Liten lödkurs Skrivet av Kenneth Johansson

Transkript

1 Liten lödkurs Skrivet av Kenneth Johansson Här följer en liten lödkurs som ska hjälpa er att löda till husbehov så ni slipper kall-lödningar och onödiga glappkontakter eller sönderbrända komponenter. Vi börjar med de fåtal verktyg ni behöver innan vi går in på själva lödtekniken. Verktyg Ni kommer att behöva en lödpenna med ställ och svamp, lödtenn och en avbitare. Om ni löder fast någon komponent på fel ställe eller behöver byta ut något så underlättar det om ni även har en tennsug. Ni kan läsa mer om dessa verktyg här nedan. Lödpennan En viktig föru tsättning för att en lödning skall bli bra är att lödpennan (liten lödkolv) håller en jämn temperatur på ca 370 C under hela lödningsförloppet. De enda lödpennor som klarar detta är de som är temperaturreglerade. Dessa är dock mycket dyra (ca 500 kr och uppåt ). En person som inte använder sin lödpenna så ofta tycker nog att detta är en alltför stor investering. En vanlig lödpenna från 100 till 300 kr duger då gott för mindre byggen. Denna skall ha en effekt mellan 15 till 25 Watt och med en spetstjocklek mellan 1 till 2 mm. En temperatu rreglerad lödpenna skall ha en effekt mellan 40 och 60 Watt. 1 av :56

2 Ställ Det är mycket praktiskt att ha ett ställ till lödpennan. Detta ställ skall även ha en fördjupning som man kan lägg en fuktad svamp i. Före varje lödning stryker man av lödpennans spets mot svampen och torkar då bort det oxidskikt som alltid bildas på en varm spets. Oxidskiktet förhindrar annars en god värmeöverföring mellan spetsen och lödstället. Lödtråd / Lödtenn Lödtråden ni använder skall ha en diameter på ca 1 mm och ha kanaler med flu ssmedel. Avbitare Ni behöver en liten avbitare avsedd för elektronikarbeten för att klippa av komponentben och kablar. Tennsug En tennsug är i princip en liten bakvänd cykelpump. Den har en fjäder som skjuter upp pumpen när man trycker på en knapp och tennet sugs in i behållaren. När man skjuter ihop fjädern igen blåser tennsugen ut tennresterna. Välj gärna en tennsu g med en lite grövre diameter eftersom de suger in mer luft och därmed rensar bort tennet effektivare. Lödkursen Om ni tror att ni kan löda så skall ni nog läsa denna sida extra noga. Jag trodde också att jag kunde löda innan jag gick en riktig lödkurs. Att lära sig löda perfekta lödningar ÄR MYCKET SVÅRT. Alla som hävdar motsatsen kan med stor sannolikhet ej löda själva. En riktig lödkurs som ger dig ett lödcertifikat tar minst en arbetsvecka och den bör delas upp på två veckor. Vissa lärare komprimerar kursen för att spara tid men som med all intensivutbildning så går kunskaperna både fort in och fort ut. Men för att 2 av :56

3 lära er löda till husbehov så behöver ni inte gå en så avancerad kurs. Om ni följer anvisningarna här nedan så kommer ni nog att klara av att bygga enklare elektronikbyggen. Hur gör man? Det finns många regler för hur en bra lödning skall utföras men jag kommer endast att dra det viktigaste och enklaste så att ni skall klara av att löda till "hu sbehov". Inom elektroniken använder man lödning för att elektriskt förbinda två pu nkter med varandra. Det kan vara en elektronisk komponent eller en ledning som skall lödas fast på ett kretskort eller till en kontakt. Lödningen skall även hålla fast komponenten eller ledningen mekaniskt. Det är mycket viktigt att båda de ytor som skall lödas ihop värms upp av lödpennan, för annars kommer lödtennet bara att fästa vid den ena ytan och ni har fått en kall-lödning. En kall-lödning kan se bra ut och även hålla för en viss mekanisk belastning men förr eller senare kan den spricka upp och ge glappkontakt. En sådan glappkontakt kan vara svår att hitta eftersom den inte alltid syns. Här nedan går jag igenom hur en lödning på ett kretskort skall göras. Förfarandet vid lödning på t.ex. en kontakt är i stort sett det samma. Förberedelser : Värm u pp lödpennan och fu kta svampen. Plocka fram lödtenn och en avbitare. 1. Montera komponenten på kretskortet så att benen sticker u t på lödsidan. 2. Vänd på kretskortet så att komponent en kläms fast mellan bordet och kretskortet så att den inte kan röra sig eller ramla ut. Det är enklast om man börjar med de lägsta komponenterna. På det sättet kan man klämma fast nästa större storlek u tan att någon hög komponent lyfter upp kortet från bordsskivan. Eventuellt kan benen vikas om det är svårt att hålla fast komponenten. 3. Skall man följa reglerna så skall ni nu klippa av benen till ca 2-3mm längd innan ni löder. Men för en nybörjare kan det vara lättare att löda först. Så ni kan med gott samvete klippa av dem efter det att ni har lött fast komponenten. 4. Torka av lödpennans spets mot den fuktade svampen så att det gråsvarta oxidskikt et försvinner 5. T ryck lödspetsen lätt mot lödstället så att den gör god kontakt mot båda lödytorna (komponentbenet och kretskortets folie). Se fig av :56

4 6. För att förbättra värmeöverföringen mellan lödspetsen och kontaktytorna kan ni nu tillföra en liten mängd lödtenn precis där spetsen vidrör lödytorna. 7. När ni ser att det tillförda tennet flyter ut vid båda ytorna så skall ni tillföra resten av lödtennet. Det skall vara så mycket så att det fyller ut hela spalten mellan ben och folie men inte så mycket så att det bildas en bulle av tenn. Se fig Så fort som ni ser att tennet har flutit ut så skall ni ta bort lödpennan. Väntar ni för länge så kommer lödningen att bli grå och matt. En väl utförd lödning skall vara blank och jämn. När ni tar bort lödpennan så kan ni låta spetsen glida uppför komponentbenet (om ni löder på ett kretskort). Detta ger ofta en snyggare lödning eftersom tennet ibland vill följa med lödspetsen upp och bilda ett horn från den plats där ni tog bort spetsen. 9. Om ni inte redan har klippt av komponentbenen så är det dags att göra det nu. Själva lödningen (från punkt 5 tom 8) skall ta mellan 2 till 5 sekunder att utföra. T ar det längre tid så finns det risk att ni bränner bort allt flussmedel i tennet och lödningen blir grå, matt och svag. Dessutom kan vissa känsliga komponenter skadas av värmen. 4 av :56

5 T illbaks till Elektronikhörnan 5 av :56