RAPPORT U2009:20. Fastighetsnära insamling av farligt avfall från hushåll ISSN

RAPPORT U2009:20 Fastighetsnära insamling av farligt avfall från hushåll ISSN 1103-4092

Förord Farligt avfall är högt prioriterat i EU:s avfallshierarki, berör flera av de svenska miljökvalitetsmålen och har lyfts fram i den nationella avfallsplanen. Det har även blivit ett krav från Naturvårdsverket att den kommunala avfallsplanen ska innehålla mål för hur avfallets farlighet kan minskas. Samtidigt pågår arbetet med revidering av de nationella miljökvalitetsmålen där bl.a. insamlingssystem för farligt avfall och kundanpassade insamlingssystem lyfts fram. På senare år har de flesta svenska kommuner formulerat mål och åtgärdsprogram som syftar till att förbättra insamlingen av farligt avfall. Allt fler diskuterar idag att komplettera insamlingssystemet för farligt avfall med fastighetsnära insamling. I denna rapport presenteras aktuella erfarenheter av olika system för fastighetsnära insamling av farligt avfall. Rapporten avses underlätta för kommunerna vid planering, utveckling och uppföljning av hanteringen av farligt avfall från hushåll. I december år 2008 fick Miljö- och projekteringsbyrån AB i uppdrag av Avfall Sverige att genomföra en kartläggning av statusen för fastighetsnära insamling av farligt avfall och kommunernas erfarenheter av olika system för detta. Konsultinsatsen i projektet har utförts av Jörgen Leander, Henrik Säfvestad, Malin Sernland och Marie Rytterstedt på Miljö- och projekteringsbyrån AB i samarbete med Vafab Miljö AB. Projektet har finansierats genom Avfall Sverige Utveckling. En viktig del i arbetet har varit att fånga upp erfarenheter från kommuner som samlar in farligt avfall fastighetsnära. Avstämningar har även gjorts med Avfall Sveriges arbetsgrupp för farligt avfall. Avfall Sveriges representant i projektets arbetsgrupp har varit Jessica Christansen. Malmö oktober 2009 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

Sammanfattning I rapporten presenteras erfarenheter av och system för fastighetsnära insamling av farligt avfall. Rapporten baseras i huvudsak på en enkätundersökning till Sveriges samtliga kommuner samt intervjuer med ett urval av 15 stycken kommuner. Rapporten avses främst kunna användas av kommuner vid planering, utveckling och uppföljning av hanteringen av FA från hushåll. Utredningen visar att det genomsnittliga antalet system för insamling av FA i kommunerna har ökat påtagligt sedan början av 2000-talet och samtidigt har den totala mängden FA från hushåll ökat. Fastighetsnära insamling av FA förekommer i en tredjedel av kommunerna. Andelen FA som samlas in fastighetsnära är dock vanligen liten och antalet hämtningar per år ofta begränsat. Många kommuner ser ändå ett behov av fastighetsnära insamling, dels som en service för hushåll som saknar bil eller av andra skäl har svårt att lämna FA till kommunens grundsystem och dels för att plockanalyser visar att det finns FA i hushållsavfallet. De kommuner som tillämpar fastighetsnära insamling har vanligen ett flertal olika system för insamling av FA (i genomsnitt fyra stycken). Den fastighetsnära insamlingen är alltid ett komplement till grundsystemet för insamling av FA, vilken ofta består av insamling via en eller flera återvinningscentraler. Många av kommunerna har planer på att förändra insamlingssystemet, genom att t.ex. komplettera med särskild insamling av smått elavfall, lampor och batterier eller fastighetsnära insamling eller att avveckla obemannade miljöstationer. Röd box är den vanligaste förvaringslösningen vid fastighetsnära insamling. I lägenhetsområden är låsbart utrymme på fastigheten vanligt och i vissa kommuner används särskilda s.k. FA-skåp eller FA-automater. Insamlingen sker oftast med särskilt utrustade fordon som hämtar FA vid schemalagda turer ibland efter budning men insamling med ordinarie hämtningsfordon för hushållsavfall eller grovsopor förekommer också. Kommuner som samordnar insamlingen på detta sätt har dock ofta svårt att uppfylla lagkrav beträffande t.ex. chaufförens utbildning eller fordonets utförande. Andra möjligheter att integrera fastighetsnära insamling av FA med övrig hantering kan vara att använda insamlingsbilen för FA även för andra ändamål eller att samordna information om fastighetsnära insamling med övrig information. En del kommuner upplever att information om annan källsortering kan ge pedagogiska effekter även på insamlingen av FA.

Ca 40% av de kommuner som samlar in FA fastighetsnära har gjort någon form av uppföljning. Uppföljningen handlar i många fall om en översiktlig bedömning och har ofta inte resulterat i någon särskild rapport eller djupare utvärdering. Vanligast är att kommunerna följer upp är insamlade mängder. Mängd FA i hushållsavfallet följs upp genom plockanalyser och kundnöjdhet följs upp med hjälp av kundenkäter. Systemets kostnader kan vara svårt att ta fram uppgifter om, vilket gör att många kommuner inte har följt upp kostnaderna. Tillgängliga kostnadsuppgifter är svårtolkade varför jämförelser mellan kommuner blir mycket osäkra. Den parameter som har följts upp i minst utsträckning är risker och säkerhet. Andra parametrar som ibland följs upp är nyttjandegrad, antal hämtningar eller kundens upplevelse av vissa tekniska lösningar. Någon särskild teknik för eller system för fastighetsnära insamling som kan sägas vara föregångare bland kommunernas system har inte kunnat identifieras. För att nå önskat resultat med fastighetsnära insamling av FA krävs istället enligt kommunernas erfarenheter bl.a. en kundvänlig lösning, engagemang och god kommunikation. Vilket grundsystem som finns för insamling av FA är också av stor betydelse för hur den fastighetsnära insamlingen nyttjas och vilken betydelse den kan få i systemet som helhet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund och syfte 2 1.2 Förutsättningar och avgränsningar 3 1.3 Metod 3 1.4 Kunskapsläget beträffande fastighetsnära insamling av farligt avfall 3 2 Fastighetsnära insamling av farligt avfall i Sverige 4 2.1 Orientering om insamling av farligt avfall från hushåll 4 2.2 System för fastighetsnära insamling av farligt avfall 5 2.2.1 Röd box 5 2.2.2 Hämtning efter budning vid lägenhetsdörr 7 2.2.3 Obemannad lämning i soprum 7 2.2.4 Obemannad lämning i FA-automat el. dyl. 8 2.2.5 Inlämning till fastighetsskötare 8 2.3 Andra komplement till miljöstationer och återvinningscentraler 9 2.3.1 Miljöbil med fasta insamlingsplatser 9 2.3.2 Insamling vid butik 9 2.3.3 Insamlingsholkar 9 2.4 Orientering om lagstiftning 10 3 Erfarenheter från kartläggning av fastighetsnära insamling av farligt avfall 11 3.1 Enkätundersökning om fastighetsnära insamling av farligt avfall 11 3.1.1 Inkomna svar 11 3.1.2 Insamlingssystem för farligt avfall 11 3.1.3 Insamlade mängder farligt avfall 13 3.1.4 Omfattning av fastighetsnära insamling av farligt avfall i kommunerna 15 3.1.5 Logistik 15 3.1.6 Förvaring på fastigheten 16 3.1.7 Personlig överlämning 17 3.1.8 Servicenivå 18 3.1.9 Uppföljning 18 3.1.10 Nyttjandegrad 19 3.1.11 Systemets funktion 19 3.1.12 Planer på åtgärder beträffande insamlingssystemet för farligt avfall 21 3.1.13 Jämförelse med Avfall Sveriges nationella inventering från 2001 22 3.2 Sammanställning av djupintervjuer om fastighetsnära insamling 22 3.2.1 Allmänt 25 3.2.2 Uppföljning 27 3.2.3 Insamlingsresultat 29 3.2.4 Ekonomi 32 3.2.5 Användarperspektiv 33 3.2.6 Miljö-, hälso- och brandrisker vid förvaring på fastigheten 34 3.2.7 Arbetsmiljö vid insamling 35 3.2.8 Transporter och logistik 36 3.2.9 Pedagogik 37 3.2.10 Tillämpning av lagstiftning 38

4 Resultat och diskussion 40 4.1 Nuläge och utveckling 40 4.2 Lösningar för fastighetsnära insamling av FA och som tillämpas idag 41 4.3 Framgångsfaktorer och viktiga lokala förhållanden 42 4.4 Uppföljning och nyckeltal 42 4.5 Fastighetsnära insamling av FA som en del av avfallshanteringssystemet 43 4.6 Rekommendationer vid etablering av fastighetsnära insamling 44 5 Referenser 45 Bilaga 1 Frågeformulär enkät Bilaga 2 Översikt över insamlingssystem för farligt avfall i svenska kommuner enligt inkomna enkätsvar Bilaga 3 Översikt över kommuner som samlar in farligt avfall fastighetsnära enligt inkomna enkätsvar Bilaga 4 Vägledning för uppföljning av insamlingssystem för farligt avfall

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Farligt avfall är högt prioriterat i EU:s avfallshierarki, berör flera av de svenska miljökvalitetsmålen och har lyfts fram i den nationella avfallsplanen. Det har även blivit ett krav från Naturvårdsverket att den kommunala avfallsplanen ska innehålla mål för hur avfallets farlighet kan minskas. Samtidigt pågår arbetet med revidering av de nationella miljökvalitetsmålen där bl.a. insamlingssystem för farligt avfall och kundanpassade insamlingssystem lyfts fram. På senare år har de flesta svenska kommuner formulerat mål och åtgärdsprogram som syftar till att förbättra insamlingen av farligt avfall (FA). Allt fler diskuterar idag att komplettera insamlingssystemet för farligt avfall med fastighetsnära insamling. I takt med att allt fler kommuner planerar för att förbättra insamlingen av farligt avfall ökar kommunernas behov av aktuell kunskap om fastighetsnära insamling av farligt avfall. Syftet med projektet är att göra en uppdaterad nationell kartläggning och sammanställning av aktuella erfarenheter av de system som idag tillämpas för fastighetsnära insamling av farligt avfall i kommunerna. Behovet av att genomföra en nationell kartläggning av erfarenheter av fastighetsnära insamling har tidigare uppmärksammats av Avfall Sveriges arbetsgrupp för farligt avfall. Utredningen avser att belysa följande frågeställningar: 1. Vilken är statusen beträffande fastighetsnära insamling av FA från hushåll i Sverige? 2. Vad har hänt sedan Avfall Sveriges senaste kartläggningar från början av 2000-talet? 3. Vilka lösningar tillämpas idag? 4. Vilka är föregångarna bland kommunernas system beträffande fastighetsnära insamling av FA från hushåll? 5. Vilka framgångsfaktorer och lokala förhållanden är av betydelse för förutsättningarna för att införa och nå resultat med fastighetsnära insamling av FA? 6. På vilket sätt kan uppföljning av systemen för fastighetsnära insamling av FA ske och vilka nyckeltal kan användas? 7. Hur kan fastighetsnära insamling av FA bli en integrerad del i avfallshanteringssystemet i en kommun? Målsättningen med projektet är att förmedla aktuella erfarenheter av fastighetsnära insamling av FA och underlätta för kommunerna vid planering, utveckling och uppföljning av hanteringen av FA från hushåll. 2

1.2 Förutsättningar och avgränsningar Utredningen omfattar en kartläggning av aktuella erfarenheter av de system för fastighetsnära insamling av FA från hushåll och som tillämpas i svenska kommuner. Utredningen omfattar även en övergripande kartläggning av övriga system för insamling av FA från hushåll. Med fastighetsnära insamling avses i denna rapport insamling vid tomtgräns eller inne på fastigheten avsedd för de boende på fastigheten och som inte kräver att hushållet själv transporterar avfallet till en gemensam uppsamlingsplats för flera fastigheter. Benämningen av olika insamlingstekniker följer Avfall Sveriges nomenklatur med följande kompletteringar: I rapporten görs åtskillnad mellan miljöbil med fastighetsnära insamling och miljöbil med fasta insamlingsplatser. Med miljöstationer avses om ej annat anges obemannade miljöstationer. Utredningen omfattar allt FA som uppstår i ett hushåll med undantag för impregnerat trä och asbest men fokuserar på insamling av sådant FA som traditionellt FA, smått elavfall, ljuskällor och batterier. Systemen för fastighetsnära insamling innefattar såväl lösningen för förvaring på fastigheten som fordonet för insamling och transport. 1.3 Metod Projektet har genomförts i form av en erfarenhetskartläggning genom en kombination av e-postutskick, intervjuer och genomgång av befintliga underlag. Erfarenhetskartläggningen har genomförts i samarbete med representanter från Avfall Sveriges arbetsgrupp för farligt avfall. Ett första e-postutskick med grundläggande frågor till samtliga kommunala insamlingsorganisationer för hushållsavfall, enligt ett särskilt frågeformulär (se Bilaga 1), ger en översiktlig bild av insamlingssystemen för FA i Sverige med tonvikt på fastighetsnära insamling samt ett underlag för djupintervjuer med ett urval av kommuner. De centrala frågeställningarna i projektet besvaras utifrån lämnade svar på frågor i e-postenkät och djupintervjuer samt komplettering med uppgifter från befintliga rapporter från kommunerna. 1.4 Kunskapsläget beträffande fastighetsnära insamling av farligt avfall Avfall Sverige har genomfört två utredningar om insamlingssystem för FA. Den första genomfördes 2001 och var en översiktlig nationell inventering av insamlingssystem för hushållens farliga avfall, där fastighetsnära insamling var en av flera principlösningar. 2003 gjordes sedan en utredning om fastighetsnära insamling av FA, syftande till att belysa regelverket kring fastighetsnära insamling av FA samt att utvärdera de system som då tillämpades. Avfall Sverige har därefter även genomfört översiktliga sammanställningar av förekomsten av system för insamling av hushållens farliga avfall i svenska kommuner, utifrån bl.a. kommunernas hemsidor. Härutöver har utredningar och uppföljning av försök avseende insamling av FA i specifika kommuner genomförts, t.ex. Malmö och Lund, Västerås, Göteborg, Helsingborg, Dala Avfall och Östersund. En översiktlig litteratursökning som genomförts i samråd med Avfall Sverige i samband med en utredning om fastighetsnära insamling i Västerås visar att det inte har gjorts några mer omfattande utredningar eller sammanställningar avseende fastighetsnära insamling av FA på senare år. 3

2 Fastighetsnära insamling av farligt avfall i Sverige I föreliggande kapitel presenteras en allmän orientering om insamling av FA från hushåll med fokus på fastighetsnära insamling. En mer detaljerad redogörelse återfinns i kapitel 3 där aktuella erfarenheter av olika system för fastighetsnära insamling av FA redovisas utifrån genomförd enkätundersökning och djupintervjuer. 2.1 Orientering om insamling av farligt avfall från hushåll Förutsättningarna för insamling av FA från hushåll påverkas av ett antal olika faktorer i kommunerna. Erfarenheter från olika kommuner visar att flera faktorer är sådana som följer av kommunens karaktär som storstad/tätort eller småstad/glesbygd. Exempel på faktorer som bedöms inverka på förutsättningarna för insamling av FA och i vissa fall även förutsättningarna för och behovet av system för fastighetsnära insamling kan vara: Fördelningen mellan en- och flerbostadshusbebyggelse Befolkningstäthet Sociala faktorer, såsom andel utlandsfödda, nyinflyttade och inpendlare Sorteringsresultat och servicenivå vid insamling av andra fraktioner, t.ex. förpackningar Befolkningens miljömedvetenhet Servicenivå i insamlingssystemet för FA Kommunens informationsarbete om avfall och miljö Utrymmen och ytor i fastigheterna De principlösningar för insamling av FA som är vanligast förekommande i svenska kommuner är: Fastighetsnära insamling (FNI). Insamling av farligt avfall vid tomtgräns eller inne på fastigheten avsedd för de boende på fastigheten och som inte kräver att hushållet själv transporterar avfallet till en gemensam uppsamlingsplats för flera fastigheter. Miljöstation, obemannad. Avlämningsplats för FA placerad vid t.ex. en bensinstation. I denna utredning avses ej avlämningsplatser för FA på återvinningscentraler. Stationär återvinningscentral, bemannad. Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, FA etc. Ambulerande återvinningscentral, bemannad. Mobil anläggning för mottagning av grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, FA etc som besöker ett antal fasta insamlingsplatser enligt särskild turlista. Miljöbil med fasta insamlingsplatser. Insamlingsbil som besöker ett antal fasta insamlingsplatser enligt särskild turlista. Insamling av smått elavfall, lampor och batterier etc vid butiker eller andra offentliga platser. Särskild lösning för mottagning av smått elavfall, lampor och batterier etc. Batteriholkar. Behållare för mottagning av småbatterier vid t.ex. avlämningsplatser för annat avfall eller vid butiker. 4

2.2 System för fastighetsnära insamling av farligt avfall Fastighetsnära insamling av FA ses av många kommuner som ett möjligt medel för att öka servicegraden och mängden insamlat FA från hushållen, vilket framgår av många kommunala avfallsplaner som innefattar åtgärder inom området insamling av farligt avfall. Omfattningen av den fastighetsnära insamlingen varierar från försök i avgränsade områden, till vissa bebyggelsekategorier eller till hela kommunen. Vilken typ av farligt avfall som samlas in varierar också mellan kommunerna. Den fastighetsnära insamlingen av farligt avfall sker alltid i kombination med avlämning vid t.ex. återvinningscentraler eller obemannade miljöstationer. Fastighetsnära insamling av FA förekommer i ett stort antal kommuner och med olika typer av lösningar för förvaring på fastigheten, logistik vid insamling och servicenivå. Exempel på särskilda lösningar för förvaring av det farliga avfallet på fastigheten i väntan på insamling är: Röd box (låsbar) Röd box (ej låsbar) Låsbart utrymme i fastigheten i lägenhetsområden Särskilt skåp eller dylikt, exempelvis s.k. FA-automat eller FA-skåp Logistiken är ofta ordnad enligt någon av följande principer: Särskild tur, t.ex. miljöbil Samordnat med ordinarie sophämtning Samordnat med grovsopshämtning Exempel på servicenivåer i systemet, eller hur ofta det farliga avfallet kan hämtas, är: Budning året runt Budning särskilda veckor Schemalagd hämtning Det förekommer såväl att det farliga avfallet hämtas från en anvisad plats som att avfallslämnaren hushållet lämnar det farliga avfallet direkt till fastighetsskötare, insamlingspersonal eller motsvarande. Det senare förfarandet benämns personlig överlämning. I det följande presenteras några lösningar som förekommer för fastighetsnära insamling av FA. 2.2.1 Röd box I detta kapitel beskrivs fastighetsnära insamling av FA i system med röda boxar men boxarna kan användas även för förvaring och egen transport till avlämningsplats. Insamling i system med röda boxar fungerar både för villa- och lägenhetshushåll. I det följande beskrivs insamling i villa. En röd plastbox med lock delas ut till hushållen, antingen till samtliga eller till de som gör en aktiv beställning. Boxen kan vara försedd med en dekal med hanteringsanvisning. I boxen ställer hushållen FA, väl uppmärkt och helst i originalförpackning. När boxen börjar bli full ringer hushållen till kommunen och beställer hämtning. Hämtningen sker sedan antingen vid nästa planerade insamlingstur eller också enligt överenskommelse med kunden. 5

Figur 1 Exempel på miljöbox. Foto: Örebro kommun För att minska risken för att olika slag av FA kommer i kontakt med varandra i boxen i väntan på borttransport förekommer det att en del kommuner anvisar hushållen att lägga in en del FA i särskilt emballage innan det läggs i boxen eller att hantera t.ex. mindre elavfall eller batterier vid sidan av boxen. Det finns även boxar som är indelade i flera fack. Figur 2 Exempel på miljöbox med flera fack. Foto: PWS Hämtningen av den röda boxen kan ske enligt två principiellt olika modeller. Den ena modellen bygger på personlig överlämning där hushållet avtalar en bestämd tid på vilken kommunen kommer till fastigheten där hushållet överräcker boxen till chauffören. Den andra modellen innebär att hushållet placerar boxen på fastigheten på en plats som överenskommits med kommunen där chauffören sedan hämtar boxen. När boxen har hämtats ska chauffören sortera det farliga avfallet i fraktioner i insamlingsfordonet, som ofta är en lastbil med bakgavellyft och som är utrustad med olika fack för sortering. Figur 3 Fastighetsnära insamling av farligt avfall med personlig överlämning. Exempel från Ludvika. Foto: Ola Nyström, Ludvika kommun 6

2.2.2 Hämtning efter budning vid lägenhetsdörr Hämtning med personlig överlämning vid lägenhetsdörr är en av flera lösningar för fastighetsnära insamling av FA i lägenhetsområden. Hushållet kontaktar kommunen och beställer hämtning. Hämtningen sker sedan antingen vid nästa planerade insamlingstur eller också enligt överenskommelse med kunden. För att hämtningen ska kunna genomföras på ett någorlunda rationellt sätt kan begränsningar göras avseende exempelvis minsta antalet artiklar eller minsta mängd som hämtas per tillfälle. 2.2.3 Obemannad lämning i soprum En modell för fastighetsnära insamling av FA i lägenhetsområden är lämning i ett obemannat utrymme som iordningställts av fastighetsägaren. Utrymmet är försett med lås så att endast boende i området får tillträde. Obemannad lämning av FA innebär risk för exempelvis sammanblandning av olika slag av FA samt att människor kommer i kontakt med avfallet. Detta medför miljö-, hälso- och brandrisk. För att minska dessa risker bör utrymmet vara utrustat i samråd med kommunen. Avfallet kan hanteras löst eller i röda boxar. Det förekommer att insamlingen är begränsad till enbart lågenergilampor, småelektronik och lysrör som är avfallslag som är förknippade med mindre risker. För hanteringen kan då exempelvis användas ett särskilt väggställ eller vagn med tillhörande boxar, ett 190 l kärl för lysrör samt en batteribox. Figur 4 Vagn för sortering av elavfall i olika fraktioner. Exempel från Örebro. Foto: Örebro kommun 7

2.2.4 Obemannad lämning i FA-automat el. dyl. Obemannad lämning i farligt-avfall-automat eller dylikt innebär att avfallet, ofta inlagt i en röd box, placeras i automaten istället för direkt på en hylla i ett traditionellt avfallsutrymme. Avfallet som lämnats i FA-automaten kan, enligt leverantörerna av utrustningen, inte hämtas ut av avfallslämnaren. Denna lösning är i vissa avseenden en säkrare lösning än lämning i soprum. På marknaden finns idag olika typer av automater eller skåp som är mer eller mindre lämpade för hantering av FA i lägenhetsområden. En leverantör erbjuder ett plåtskåp där FA i box lämnas och en tom box erhålls i retur. Andra leverantör erbjuder ett låsbart plåtskåp. Figur 5 Exempel på skåp för förvaring av farligt avfall. Foto: SanSac (t.v.), Gnesta kommun (t.h.) Figur 6 Exempel på FA-automat. Foto: PWS 2.2.5 Inlämning till fastighetsskötare Inlämning av FA till en fastighetsskötare eller motsvarande som sedan klassificerar och sorterar avfallet och ser till att obehöriga inte får tillträde till utrymmet kan vara en från säkerhetssynpunkt godtagbar lösning. Denna kräver dock ett merarbete från fastighetsskötaren och att denne har relevant utbildning. Avfallet sorteras och förvaras i ett särskilt utrustat utrymme på liknande sätt som ovan. Ett exempel på ett väl utbyggt system med hantering med inlämning till fastighetsskötare finns i Köpenhamns kommun, s.k. vicevärdsordning. I denna utredning har inget motsvarande exempel från Sverige hittats. Exempel finns där en bemannad mobil återvinningscentral för bl.a. FA besöker ett antal lägenhetsområden några gånger per år. 8

2.3 Andra komplement till miljöstationer och återvinningscentraler 2.3.1 Miljöbil med fasta insamlingsplatser Fastighetsnära insamling med en särskild insamlingsbil, ofta kallad miljöbil, som enligt ett förutbestämt schema besöker ett antal fasta insamlingsplatser förekommer i flera kommuner. Insamling med miljöbil kan komma mest till sin rätt i exempelvis i glesbygd där avståndet till närmaste återvinningscentral eller miljöstation är långt eller i tätortsområden där det finns behov av komplement till återvinningscentraler eller miljöstationer p.g.a. trafiksituation och begränsat bilinnehav. Denna lösning kräver att fordonets relativt begränsade uppställningstid på en viss plats passar hushållen, vilket kan vara en bidragande orsak till att de insamlade mängderna i många fall inte nått upp till förväntade nivåer. Flera kommuner har frångått insamling med miljöbil med fasta uppställningsplatser. 2.3.2 Insamling vid butik Samlaren är ett exempel på en modell för insamling av vissa typer av FA vid butiker. De avfallstyper som samlas in är batterier, lågenergilampor och vanliga glödlampor men även smått elavfall. Konceptet bygger på ett skåp som utvecklats i samarbete med designstudenter. Skåpet är brandklassat och utrustat med särskilda inkasthål som märkts upp för respektive fraktion. Insamlingen sker genom samverkan mellan kommun, entreprenör och handel. Erfarenheterna är positiva. Figur 5 Insamling i butik med Samlaren. Foto: Göteborgs stad 2.3.3 Insamlingsholkar I några kommuner används särskilt framtagna insamlingsholkar för insamling av batterier, lågenergilampor och vanliga glödlampor. Insamlingsholkarna är monterade i en särskild ställning som placeras vid livsmedelsbutiker. Erfarenheterna av denna lösning är positiva och lösningen som från början infördes på försök har permanentats i flera kommuner. Exempel på resultat som har uppmärksammats är ökad mängd insamlat FA, minskad mängd FA i hushållsavfallet (enligt resultat från uppföljande plockanalyser) och minskad mängd bly i resterna från förbränning av hushållsavfallet 1. 1 Kiruna kommun 2008. 9

2.4 Orientering om lagstiftning Insamling av farligt avfall från hushåll berörs av flera olika lagstiftningar. De viktigaste är: Miljöbalken (SFS 1998:808) och avfallsförordningen (SFS 2001:1063). Lag (SFS 1982:821) om transport av farligt gods med tillhörande förordning (SFS 1982:923) samt föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng samt föreskrifter om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods. Lag (SFS 1988:868) om brandfarlig och explosiv vara med tillhörande förordning (SFS 1988:1145) samt föreskrifter om brandfarlig gas i lös behållare, föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor samt föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Arbetsmiljölagen (SFS 1997:1160) med tillhörande föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker och manuell hantering. Grundläggande för kommunernas ansvar för hanteringen av farligt avfall från hushåll är Avfallsförordningen 21 a som säger att varje kommun skall svara för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. Kommunerna väljer sedan insamlingslösning för att tillgodose detta. Lagstiftningen reglerar hur insamlingen sker genom regler för bl.a. utformning av utrymmen, emballering och förvaring av farligt gods vid transport, utbildning av chaufförer och krav på ifyllnad av godsdeklaration. Lagstiftningen på området farligt avfall samt farligt gods inklusive fastighetsnära insamling beskrivs i RVF Utveckling 2003:07 Fastighetsnära insamling av farligt avfall. Sedan Avfall Sveriges tidigare undersökning om fastighetsnära insamling har definitionen av farligt avfall ändrats. 2002 inkluderades bl.a. elavfall och impregnerat trä i begreppet farligt avfall. För transport av farligt gods finns nya europeiska regler som även har införts i den svenska lagstiftningen. Fram till och med 31 december 2014 får nuvarande svenska särbestämmelser i bilaga S till ADRreglerna tillämpas i Sverige, beträffande emballering, märkning och godsdeklaration av små mängder. Med anledning av det nya europeiska ramdirektivet om avfall pågår en översyn av den svenska avfallslagstiftningen, vilket kan komma att påverka även insamling av farligt avfall från hushåll. 10

3 Erfarenheter från kartläggning av fastighetsnära insamling av farligt avfall 3.1 Enkätundersökning om fastighetsnära insamling av farligt avfall I det följande redovisas de viktigaste resultaten från genomförd enkätundersökning. 3.1.1 Inkomna svar 153 svar har inkommit, från kommuner och olika samverkansorganisationer. Inkomna svar representerar 204 av landets 290 kommuner, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 70,3%. De organisationer som har svarat täcker sammanlagt ca 80% av hushållen i Sverige. De organisationer som har svarat på enkäten har i de flesta fall besvarat samtliga frågor. I en del fall har inte kommunerna angett att fastighetsnära insamling tillämpas men ändå svarat på följdfrågor om systemet för fastighetsnära insamling. I dessa fall har korrigeringar gjorts. I några fall har kommunen missförstått något begrepp som används i enkäten. I dessa fall har i möjligaste mån förklaring lämnats vid kontakt med kommunen. De fördefinierade svarsalternativ som har funnits i enkätformuläret har inte varit tillräckliga till för att alla kommuner skulle kunna beskriva sitt system. I dessa fall har fritextkommentarer lämnats. För de organisationer som inte har uppgett antal hushåll i kommunen har denna uppgift hämtats från SCB:s hemsida. Många kommuner har inte kunnat svara på frågan om hur stor del av den totalt insamlade mängder FA som samlats in fastighetsnära. 3.1.2 Insamlingssystem för farligt avfall I de flesta, 96%, av kommunerna finns flera olika sätt för hushållen att lämna FA. I genomsnitt finns lite drygt tre olika typer av system i kommunerna. I större kommuner finns i genomsnitt fler system än i mindre kommuner. Av de kommuner som endast har uppgett en typ av system har flertalet svarat återvinningscentraler. Antalet insamlingssystem för FA per kommun i genomsnitt är större 2009 än 2001, se även kommentar i kapitel 3.1.13. 11

% av samtliga kommuner 60 50 40 30 2009 2001 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 Antal system Figur 7 Antal olika typer av insamlingssystem för farligt avfall från hushåll i kommunerna. De kommuner som tillämpar fastighetsnära insamling har i genomsnitt något mer än fyra olika system, där de flesta har återvinningscentraler och batteriholkar och några har miljöstationer och insamling av smått elavfall, lampor och batterier etc vid butiker eller andra offentliga platser. Fastighetsnära insamling förekommer framförallt i södra och mellersta Sverige. Bland de kommuner som samlar in FA fastighetsnära finns både små och stora kommuner och såväl enskilda kommuner som kommuner i regional samverkan. Kommuner i regional samverkan är dock vanligare bland kommunerna som samlar in FA fastighetsnära än bland kommunerna i allmänhet. Mer än hälften av de kommuner som samlar in FA fastighetsnära har organiserat avfallshanteringen i samverkan med andra kommuner. Insamling av FA vid återvinningscentraler sker i 97% av kommunerna och är därmed den vanligaste lösningen. En nästan lika stor andel av kommunerna, 90%, har batteriholkar. Miljöstationer finns i 45% av kommunerna. Ungefär en tredjedel av kommunerna tillämpar fastighetsnära insamling av FA i någon form. I dessa kommuner bor ca 40% av Sveriges befolkning. I Figur 8 presenteras förekomsten av vanligaste insamlingssystemen i kommunerna (observera att summan överstiger 100% eftersom de flesta kommuner tillämpar flera olika insamlingssystem). 12

Figur 8 Insamlingssystem för farligt avfall i kommunerna. 3.1.3 Insamlade mängder farligt avfall Den totala mängden FA, inkl. alla typer av batterier och ljuskällor men exkl. övrigt elavfall, som samlas in per hushåll bland de kommuner som har besvarat enkäten uppgår till ca 3,8 kg/invånare (eller ca 8 kg/hushåll). Denna mängd kan eventuellt vara något överskattad då vissa kommuner har inkluderat impregnerat trä och asbest. I vissa kommuners statistik kan även FA från företag ingå i någon utsträckning. I Tabell 1 redovisas den totala mängden FA, inkl. alla typer av batterier och ljuskällor men exkl. övrigt elavfall, i kommuner i olika storleksklasser. I de fall exempelvis regionala bolag eller kommunalförbund har svarat för en grupp av kommuner eller där mängdstatistik per kommun av andra skäl saknas, har enskilda kommuner uteslutits ur beräkningen. Den insamlade mängden per invånare eller hushåll tycks vara något mindre i de största kommunerna (>100 000 invånare) än i de medelstora och mindre kommunerna. Tabell 1 Mängd insamlat farligt avfall från hushåll i kommuner i olika storleksklasser. Antal kommuner, st Mängd, kg/invånare Mängd, kg/hushåll >100 000 invånare 10 3,4 6,9 50 000-100 000 invånare 18 4,3 9,1 30 000-50 000 invånare 17 4,2 9,1 <30 000 invånare 96 4,3 8,8 Alla storleksklasser 1 134 3,9 8,0 Alla, inkl regionala org. 204 3,8 7,9 1) Exkl. regionala bolag eller kommunalförbund som har svarat för en grupp av kommuner. 13

Mängden FA som samlas in fastighetsnära uppgår utslaget på samtliga hushåll i respektive kommun till i genomsnitt 0,050 kg/invånare eller ca 2% av den totala mängden insamlat FA, bland de kommuner som har kunnat redovisa hur stor mängd som samlas in fastighetsnära (ca 20 st). Mängden avfall kan tyckas liten men med hänsyn till avfallets farlighet ändå inte obetydlig. Av den mängd FA som samlas in fastighetsnära utgörs ca 70% av s.k. traditionellt FA (småkemikalier, spillolja, färg, lim och lösningsmedel). Ca 30% utgörs av småbatterier, bilbatterier och ljuskällor. Vilka slag av FA som samlas in fastighetsnära beror på vilken typ av system som tillämpas samt i vilka bebyggelsekategorier som insamlingen sker. Kommuner som tillämpar insamling av FA med röd box erbjuder vanligen inte fastighetsnära insamling av skrymmande elavfall och bilbatterier. Kommuner som erbjuder insamling av FA från låsbart utrymme i lägenhetsfastigheter hämtar vanligen de flesta slag av FA utom bilbatterier. Bland de kommuner som har redovisat statistik för både mängd FA som samlas in totalt och fastighetsnära finns ett antal kommuner som samlar in mer FA fastighetsnära än genomsnittet. Även den totala mängden insamlat FA i dessa kommuner är i många fall större än i övriga kommuner. De kommuner som samlar in mer FA fastighetsnära än genomsnittet är framförallt mindre kommuner. Utifrån inkomna enkätsvar går det inte att utläsa något entydigt samband mellan typ av system för fastighetsnära insamling av FA och mängden FA som samlas in fastighetsnära. Ljuskällor; 7% Bilbatterier; 12% Småbatterier; 10% Traditionellt FA; 71% Figur 9 Mängd farligt avfall (inkl batterier och ljuskällor men exkl övrigt elavfall) som samlas in fastighetsnära. 14

3.1.4 Omfattning av fastighetsnära insamling av farligt avfall i kommunerna Av inkomna svar framgår att fastighetsnära insamling förekommer i både villa- och lägenhetsområden och i såväl tätort som landsbygd. Vanligast är fastighetsnära insamling i villaområden och de flesta av den tredjedel av kommunerna som hämtar FA fastighetsnära från villor inkluderar både tätorter och landsbygd i hämtningen. Mer än hälften (ca 55%) av de kommuner som samlar in FA fastighetsnära erbjuder/tillämpar systemet i både villafastigheter och lägenhetsfastigheter och både i tätorter och på landsbygd. Knappt hälften (ca 45%) av de kommuner som samlar in FA fastighetsnära undantar delar av kommunen eller vissa typer av bebyggelse från fastighetsnära insamling av FA. Villa tätort 2% Villa landsbygd 9% Lägenhet 11% Alla kategorier 55% Villa tätort + Villa landsbygd 12% Villa tätort + Lägenhet 8% Villa landsbygd + Lägenhet 3% Figur 10 Omfattning av fastighetsnära insamling i de kommuner som tillämpar fastighetsnära insamling av FA. De kommuner som tillämpar fastighetsnära insamling av FA har i genomsnitt erbjudit servicen till hushållen sedan 2003. Ungefär 20% av kommunerna har samlat in FA från hushållen fastighetsnära sedan tiden före 2000. Den kommun av de kommuner som besvarat denna enkät och som först började med fastighetsnära insamling av FA har hållit på med detta sedan 1986. Ca 30% av kommunerna har börjat med fastighetsnära insamling av FA under de senaste två åren (d.v.s. under 2007 eller 2008). 3.1.5 Logistik Den vanligaste insamlingslösningen är insamling vid särskild tur med ett särskilt anpassat insamlingsfordon, t.ex. miljöbil. Drygt 40% av kommunerna som har fastighetsnära insamling av FA tillämpar denna lösning. Ca 7% av kommunerna med fastighetsnära insamling av FA samlar i villaområden in det farliga avfallet samordnat med ordinarie sophämtning. Denna lösning är något mindre vanlig i lägenhetsområden. I drygt 20% av kommunerna med fastighetsnära insamling av FA sker insamlingen av det farliga avfallet från villor, särskilt på landsbygden, samordnat med hämtning av grovavfall. Från lägenheter tillämpas denna lösning i ca 13% av kommunerna. 15

Ca 20% av kommunerna har svarat Annat. Av lämnade fritextkommentarer framgår att flera av dessa kommuner i praktiken har en logistik för fastighetsnära insamling av FA som baseras på olika former av insamling vid särskild tur med ett särskilt anpassat insamlingsfordon antingen med budning året runt, budning särskilda veckor eller schemalagt. Se avsnitt Servicenivå nedan. Ett exempel på en annan lösning än de fördefinierade alternativen i enkäten och som minst en av de kommuner tillämpar som lämnat fritextkommentar på denna fråga är ambulerande återvinningscentral med miljöstation för lägenhetsområden. % av kommuner med FNI 50 45 40 35 30 25 20 Villa tätort Villa landsbygd Lägenhet 15 10 5 0 Särskild tur (t.ex. miljöbil) Samordnat med ordinarie sophämtning Samordnat med grovsopshämtning Annat Figur 11 Logistik för fastighetsnära insamling av FA i olika bebyggelsekategorier. 3.1.6 Förvaring på fastigheten De flesta typer av FA samlas in fastighetsnära. Vid användning av system med röd box erbjuds i de flesta kommuner inte hämtning av skrymmande elavfall. Vid förvaring i låsbart utrymme på fastigheten i lägenhetsområden kan vanligen de allra flesta typer av FA lämnas. Bilbatterier är den fraktion FA som är minst vanlig att kommunerna hämtar fastighetsnära. Ca 40% av de kommuner som tillämpar fastighetsnära insamling av FA i någon utsträckning har system med ej låsbar (men är barnsäker och kräver tvåhandsfattning för att kunna öppnas) röd box i villaområden. Låsbar röd box förekommer i 4% av kommunerna med fastighetsnära insamling av FA. System med röd box är särskilt vanligt i mindre kommuner. Ca 19% av kommunerna erbjuder lägenheter fastighetsnära insamling av FA med röd box och ca 28% av kommunerna hämtar FA från lägenheter i låsbart utrymme på fastigheten. Av lämnade kommentarer framgår att det även förekommer att den fastighetsnära insamlingen från lägenheter sker på fastighetsägarens initiativ, vilket kan antas innebära att hanteringen bekostas av fastighetsägaren och inte täcks av renhållningsavgiften. 16

% av kommuner med FNI 70 60 50 40 30 20 10 0 I röd box (låsbar), villa I röd box (ej låsbar), villa I röd box, lägenhet I låsbart utrymme i fastigheten, lgh Figur 12 Förvaringslösningar för farligt avfall vid fastighetsnära insamling. Annat Mer än hälften av de kommuner som tillämpar fastighetsnära insamling har svarat att man har andra lösningar ( Annat ). Lösningar som förekommer enligt lämnade fritextsvar är t.ex. FA-skåp (låst skåp som det går att sätta in avfallet i men inte ta ut det utan nyckel), andra typer av insamlingsboxar än röda boxar, hämtning utan särskild förvaringslösning, placering oemballerat vid tomtgräns (elavfall) och placering på det ordinarie sopkärlet (småbatterier) i t.ex. en påse eller burk. Det förekommer också att småbatterier samlas in i en särskild påse, som delas ut till hushållen. 3.1.7 Personlig överlämning I ungefär 25% av de kommuner som tillämpar fastighetsnära insamling av FA sker insamlingen med personlig överlämning. Detta är ungefär lika vanligt i villa- som i lägenhetsområden. Av lämnade fritextkommentarer framgår att personlig överlämning kan inverka negativt på systemets användarvänlighet, då det kräver att hushållen avtalar en särskild tid för hämtning. Detta skulle kunna vara en bidragande orsak till att de flesta kommuner inte tillämpar personlig överlämning. 17

3.1.8 Servicenivå Den vanligaste servicenivån är budning året runt, vilket erbjuds i ca 40% av de kommuner som tillämpar fastighetsnära insamling av FA. Näst vanligast är schemalagd hämtning, vilket tillämpas i ca 25% av de kommuner som tillämpar fastighetsnära insamling av FA. Kampanjvis budningsmöjlighet under särskilda veckor tillämpas i ca 20% av kommunerna. % av kommuner med FNI 50 45 40 35 30 25 20 15 10 Villa tätort Villa landsbygd Lägenhet 5 0 Budning året runt Budning särskilda Schemalagd Särskilt utformad Särskilt utformad veckor hämtning tjänst för hushåll tjänst för hushåll i med särskilda områden med behov speciella förhållanden Figur 13 Servicenivå för fastighetsnära insamling av FA i olika bebyggelsekategorier. I ca 3% av de kommuner som tillämpar fastighetsnära insamling av FA finns en särskilt utformad tjänst för hushåll med särskilda behov, t.ex. funktionshindrade. I ca 1% av de kommuner som tillämpar fastighetsnära insamling av FA finns en särskilt utformad tjänst för hushåll i områden med speciella hämtningsförhållanden. Att inte fler har angivit dessa tjänster skulle kunna förklaras av att kommunen anser att systemet som helhet bör kunna användas av alla typer av hushåll och i alla områden. 3.1.9 Uppföljning Ca 40% av kommunerna har genomfört någon form av uppföljning av systemet för fastighetsnära insamling. Av de kommuner som har genomfört uppföljning har de flesta, 85%, följt upp insamlade mängder; 42% följt upp mängden FA i det brännbara hushållsavfallet; 42% följt upp kundnöjdhet och 35% följt upp systemets kostnader. Endast 19% av de kommuner som har genomfört uppföljning har följt upp risker och säkerhet i hanteringen. Bland de kommuner som har följt upp risker och säkerhet finns flera som har system med insamling av FA från låsbart utrymme i lägenhetsområden. Andra exempel på parametrar som har följts upp är nyttjandegrad, kundens upplevelse av vissa tekniska lösningar och antal hämtningar per månad. I Bilaga 4 lämnas rekommendationer beträffande kommunernas uppföljning av insamlingssystem för farligt avfall från hushåll. 18

% av kommuner som har följt upp FNI 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Insamlade mängder Mängd farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ( kärl- /säcksoporna ) Risker och säkerhet Kundnöjdhet Systemets kostnader Annat Figur 14 Uppföljning av fastighetsnära insamling av FA ur olika aspekter. 3.1.10 Nyttjandegrad Nyttjandegraden i ett system för fastighetsnära insamling kan uttryckas på olika sätt. Inkomna svar är delvis svårtolkade, främst beroende på att en del kommuner tycks ha angivit antal hämtningstillfällen som antal kampanjer medan andra har angivit hur många hämtningar som utförts. Ett mått på nyttjandegraden kan vara antal hämtningar som utförts per år. Bland de kommuner som har uppgifter om detta ligger nyttjandegraden i genomsnitt på något eller några hundratal hämtningar per år. Ett annat sätt att uttrycka nyttjandegraden kan vara antal hushåll som nyttjar eller har tillgång till systemet. Bland de kommuner som har uppgifter om detta ligger nyttjandegraden i genomsnitt på något eller några hundratal hushåll per år i villa och något tusental i lägenhet. 3.1.11 Systemets funktion I enkäten ställdes en särskild fråga om hur kommunerna tycker att systemet med fastighetsnära insamling av FA fungerar med avseende på några olika aspekter. Svaren visar att kommunerna generellt är ganska nöjda med den fastighetsnära insamlingen av FA. Det är dock viktigt att vara medveten om att svaren i hög grad baseras på kommunerna upplevelse av hur systemet fungerar, eftersom de flesta kommuner inte har genomfört någon uppföljning av systemet och därmed inte har möjlighet att grunda sin bedömning på faktaunderlag. En översiktlig granskning av svaren från de kommuner som har gjort uppföljning visar att även dessa är ganska nöjda med hanteringen. 82% av kommunerna tycker som allmänt omdöme att systemet för fastighetsnära insamling av FA fungerar mycket bra eller ganska bra. De kommuner som tycker att systemet fungerar mindre bra har i hög utsträckning en insamling av FA som är samordnad med grovsopshämtning och de flesta av dessa kommuner har planer på åtgärder beträffande systemet för fastighetsnära insamling av FA. 19

Kommunerna är mest nöjda med systemets betydelse för andelen FA i det brännbara hushållsavfallet (baserat på resultat från genomförda plockanalyser). 27% tycker att systemet fungerar mycket bra och 63% tycker att det fungerar ganska bra ur denna synvinkel. 88% av kommunerna tycker att systemet för fastighetsnära insamling av FA fungerar mycket bra eller ganska bra med avseende på risker och säkerhet. Flertalet av de kommuner som tycker att systemet fungerar mindre bra ur denna synvinkel har system med ej låsbar röd box och utan personlig överlämning, med undantag för några av dessa kommuner som tillämpar personlig överlämning i lägenhetsområden. 84% av kommunerna tycker att systemet för fastighetsnära insamling av FA fungerar mycket bra eller ganska bra med avseende på kundnöjdhet och 86% tycker att systemet fungerar mycket bra eller ganska bra med avseende på kostnader. Mindre nöjda är kommunerna med hur fastighetsnära insamling av FA fungerar med avseende på insamlade mängder. 73% tycker att systemet fungerar mycket bra eller ganska bra ur denna synvinkel. Insamlade mängder Mängd FA i hushållsavfallet Risker och säkerhet Kundnöjdhet Systemets kostnader Mycket bra Ganska bra Mindre bra Dåligt Allmänt omdöme Annan del av hanteringen Andel av kommuner med FNI 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 15 Kommunernas upplevelse av funktionen hos systemet för fastighetsnära insamling av FA ur olika synvinklar. Exempel på annat i den fastighetsnära insamlingen som några kommuner har svarat att man är missnöjd med är: Tillämpning av personlig överlämning Platsbrist vid förvaring av FA i flerbostadshus FA-skåp som enbart tar emot småkemikalier ADR-regler som gör att avfallsdeklaration måste ske innan hämtning Otillräcklig uppföljning av systemet 20

3.1.12 Planer på åtgärder beträffande insamlingssystemet för farligt avfall 37% av kommunerna har konkreta planer på åtgärder beträffande systemet för insamling av hushållens farliga avfall. Exempel på åtgärder som kommunerna har angett är (fritt sammanställt): Införa någon form av särskild insamlingslösning för småbatterier, småelektronik samt kompaktlysrör och glödlampor (t.ex. via butiker eller fastighetsnära) Införa fastighetsnära insamling (i något fall begränsat till ljuskällor och småelektronik) Placera ut fler FA-skåp Göra försök med och eventuellt införa miljöbil med fasta insamlingsplatser Öka turtätheten och antalet insamlingsplatser för miljöbilen Avveckla obemannade miljöstationer eller andra insamlingsmodeller utan personlig överlämning Utöka batteriinsamlingen till fler återvinningsstationer Arbeta för att öka nyttjandegraden av systemet för fastighetsnära insamling av FA genom bl.a. bättre information Förbättra servicen genom insamling kvällstid Öka säkerheten i hanteringen Figur 16 Obemannad miljöstation för FA från hushåll. Foto: Göteborgs stad Den enskilt vanligaste åtgärden som kommunerna har angett är införa någon form av särskild insamlingslösning för småbatterier, småelektronik samt kompaktlysrör och glödlampor (t.ex. via butiker eller fastighetsnära). Bakgrunden till detta kan vara att hanteringen av dessa typer av FA är mindre riskfylld och det farliga avfall som förekommer i det brännbara hushållsavfallet ofta utgörs av dessa typer av FA. Konsumtionen av elektriska och elektroniska produkter bedöms också kunna bidra till kommunernas planer. Det noteras särskilt att nämnda fraktioner omfattas av producentansvar. Resterande 63% av kommunerna har inga planer på åtgärder beträffande systemet för insamling av hushållens farliga avfall. 21

3.1.13 Jämförelse med Avfall Sveriges nationella inventering från 2001 En översiktlig jämförelse av enkätsvaren med resultaten från 2001 års inventering av insamlingssystem för FA från hushåll visar följande: Den insamlade mängden FA från hushåll är större 2009 än 2001, vilket bedöms kunna bero på ändrad definition av FA samt ökad insamlingsgrad. 2001 trodde många kommuner att en stor andel FA inte samlades in. Uppgifter om huruvida de totala mängderna FA har ökat saknas. 2001 var den insamlade mängden FA per invånare betydligt större i små kommuner än i stora kommuner. Detta förhållande är inte lika tydligt i 2009 års undersökning. Antalet insamlingssystem per kommun är större 2009 än 2001 (se Figur 7). 2001 hade mer än hälften av kommunerna endast ett insamlingssystem för FA. 2009 har de flesta kommunerna tre eller fyra olika system. En lägre andel av kommunerna har obemannade miljöstationer 2009 Antalet kommuner som har mobil återvinningscentral/miljöstation har ökat Betydligt fler kommuner har fastighetsnära insamling av FA med röd box 2009 än 2001 Låsbart utrymme för FA i lägenhetsområden har blivit vanligare Personlig överlämning i lägenhetsområden har blivit mindre vanligt Kommunerna är positiva till sina insamlingssystem enligt både 2009 och 2001 års undersökning Andelen kommuner som har konkreta planer på att förändra insamlingssystemet för FA har ökat sedan 2001 3.2 Sammanställning av djupintervjuer om fastighetsnära insamling Med ledning av lämnade enkätsvar gjordes ett urval av 15 st kommuner för djupintervju om kommunens erfarenheter av fastighetsnära insamling av FA. Urvalet innefattar svenska kommuner med erfarenhet av fastighetsnära insamling av FA och utgör ett tvärsnitt av kommuner med avseende på: Kommunens storlek Kommunens geografiska läge Bebyggelsestruktur Tillämpade system för fastighetsnära insamling av FA samt andra lösningar för insamling av FA Omfattning av fritidsboende Befolkningstäthet Organisation för utförande av avfallsinsamling Ambitionen har varit att välja kommuner som har genomfört någon form av uppföljning av den fastighetsnära insamlingen av FA och om möjligt även kan redovisa statistik över insamlade mängder eller antal hämtningar, som visar att hushållen verkligen nyttjar systemet. 22

Intervjuerna har gjorts utifrån ett frågeformulär, som har fungerat som checklista vid intervjuerna, och som omfattar följande teman: Allmänt (syfte, bakgrund, övergripande erfarenheter) Uppföljning Insamlingsresultat Ekonomi Användarperspektiv Miljö-, hälso- och brandrisker vid förvaring på fastigheten Arbetsmiljö vid insamling Transporter och logistik Pedagogik Tillämpning av lagstiftning Följande kommuner, med system enligt nedan, har intervjuats: Luleå har fastighetsnära insamling utan särskild förvaringslösning för villor och röd box för flerfamiljsfastigheter. Insamling sker via schemalagd tur. Personlig överlämning tillämpas för villor men ej för flerfamiljsfastigheter. Fastighetsnära insamling av FA har tillämpats sedan 2000. Grundsystemet för insamling av FA innefattar ÅVC (4 st), miljöstationer (4 st), batteriholkar butiksinsamling av glödlampor, batterier etc. Kommunen har totalt ca 14 000 villahushåll och ca 21 000 lägenhetshushåll. Östersund har röd box för flerfamiljsfastigheter. Insamling sker via budning. Personlig överlämning tillämpas ej. Fastighetsnära insamling av FA har tillämpats sedan 1995. Grundsystemet för insamling av FA innefattar ÅVC (3 st) och batteriholkar. Kommunen har totalt ca 10 000 villahushåll och ca 21 000 lägenhetshushåll. Sundsvall har låsbart skåp för flerfamiljsfastigheter och privat lösning för villor. Insamling sker via budning. Fastighetsnära insamling av FA har tillämpats sedan 2002. Grundsystemet för insamling av FA innefattar ÅVC (3 st), miljöstationer, miljöbil med fasta insamlingsplatser, batteriholkar och s.k. farligt-avfall-central. Kommunen har totalt ca 19 000 villahushåll och ca 27 000 lägenhetshushåll. Borlänge har insamling utan särskild förvaringslösning för villor och flerfamiljshus samt inför låsbart utrymme för flerfamiljsfastigheter. Insamling sker via budning med personlig överlämning. I flerfamiljshus med förvaring i låsbart utrymme tillämpas ej personlig överlämning. Fastighetsnära insamling av FA har tillämpats sedan 2005. Grundsystemet för insamling av FA innefattar ÅVC (1 st), ambulerande ÅVC och batteriholkar. Kommunen har totalt ca 11 000 villahushåll och ca 13 000 lägenhetshushåll. Arvika har tidigare haft röd box för villor men avvecklat den fastighetsnära insamlingen. Insamling skedde vid schemalagda turer. Personlig överlämning tillämpades ej. Fastighetsnära insamling av FA infördes 1994. Insamlingssystemet för FA innefattar miljöstationer, miljöbil med fasta insamlingsplatser och batteriholkar. Kommunen har totalt ca 10 000 villahushåll och ca 6 000 lägenhetshushåll. 23