Tillgängliga bostadsområden
Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2
Tillgängligt samhälle A lla människors lika värde utgör grunden för demokratin. Ett tillgängligt samhälle är en förutsättning för att alla människor, oavsett funktionstillstånd, ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor. Vägen till full delaktighet och jämlikhet utgår ifrån de mänskliga rättigheterna och handlar om att riva hinder. I en demokrati är bristande tillgänglighet och användbarhet inte acceptabelt, eftersom det som inte är tillgängligt för alla utesluter vissa. De som blir uteslutna och utestängda blir diskriminerade. Vissa gruppers tillgänglighet anses självklar medan för andra kallas den för anpassning och anses vara en kostnadsfråga. Bostadsområdet - alla invånares gemensamma mötesplats B åde inomhus- och utomhusmiljöer måste vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Alla måste på lika villkor kunna komma in i och använda byggnader dit allmänheten har tillträde. Det kan vara offentliga lokaler, affärer, biografer, restauranger, rekreationsanläggningar, skolor med mera. Likaså ska alla kunna förstå och begripa den information som riktar sig till allmänheten och ha tillgång till hjälpmedel som underlättar kommunikationen människor emellan, om så behövs. Inte minst förutsätts i ett tillgängligt samhälle att man har rätt och möjlighet att vara sig själv, att på jämlika villkor, som alla andra, bli accepterad och respekterad för den man är. Man ska kunna inta sin plats som samhällsmedborgare, arbetstagare, resenär, studerande, förälder, kund med mera. Märsta stationshus Märsta stationshus med en ramp 3
Hinder för tillgänglighet I offentlig miljö och på allmänna platser finns det alltför ofta hinder för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, eller olika typer av medicinska funktionsnedsättningar. Hindren kan orsaka svårigheter för rörelsehindrade att ta sig över nivåskillnader, ojämna markbeläggningar eller höga trottoarkanter. Personer med nedsatt orienteringsförmåga möter ofta svårigheter att hitta rätt. Valet av växtlighet påverkar ungefär en tredjedel av befolkningen. De flesta aktivitetsbegränsningar kan byggas bort i den fysiska miljöns utformning. Att omgivningen blir tillgängligare och mer användbar har alla människor stor nytta av. Tillgänglighet medför inga extra samhällskostnader, om allt planeras rätt från början. Tillgängliga miljöer sparar tvärtom stora summor för senare anpassningar som annars är nödvändiga. I dagens läge är det många fysiska miljöer, som inte lever upp till de lagstadgade kraven på grundtillgänglighet. Bostadsområden byggda mellan 1940 1970 hör till sådana miljöer. Det är så kallade folkhemmets och miljonprogrammets bostäder som mer än hälften av alla hushåll i Sverige bor i. Nu, när många av de här områdena närmar sig tidpunkten för omfattande renoveringar, är det lägligt att passa på att förbättra tillgängligheten. Projekt Tillgängliga bostadsområden P rojekt Tillgängliga bostadsområden är ett pilotprojekt, som undersöker möjligheter och utvecklar metodik för tillgänglighetsarbete i den befintliga boendemiljön. Projektet finansieras med medel från Arvsfonden och förenar ett antal aktörer som i flera former samverkar med Handikappförbunden. Genomförandet bygger på ett samarbete mellan ägare, brukare och rådgivare. I projektet träffas på en gemensam plattform bostadsföretag, kommuner och trafikföretag, lokala och centrala hyresgäst- och handikapporganisationer samt tillgänglighetssakkunniga. 4
Detta för att gemensamma satsningar bäst ska motsvara de boendes uttalade behov och prioriteringar, så att de tänker sig sin framtid i samma bostadsområde, även med förändrad fysisk förmåga eller familjeomständigheter. Detta är nyttigt även för en förbättrad allmän attityd för tillgänglighetsfrågor i helhet. Enkelt avhjälpta hinder Storvretsbadet med hinder A rbetet sker inom ramen för Enkelt avhjälpta hinder (HIN 1), som Boverket har utarbetat till 17 kap 21:a Plan- och bygglagen. Det är föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Arbetet i varje område börjar med att en enkät skickas till de boende, så att de får dela med sig av sina synpunkter och erfarenheter. Utbildningen är nästa steg som följs av tillgänglighetsgranskning. Granskningen utförs av en tillgänglighetsexpert, som skriver rapport med åtgärdsförslag. En handlingsplan med mätbara Storvretsbadet utan hinder etappmål, som skapas med underlag från alla inblandade, ska ta hänsyn till bostadsföretagets ekonomiska förutsättningar och implementeras i dess budgetarbete. Arbetet startade i Centrala Märsta i Sigtuna kommun för att sedan fortsätta i Storvreten samt Barkarby A och B i Botkyrka kommun, respektive Järfälla kommun. Det tillvägagångssätt, som projektet skapat i det första bostadsområdet, kommer att prövas i de andra valda områdena. På så sätt vill vi skapa möjlighet att jämföra resultat och ta fram förslag till en allmänt användbar metod för förbättrad tillgänglighet i befintliga bostadsområden. 5
Så här arbetar vi i projektet D et angreppssätt som projektet har är komplext och därför unikt i sitt slag. I och med att vi inkluderar Hyresgästföreningen, Handikappförbunden, kommuner och offentliga bostadsbolag i arbetet för att tillgänglighetsanpassa hela områden får vi ett helhetsgrepp som ger unika möjligheter för att åstadkomma varaktiga förändringar. Projektet utgår ifrån ett helhetsgrepp som omfattar hela levandet: boende, kultur och offentlig miljö. Syftet med att utgå ifrån en fungerande vardag som omfattar flera aspekter är att möjliggöra ett aktivt liv på lika villkor även för boende och besökare med funktionsnedsättningar. Vi är övertygade om att anpassningar kan leda till underverk även om de inte är så kostsamma. En avfasad trottoarkant, en flyttad dörröppnare, eller en kontrastmarkerad trappa kan medföra enorma förbättringar utan att kosta en förmögenhet att åtgärda. I förslag till åtgärderna ska alltid hänsyn tas till ekonomi, förutsättningar på plats och nytta av åtgärd, som det framgår från HIN 1. Därför är en ärlig diskussion mycket viktig i sammanhanget. För att nå helhetsgreppet i arbetet med att skapa tillgängliga miljöer krävs också att aktörerna samverkar. Ett anpassat hus i ett område som är hopplöst otillgängligt gör ingen glad. I projektet tycker vi att även entréer och andra gemensamma utrymmen i bostadshusen ska betraktas som offentliga utrymmen. Därmed ska man sträva efter att tillgängliggöra de också, trots att de inte omfattas av Enkelt avhjälpta hinder. Utbildning E tt viktigt inslag i projektarbetet är ett utbildningspaket, som riktas till både ägare och brukare. Ökade kunskaper om sambandet mellan lagstiftning, tillgänglighet samt funktionshinder och system för att säkerställa tillgängligheten är förutsättning- en för förbättrad trivsel, delaktighet och jämlikhet för alla i befintliga bostadsområden. Praktiska övningar är en viktig del i utbildningen för att förmedla kunskap om hur man skapar en användarvänlig miljö. 6
Finn åtta fel på bilden (rätta svar finner du längre fram i foldern) Teoretisk utbildning ges för att förmedla vad lagar och förordningar föreskriver. Den teoretiska utbildningen varvas sedan med praktiska moment där kunskaperna omsätts i praktiken. Konkreta fall, exempelvis ett övergångsställe som inte är anpassat, demonstreras och deltagarna Finn tio fel på bilden får fundera ut vad som är fel i situationen samt komma med lösningar. Det ökar också förståelsen för andras situation samt att kunskaperna lättare sjunker in i det undermedvetna jämfört med enbart teoretisk utbildning. Hyresgästföreningens och handikapprörelsens roll i projektet E n annan viktig del i projektet är att utveckla handikapprörelsens arbete lokalt. Utbildningen riktas även till handikapprörelsen vilket medför att kompetensen inom området växer och möjligheterna att påverka lokalt ökar. Hyresgästföreningen och dess medlemmar har mycket att vinna på en ökad kompetens inom tillgänglighetsområdet. Dels för att stärka sin verksamhet, dels för att lättare kunna påverka bostadsbolag, samt föra in nya perspektiv i sitt arbete. Handlingsplan för ökad tillgänglighet H andlingsplanen baserad på föreskrifterna om Enkelt avhjälpta hinder omfattar oftast åtgärder gällande gångpassager, kontrastmarkeringar och utformning av trappor och ramper, sittplatser, kollektivtrafikens terminaler, placering av manöverdon, undanröjande av tillfälliga och fasta hinder, entréförhållanden, toaletter, gångytornas beläggning, belysning eller handikapparkeringsplatser. 7
Rätta svar Finn 8 fel 1) Rampen är inte markerad vid lutningens början och slut 2) Det saknas en plan yta 1,5 x 1,5m utanför dörren 3) Rampen är för brant 4) Det saknas en dörröppnare 5) Glasdörren är inte tydligt markerad 6) Trappans första och sista trappsteg är inte markerade 7) Det lägsta trappsteget sticker ut in i den smala gångbanan och utgör en snubbelrisk 8) Trappan saknar ledstänger på båda sidor Finn 10 fel 1) Kantstenen vid övergångsstället är inte nersänkt 2) Skylten saknas vid övergångsstället 3) Första och sista trappstegen är inte kontrastmarkerade 4) Trappan saknar ledstänger 5) Rampen saknar ledstänger och avåkningsskydd 6) Rampen saknar markeringar vid lutningens början och slut 7) Rampen både böjer sig och lutar på samma gång 8) Dörren öppnas i riktning mot rampen 9) De stora glasytorna är varken skyddade eller markerade i ögonhöjd 10) Fallrisken utanför ingången är stor Kontakt Vill du veta mer om projektet eller har du funderingar om tillgänglighet i ditt bostadsområde är du välkommen att kontakta oss: Zdenka Sramkova, zdenka.sramkova@hso.se, tel: 08-546 40 432 Anders Nordholm, anders.nordholm@hso.se, tel: 08-546 40 457 Handikappförbundens samarbetsorgan Sturegatan 4, Box 1386, 172 27 Sundbyberg, tel: 08 546 404 00, texttel 08 546 404 50, fax: 08 546 404 44, hso@hso.se, www.hso.se 8