastställandefas Möjlighet att till miljöministeriet överklaga beslutet om godkännande Beslut om fastställande (MBL ) Om de olika faserna i landskapsplanläggningen; innehåll, möten för allmänheten, framläggning av utkast och förslag samt om möjligheterna att framlägga åsikt informeras på följande sätt: som annonser, kungörelser, meddelanden och artiklar i samband med kommunernas planläggningsöversikter i tidningar, i lokala tidningar och i kommunernas informationsblad på Lapplands förbunds och kommunernas anslagstavlor i radio på Lapplands förbunds (www.lapinliitto.fi) och kommunernas hemsidor på Internet Kungörelserna om att planen är till påseende utarbetas på finska och svenska. Kungörelserna publiceras på Lapplands förbunds och kommunernas anslagstavlor samt i följande tidningar: Lapin Kansa, Pohjolan Sanomat, Kaleva, Lounais-Lappi, Meri-Lapin Helmi, Meän Tornionlaakso, Jokiposti och Haparandabladet. På svensk sida publiceras kungörelserna enligt praxis i det egna landet. Om beslutet om godkännande av landskapsplanen (fullmäktigeprotokoll) kungörs på Lapplands förbunds och kommunernas officiella anslagstavlor samt på Lapplands förbunds hemsidor. Det är möjligt att överklaga beslutet till miljöministeriet inom 30 dagar från och med att protokollet har framlagts offentligt till påseende.
Beslut/åtgärd 2008 2009 2010 2011 2012 1. Beslut om utarbetande av landskapsplan 2. Inledningsmöte 3. Plan för deltagande och bedömning (OAS) 4. Styrgruppen utses 5. Anmälan om anhängiggörning 6. Myndighetssamråd 7. Grundutredningar 8. Mål 9. Planutkast, alternativ, konsekvensbedömning, förhandlingar med intressegrupper och seminarier 10. Överläggning som avses i renskötsellagen 53 11. Myndighetssamråd (inofficiell) 12. Planutkastet framme till påseende 13. Myndighetssamråd (inofficiell) 14. Planförslag 15. Planförslaget framme till påseende 16. Myndighetssamråd 17. Beredning av planen för godkännande 18. Godkännande av planen 19. Fastställande av planen 20. Planen uppföljs 21. Informering 22. Styrgruppen 23. Samråd med svenska myndigheter 24. Landskapsstyrelse 25. Landskapsfullmäktige 10
11 FEEDBACK OM PLANEN FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Feedback om planen för deltagande och bedömning kan lämnas under hela planläggningsprocessen till den i punkt 11 nämnda adressen. En uppdaterad plan för deltagande och bedömning kan fås från Lapplands förbund samt på förbundets hemsidor (www.lapinliitto.fi). Om planen för deltagande och bedömning informeras i samband med anmälan om att planen har anhängiggjorts. KONTAKTUPPGIFTER Landskapsplanen utarbetas av Lapplands förbund, där kontaktpersonerna är planeringchef Riitta Lönnström, landskapsingenjör Juha Piisilä och landskapsarkitekt Marjaana Yläjääski. Lapplands förbund, Box, PL 8056, 96101 Rovaniemi, Hallituskatu 20 B, tel. +358 (0)40 359 1000, fax +358 (0)16 318 705, E-post: förnamn.efternamn@lapinliitto.fi
12 Lapin liitto Hallituskatu 20 B, PL 8056 Puhelin 040 359 1000 info@lapinliitto.fi Regional Council Of Lapland 96101 Rovaniemi Faksi 016 318 705 etunimi.sukunimi@lapinliitto.fi