Senast uppdaterad 9--1 Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 677 / 11911 Höjd över havet (m): 36 Län: Dalarna () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Mora Maxdjup (m): 9 Vattensystem (SMHI): Dalälven (3) Medeldjup (m):, Kalkstart & kalkningsmetod: 198-, kalkning direkt i sjön Bakgrund De senaste åren har nedfallet av försurande föroreningar minskat, vilket även lett till en minskad försurning av sjöar och vattendrag. Det medför på sikt ett minskat kalkningsbehov och i förlängningen att kalkningen kan upphöra (Naturvårdsverket 9). Minskning av kalkning har aktualiserat frågan om vilka effekter en avslutad kalkning har på livet i de sjöar och vattendrag där kalkningen upphör (Sundbom m fl 8). I syfte att undersöka detta ingår numera 6 st sjöar, varav en är, med avslutad kalkning i IKEU-programmet. Det innebär att det numera utförs regelbunden provtagning av både vattenkemiska och biologiska parametrar i sjön. Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriums del i provtagningen är att undersöka fiskbeståndet. Sjön kommer att provfiskas en gång varje år under överskådlig tid med syfte att bedöma fisksamhällets status och detektera förändringar i fisksamhället över tiden. Språngskikt 8 7 Temperatur (ºC) 1 Temperaturprofi l över djuphålan i i samband med provfi sket 7 och 8. Språngskiktet (en snabb temperaturförändring) låg vid ca -7 meters djup båda åren. Siktdjupet var ca 7 m båda åren. 1 6 8 1 1 1 16 18 Djup (m) Sjöbeskrivning är belägen ca mil sydväst om Mora i Dalarnas län. Sjöns yta är på 8 hektar och maxdjup 9 meter. Vattenvegetationen är sparsam men det växer glesa bestånd av sjöfräken och starr längs stränderna. På några platser växer också sparsamt med bladvass. I några av vikarna är det rikligt med undervattensvegetation (slinga) och gäddnate. Siktdjupet var ca 7 meter vid provfisket 7 och 8 och vattnet är därmed väldigt klart. kalkades första gången 198 (Bergquist 8, Länsstyrelsen 8). Innan kalkning var ph klart under och ibland så lågt som,. Efter kalkning har ph varit stabilt över 6 och en alkalinitet över,1 mekvl/l (Länsstyrelsen 8). Vattnet är därmed nära neutralt med en god buffertkapacitet (Wilander 1999). Många sjöar skiktas i olika temperaturlager under sommar och vinter. Det beror på att sötvatten är tyngst vid en temperatur av +ºC. Under sommaren när solen värmer upp ytvattnet samlas det varma vattnet ytligt. Någon eller några meter ned (djupet varierar mellan olika sjöar) sjunker temperaturen hastigt under en kort sträcka - det så kallade språngskiktet - mot det kallare djupvattnet. På vintern är tvärtom det kallaste vattnet nära ytan och det varmare vattnet finns i sjöns djupare delar. I låg språngskiktet på ca meters djup vid provfisketillfället både 7 och 8. Fisksamhället har provfiskats vid tre tillfällen; 1993 av länsstyrelsen samt 7 och 8 av Sötvattenslaboratoriet. Provfiskena 7 och 8 genomfördes enligt den standardiserade metodiken medan provfisket 1993 utfördes med färre nät och därför betraktas som ett inventeringsfiske. Det innebär att resultaten 18
Senast uppdaterad 9--1 per bottennätsansträngning % 1% 6% Vikt per bottennätsansträngning 16% 11% % 88% 73% Andelen av olika arter i fångsten i bottennäten vid provfi sket 8 i, antal (t v) och vikt (t h). mellan provfisket 1993 och de nyare fiskena från 7 och 8 första hand kan jämföras enbart när det gäller artförekomsten. Vid provfiskena 7 och 8 fångades abborre, elritsa, röding och öring. Vid 1993 års provfiske fångades samma arter förutom att öring uteblev i fångsten 1993. Det förekommer inga utsättningar av fisk i och både röding och öringbestånden är självreproducerande. Vid 8 års provfiske var fångsten per ansträngning i bottennäten 1, individer respektive 183 gram. I antal dominerades fångsten av abborre (88 %), följt av elritsa (6 %), röding ( %) och öring (1 %). Även i vikt dominerades fångsten av abborre (73 %) följt av öring (16 %), röding (11 %) och elritsa. utgjorde därmed en relativt stor andel av fångstens vikt jämfört med antalet. Det beror på att det fångades jämförelsevis storvuxna individer av öring, den största öringen var 6 cm och vägde drygt,1 kg. Sjön har en stor pelagial (den fria vattenmassan) vilket möjliggör förekomsten av ett pelagiskt fisksamhälle. Fångsten i de pelagiska näten var dock liten och bestod av några få abborrar och rödingar. Fångsten av de olika arterna fördelade sig på olika djup i. och abborre fångades nästan uteslutande i de grundare djupzonerna ner till sex meters djup medan röding i huvudsak fångades djupare än sex meter. fångades ner till meter men de flesta fångades grundare än 6 meter. Det innebär att abborre, elritsa och öring främst uppehåller sig i det varmare vattnet ovanför språngskiktet medan rödingen uppehåller sig djupare under sommaren. Detta per ansträngning 1 1 FISKART Vikt per ansträngning 1 8 FISKART 1,E- 7 8 7 8 (t v) och vikt (t h) per bottennätsansträngning för abborre, elritsa, röding och öring vid provfi sket 7 och 8 i. Notera den loggade skalan på y-axeln för antalet. 181
Senast uppdaterad 9--1 beror på att olika fiskarter har skilda krav på temperatur. och elritsa föredrar varmare vatten medan arter som röding och i viss mån öring föredrar kallare vatten. Storleksfördelningen hos fångsten av abborre i, med många fiskar från 7 cm upp till 3 cm indikerar att reproduktionen fungerar men att relativt få abborrar växer sig riktigt stora i sjön. Däremot når många abborrar potentiellt fiskätande storlek som är runt cm längd. Fångsten av röding dominerades av fiskar runt cm längd. Den minsta rödingen var knappt 1 cm och den största drygt 3 cm. Åldersanalyser har visat att rödingarna var mellan och 6 år gamla. Avsaknaden av yngre fiskar kan eventuellt indikera eventuellt att rekryteringen är svag. Storleksfördelningen hos öring, med de flesta fiskar mellan - cm, tyder på att öringen kan växa sig stor i. Åldersanalyser visade att de flesta öringarna antingen var 3 eller fem år gamla och att de vuxit bra. Avsaknaden av yngre fiskar beror sannolikt på att öringarna går ut i sjön först vid ca 3 års ålder. Vid provfisket 7 hade av 9 öringar fisk i magen och vid 8 års provfiske hade av 7 öringar fisk i magen. I stort sett alla öringar som hade ätit fisk hade magarna fulla med årsungar av abborre. Enda undantaget var den största öringen från 8 som hade en röding i magen. Den öringen fångades också på 16 meters djup. Det förefaller därmed som att många av öringarna åtminstone på sommaren är fiskätande i. Detta kan vara en förklaring till den goda tillväxten och varför de flesta öringarna fångades relativt grunt då de sannolikt fångades i näten vid födosök efter abborre. För elritsa fångades småvuxna individer vilket visar att arterna reproducerar sig i sjön och att rekryteringen av unga fiskar är god. är en mycket bra försurningsindikator. I en försurad sjö slutar elritsans reproduktion att fungera och abborre i år 8 6 elritsa i år 8 1 1 3 1 8 6 1 1 1 3 3 1 1 3 3 röding i år 8 öring i år 8 3 3 1 1 1 1 3 3 6 1 1 3 3 6 Storleksfördelningen för abborre, elritsa, röding och öring vid provfi sket år 8 i. 18
Senast uppdaterad 9--1 arten slås ut. I fungerar rekryteringen av elritsa vilket tyder på att sjön inte är sur. Det förefaller också som att halterna av kvicksilver är låga i sjön eftersom mängden kvicksilver i abborre var låg (Sundbom m fl 8). Klassificering enligt bedömningsgrunder (EQR8) Vid 8 års provfiske klassades den sammanvägda bedömningen som måttlig ekologisk status (gul). Ju närmare 1 p-värdet är för en indikator desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Några av indikatorerna indikatorerna indikerar därmed en avvikelse från referensvärdet. individer, biomassa och kvoten abborre/karpfiskar avvek tydligast från förväntat. Z-värdena visar om avvikelsen är för mycket (positiva värden) eller för lite (negativa värden) jämfört med referensvärdet. För att en indikator ska betraktas som signifikant avvikande från referensvärdet bör Z-värdet antingen vara högre än (högre än förväntat) eller lägre än - (lägre än förväntat). I avvek kvoten abborre/ karpfiskar signifikant från referensvärdet. Det beror på att den enda karpfiskart som finns i sjön är elritsa och den utgjorde en betydligt lägre andel av fångsten jämfört med abborre. inhemska arter D (antal) D (biomassa) Relativ biomassa av inhemska arter Relativt antal individer av inhemska arter Medelvikt i totala fångsten Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar (biomassa) Sammanvägt fiskindex, EQR8 EQR8 8,,, P-värde Klassifi cering av provfi skeresultatet enligt EQR8 vid provfi sket 8. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfi skeresultatet. Den sammanvägda bedömningen anger bedömningen av sjöns ekologiska status. Blå färg innebär hög ekologisk status, grön färg God ekologisk status, gul färg Måttlig status, orange otillfredsställande status och röd färg dålig status. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status.,6,8 1, Referenser Bergquist 8. Sammanställning av kalkningsuppgifter för IKEU-sjöar och vattendrag. Rapport specialprojekt S-7 inom IKEU-projektet 7. Tillgänglig: <http://info1.ma.slu.se/ikeu/ikeupresent/ikeu_publ/pdf/bergquist8_kalkningar. pdf> [9--3] Länsstyrelsen 8. Åtgärdsplan för kalkning. Skapad 7-3-9, Uppdaterad 8-1-1 Tillgänglig: http://www.w.lst.se/rumtext/pdf/6_ Radsjon.pdf Naturvårdsverket 9. När kan man sluta kalka? [Elektronisk] Tillgänglig: http://www. naturvardsverket.se/sv/arbete-med-naturvard/ Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Sjoar-ochvattendrag--insatser-for-skydd-och-skotsel/Kalkning/Nar-kan-man-sluta-kalka-/ [9-1-7]. Sundbom, M., Andrén, C., Borg, H., Edberg, F., Persson, G. & Wällstedt, T. (7) Kalkningsavslut. Underlag till revision av Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 161.Tillgänglig: http://info1.ma.slu.se/ikeu/ikeupresent/ikeu_ Publ/IkeupublRepYear.html Sundbom, M., Meili, M. & Johansson, A.-M. (8) Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 7. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, PM jun. 8. Wilander A. 1999. Surhet/försurning. Sid. 73-18 i: Wiederholm, T. (redaktör). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 9. inhemska arter D (antal) D (biomassa) Relativ biomassa av inhemska arter Relativt antal individer av inhemska arter Medelvikt i totala fångsten Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar (biomassa) Z-värden 8 -, -3, -, -1,, 1,, Z-värde Z-värdena visar om avvikelsen för respektive indikator är högre (större än ) eller lägre än referensvärdet (mindre än ). Om Z-värdet är nära noll överensstämmer provfi skeresultatet med referensvärdet. 3,, 183
Senast uppdaterad 9--1 1,,8 EQR8,6,,, 7 8 nät Totalantal Totalvikt Medelvikt /nät Vikt/nät 677, 11911 871 Bottennät Pelagiska nät 6 3 6 9 7 8 18811 168 91 877 9 8 987 136, 178, 3,1. 11,1 17, 61,1. 19, 16, 18, 1, 1,, 1,,3,3, 1, 1,3 783,8 178, 3,8, 119,9 9, 17,3, 18,8 7, Figuren visar hur den sammanvägda bedömningen (EQR8) varierat mellan de olika provfi sketillfällena i. Den streckade linjen anger gränsen för god ekologisk status. 677, 11911 871 Medel Störst Minst 1,63 9 66 9 73,17 9 8 9 3, 39 136 7 337,3 6 38 7 nät fiskar Vikt 677, 11911 871 Bottennät Djupzon <3 m 3-.9 m 6-11.9 m 1-19.9 m -3.9 m Pelagiska nät Djupzon -6 m 6-1 m 1-18 m 7 6 3 3,6 3,8 1,,, 3,,, 3,3,8,,3,,,,,,,,,7, 1,,,6,3,,3,,,, 38, 3, 3,,,7 3, 1,, 113 177, 117,,, 3,,, 9,7 3,,,,,,,, 6,3 33, 111,3 6,7, 17,, 1, 98,7, 33,,,,, 13 189,7 7, 6,8 6,7 3, 17,, 18