Strategirapport för regionala insatser år inom ramen för Resultatstrategin för reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-20 Ärendenummer: 15/000992 Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande för regionala insatser i Östeuropa, Västra Balkans och Turkiet. I denna strategirapport för regionala insatser är valet av färg avseende utvecklingen mot strategiresultat () baserad på ett genomsnitt av Sidas bedömningar i de bilaterala rapporterna Det andra trafikljuset (insatsportföljens genomförande) avser regionala projekt och program under. För resultat där verksamhet saknas har fälten ej färglagts. Översikt: och insatsportföljens genomförande per resultat 1. Ökad ekonomisk integrering med EU och marknadsekonomisk utveckling Resultat 1 Resultat 2 2a. Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat, med fokus på stärkt offentlig förvaltning och rättsväsende Resultat 3 Resultat 4 Resultat 5 Resultat 6 Resultat 7 1
Resultat 7 2b. Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat, med fokus på ökat åtnjutande av mänskliga rättigheter och stärkta möjligheter att utöva demokratiskt inflytande Resultat 8 Resultat 9 Resultat 10 Resultat 11 Resultat 12 Resultat 13 3. Förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar Resultat 14 Resultat 15 Resultat 16 Sammanfattning av slutsatser och rekommendationer Analys och bedömning Sveriges stöd till Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet styrs av en samlad resultatstrategi som sträcker sig över en sjuårsperiod, 2014-2020. Strategin anger att bilaterala projekt ska genomföras i fyra länder i Östeuropa, i fyra länder på Västra Balkan samt i Turkiet. Strategin ger också riktlinjer för 2
genomförande av regionala projekt, som omfatta i ytterligare några länder. Det innebär att följande 13 länder kan medverka i regionala projekt: Östeuropa: Georgien, Moldavien, Ukraina, Vitryssland, samt Armenien och Azerbajdzjan Västra Balkan: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Serbien samt Makedonien och Montenegro. Turkiet. För utbetalades 91 miljoner kr för regionala projekt avseende Västra Balkan och Turkiet. För Östeuropa var motsvarande belopp 83 miljoner kr. Det motsvarar c:a 17 % av anslaget för Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Indikatorer för de regionala insatserna redovisas inte i denna rapport. Att ange indikatorvärden för 13 länder för varje resultat ger inte en överblickbar bild. Det vore tänkbart att göra ett regionalt genomsnitt av vissa indikatorer, men Eurolatin har liksom förra året gjort bedömningen att det skulle kräva mycket arbete utan att ge intressant information. Resultatområde 1: Ökad ekonomisk integrering med EU och marknadsekonomisk utveckling För att stärka marknadsekonomisk utveckling och den ekonomiska integrationen med EU (Resultat 1) startade två regionala projekt under. Projekten är on-track och har startat på ett lovande sätt. Även om resultaten är relativt långsiktiga bör det kunna bli möjligt att se effekter nästa år. Redan nu kan man, enligt Sidas bedömning, se att länderna dragit nytta av varandras erfarenheter. När det gäller stöd till konkurrenskraftiga små och medelstora företag (Resultat 2) har den regionala satsningen fokuserats på kvinnligt entreprenörskap och tillgång till finansiella tjänster. I slutet av avslutades genomförandet av en insats för kvinnors företagande på Västra Balkan, i Turkiet och i Moldavien som enligt Sidas bedömning lyckats med föresatsen att påverka ländernas policy på området, samt att stärka organisationer för kvinnors företagande. Ett annat projekt, Women in Business (WiB), genomförs av EBRD i Östeuropa och på Västra Balkan. Stödet och utbildning till de kvinnliga entreprenörerna har varit framgångsrikt och intresset är stort, men det har det tagit längre tid än väntat för EBRD att få till låneavtal med lokala banker. Sidas bedömning är att WiB-programmet kommer bli framgångsrikt i de länder där sådana låneavtal kan tecknas. Resultatområde 2a: Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på stärkt offentlig förvaltning och rättsväsende För Västra Balkan har två svenska statliga verk Lantmäteriet och Statistiska centralbyrån under genomfört insatser till stöd för motsvarande myndigheter i de sex samarbetsländerna på Västra Balkan. Det är ännu för tidigt att se effekter av lantmäteriprojektet. Samarbetet på statistikområdet har pågått en längre tid och har gjort framsteg vad gäller grundläggande statistisk metodutveckling av personal inom statistikmyndigheterna. 3
European Stability Initiative (ESI) har under bl.a. arbetat med att förbättra EUs framstegsrapporter för ansökarländerna till EU. ESI har fått gehör för sina idéer om att förändra rapporterna så att de bättre speglar vilka åtgärder som genomförts och ger möjlighet till jämförelser mellan länderna.. Hösten infördes detta för några kapitel i framstegsrapporterna. Genom Europarådet ger Sida stöd för att arbeta med att stärka den demokratiska utvecklingen i östliga partnerskapsländerna. Stödet går till de handlingsplaner Europarådet har för respektive land och under 2014 och har stödet inriktats på Ukraina där Europarådets arbete varit mest intensivt under perioden. Resultatområde 2b: Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat Med fokus på ökat åtnjutande av mänskliga rättigheter och stärkta möjligheter att utöva demokratiskt inflytande Regionala insatser till stöd för ökad respekt för mänskliga rättigheter har bl.a. avsett stöd för integrering och icke-diskriminering av romer på Västra Balkan och i Turkiet. Det sker dels genom bevakning och rapportering kring diskrimineringsfall och dels med stöd för lika tillgång till skolgång. Även samarbetet inom kulturarvsområdet hör i huvudsak till resultatområde 2b genom sitt fokus på allas lika rätt till kultur och kulturarv samt olika angreppssätt som bidrar till ökad försoning. Stödet till ett regionalt medienätverk på Balkan förväntas öka tillgången till oberoende information och därmed skapa förutsättningar för ansvarsutkrävande. Resultatområde 3: Förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar. Det regionala miljösamarbetet är omfattande i Östeuropa, framförallt med inriktning på reformer och investeringar avseende energieffektivisering, vatten och avlopp, avfall, förnyelsebar energi. Det har funnits en stor efterfrågan på samarbete kring energieffektivisering. Trots politiska instabilitet och svag ekonomisk utveckling i vissa länder har flera investeringsprojekt nu börjat genomföras, t.ex. i Ukraina där en garanti till NEFCO möjliggjort två kommunala energiinvesteringar år. Under fattades beslut om svenskt stöd till den givargemensamma fonden inom EUs blendinginstrument Western Balkans Investment Framework. Stödet ska främja investeringar på Västra Balkan. Det ger Sida möjligheter att diskutera prioriteringar med EU och andra givare i syfte att öka andelen projekt med miljö- och klimatinriktning. Det finns en stor volym av tidigare beslutade samarbeten, framförallt inom miljöinfrastrukturområdet, där resultat först nu kan börja redovisas, pga långa planerings- och genomförandetider. Ett exempel är E5P (Eastern Europe Energy Efficiency and Environment Partnership) som skapades på svenskt initiativ 2009, initialt för att möjliggöra investeringsprojekt i Ukraina. Sedan dess har E5P utvidgats och under har E5P startat sin verksamhet i Georgien, Moldavien och Armenien. E5P är ett exempel på gemensamma och regionala satsningar, harmonisering och koordinering. De är också viktiga plattformar för dialog kring reformer, med ett starkt ägarskap och betydande finansiella åtaganden från samarbetsländerna. Sverige och Sida ses som en viktig och konstruktiv samarbetspartner, som också är drivande för givarsamordning och samverkan. Detta är viktigt även inom EUsamarbetet, som i WBIF, och med EIB i Eastern Partnership Technical Assistance Trust Fund som Sida stöder och även i Neighbourhood Investment Facility, där Sida nu tar en mer aktiv roll. 4
Resultatområde 3 bedöms utvecklas i rätt riktning. En utmaning är att investeringar i miljöinfrastruktur är långsiktiga, resurskrävande och dyra med långa planerings-, förberedelse- och genomförandetider. För att stödet ska vara hållbart krävs komplexa reformer av regelverk och omfattande investeringar. Det krävs starkt lokalt ägarskap inklusive finansiella åtaganden och kanske obekväma politiska beslut. Slutsatser De regionala projekten är utvalda för att komplettera de bilaterala projekt som genomförs. I vissa fall är det mer effektivt att genomföra insatserna regionalt, även om det är skillnad mellan länderna. En styrka hos flertalet regionala projekt är att de för samman representanter från flera länder och underlättar erfarenhetsutbyte. De kan skapa nätverk som kan bestå även när projekten är avslutade. Det är viktigt att samordna Sveriges regionala och bilaterala insatser i regionen. Antalet regionala insatser bör vara begränsat så att ambassaderna har möjlighet att lära känna insatserna och verka för samordning och synergi. I flera fall - och speciellt avseende infrastrukturinvesteringar inom miljöområdet - administreras insatserna regionalt även om enskilda projekt är lokala eller nationella, i enlighet med det arbetssätt som internationella finansiella institutioner eller internationella organisationer gärna tillämpar. För Sida är det en fördel att förhandla direkt med de regionala utvecklingsbankerna och en regional hantering gör att utbetalningstakten blir jämnare och mer förutsägbar. 1. Ekonomi Utbetalt belopp inom strategin : 174 MSEK Totalt strategibelopp: Avtalat belopp: Strategiperiod: 2014-2020 Antal avtalade insatser -12-31: 39 stycken + 9 twinning Resultatområde Utfall, i MSEK Utfall % RA1 Ökad ekonomisk integrering med EU och marknadsekonomisk utveckling 39 MSEK 22% RA2a Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på stärkt offentlig förvaltning och rättsväsende RA2b Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på ökat åtnjutande av mänskliga rättigheter och stärkta möjligheter att utöva demokratiskt inflytande 43 MSEK 60 MSEK 25% 35% RA3 Förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar 32 MSEK 1 18% 1 Utöver detta har 30 milj kr av Sidas globala medel allokerats för regionala miljöinvesteringar under. 5
Utbetalningarna för Resultatområde 1 har kommit igång jämfört med året innan, från 12 milj kr till 39 milj kr, pga flera nya projekt. Även Resultatområde 2a ökade (från 31 till 43 milj kr), liksom Resultatområde 2b (från 33 till 60 milj kr). Utbetalningar avseende Resultatområde 3 minskade kraftigt från 91 milj kr till 32 milj kr. Neddragningar av anslaget under drabbade speciellt överföringar till Trust Funds för miljöinvesteringar. Antalet projekt uppgår till totalt 48 st. Dessa kan indelas i 26 större projekt eller program, 13 st utvärderingar eller förstudier, samt 9 twinning-projekt. 2. och insatsportföljens genomförande per resultat Ändrade förutsättningar Den allmänna politiska oron under påverkade utvecklingen mot strategiresultaten på flera sätt. För det regionala miljösamarbetet har den ryska aggressionen i Ukraina kraftigt försvårat genomförandet av investeringar inte bara i landets östra del. Den ekonomiska krisen i landet förvärrades under de inledande månaderna för att sedan stabiliseras något i och med krispaketet från IMF. Den politiska situationen i Moldavien har gjort att reformer och många insatsers genomförande avstannat. Brister i banksystemet i många länder har gjort att t.ex. EBRD`s Women in Business blivit försenat. 2.1 Resultatområde 1: Ökad ekonomisk integrering med EU och marknadsekonomisk utveckling R1 för Västra Balkan: Stärkt kapacitet hos institutioner för fortsatt ekonomisk integration med EU R1 för Öst: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s krav för att ingå och tillämpa associeringsavtal, inklusive fördjupade frihandelsområden (AA/DCFTA) R2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin Under rapporteringsperioden bidrog det regionala stödet inom Resultatområde till både resultat R1 och R2. Motsvarande bilaterala stöd var stort i Bosnien-Hercegovina, Moldavien och Ukraina. I övrigt varierar bilden, med Serbien som det land som tydligast valt att prioritera andra resultatområden. 6
Resultat 1 har inte samma formulering för Östeuropa och för Västra Balkan (se ovan), men i båda fallen handlar Resultat 1 om institutionell utveckling för att stärka marknadsekonomin och den ekonomiska integrationen med EU. Under startade två regionala projekt med denna inriktning. Projektet Quality Infrastructure 2 har som mål att stärka de nationella institutioner i Västra Balkan med ansvar för standarder och kvalitetskontroll i syfte att minska handelshinder och underlätta ekonomisk utveckling. Projektet CEPS support to AA/DCTFA 3 syftar till att sprida information och genomföra analyser av EU: s associerings- och frihandelsavtal med Ukraina, Moldavien och Georgien för att möjliggöra för regeringar att vidta mer välgrundade beslut och möjliggöra för företag och medborgare att delta och påverka debatten och besluten. Ett tredje projekt, som pågått sedan 2014, är SITE Network 4 som stödjer ekonomisk forskning och reformsamarbete i Östeuropa. Rådgivning, möten, seminarier och konferenser har kompletterats av en nätbaserad verksamhet som förstärktes för att bättre nå ut till en intresserad allmänhet med regelbundna forskningsnyheter. Stödet syftar till att stimulera ekonomisk debatt mellan forskare, beslutsfattare och näringslivsrepresentanter i länderna inom Östliga partnerskapet, samt till att bygga kapacitet för att formulera och genomföra reformer. Bland aktuella ämnen för kan nämnas oljeprisfluktuationer, hållbar utvecklingsfinansiering och korruptionsbekämpning i transitionsländer. De aktuella projekten är alla on-track och har startat på ett lovande sätt. Även om resultaten är relativt långsiktiga bör det kunna bli möjligt att se effekter nästa år som påverkar Resultat 1 i önskvärd riktning. Det man kan se redan nu är betydelsen av de regionala projekten ur ett erfarenhetsperspektiv. Länderna har utnyttjat varandras expertis och projekten har kommit att utgöra plattformar för erfarenhetsutbyte. När det gäller Resultat 2, stöd till konkurrenskraftiga små och medelstora företag, har den regionala satsningen fokuserat på kvinnligt entreprenörskap och tillgång till finansiella tjänster. I slutet av avslutades genomförandet av en insats för kvinnors företagande 5 på Västra Balkan, i Turkiet och i Moldavien under ledning av Regional Cooperation Council (RCC) med avsikt att påverka ländernas policy på området, samt att stärka organisationer för kvinnors företagande. Enligt Sidas bedömning har erfarenhetsutbytet inom ramen för insatsen under 2014-15 stärkt nätverken för ländernas organisationer för kvinnor som är företagare, samt medverkat att föra upp frågan om kvinnors företagande på den politiska agendan inom ramen för ländernas ekonomiska framtidsplan SEE2020. Women in Business (WiB) 6 är ett projekt som genomförs av EBRD i Östeuropa och på Balkan för att förbättra konkurrenskraften för kvinnliga företagare inklusive möjligheterna att få fördelaktiga banklån för att expandera verksamheten. Stödet och utbildning till de kvinnliga entreprenörerna har varit framgångsrikt och intresset är stort. Däremot har det tagit längre tid än väntat för EBRD att få till låneavtal med lokala banker, vilket gjort att WiB-projektet inte kommit igång i dessa länder. Vid slutet av hade WiB dock avtal med banker nästan alla länder på Västra Balkan. Ett av de länder som kom igång tidigt är Kosovo 7 där projektet nått ut till c:a 600 kvinnor under, varav 200 också har fått lån från de medel som EBRD gjort tillgängliga genom en lokal bank. 2 PlusID 55020273 Quality Infrastructure in the Western Balkans 3 PlusID 55030244 CEPS Support to the three AA/DCFTAs 4 PlusID 55030237 SITE Network on economic research. http://freepolicybriefs.org/ Inception Report "SITE and FREE - A network of opportunities" Contrib No. 55030237 and 55030253, daterad Stockholm -03-24. 5 PlusID 55020020 RCC Women's entrepreneurship 6 PlusID 55030203 EBRD Women in Business; 55020216 Women in Business (EBRD) 7 Källa: Sidas fältbesök i Kosovo och Albanien, mars 2016. 7
I Georgien, Vitryssland och Armenien har EBRD förhandlat med lokala banker. I Ukraina och Moldavien har bankkrisen försvårat arbetet. WiB har i vissa fall blivit kraftigt försenad, men förhoppningar finns om att få till avtal under 2016. Konceptet WiB har blivit populärt och flera andra organisationer har uttryckt intresse för att medverka (exempelvis Världsbanken, IFC, EU). Likaså sprids konceptet WiB till andra länder såsom Turkiet och Egypten. Sidas bedömning är att programmet har goda förutsättningar att bli framgångsrikt i de länder där det finns lokala banker som kan medverka. De aktuella projekten avseende resultatet R1 bedöms vara on-track och avseende R2 i huvudsak ontrack. 2.2 Resultatområde 2a: Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på stärkt offentlig förvaltning och rättsväsende R3: En mer effektiv offentlig förvaltning med stärkt administrativ kapacitet att genomföra reformer för EU-närmandet R4: Offentliga tjänster levereras av bättre kvalitet utifrån principer om ickediskriminering och lika rättigheter och med minskad korruption R5: Ett mer effektivt rättsväsende, som i högre utsträckning garanterar rätten till en rättvis rättegång, i enlighet med europeisk standard Ingen insats Ingen insats R6: Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel 8
R7: En mer demokratisk och effektiv poliskår Ingen insats Ingen insats Resultatområdet 2a hade mest utbetalningar under om man lägger ihop de regionala och de bilaterala insatserna. Det var det största området för Västra Balkan och nummer 2 för Östländerna och för regionala insatser. Det regionala stödet till reformering av den offentliga förvaltningen (R3, R4) var relativt stort, vilket också är sant för det bilaterala stödet i alla länder utom Vitryssland. Detta är ett kärnområde i reformsamarbetet. För rättssamarbetet (R5) fanns enbart bilateralt stöd, i Bosnien och Albanien, och ingen regional insats. Vad gäller minskat könsrelaterad våld mm (R6) fanns en regional insats; bland de bilaterala insatserna märks Albanien, Georgien och Moldavien, medan Belarus, Kosovo och Serbien saknar insatser avseende detta resultat. Serbien har istället en stor insats för en demokratisk och effektiv poliskår (R7), Albanien satsar också resurser på detta mål, men det finns inte några regionala insatser. För länderna i Östeuropa ingår inte målet R7 i strategin. För Västra Balkan har två svenska statliga verk Lantmäteriet 8 och Statistiska centralbyrån 9 under genomfört insatser till stöd för motsvarande myndigheter i de sex samarbetsländerna på Västra Balkan. Lantmäteriets insats startade 2014 och har byggt upp goda relationer med åtta samarbetsmyndigheter på Västra Balkan. Projektet är kopplat till ett EU-direktiv som kallas Inspire och som handlar om att skapa gemensamma rutiner och system för hur geografiska data lagras och presenteras i syfte att öka kommunikation och utbyte både inom och mellan länder. Förväntade effekter är effektivare förvaltning, mer öppenhet och mindre korruption. Projektet genomförs enligt plan, men det är ännu för tidigt att se effekter av projektet. Samarbetet på statistikområdet har pågått en längre tid och gör gradvis framsteg vad gäller grundläggande statistisk metodutveckling av personal inom statistikmyndigheterna. Särskilda satsningar görs inom jämställdhets- och miljöstatistik. Ett exempel är undersökning av lönestrukturen för att fastställa lönegapet mellan män och kvinnor. Ett annat exempel är statistik om växthusgasutsläpp 10. Båda insatserna löper enligt plan och förväntas uppnå sina resultat när insatsperioderna löper ut. European Stability Initiative (ESI) 11 har under året arbetat med framför allt två frågor: Att förbättra EUs framstegsrapporter för ansökarländerna till EU och att formulera och få genomslag för en rimlig hantering av flyktingsituationen inom EU, på Västra Balkan och i Turkiet. ESI har varit framgångsrika med att få gehör för sina idéer om att förändra EUs framstegsrapporter så att de bättre speglar utvecklingen på sikt i ansökarländerna och också beskriver situationen i länderna på ett mer jämförbart sätt. Vissa kapitel har helt förändrats till en ny metod i års rapporter, de andra kapitlen kommer enligt EU-kommissionen att förändras i samma riktning under de kommande åren. ESI för en löpande dialog med EU-kommissionen i denna fråga 12. Förhoppningen är att ett tydligare budskap, med jämförelser och rankning, ska kunna påverka länderna att anstränga sig extra för att stärka och 8 PlusID 55020189 IMPULS Spatial Data Infrastructure 9 PlusID 55020095 Regional Statistics Coop Western Balkans 10 Se bilaga till Minnesanteckningar från smöte i maj. Ärende 2012-000783. Dokument 029195/15. 11 PlusID 55020261 European Stability Initiative 12 Ambassaden i Belgrad har meddelat att deras samarbetsparter på det serbiska inrikesministeriet bekräftat att EUs framstegsrapport förbättrats och blivit mer användbar för dem som arbetar med förvaltningsreformerna i Serbien. Källa: email 15 april 2016. 9
effektivisera sina offentliga förvaltningar, rättsväsendet m.m. Vad gäller flyktingarbetet relaterar det till resultatområde 2b. Se nedan. Genom Europarådet 13 verkar Sida för att förbättra de östliga partnerskapsländernas arbete för en utveckling av demokratin via stärkta institutioner och en stärkt rättsstat. Stödet går till de handlingsplaner Europarådet har för respektive land. Under 2014 och har stödet inriktats på Ukraina där Europarådets arbete varit mest intensivt under perioden. Råd och expertis har tillhandahållits inom ramen för pågående reformer i syfte att lyfta lagstiftning och institutioner i Ukraina till europeisk standard. Reformstödet har handlat bl.a. om att förstärka rättssektorns oberoende, modernisera valsystemet, skapa en bas för decentralisering, bekämpa korruption och skydda mänskliga rättigheter. Framsteg rapporteras vad gäller lagstiftningstekniska delar av reformerna. På systemnivå måste reformviljan skärpas om fokus i stödet den kommande tiden ska kunna flyttas från lagstiftning till tillämpning och institutionell utveckling. 14 Ett samarbete har etablerats mellan RFSL och hbtq-organisationer 15 i alla de sex länderna inom östliga partnerskapet. Insatsen syftar till att stärka organisationernas kapacitet och till att lyfta antidiskrimineringsfrågor på den politiska agendan i regionen. kommer Organisationerna som deltar i projektet kommer överens om vilka specifika policyfrågor som ska drivas gemensamt. Insatsen syftar också till att öka möjligheterna för hbtq-organisationer i dessa länder att delta i internationella nätverk såsom ILGA. Under året har detta också skett genom att RFSL kunnat bjuda in ett antal av organisationerna till ILGA Europes aktiviteter. Projektet kompletterar det bilaterala stödet till hbtqorganisationer och är det enda regionala projekt som bedöms ha en påverkan på resultatet R6 Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel. De aktuella regionala projekten bedöms vara on-track (R3, R4) eller i huvudsak on-track (R6). 2.3 Resultatområde 2b: Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på ökat åtnjutande av mänskliga rättigheter och stärkta möjligheter att utöva demokratiskt inflytande R8: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring R9: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvars-utkrävande och deltagande i politiska processer inkl. främjande av fria val 13 PlusID 55030267 Cooperation with the CoE, within Demo/HR/RoL 14 Council of Europe Action Plan for Ukraine -2017. Progress Review Report, 2016-04-11, s. 2. 15 PlusID 55030202 Eastern Coalition for LGBT Equality 10
R 10: Friare och mer oberoende media R 11: Att partnerländerna i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering R 12: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv R 13: Ökat förtroende och försoning mellan parterna i och mellan länderna Med en utbetalning på 60 milj kr år är område 2b det största inom den regionala portföljen. Det är också största resultatområdet för det bilaterala stödet till Östländerna, men betydligt lägre för det bilaterala stödet till Västra Balkan. Stödet till ett mer pluralistiskt civilt samhälle (R8) gavs i första hand i bilateral form. Det regionala stödet gavs främst till resultaten R9 (ansvarsutkrävande), R11 (MR och icke-diskriminering, R12 (jämställdhet). Det bilaterala stödet i öst hade samma profil, medan det bilaterala stödet på Västra Balkan främst gick till R11 (MR och icke-diskriminering). Anti-diskriminering (R11). De två viktigaste regionala insatserna för att stärka mänskliga rättigheter och minska diskriminering var Roma Education Fund (REF) 16, som fokuserar på att öka tillgången till skolgång på alla nivåer för romska barn och ungdomar, samt European Roma Rights Centre 17 (ERRC), 16 PlusID 55000048 Roma Education Fund Core support -2020 17 PlusID 55020192 European Roma Rights Center 2014-2017 11
som bedriver gransknings- och påverkans arbete gällande hur stater uppfyller mänskliga rättigheter i förhållande till romer. Verksamheten fortlöper enligt plan. Jämställdhet (R11, R12). Kvinna till Kvinna (KtK) 18 har under inlett ett regionalt program, där kvinnoorganisationer i länderna på västra Balkan samverkar under KtKs ledning för att nå genomslag för jämställdhetsfrågor i EU-närmandeprocessen. En del består i att öka kunskap och förståelse kring EU och EU-anslutningsprocessen och skapa strategiska kontaktytor, inte minst inom den europeiska förvaltningen, för att bättre kunna rikta sitt påverkansarbete. Insatsen fortsätter enligt plan. Sida har sekonderat två nationella jämställdhetsexperter 19 till DG for Neighbourhood and Enlargement Negotiations (DG NEAR) med syfte att främja ökad kunskap om och prioritering av jämställdhet i direktoratetsarbetet för att öka efterfrågan för jämställdhetsarbete i Östeuropa och på Västra Balkan. Under har de sekonderade experterna arbetat aktivt med implementering av EU Gender Action Plan. Bland annat har de etablerat en intern arbetsgrupp "Gender Working Group" där samtliga direktorat är representerade för det strategiska utvecklingsarbetet kring jämställdhet inom DG NEAR. Numer finns även ett etablerat kontaktnät mellan alla jämställdhetsfokalpunkter på EUD i regionen. De sekonderade experterna arbetar med kvalitetssäkring av nya program och håller löpande i utbildning och metodutveckling för kollegorna. Sida bedömer att stödet fortlöper enligt plan och att stödet förbättrar möjligheterna till systematisk och hållbar jämställdhetsintegrering i de stöd som EU finansierar i regionen. Insatserna för att stärka kvinnors företagande har beskrivits i avsnittet om Resultatområde 1ovan, men de bedöms även ha effekter på resultatet R12 inom detta resultatområde. Ansvarsutkrävande (R9). Sidas ger kärnstöd till medienätverket BIRN 20 för genomförandet av dess strategiska femårsplan. Utvecklingsarbetet går enligt plan. Genom att tillgängliggöra undersökande kritiskt granskande journalistik till massmedia i regionen kan förutsättningar skapas för en bättre informerad befolkning och ett bättre informerat civilsamhälle som därigenom kan utkräva ansvar. Oberoende Filmares förbund (OFF) har inom ramen för förstudien Baltic to Black See Documentary Network (B2B Doc) 21 inlett en stor kartläggning av situationen i östliga partnerskapsländerna kring produktion av dokumentärer. OFF har börjat etablera ett nätverk av aktörer och hjälpa filmproducenter att organisera sig i intresseorganisationer. Därmed börjar en grund ta form för framtida utbyte och samproduktion mellan filmproducenter i Öst och Norden/Baltikum. Insatsen fortlöper enligt plan och OFF avser att inkomma med ansökan om fortsättning. Tankesmedjan ESI 22 (se även Resultatområde 2a ovan) har under hösten varit mycket engagerad i den europeiska flyktingfrågan genom att formulera och delvis få genomslag för en bättre hantering av flyktingsituationen inom EU, på Västra Balkan och i Turkiet. ESI har kunnat påverka Tysklands policy vilket också påverkat hela EU. 18 PlusID 55020284Kvinna till kvinna regional WB -19 19 PlusID 55020214 Seconded national gender expert DG ENLARG KVrethem; 55030167 Secondment of gender expert DG NEAR ESandahl 20 PlusID 55020253 BIRN -19 21 PlusID 55020304 B2B Doc 22 PlusID 5020261 European Stability Initiative 12
Försoning (R13). Kulturarv utan Gränsers (KuGr) 23 arbete på västra Balkan grundas på ett rättighetsperspektiv där allas rätt till sitt gemensamma kulturarv står i fokus. De arbetar på lokal nivå med kulturarv som ett redskap att stärka identitet och självkänsla hos människor som utsatts för krig eller förtryck, samtidigt som man värnar traditionellt hantverkskunnande, modern teknik och småföretagarutveckling. Arbetet bidrar till försoning och förståelse, framförallt mellan de etniska grupper som relativt nyligen legat i krig och konflikt. Under 2014 anordnades fem byggnadsvårdsläger i regionen, där 123 personer, yrkesverksamma och studenter, från 15 lika länder deltog och restaurerade 11 kulturminnen och 13 museiföremål. 24 Inom ramen för KuGr verksamhet har t.ex. serbiska hantverkare arbetat tillsammans med kosovariska kollegor i byggnadsvårdsläger i Serbien och i Mitrovica i norra Kosovo, något som hölls för otänkbart bara några år tidigare 25 Det regionala stödet till KuGr avslutades enligt plan och de tidigare KuGr kontoren i länderna på Balkan är nu lokala självständiga organisationer, som driver verksamheten vidare på egen hand. Även insatsen till stöd för Roma Rights Center (se ovan) bedöms kunna ha bidragit till försoning. I viss mån kan också de regionala myndighetsprojekten med Lantmäteriverket och Statistiska Centralbyrån (se resultatområde 2a) sägas ha bidragit till försoning mellan länderna genom att skapa mötesplatser för experter från olika länder. Ett annat exempel är medienätverket BIRN (se ovan) som ger prioritet åt övergångsrättvisa och gjort en rad radio- och TV program, som sänds på olika språk och som belyser konflikten och dess efterverkningar. 2.4 Resultatområde 3: Förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar R 14: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s regelverk och internationella överenskommelser för miljö, klimat och energi R 15: Stärkt miljömässigt ansvarstagande hos allmänhet, näringsliv och civilsamhälle R 16: Mer hållbar samhällsservice inom områden som vatten och avlopp, avfallshantering, energieffektivisering och förnybar energi 23 PlusID 53030080 Kulturarv utan gränser 2012-24 CHwB Annual Report 2014, s 3 25 CHwB Annual Report 2014, s 4 13
Det bilaterala stödet år till Resultatområde 3 var störst i Serbien, Albanien, Bosnien och Ukraina. Det regionala stödet till miljöprojekt var lägre under än åren innan eftersom en begränsad budget gjorde att överföringar till konsultfonder hos utvecklingsbankerna inte kunde göras i planerad utsträckning. Flertalet av Sidas regionala miljöinsatser i Östeuropa och Västra Balkan bidrar både till mer hållbar samhällsservice (R16) och till att länderna i högre grad uppfyller EU:s regelverk och internationella överenskommelser (R14). Sida kräver att alla investeringsrelaterade stöd till miljöinfrastruktur ska genomföras i enlighet med EU:s och/eller internationella regelverk. Det regionala miljösamarbetet fokuserar på investeringsinriktade insatser och samarbete med utvecklingsbanker. Det underlättar ett tydligt förhållningssätt och jämförbara resultatkrav när det gäller miljöeffekter och hållbarhet, samt en samlad dialog kring investeringsprioriteringar och reformer med IFIs. Erfarenheten visar att detta arbetssätt med IFIs som långivare fungerar väl när det gäller att genomföra strategiskt viktiga projekt som kan driva fram reformer och vara föregångare i att höja nivån för samhällsservice. Investeringsinsatserna är relevanta ur ett fattigdomsperspektiv. Tillgång till basservice och infrastruktur (vatten och sanitet, uppvärmning, fungerande transportsystem) är viktiga förutsättningar för en hållbar och inkluderande tillväxt, som kommer fattiga människor till del. Sida har finansierat ett sekonderings- och praktikantprogram 26 som möjliggör för högt kvalificerade personer från såväl offentlig som privat sektor i samarbetsländerna att arbeta på EIB under 1-2 år, vilket bidrar till att bygga kapacitet hos en yngre generation. För Västra Balkan har Sida i december beslutat om stöd till investeringsinriktade insatser genom den givargemensamma fonden inom EUs blendinginstrument Western Balkans Investment Framework. 27 Det kommer att dröja något år innan resultat kan redovisas. Insatserna för en hållbar samhällsservice kompletteras med en insats genom Världsnaturfonden (WWF) 28, beslutad i oktober, som främjar ökad ekonomisk, social och ekologisk hållbar förvaltning av naturresurser på Västra Balkan. Inga resultat kan redovisas ännu, då insatsen är i sin uppbyggnadsfas. E5P 29 är Sveriges huvudinstrument för att ge stöd till energieffektivisering, som det finns en stor efterfrågan på. Investeringsprojekten i Ukraina under E5P lider av förseningar och några kommer att få omprövas. Trots dessa förseningar, bedöms E5P ha stor potential. Under 2014-15 har E5P utvidgats till att inkludera även Armenien, Georgien och Moldavien. Länderna har gjort de inbetalningar som krävs för att beslut ska kunna tas om projekt i respektive land. Programmet har utvecklats mot att inkludera fler typer av energieffektiviserings- och miljöprojekt, vilket gjort programmet mer anpassat till ländernas behov. Den tidigare koncentrationen på fjärrvärmeprojekt avsåg få fram en kritisk massa för en reformering av regelverket. 26 PlusID 55030198 EPTATF Secondment 27 PlusID 55010003 Western Balkans Investment Framework 28 PlusID 55020233 WWF, Dinaric Arc regional 29 PlusID 55030134 E5P Eastern Europe Energy Efficiency 14
NEFCO har några E5P-projekt som har levererat bra resultat. Det beror sannolikt på att det är små och medelstora projekt, som inte kräver lika stor upplåning och där den lokala förankringen är enklare. NEFCO har även utnyttjat en garantiram som ställdes ut av Sida 2014, vilket möjliggjort att två investeringsprojekt i Ukraina sattes igång under. Detta upplägg för Sidas garantiinstrument kan komma att bli modell även för andra utvecklingsbanker. E5P är ett exempel på gemensamma och regionala satsningar, harmonisering och koordinering. De är också viktiga plattformar för dialog kring reformer, med ett starkt ägarskap och betydande finansiella åtaganden från samarbetsländerna. Sverige och Sida ses som en viktig och konstruktiv samarbetspartner, som också är drivande för givarsamordning och samverkan. Detta är viktigt även inom EU-samarbetet, som i WBIF, och med EIB i Eastern Partnership Technical Assistance Trust Fund som Sida stöder och även i Neighbourhood Investment Facility, där Sida nu tar en mer aktiv roll. Sådant samarbete följer även instruktionerna i strategin om att samverkan med andra EUmedlemsländer samt med internationella finansiella institutioner (IFI) ska eftersträvas. Samarbetet med EIB under EPTATF (Eastern Partnership Technical Assistance Trust Fund) 30 har under fortskridit positivt, och ett flertal beslut om nya projekt har tagits. EPTATF har även möjliggjort för EIB att bereda och genomföra projekt finansierade av EIBs utlåning i kombination med ett väsentligt investeringsbidrag från EUs blendinginstrument för Östeuropa, NIF (Neighbourhood Investment Facility). Förutom det regionala anslaget har det även Sidas globala medel, genom en delegering till Eurolatin, kunnat användas till miljösamarbete i Östeuropa och på Västra Balkan. EBRDs Miljöoch Klimatfond 31 har tidigare år fått 270 milj.kr från Sverige och år utbetalades ytterligare 30 miljoner kr till denna fond. De globala medlen ingår inte i den ekonomiska redovisningen i denna strategirapport. Insatsen rapporteras i första hand mot Resultatstrategi för globala insatser för miljöoch klimatmässigt hållbar utveckling 2014-2017. Men de delegerade globala medlen är värda att nämnas eftersom de har varit av stor vikt för att säkerställa att hållbara resultat uppnås, främst inom området kommunal miljöinfrastruktur. EBRDs Miljö- och Klimatfond omfattar stöd i såväl Östeuropa som Västra Balkan och riktas främst mot energieffektivisering, förnyelsebar energi, vatten- och avloppsvattenhantering, avfall och urbana transporter. Resultaten av samarbetet är goda. Samarbetet har breddats till att även omfatta institutionell kapacitet som komplement till direkta investeringsprojekt. Ett samarbete i Bijeljina, Bosnien-Herzegovina, avseende kommunal avloppsrening för ca 40 000 personer slutfördes framgångsrikt. Sida kan ge ett strategiskt stöd till förberedande, kapacitetsbyggande och reforminriktade åtgärder, men för att täcka investeringskostnaderna i projekten måste ett flertal finansiärer komma in och de måste även lånefinansieras. Fonden bedöms ha stor betydelse för att möjliggöra för städer/kommuner att vidta åtgärder som leder till mer hållbar stadsutveckling. En utmaning är att balansera fonden mellan olika tematiska områden och mellan stödberättigade länder. Resultatområde 3 bedöms utvecklas i rätt riktning. En utmaning är att investeringar i miljöinfrastruktur är långsiktiga, resurskrävande och dyra med långa planerings-, förberedelse- och genomförandetider. För att stödet ska vara hållbart krävs komplexa reformer av regelverk och omfattande investeringar. 30 PlusID 53000033 EPTATF (Eastern Partnership Technical Assistance Trust Fund) 31 PlusID 55030205 EBRD Environment and Climate Fund; 71300213 Environment and Climate Loan Fund 15
Det krävs starkt lokalt ägarskap inklusive finansiella åtaganden och kanske obekväma politiska beslut. Deltagande processer, miljökonsekvensbedömningar och lokalisering tar tid och kan leda till stora förändringar och förseningar av projekten. De aktuella projekten bedöms vara i huvudsak on-track. 3. Synergier med andra strategier Bidragen från andra svenska strategier ytterst begränsade. Den viktigaste samordningsuppgiften är istället att säkerställa synergier mellan strategins nio bilaterala program och de regionala insatserna. Under har informationen till ambassaderna utökats om de regionala insatserna i syfte att bättre utnyttja potentiella synergieffekter. 4. Lärdomar och rekommendationer Sida beslutade under 2014 och om ett 20-tal större fleråriga regionala insatser, vilket har inneburit ett ianspråktagande av resurser under kommande år. Nedskärningen av budgeten för och 2016 har tvingat fram omförhandlingar och senareläggning av betalningar. Verksamheten under har inte drabbats av detta, men utrymmet för ytterligare regionala insatser under 2016 och även 2017 är näst intill obefintligt. En mer generell lärdom är att de regionala insatserna i de allra flesta fall behöver ha en stark förankring hos nationella institutioner i mottagarländerna för att bli framgångsrika och hållbara. Sida har under året arbetat för att samordna och koordinera den regionala projektportföljen med strategins bilaterala projekt. 4.1 Implikationer för omstyrning av innevarande strategi är strategins andra år. Under slutet av 2016 kommer ett arbete med en halvtidsöversyn att påbörjas med syfte att under 2017 ompröva gjorda prioriteringar och se vilka ändringar det finns anledning att genomföra inför de återstående åren fram till 2020. 16