Vittring på hällsristningar Strömberg, Arne Fornvännen 54, Ingår i: samla.raa.

Relevanta dokument
Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Södra Hallands geologi

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Riksantikvarieämbetets norrlandsundersökningar IV. Petrografisk översikt av Umeälvsmaterialet Åhman, Erik

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Värmelära. Fysik åk 8

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, Ingår i: samla.raa.

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Sten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap Christian Carlsson Geosigma AB

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

"J" Naturreservat och hi"llristningsområde i. Hiigsbyr, Tisselskog

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen

Sammanställt genom fältbesök samt kartstudier HYDROGEOLOGISK STUDIE AV OMRÅDE VID HUMMELVIK, GRYT, VALDEMARSVIKS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Alvena-huvudet Arne, Ture J. Fornvännen 29, Ingår i: samla.raa.se

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

UPPDRAGSLEDARE. Joakim Pehrson UPPRÄTTAD AV. Oskar Sigurdsson. S we c o Ci vi l A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Ämnen runt omkring oss åk 6

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Genomgång av sidorna i Naturkunskap A: Henriksson

Materia Sammanfattning. Materia

BERGTEKNISK UTREDNING LANDVETTER 4:70

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Bli proffs på plantering

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Undersökningar och experiment

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

En hällristning i Västergötland Schnittger, Bror Fornvännen 6, Ingår i: samla.raa.

Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

Geologiresa. Klass 9A April 2005

Stenskivor Sverige AB.

AVFUKTARE DH10M. Läs vänligen denna bruksanvisning och spara den för senare användning

Hekla monteringsinstruktion

Kemi. Vatten och Luft

MARINE POLYESTER BAS Produktnummer: ,

Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka

Vad är vatten? Ytspänning

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

En geologisk orientering

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av runristade kalkstensfragment från Rinna kyrka, Östergötland

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla

En gammal färdväg Biörnstad, Margareta Fornvännen Ingår i: samla.raa.

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08

Framställning av järn

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?

Kemi Kunskapens användning

LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var?

G 21 F 9/28

Tektonik (plattektonikens resultat)

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Sortera på olika sätt

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Detaljplan Saltkällan Brevik, Munkedals kommun

Houseware. SodaMaster gazelle // Type 6511, 6512, 6513, 6514, 6515, 6516, 6517, espresso nero// espresso nero// mineral water dispenser //

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

S Ä K E R H E T S D A T A B L A D AmphiSilan NQG Fasadfärg

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Kvarteret Valsen 4 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:38 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2

Malmliknande jord från Norr Amsberg

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Informationsblad. Lockstafältet

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro

Register. Experiment och recept. Experiment och recept

7 steg till ett lyckat val Val av...

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund

Klimat, vad är det egentligen?

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2007

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Liten lödkurs Skrivet av Kenneth Johansson

BERGTEKNISK UTREDNING AV FASTIGHETEN MELLBY 2:211

Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen

Användarmanual TECO 350C

Skärstads kyrkas brudkrona Andrén, Erik Fornvännen 1959, Ingår i: samla.raa.

Transkript:

Vittring på hällsristningar Strömberg, Arne Fornvännen 54, 47-50 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1959_047 Ingår i: samla.raa.se

SM A R R MEDDELANDEN handlag av järn. Ett inre kronfodral är sytt av mjukt brunt skinn i ett slags matdassétcknik. Dd bar plant lock, som kan knäppas fast med knappar och öglor av skinn, men saknar botten. Möjligen har kronasken varit avsedd även för förvaring av hrudbältc, krage och krans.,,.,,., Frik Andren VITTRING PÅ HÄLLRISTNINGAR De förändringar av en Stenyta, som förorsakas av på bergarten verkande atmosfiirila agenticr, brukar man kalla vittring. Detta begrepp täcker flera kemiska och fysikaliska förlopp, som alla tendera till atl minska bergartens hållfasthet och i samverkan korrodera densamma. Mest iögonenfallande iir ofta den mekaniska vittring som ytterst har sin orsak i extrema tempcraturvariationer. Alla ämnen utvidga sig vid förhöjd temperatur, Sker uppvärmningen lokalt i en fast kropp, uppträda starka mekaniska påkänningar, då olika delar av kroppen uppvärmas olika starkt och därigenom utvidga sig olika mycket. I sten bildas sprickor vid starka temperaturskillnader eller då uppvärmningen upprepas mänga gänger. Solvärme ger en ytlig uppvärmning av stenytor, vilket kan resultera i avsprängning av stora flak. Karakteristiskt för denna så kallade»solsprängning» är att bergarten ofta brister skiktvis i skal som äro konforma med den yttre ytan. Ett villkor för en sådan skalbildning är dock att bergarten är massformig, d. v. s. har likartad struktur och fysikaliska egenskaper i olika dimensioner. Då många bergarter ha cn skiffrig eller stänglig struktur kan effekten av solsprängning variera avsevärt. Har uppvärmningen varit mycket stark och lokal, t. ex. i närheten av dd, kan resultatet bli s.k. skörbränd sten, som blivit genomsatt av talrika sprickor. En bergart utgöres av cn sammanvuxen massa av enskilda mincralkorn. I gränsytan mellan mincralkornen, den s.k. intcrgranularytan, kan vatten (Utfundera in i bergarten. De flesta bergarter äro därtill genomsatta av en stor mängd makroskopiskt skönjbara sprickor där vatten kan samlas. Dä vattnet fryser, ökas dess volym med omkring 10 %, och det tryck pä omgivningen som isen utövar kan som bekant verka sprängande, varvid s.k. trostsprängning kan inträffa. Särskilt starkt verkar denna effekt under senvintern, då dagsmejan ger smältvatten, som varje natt fryser till is. Stenen kan dä utsättas för en hd serie av upprepade påkänningar, tills den slutligen brister genom utmattning. Den slutliga bortplockningcn av större eller mindre lösa fragment av en vittrande bergart sker genom erosion av vind och vatten. Kemisk vittring angriper selektivt vissa mineral, varigenom en bergarts yta luckras upp eller blir oregelbundet korrodcrad. Den kemiska vittringen förorsakas ofta av svaga syror såsom kolsyra och humussyror, vilka ibland förekomma i grundvattnet. Genom att vittringen har obegränsad tid till för- 47

S M A II II B M B 1) D E I. A N D K X lsz> r/yy^ Jordtäckning. I,iri Ii covering. (ilacialslipad yla. (ilacially ground surface. I.I... ial*lipad och puhtgla- MII viltrad yta. Polished by glacial action and corroded by, I... i..i wealhering. A\ sprängning i postglarial, ev, recent tid. Disintegration in post - glacial, possibly modern, times. Fig. 1. Schematiserad detalj profu iiuer trittrlngsförhällanden vid hällrislninijarnn i Ekenberg, Norrköping. Scheinalized uerticul section detail Illustrating condltion» governing the weathering of the diff carving» at Ekenberg, Norrköping, fogande kan även ämnen som uppträda i mycket läg koncentration medverka. Sälunda lösa sig koldioxid, kväveoxider och svavlets oxider i regnvattnet till respektive kolsyra, salpetersyra, och svavelsyra, vilka angripa mänga bergartabildande mineral. I närheten av städer och industriområden iir luften i särskilt hög grad bemängd med dessa sura oxider som cn följd av den allt intensivare förbränningen av fossila bränslen för uppvärmning och energiproduktion. En bergarts motståndskraft mot kemisk vittring är beroende av bergartens mineralogiska sammansättning. Mineralet kalctt, som ingår i kalksten och i vissa sandstenar samt som inslag i några metamorfa bergarter, är lättlösligt i svaga syror, vilket medför, att nämnda bergarter äro särskilt känsliga för kemisk vittring. I några fall har det varit Böjligt atl få närmevärden på hur snabbt vittringen sker på hällristningar. Pä hållristningarna vid Pottum i Tanums socken, Bohuslän, kan man sålunda observera, att den av inlandsisen gladalslipade ytan iir obetydligt vittrad där den legat blottad. Dd lägst liggande partiet av de ristade hällarna har efter ristningstillfälld blivit täckta av humusblandad lera. Kör några år sedan befriades även detta bällparti från jord, och det visade sig då, att bergartens yta på det tidigare jordtäckta området till flera millimeters djup korrodcrals genom kemisk vittring. Bergarten utgöres av en rödlätt, meddkornig granit, vars fältspat synes ha påverkats av markens kolsyra och humussyror. I detta fall är ristningen tydligen bäst skyddad, när den ristade hällens yta ligger blottad. På andra håll råder däremot ett rakt motsatt förhållande beträffande vittring i olika miljöer. Hällristningarna vid Ekenbcrg nära Norrköping ligga i cn grå, finkornig, muskovitrik gnejs, som har en stupning av omkring 60". Här och var observeras håligheter efter uvlossnade partier av bergarten. Avsprängningarna äro av oregelbunden form med varierande djup och ha cn volym av storleksordningen från någon kubikcenlimetcr till flera kubikdecimeter. Dessa skador kunna ej säkert dateras, men ha troligen upp- 48

S M A II II E M B I) D E L A N I) E X Fig. 2. Mikrofotogrnfi au slipsnitt från vlttrlngigta vid Ekenberg, Norrköping. Det mörka skiktet som delvis läcker bergartens yta, synes vara lerartade mineral, anhopade genom pottglacial kemisk vittring pu den blottade stenytnn. 80 ggr först..1 mlcroscopic photograph of Ute polithed thin section from a weatbercd rock surface, at Ekenberg, Norrköping, lhe durk strntum which partially overlies the face of the rock appears to be nn argillaceous mineral, accuinulated as a resnll of post-gladal cheinicul weulhering of the exposed slone surface. Magnified 80 lime::. stått tämligen sent, dä de visa cn tydligt friskare yta än den ristade hållytan runt omkring. Även denna i huvudsak ostörda hiillyla, som bar bibehållit en rundad form, har dock förlorat sin Ursprungliga glacialslipadc yta. En sådan ytlig vittring av storleksordningen 1 mm i sen postglacial tid torde vara resultat av cn samverkan mellan kemisk vittring och erosion genom vind och vatten. Bergarten bar tydligen särskilt dålig motståndskraft mot mekanisk vittring, vilket är cn följd av dess struktur och mineralogiska sammansättning. Denna slutsats bestyrkes av iakttagelsen, att berghällens glacialslipadc yta bar bevarats där den skyddals mot frost- och solsprängning av ett tunt lager jord. Då hållområdet har ett torrt och soligt läge, är ytvattnet i jorden väl luftat och har ej verkat korrodcrandc. Ytterligare vittring genom frostsprängning måste såvitt möjligt förhindras. I första hand bör större fördjupningar i hällarna fyllas ut med cn blandning av lika delar sand oeh torvjord, som absorberar och avdunstar fuktighet samt genom mekanisk och termisk isolering minskar isbildningens skadeverkningar. Tyvärr finns det små möjligheter att genom tillförande av nägot mirakelmedel minska skadorna genom vittring. Skadorna skulle endast förvärras om bergartens naturliga sammanhållning och permcabilitct för vatten pa 4<J

SMÄRRE MEDDELANDEN dt konstlat sätt förändras. Den enda utvägen är att studera och tillämpa de möjligheter till justering av förhållandena som exemplifieras i naturen. Eör att ge en så ömtålig bergart som den ovannämnda hällristningsytan i Ekenberg bästa möjliga skydd borde man täcka dd blottade berget med ett tunt lager jord en åtgärd som dock för närvarande kan förefalla alltför drastisk. De anförda två exemplen visa, att förhållandena från fall till fall kunna variera högst avsevärt. Endast genom en undersökning av bergart och lokala vittringsförhållanden kan slutsatser dragas för bästa möjliga skydd mot vittring på en hällristning. Arne Strömberg EN CIRKUMPOLÄR KONFERENS Den 19 21 maj 1958 hade etnografiska avdelningen vid Nationalmuseet i Köpenhamn inbjudit dt antal elnografer, arkeologer och antropologer från Nordamerika, Sovjetunionen och Norden för diskussion av sådana företeelser, som är gemensamma för de arktiska och angränsande områden av Europa, Asien och Amerika. Sådana överläggningar har länge ansetts önskvärda, och den nu hållna fär närmast anses vara förverkligandet av dt förslag, som Knud Kasmussen framlade på 1930-talet. De mycket livliga diskussionerna fördes lill en början i anslutning lill cn serie föredrag, som behandlade de cirkumpolära problemen översiktligt med utgångspunkt i tur och ordning från Grönland, Kanada, Alaska, Sibirien och Nordeuropa. Ett ur nordisk synpunkt särskilt Intressant bidrag var A. P. Okladnikovs redogörelser för resultaten av undersökningar i östra Sibirien. Han menar sig nämligen diir kunna iakttaga bl. a. inslag, som närmast låter sig jämföra med företeelser i Nordskandinavien. Frågan torde vara värd att begrundas närmare. Avstånden iir i varje fall inget avgörande hinder därav fick man ett starkt intryck genom vad deltagarna i övrigt kunde redovisa av långväga kontakter i dessa nordliga områden. Mötet beslöt att uttala sig för önskvärdheten av intensifierat studium av kontakter mellan Skandinavien och de sovjetiska områdena under yngre stenålder och bronsålder. Della var en av många punkter i en resolution, som skulle dels tillställas berörda instanser i deltagarnas länder, dels underställas det permanenta rådd för de internationella kongresserna för antropologiska och etnologiska vetenskaper. Förslagens huvudpunkter gällde upprättande inom ramen för nämnda kongress av cn internationell kommitté för antropologiskt, arkeologiskt och etnologiskt studium av de arktiska områdena. Nationella kommittéer skulle bildas i Kanada, Danmark, Finland, Norge, Sovjetunionen, Sverige och U. S. A. Särskilt skulle man söka organisera fortsatla internationella möten samt utge publikationer. Som elt angeläget syfte nämndes att söka åstadkomma större enhetlighet i terminologi oeh kronologiska system inom de berörda områdena. Della var elt önskemål, 50