Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

Relevanta dokument
What does the green economy look like?

Who are the users of SEEA in Sweden and how? Nancy Steinbach, Statistics Sweden

Examples of governmental use and of research uses of SEEA in/by Sweden

Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

På väg mot hållbarhet?

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Arbetstillfällen

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Miljöräkenskaper på SCB

The road to Recovery in a difficult Environment

Regional Carbon Budgets

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Ecotaxes in MALTA. 12th of October 2005 BERLIN MALTA

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Sätt pris på miljön och stärk den demokratiska processen. Bengt Steen Miljösystemanalys & CPM, Chalmers

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Vad är ett hållbart jordbruk?

Teknikjusterade koldioxidfotavtryck som klimatpolitiskt verktyg

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

S2001:012. Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999

Forest regeneration in Sweden

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Hållbarhetskriterier för nordisk gruvindustri. Helena Ranängen

Water management in Sweden

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

Konsumtionens klimatpåverkan

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatanpassning bland stora företag

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Hur möter Scania framtidens utmaningar?

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Affärsmodellernas förändring inom handeln

DE TRE UTMANINGARNA..

Biogas som värdeskapare

SIPTex. Svensk innova6onspla8orm för tex6lsortering

Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden

Varför ett nytt energisystem?

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Utmaningar för svenska ytbehandlare och faktorer för anpassning till hållbar produktion. Claudia Alayón Anna Sannö Kristina Säfsten Glenn Johansson

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Country report: Sweden

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

HUR OCH VARFÖR DIGITAL!

Lean & Green Volvo cars. Sofia Boyagi, Operational Development Environment

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Etanol och biogas ur cellulosarika avfall. Utbildning om Resursåtervinning

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

WAVES4POWER Fosnavåg 24 oktober 2016

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN?

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

SYSTEMATISK ARBEID MED VUGGE-TIL-VUGGE OG BÆREKRAFT

Svensk presentation Anita Lennerstad 1

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl.

Miljøbetydningen av emballasje vs. det emballerte produktet? Helén Williams Karlstads universitet

Utmaningar och lösningar inom Water Footprint

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

How will the Nordic industry be affected by early decommissioning of nuclear? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Teknik och Hållbar Utveckling - principer och tillämpning av industriell ekologi

OFTP2: Secure transfer over the Internet

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

CEEQUAL i upphandling och kontrakt: Erfarenheter från OS i London

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

A Novel Approach to Economic Evaluation of Transport Infrastructure? K

Livscykelanalys av textilier. Sandra Roos, Tekn. Dr ,

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

OECD Publications News

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Transkript:

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA) Viveka Palm, Adjunct Professor KTH Deputy Director Regions and Environment Statistics Sweden CREEA Compiling and Refining Environmental and Economic Accounts

System of Environmental and Economic Accounts, SEEA Damage to environment, health, infrastructure etc. Natural resources ECONOMY Production Consumption ENVIRONMENT Emission Deposition Load Rest of the world Export Import

The System of Environmental and Economic Accounts (SEEA) MILJÖSTATISTIK Varor och tjänster Produktionsaktiviteter (branscprivat konanvändning o fördekapitalbildning Utlandet Total NATIONAL- RÄKENSKAPER 1 2 3 4 18 1 2 3 4 5 Ickefinansiella Lager- Investeföränd- Transak- företag Hus-håll ringar ringar tioner Varor och tjänster 1. Jordbruk 2. Skogsbruk 3. Fiske 4. Gruvor, mineralbrott 5. Livsmedel, National 1171 26 731 2 87 203 17 698 m m 5366 234 68 298 #### #### 707 1467 #### 21905 330 699 27 203575 52 395 147 543 510 541 575 328 319 800 1026 3291 871-991 -4-302 -4620 709 374 448 5152 41598 51978 24203 2337 32962 352565 textil 278-289 50162 6. Massa, papper, grafisk 119 92 5 69 3713 Accounts 17. Hushållens idéella org. 18. Offentliga myndigheter 1. Jordbruk #### 2. Skogsbruk #### 3. Fiske 960 17515 20986 258 1260 2521 136599 20986 406071 29204 19178 960 147 Produktions- 271 aktiviteter (branscher) 5 98 41 4. Gruvor, 2645 318 9151 mineralbrott 8663 5. Livsmedel, textil m m 61 554 21 82 1,23 18 417 176779 6. Massa, papper, grafisk 4 3453 2318 546 116047 19. Ofördelade 995 53 251-327 353 5925 5646 Icke varuankn skatter/subv 15 15 15-35255 Produktions- #### 70 2 5 349 faktorer Egentliga löner 523 523 152 3132 2947 89 1748 #### 630158 152 25 Kollektiva avgifter 147 152 147 152 68 1199 1142 34 666 9687 237362 Driftöverskott netto 25 874 25 874 241 3776 9375 300-119 #### 233403 54 40 3 6541 541 796370 Privat kons. 796370 574 delning av 3010 49 127 815 177001 Offentlig sektor inkomster Hushåll Kapitalbildning 6403 1371 163 1167 8742 5884 547 Utlandet 278 6875 Löpande transakt. (import) 8670 1453 395 #### 421494 Kapitaltransaktioner 1536 35 Total #### #### 2337 #### 796370 #### #### #### 960 9151 #### 796370 205715-13742 473292 Luftutsläpp 1. Jordbruk 1171 #### 676 Miljötillstånd 1. Jordbruk 1171 #### 103 676 2. Skogsbruk 26 731 2 #### #### 5 2. Skogsbruk 26 731 #### 49 8 5 3. Fiske 87 707 17 3. Fiske 87 707 17 4. Gruvor, mineralbrott 203 17 698 752 602 4. Gruvorott 203 1467 962 #### 2467 602 5. Livsmedel, textil m m 5366 234 #### 4726 #### 5. Livsmedel, textil m m 5366 234 30 8 #### 6. Massa, papper, grafisk 119 92 6. Massa, p 119 92 9 783 8356 7. Kemisk industri 1877 177 7. Kemisk 1877 231 108 7154 8. Petroleumraffinaderier 456 1085 756 2868 7. Kemisk 1352 456 342 365 2868 9. Järn-, stål- o metallverk 579 9. Järn-, stål- o metallverk 579 170 242 Environm. 10. Verkstadsindustri 1933 6365 10. Verkstads 1933 1182 261 5002 211 #### 11. El-, gas- o värmeverk 1197 120 505 2588 4098 11. El-, gas- o värmeverk 1197 120 142 1627 548 12. Vatten- o avloppsverk 63 590 207 12. Vatten- o a 590 207 170 274 100 96 13. Byggnadsindustri 1664 328 183 936 614 14. Samfärdsel 271 63 10 1115 14. Samfärdsel 271 63 60 15. Handel o övr. tjänster 1933 890 27 950 #### 15. Handel o övr 1933 890 377 16. Bostäder o fastigheter 25 599 222 #### 16. Bostäder o 222 297 27 99 17. Hushållens statistics idéella org. 17. Hushållens 18. Offentliga myndigheter 18. Offentliga Vattenutsläpp 1. Jordbruk 1171 #### 676 Vattenutsläpp 1. Jordbruk 1171 103 676 2. Skogsbruk 26 731 2 #### #### 5 2. Skogsbruk 26 731 49 8 5 3. Fiske 87 707 17 3. Fiske 87 707 17 4. Gruvorott 203 17 698 752 602 4. Gruvor, mineralbrott 203 962 602 5. Livsmedel, textil m m 5366 234 68 298 4726 #### 5. Livsmedel, textil m m 5366 234 1382 30 8 6. Massa, p 119 92 5 69 #### 6. Massa, papper, grafisk 119 92 9 487 783 7. Kemisk 1877 177 10 397 4669 7. Kemisk industri 177 231 1190 108 7. Kemisk 1352 456 180 168 756 8. Petroleumraffinaderier 456 1085 756 342 575 365 9. Järn-, stål- o metallverk 10 579 170 9. Järn-, stål- o metallverk 579 170 314 242 10. Verkstadsindustri 261 5002 211 11. El-, gas- o värmeverk 1197 120 505 11. El-, gas- o värmeverk 120 4098 142 548 6725 12. Vatten- o a 63 12. Vatten- o avloppsverk 590 207 170 274 100 96 13. Byggnadsindustri 1664 614 #### 13. Byggnadsindustri 328 936 614 473 113 441 #### 14. Samfärdsel 271 5250 #### 14. Samfärdsel 271 63 60 1186 657 15. Handel o övr 1933 890 27 950 #### 9756 #### 15. Handel o övr. tjänster 1933 890 #### 377 3415 #### 16. Bostäder o 25 599 222 #### 16. Bostäder o fastigheter 599 222 297 27 99 758 17. Hushållens 17. Hushållens idéella org. 18. Offentliga 18. Offentliga myndigheter 19. Ofördelade 19. Ofördelade Avfall 13. Byggnadsindustri #### 70 2 5 349 Avfall 13. Byggnadsin #### 70 349 379 8 14. Samfärdsel 3132 2947 89 1748 14. Samfärdsel 361 15. Handel o övr. tjänster 1199 15. Handel o övr. tj 4705 126 16. Bostäder o fastigheter 3776 9375 300-119 #### 16. Bost 326 Kemikalier Icke va #### 70 2 5 349-349 2322 370 Kemikalier Icke varuan 70 349 379 8 45 22 370 Egentliga löner #### 6035 Egentliga löner 361 Kolle 666 7857 #### 9882 Kollektiva Driftöverskott netto 3776 9375 300-119 #### 9108 #### Driftöversk 326 Utsläpp CO2 #### 424 157 441 #### #### #### Utsläpp CO2 424 SO2 1 0 18 1 SO2 1 0 12 18 4 6 9 1 NOx 19 14 16 3 NOx 19 14 16 16 4 4 7 3 NMVOC 7 5 30 2 NMVOC 7 5 36 30 12 9 1 2 NH3 55 0 0 1 NH3 55 0 0 0 0 1 Varor och tjänster Produktionsaktiviteter (branscher) ProduktioPrivat konkapitalbildningutlandet Total CO2 SO2 Nox VOC MILJÖ- Icke Lag varuankn Inve er- steförä skatter/ ringa ndrintioner Transak- RÄKENSKAPER 1 2 3 4 5 5.1 18 1 2 3 4 5 5.1 18 subv r Environmental 1171 #### 676 21905 26 731 2 #### 5 330 1026 87 707 17 699 203 17 698 1467 602 27 Varor och 1. Jordbruk 800 871 709 51978 tjänster 2. Skogsbruk ### 374 24203 3. Fiske 255-4 448 2337 4. Gruvor, mineralbrott 205 ### 5152 32962 Accounts 5366 234 68 298 #### 45 51 61 201 41 1352 456 180 168 1085 5. Livsmedel, textil m m #### 203575 3291 ### 41598 352565 5.1 Miljövänlig livsmprod 52 12425 ### 15215 258413 15 255 8. Petroleumraffinaderier 2868 39023 ### 11866 82433 18. Offentliga myndigheter 406071 1. Jordbruk 29204 Produktions- #### aktiviteter 2. Skogsbruk 19178 #### (branscher) 3. Fiske 960 960 4. Gruvor, 9151 mineralbrott 8663 65 5. Livsmedel, textil m m 82 #### 176779 61 554 21 5.1 Miljövänlig livsmprod 105855 257 8. Petroleumraffinaderier 24344 14 19. Ofördelade 995 53 251-327 5752 5925 Icke varuankn skatter/subv -35255 Produktions- #### 70 2 5 349 2322 faktorer Egentliga löner 3132 2947 89 1748 #### #### 630158 Driftöverskott netto 3776 9375 300-119 #### 233403 796370 Privat kons. Kapitalbildning 6403 1371 163 1167 8742 #### 340 342 70 325 Kapitalförslitn miljöv. Löpande transakt. (import) Utlandet 8670 1453 395 #### #### 421494 Kapitaltransaktioner Total #### #### 2337 #### #### #### #### #### 960 9151 #### #### 796370 #### ### 473292 251 CO2 #### 70 2 5 349 2322 14 749 311 1 410 SO2 3132 2947 89 1748 45 9 #### 6 271 667 Nox 1199 15 34 666 42 4 #### 102 502 VOC 3776 9375 300-119 #### 5 308 59 NH3 14 28 27 756 585 2 1 45

UN standard of SEEA contains Flows of materials per industry; energy, material, emissions, waste Creea WP on physical extensions for EU and the world Economic variables; labour, taxes, subsidies, costs, products and services - Creea WP on Climate and on Input-Output analyses Natural resources; stocks, quality, value Creea WP on Water and Forest

Population Energy use Industry Transport Consumption Driving forces DPSIR-model Response Laws Taxes, subsidies New technology Emissions Waste Impact Pressure Bad health Threatened species Econ.losses Physical, chemical and biological state Air-, water- and Land quality State

Regular publishing SEEA Emissions to air per industry Environmental taxes and subsidies Environmental protection expenditure Material flow analysis Energy use per industry Environmental goods and services

Eurostat portal - introducing texts, data, reports and legislation concerning SEEA http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/ environmental_accounts/introduction

National SEEA pilots Water-, Land-, Forest accounts Household accounts, emissions by household category Decomposition analysis of emissions driving forces such as fuel mix, consumption volume, type of products consumed Indicators for sustainable development

And in Creea, developing The environmental pressure from consumption, by input-output and gathering of global environmental data; For different environmental areas such as emissions to air, material flows, energy use, land use and waste management. Climate change: emissions, land use and land use change as input to EXIOBASE and emission rights data inventory. Water: Valuation and new LCA-factors. Forests: case studies for Sweden and Catalonia.

capital work force material energy Industries, government, households goods services waste emissions

Conclusions 1. The experience is that SEEA is multipurpose, can reuse existing data for new analysis for national and international use. 2. Analysing the greening of the economy is well supported by the system. 3. More countries need to join in order to make good global analysis. 4. The indicators beyond GDP will be well served by this system, if it is complemented with social data.