Skog & Ekonomi Nummer 3 september 2007 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: SÅGADE TRÄVAROR Sågkonjunkturen har vänt nedåt Sidan 2 TIMMER OCH MASSAVED Rotpostmarknaden drar igång norr om stormområdet Sidan 3 SÖDRA höjer massavedspriset? Sidan 3 Virkespriserna i Mellansverige inte lägst, men hur länge? Sidan 3 Skyhöga virkespriser i norra Sverige Sidan 4 Sågkonjunkturen har vänt! Är det ett hack i kurvan eller en långsiktig trend? Mycket talar för att trävarukonjunkturen har vänt. Lagren ökade först hos köparna och nu hos sågverken. I Tyskland har man sett prissänkningar på 20-30 EUR. Även svenska sågverk erkänner att man gjort smärre prisjusteringar på gran av lägre kvaliteter och därmed drabbas Virkespriserna börjar stiga i Sydsverige Efter 2,5 år av stormdumpade virkespriser börjar nu virkespriserna stiga i Sydsverige. Vi ser nu prishöjningar på talltimmer och lövmassaved men Utbudet av gårdar rekordstort Något har hänt! Ser säljarna slutet på prisuppgången? I så fall kommer utbudet att öka än mer, säger Karl Danielsson på AREAL. huvudsakligen de sydsvenska sågverken. Kom ihåg att sänkningen sker från en historisk toppnivå och förbrukningen är fortfarande mycket hög. Mycket hänger på USA om prisfallet fortsätter eller om det bara är ett hack i kurvan. Läs mer sid 2. mycket talar för att SÖDRA även höjer priset på barr- och granmassaved, grantimret lär däremot ligga kvar ett tag till. Läs mer sid 2. Rekordpriserna på skogsmark byggger på ett tunt utbud. Vad händer när utbudet ökar? Läs mer sid 5. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Bengt Algotsson Mellanskog Jag kan sälja hur mycket massaved som helst just nu. Sidan 5 FASTIGHETSMARKNADEN Ser gårdssäljarna slutet på prisuppgången? Sidan 5 ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE! Säkra en framtida prisuppgång! Sidan 6 Fokusera på tall i slutavverkning Sidan 6 VIRKESSÄLJARSKOLAN Svårt att jämföra avverkningsuppdraget Sidan 7 INTERNATIONELLT Världen skriker efter timmer all time high! Sidan 7 MASSAMARKNADEN Låga lager ger drag i massamarknaden Sidan 8 Kortfiberproduktionen spås öka med 40% sväljer marknaden det? Sidan 8 RÄNTOR & VALUTA Oroliga tider rörlig ränta rekommenderas Sidan 10
Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/lantbruk Varsågod Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration SÅGADE TRÄVAROR Sågkonjukturen har vänt nedåt! Är det ett hack i kurvan eller en långsiktig trend? På samma gång som 2007 kommer att bli det bästa sågverksåret i mannaminne så talar nu mycket för att trävarukonjunkturen vänder nedåt eller åtminstone gör halvhalt. Under vintern och våren har vi sett en desperat marknad i köparledet. Byggandet har varit glödhett i snart sagt hela världen förutom USA. Oron över att inte få tag på trävaror och därmed riskera fördyringar och förseningar i byggprojekten har gjort att många aktörer köpt virke lite här och var för att sitta tryggt. Under försommaren kom signaler på att många köpare börjat bygga upp lager. Sågverken höjde fortfarande furupriserna medan granpriset stod still. Lagren stiger Nu ser vi också en lageruppbyggnad hos sågverken vilket naturligtvis sprider sig till köparna som då börjar pruta. I Centraleuropa har sågverken redan sänkt priserna med ca 20 30 EUR. De flesta sågverk vi talat med erkänner också att man gjort smärre prissänkningar på vissa granvaror. Det är de lägre kvaliteterna som drabbas mest och därigenom är pressen större för de Sydsvenska sågverken än sågverk längre norrut med högre kvaliteter lämpade för vidareförädling. Ett orosmoln är signalen om en halvering av byggloven på småhus i Tyskland. Skulle denna trend fortsätta och sprida sig på samma gång som byggandet i USA fortsätter sin kräftgång talar mycket för att prissänkningarna fortsätter. Kom dock ihåg, byggkonjunkturen i Europa och framförallt Skandinavien ligger fortfarande på topp och prissänkningarna sker från en mycket hög nivå. TIMMER OCH MASSAVED SÖDRA SVERIGE I södra Sverige börjar virkespriserna stiga Under 2,5 år har Sydsveriges virkesmarknad varit helt och hållet stormdriven och det senaste halvåret har röjningsarbetet efter stormen Per samt saneringsarbetet efter granbarkborrarna ockuperat all avverkningskapacitet. Efter den fuktiga, kalla sommaren så har barkborreangreppen hållit sig på en moderat nivå. En förhoppning är därför att borrarna inte åstadkommer den katastrof som vi alla oroade oss för. Industrin är välförsörjd men nervös Industrin har fortfarande god tillgång på såväl massaved som grantimmer. Däremot har det under en längre tid varit brist på talltimmer. Barkborresaneringen ger ett jämt flöde av såväl skadad som frisk ved. Timmerandelen är mycket hög och gran dominerar naturligtvis. Om vi bortser från talltimmer där marknaden är glödhet så har gransågverk och massaindustrin en god lagersituation för tillfället. 2
SÖDRA har exempelvis ett lager på ca 4 miljoner m3fub grantimmer och ca 1 miljon m3fub barrmassaved. Därför finns egentligen inga argument för prishöjningar i nuläget. På samma gång finns det en nervositet inför framtiden. Kommer inte gallringarna igång nu så dröjer det inte lång tid innan fiberindustrin har ett skriande behov. På sågverkssidan borde alla sitta lugnt i båten, eller? Oron för en mycket brant prisutveckling framåt gör att alla aktörer vårdar och bygger upp nya kontakter med skogsägarna. Likvida och hungriga skogsägare Skogsägarna i Sydsverige kan delas in i två falanger: 1. Stormdrabbade skogsägare. De har nu fått betalt för den skadade skogen och sitter mycket likvida med överfulla skogskonton. Intresset att avverka är naturligtvis begränsat. Det ekonomiska incitamentet saknas och man vill spara på sin skog. Samtidigt är gallringsbehovet skriande, det har inte gallrats på tre år i Sveriges bördigaste områden. 2. Skogsägare utanför stormområdena. Dessa har inte kunnat avverka på tre år beroende på såväl resursbrist som låga virkespriser. Här finns en frustration och både ett ekonomiskt och biologiskt behov av avverkning. Rotpostmarknaden drar igång norr om stormområdet När det gäller massavedspriset håller SÖDRA helt och hållit i taktpinnen. Priset på talltimmer har redan gått upp och kan nog öka mer. Men för det stora sortimentet grantimmer tror vi att prislistan kommer att ligga fast. Däremot kommer avverkningskontrakteringen att eskalera kraftigt utanför stormområdet. Här kommer vi att se rotposter och andra köpformer där köparen kan behålla skogen på rot för avverkning om några år, allt för att underhålla marknaden och säkerställa volymer inför bistrare tider. SÖDRA höjer massavedspriset? Förutom lövmassavedspriset som kanske redan är höjt när detta nyhetsbrev kommer ut tror vi att SÖDRA kommer att höja barr- och granmassavedspriserna i höst beroende på följande: Massavedslagret hos södra är inte så stort i förhållande till årsförbrukningen på ca 7 miljoner m3fub. SÖDRA har i dag Sveriges lägsta massavedspriser vilket är helt unikt. Man riskerar här en massiv kritik från en tidigare bortskämd medlemskår. Dessutom är det prestigemässigt känsligt när den tidigare prisledaren är avhängd, även om allt beror på stormsituationen. Till sist behövs en prisinjektion för att få medlemmarna att börja gallra på allvar, vilket är en nödvändighet. Höjda timmerpriser i Tyskland Som avslutning en joker i den Sydsvenska virkesleken. Det kommer signaler på att priserna på färskt grantimmer har ökat kraftigt i Tyskland den senaste tiden. Håller denna trend i sig kommer vi att se fler tyska köpare i Sydsverige. Kanalerna är ju redan etablerade efter stormen. MELLANSVERIGE Virkespriserna i Mellansverige inte lägst, men hur länge? Mellansverige kännetecknas normalt för att ha Sveriges lägsta virkespriser. Nu har det dock uppstått en situation där såväl timmer- som massavedspriserna ligger över de i södra Sverige. Dock är steget långt till nordligaste Sverige där ett virkeskrig utspelar sig. 3
Sedan årsskiftet har skogsägarna fått se prislistan öka med ca 13-18% på timmer, ca 17-20% på gran- och barrmassaved samt hela 27-30% på lövmassaved. Det är i Mälardalen man sett den högsta prisökningen och framförallt på lövmassaved. Detta är en effekt helt och hållet driven av konkurrenssituationen på energivedsmarknaden. Nervöst på talltimmer och massaved Som vi tolkar situationen räknar köparna med att prisökningarna räcker för att hålla virkesflödena igång under hösten. Det är gott om grantimmer i marknaden men för talltimmer och massaved upplevs marknaden som nervös. Allt hänger på avverkningsnivån framåt. Massavedsmarknaden här håller successivt på att förändras. Importen är inte lika självklar. Det sker en viss export ut från området till Finland. Värmeverken knaprar en allt större del och exempelvis VEDA går nu ner i lägsta toppdiameter för klentimmer. Allt detta gör att massavedsköparna känner sig trängda och det kan bli ytterligare prishöjningar i höst. Avgörande är om SÖDRA höjer priset. Då är det mycket troligt att det smittar norrut. Vi tror också på en mycket vital rotpostmarknad, framförallt på talldominerade poster, i höst. NORRA SVERIGE Skyhöga virkespriser i norra Sverige I norra Sverige har virkesmarknaden varit omvälvande med mycket kraftiga prisökningar. Ändå är det inte säkert att sista ordet är sagt ännu. Här har priserna under det senaste året ökat med 30% på massaveden och knappt 50% på timmer. Massaveden i Norrbotten betalas i många fall med över 350 kr/m3fub. Situationen beror på områdets kroniska brist på ved. Närheten till ett virkeshungrigt Finland, skyhöga importpriser, utökad produktion hos ett antal aktörer och en ökad konkurrens från värmeverken gör att allt talar för en fortsatt het marknad. Vi tror därför att den höga prisnivån ligger fast och det är inte omöjligt med ett fortsatt priskrig som då utspelas på premie- och rotpostarenan. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på virkespriserna de närmaste tre månaderna? Åke Berg, Koncernchef på Bergs Timber AB, Börsnoterat sågverksföretag med verksamhet i sydöstra Sverige. www.bergstimber.se Trävaror: Vi kände en viss mättnad i granmarknaden före semestern. Aktiviteten har inte kommit igång på kontinenten men vi bedömer att prisbilden ligger kvar. Nu gäller det dock att ha is i magen annars blir det prissänkningar på granen. På furan känns situationen stabil. Fundamentalt är situationen fortfarande positiv på marknaden men finansoron skapar osäkerhet. Timmer: På gran är priserna i princip oförändrade medan vi höjt talltimret ca 10 15% beroende på kvalitetsutfall. Med dessa prisjusteringar tror jag på ett gott utbud i höst. Mikael Zachrisson virkeschef på Skogssällskapet. Sveriges största förvaltare av privatägd skogsmark. www.skogssallskapet.se I södra Sverige ser vi prishöjningar på talltimmer och lövmassaved. För grantimmer tror jag på oförändrade priser medan det är mycket möjligt med en prishöjning på gran- och barrmassaved. I Mellansverige har vi sett prishöjningar på såväl timmer som massaved. Nu tror jag timmerpriset 4
på gran ligger fast medan tallen kan fortsätta uppåt. Alltfler konkurrerar om massaveden och en ytterligare prishöjning är inte omöjlig. I norra Sverige har vi starka priser som ökar med latituden. Här tror jag inte på höjda prislistor men däremot ytterligare premier och hetare rotpostmarknad i höst. Mats Boström Virkeschef på Norra skogsägarna. Skogsägarförening i Västeroch Norrbotten. www.norraskogsagarna.se Bengt Algotsson, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i Svealand och södra Norrland. www.mellanskog.se Jag kan sälja hur mycket massaved som helst just nu! Marknaden: Nu är det en skriande brist på lövmassaved medan efterfrågan är mycket stark på talltimmer och övrig massaved och stark på grantimmer. Efter våra kraftiga prishöjningar är avverkningstakten högre än normalt och flödena goda. Med nuvarande situation skulle det kunna bli ett överskott på grantimmer men det brukar jämna ut sig. Jag kan sälja hur mycket massaved som helst just nu. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. www.hedins.se Färdigvarumarknaden: Färdigvarulagren stiger och det uppmärksammas av kunderna som nu är relativt välförsörjda och det påverkar naturligtvis prisbilden nedåt, mer i Japan och mindre Skandinavien. Timmer: Vi har gjort en rejäl prishöjning nu och vi har aldrig varit så välförsörjda beroende på den höga avverkningstakten. Massaved: Även massavedspriserna har gått upp men här tror jag man är sämre försörjd och det är ett stort sug efter fiber. På drygt ett år har priserna ökat med ca 30% på timmer och drygt 45% på massaved. Massaveden betalas i dag med ca 350 kr/m3fub ut till skogsägaren. Priserna drivs av virkesunderskottet i området och de mycket höga importpriserna. Ligger importpriserna kvar på nuvarande nivåer kommer det höga massavedspriset att bestå. Massaveden konkurrerar med timret i de klenare dimensionerna vilket motverkar en prissänkning på timmer även om trävarukonjunkturen skulle vika. Det är först om någon slår igen och förbrukningen minskar som prisutvecklingen kan förändras. FASTIGHETSMARKNADEN Ser gårdssäljarna slutet på prisuppgången? Bankens tidigare analys var att skogsmarkspriserna skulle plana ut under 2007. Vi prognostiserade ett kraftigt ökat utbud som en effekt av avskaffad arvs- och gåvoskatt samt planerat borttagande av förmögenhetsskatten. Vi garderade oss med en svepande reservering om att allt berodde på den allmänna ekonomin. Analysen var korrekt i alla delar förutom att fastighetspriserna sällan gått upp så mycket som under våren 2007. Priser på skogsfastigheter 1a halvåret 2007 411 kr/m 3 sk 312 kr/m 3 sk 219* kr/m 3 sk 378 kr/m 3 sk 253 kr/m 3 sk Källa: LRF Konsult. * Bygger på 12 månader. 5
Orsaken härleder vi till den allmänna ekonomin. Hungern efter investeringar i mark tycks vara omättlig och intresset i media för skogen som placering har aldrig varit större. Tidigare dominerade skogsägarna själva som köpare och då fanns inbyggda spärrar för hur högt priset kunde stiga på en egendom. I dag tycks dessa spärrar släppt och med två hungriga spekulanter på en egendom kan priset nästan bli hur högt som helst. Vi poängterar dock än en gång att prissättningen bygger på en mycket tunn marknad. Blir utbudet tillräckligt stort lokalt kommer priserna att gå ner ordentligt, det har vi sett historiskt. Nu ökar också utbudet dramatiskt. Så länge vi har en positiv psykologi i ekonomin och utbudet sprids över landet så får vi se fortsatt höga priser. Dessa vilar dock på en mycket bräcklig grund. Vi vill därför än en gång poängtera hur viktigt det är att räkna på hur ekonomin i det enskilda objektet ser ut för såväl säljare som köpare. Kontakta Skogs- & Lantbruksansvarig på närmaste Provinsbank! www.danskebank.se Några ledande skogsmäklarhus ger sin syn på prisutvecklingen för skogsfastigheter under det närmaste kvartalet. Karl Danielsson, VD på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. www.areal.se Det har hänt något nu! Något gör att utbudet ökar kraftigt. Kan det vara så att säljarna ser slutet på prisuppgången? Är det så, vet vi av erfarenhet att utbudet ökar än mer. Samtidigt är skogskonjunkturen glödhet vilket talar för en mycket spännande höst. I Östergötland ligger nu priserna ofta på ca 450 kr/m3sk. Lars Wesslund Mäklaransvarig på LRF Konsult, Sveriges största mäklare av skogsegendomar. www.konsult.lrf.se Det är full fart på gårdsmarknaden i hela landet både vad gäller utbud och prisnivåer. I södra Sverige har prisspridningen mellan objekten ökat och de absoluta toppriserna betalas i närheten av städerna. I norr ser vi också rekordpriser men där är prisbilden jämnare. Allt talar för ett rekordutbud i höst men ändå kommer vi att se en lägre tillgång än efterfrågan vilket ger fortsatt prisuppgång. ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Säkra en framtida prisuppgång När nu marknaden sakta börjar återhämta sig i Sydsverige kommer många att sälja virke. Om du tecknar kontrakt där avverkningstidpunkt och slutbetalning kan bli aktuell flera år framåt så bör du som säljare säkerställa att du får ta del av prisuppgången. Fokusera på tall i slutavverkning Vid slutavverkningar i södra och mellersta Sverige är vårt råd att fokusera på talldominerade bestånd då vi för tillfället bedömer efterfrågan som störst där. Gallra i norr Vi ser nu mycket höga virkespriser generellt i norra Sverige. Framförallt massavedspriserna har haft remarkabla prisökningar vilket ger ett synnerligen gynnsamt läge att gallra överslutna bestånd. 6
VIRKESSÄLJARSKOLAN del 4 Många känner sig osäkra i säljsituationen. Anders Josefsson, Skogsansvarig i Väst ger handfasta tips för en trygg och bra affär. Avverkningsuppdraget svårt att jämföra Avverkningsuppdraget är den vanligaste försäljningsformen och bygger på att du som säljare har fullt förtroende för virkesköparen. Vid ett avverkningsuppdrag a-u, betalas det avverkade virket enligt gällande prislista för respektive sortiment och måttslag. Avverkningskostnader och administrationsavgift dras därefter av. Vid försäljning av ett a-u, är det viktigt att i kontrakt reglera följande : Prislistor, eventuella prisförändringar, premier, avverkningskostnad, avverkningstidpunkt, avtalsperiod, maxuttag i gallring, samt skador, etc. Reglera vilka prislistor som gäller och vad som händer om listpriserna ändrar sig. Skall det avtalade priset följa med vid en prisuppgång? I dagens heta virkesmarknad, är det vanligt med höga premier utöver prislistan och det är viktigt att dessa kommer med i avtalet. Vårt tips! I en het virkesmarknad som nu, är det viktigt att noga jämföra priset på ett a-u med rotposter, då priset kan skilja avsevärt. När rotnetto för ett a-u beräknas och jämförs med en rotpost, är det viktigt att vrakvolymer ingår. Beroende av måttslag behöver omräkningar göras för att kunna jämföra priset. OBS! Räkna med rätt omräkningstal, se nr 3 2006 av Skog & Ekonomi. INTERNATIONELLT Håkan Ekström ägare av det internationella analysföretaget WRI i Seattle nämner något från senaste kvartalsrapporten. www.wri-ltd.com Massaproduktionen exploderar i Latinamerika Världens massaproduktion ökade under årets första fyra månader med 2,6%. Skillnaderna är världen är dock slående då ökningen var hela 17% i Latinamerika medan vi såg en minskning på 3% i Nordamerika. Världen skriker efter timmer all time high! Snittpriset bland världens större timmerproducenter ökade även detta kvartal och nådde all-time high med i snitt 84 USD/m3. Detta kan jämföras med 71 USD för ett år sedan. Kvartalets största prisökningar i USD noterades i BC Canada, Finland, Lettland och Nya Zealand. Avverkningskostnader kan regleras vid kontraktstillfället eller sättas efter att avverkning utförts och faktiska kostnader redovisats. Var noga med att få en tydlig redovisning med slutavverkning och gallring var för sig, så jämförelser kan göras. 7
Ojämn efterfrågan på barrfiberved i världen Snittpriset på fiberved i världen föll visserligen för första gången på 18 månader men är ändå hela 13,3% högre än för ett år sedan. Orsaken till prisfallet är sänkta priser i nordöstra och södra USA samt i Tyskland. I de flesta andra regioner i världen stiger priset. På lövfiberved ökar däremot snittpriset med 2,6% under kvartalet och har nu nått den högsta nivån på 12 år. Barrmassavedspriser i världen Q2 2003 - Q2 2007 US$ per M3 80 70 60 50 40 30 20 10 US South US NW Canada, East Canada, West Norway 0 Sweden Finland France MASSAMARKNADEN Germany Land/Region Spain Brazil Chile New Zealand Australia US Japan OBS: Notera att priserna är i USD och påverkas av valutarörelser. Kristian Borbos är Senior Analyst för Paper & Forest Products på Fixed Income Credit Research. Danske Bank. Södra och Botnia en höjning på 30 USD till 830 USD för barrmassan. En ökning med 14% sedan årets början. Till en del är prishöjningarna en kompensation för högre vedkostnader samt en närmast ständigt sjunkande dollar och känns därmed mer beskedliga i kronor, 8% eller i Euro 6%. Dessa kompensationstillägg förklarar dock inte hela prisuppgången. Stängningar av flera massabruk under 2005 och 2006 börjar nu ge resultat och lagernivåerna hos producenter, mellanhänder (pulp agents) och kunder är låga vilket gör att prisläget känns stabilt. Det stora orosmolnet är lönsamheten hos köparna. Pappersproducenterna har fortfarande svårt att få igenom prishöjningar och marknadsläget för många papperssorter präglas av fortsatt av överutbud trots att stora nedläggningar genomförts. Värst är det för journalpapper där priserna fallit med omkring 3% sedan årsskiftet. Kortfiberproduktionen spås öka med 40% sväljer marknaden det. Även för lövmassan (björk och eukalyptus) har priset höjts i två omgångar under sommaren och senast nu i augusti sattes prislappen till 720 USD per ton. Nu ställer sig dock många tveksamma till ytterligare höjningar eftersom nya bruk är på väg inom kort. I höst väntas bl.a. två stora eukalyptusbruk i Uruguay och Brasilien att tas i drift och på längre sikt fortsätter utbyggnaden av nya lövmassabruk. Enligt konsultbyrån Hawkins Wright finns det Priser och lagervolymer för barrmassa NBSK price (USD) NBSK price (EUR) Global inventories Days of inventory 50 40 Normalised global level EUR & USD 1000 900 800 30 700 Låga lager ger drag i massamarknaden Massamarknaden har varit förvånansvärt stark i år. Vårens prishöjningar har följts upp under sommaren och per 1a september aviserar både 20 10 0 Jan-01 Jan-02 Jan-03 Jan-04 Jan-05 Jan-06 Jan-07 600 500 400 300 8
Danske Bank i Sverige är ett nätverk av femton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. planer om kapacitetsutbyggnad med totalt 8,7 miljoner ton lövmassa fram till 2011. Det motsvarar en ökad produktion med nästan 40% mot dagens nivå. De flesta av dessa bruk kommer vara placerade i Sydamerika. Man kan fråga sig om det finns plats för dessa på marknaden? kristider. Liksom under tidigare finanskriser har kronan försvagats en hel del. På kort sikt är utsikterna för starkare krona inte så stora, men på längre sikt är den fundamentalt undervärderad. Ränta RÄNTA OCH VALUTA % 8 5 år 3 mån Danske Banks räntestrateg Pär Magnusson ger vår syn på ränte- och valutasituationen. http://danskeanalyse. danskebank.dk 7 6 5 4 3 2 1 Oroliga tider rörlig ränta rekommenderas I skrivande stund råder det internationell finanskris. Den stora turbulensen i räntemarknaden har sitt ursprung i den amerikanska bolånemarknaden. Fastighetspriserna i USA har blåsts upp till ohållbara nivåer under de senaste åren. Bland annat ligger en allt för slapp kreditgivning bakom de uppdrivna priserna. Detta tycks nu ta en ände med förskräckelse. Allt fler hushåll saknar betalningsförmåga för sina lån vilket gör att bolåneinstituten och bankerna som lånat ut pengar gör allt större kreditförluster. Detta leder i sin tur till att de investorer som lånat ut pengar (köpt obligationer) av bolåneinstituten gör stora förluster, och därmed är "finanskris-snöbollen" i rullning. Valuta % 12 11 10 9 8 7 6 2000 2000 2001 2001 2002 2002 2003 2003 2004 2004 2005 2005 2006 EUR/SEK USD/SEK 2006 2007 2007 För svenskt vidkommande innebär detta att riskerna för en svagare världsekonomi har stigit markant. Riksbankens tidigare ambition att höja räntan kraftigt bör därmed modereras en del. Eftersom det är mycket osäkert hur denna finanskris kommer att sluta anser vi att det är klokast att finansiera sig med så kort löptid som möjligt. Vi rekommenderar således rörlig ränta i dagsläget. På valutasidan kan vi konstatera att den svenska kronan ännu en gång har visat sig vara sårbar i Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon 0752-48 12 61 Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se 10