EFFEKTIVT SKOGSBRUK. ett långsiktigt miljöarbete

EFFEKTIVT SKOGSBRUK ett långsiktigt miljöarbete

2 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

Förord Skogen utgör, rätt skött, en ändlös ekonomisk resurs för landets välstånd. Skogsbruket är en viktig leverantör av råvara till hus, möbler, papper, förpackningar, hygienartiklar, kläder, värme, el och en rad andra produkter som vi tar mer eller mindre för givna i vardagen. Skogsbruk har bedrivits under lång tid, alltid med människans behov för ögonen och alltid med en strävan att vara så effektiv som möjligt. Utvecklingen det senaste halvseklet, med allt det inneburit i form av mekanisering, ökat miljöfokus, IT-revolution, klimatdebatt, certifiering och mycket annat har varit helt enorm. Det som våra far- och morfäder gjorde med handredskap och kanske motorsåg sköts idag av teknikspäckade engreppsskördare, som klarar av samma arbete på en bråkdel av tiden och med en liten del av personalinsatsen. Utvecklingen har varit nödvändig för att säkra skogsbrukets konkurrenskraft. Utan konkurrenskraft hade det knappast funnits mycket av varken skogsbruk eller skogsindustri kvar i landet. Utvecklingen har också inneburit att skogsbrukets energiförbrukning kunnat pressas ner väsentligt och att skogsarbetarnas arbetsmiljö förbättrats högst avsevärt. Detta samtidigt som ökade hänsyn tagits till naturmiljön. Produktivitetsutvecklingen har i sig varit en mycket viktig faktor för förbättrade miljöprestanda, dels på grund av att man skapar sig ekonomisk möjlighet att ta hänsyn med effektiva system och dels att systemen blir mer resurssnåla och skonsamma. Denna skrift utgör en sammanställning av ett antal FoU-resultat från Skogforsk från de senaste åren, satta i ett historiskt utvecklingsperspektiv. Rapporten har ingen ambition att vara heltäckande, utan snarare ge ett antal exempel på hur vanligt utvecklingsarbete har bidragit till att förbättra skogsbruket och minska dess negativa miljöpåverkan både vad gäller naturmiljö och arbetsmiljö. Upplägget innebär att flera av Skogforsks medarbetare skrivit korta referat och artiklar som bygger på befintliga forskningsresultat, ibland färska och ibland med några år på nacken. Redaktör har varit Åke Thorsén. Magnus Thor, forskningschef för området Virkesförsörjning. Foto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild EFFEKTIVT SKOGSBRUK 3

7 29 50 62 64 66 EFFEKTIVT SKOGSBRUK - ETT LÅNGSIKTIGT MILJÖARBETE www.skogforsk.se ÅKE THORSÉN Redaktör INGER PETRÉ Layout Tryck GÄVLE OFFSET Gävle Uppsala Science Park, 751 83 Uppsala Tel. 018-18 85 00. Fax. 018-18 86 00 E-post. info@skogforsk.se www.skogforsk.se ISBN: 978-91-979694-6-8 4 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

INNEHÅLL 3 Förord 7 Effektivt skogsbruk 7 Effektivt skogsbruk - ett långsiktigt miljöarbete 12 Skogsbrukets energianvändning och miljöpåverkan 16 Allt fler kubikmetrar virke per liter diesel 18 Förarmiljö 40 års granskningar av skogsmaskiner 23 Från hindrande avfall till värdefull råvara 26 Effektiv naturhänsyn 29 Avverkning - avverkningsmaskiner 29 Skogsbrukets arbetshästar, skördaren och skotaren trimmas ständigt 32 Spårlös avverkning en fråga om vatten och planering 36 Allt mer miljövänliga vätskor i skogsmaskinerna 39 Ljusare i skogen 42 Dåliga vibrationer 44 En titt in i framtidens hytt 46 Morgondagens energieffektiva maskiner 50 Bilvägstransporter 50 Smartare logistik minskar resursförbrukningen med 10-15 % 54 Projektet En Trave Till ett lyft för miljön 58 CTI på virkesfordon skonar vägar och förare 60 Att utrusta en virkesbil för maximal last och minimal bränsleåtgång 62 Datainsamling 62 Modern datainsamling är resurseffektivt och ökar skogens värde 64 ESS-programmet 64 Mer energi från skogen med ESS 66 RECO - TSG 66 ECO-driving vid avverkning 68 TSG och VSG forum för effektiv utveckling EFFEKTIVT SKOGSBRUK 5

Foto: Bo Göran Backström/SKOGENbild 6 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

EFFEKTIVT SKOGSBRUK - ETT LÅNGSIKTIGT MILJÖARBETE Magnus Thor & Åke Thorsén Under de senaste 50 åren har skogsbrukets utveckling präglats av fyra genomgripande förändringsfaktorer: Mekaniseringen av avverkningsarbetet, informationsteknologins framväxt, entreprenörisering av avverknings- och skogsvårdsarbetet samt ökad hänsyn till naturmiljön. Förändringarna har skett gradvis under många år och har haft stor betydelse för en kontinuerligt förbättrad naturhänsyn och arbetsmiljö i skogsbruket. MEKANISERING Mekaniseringen av avverkningsarbetet under andra halvan av 1900-talet ökade produktiviteten i skogsbruket kraftigt, från ca 2 m³ virke per dagsverke på 1950-talet till 24 m³ i början av 2000-talet. I slutet av 1950-talet hade motorsågen ännu inte fullt ut ersatt handsågarna. Terrängtransporten av virke skedde mestadels med häst, även om modifierade jordbrukstraktorer började användas. Under 1960-talet kom de första midjestyrda skotarna, d.v.s. traktorer som primärt var avsedda för skogsbruket. Under 1970-talet byggdes flera olika maskiner för fällning, kvistning och kapning av träd vid slutavverkning. I slutet av detta årtionde byggdes de första skördarna. Med dessa fick skogsbruket en maskin som ensam klarade av alla momenten. Skördaren utvecklades vidare under 1980-talet till den s.k. engreppsskördaren, där fällning, kvistning och kapning utfördes med ett kranspetsmonterat aggregat. Därmed kunde också gallringarna helmekaniseras. Under 1990-talet tog engreppskördarna över helt, också i grövre skog, och tillsammans med skotaren utgör de idag skogsbrukets helt dominerande avverknings- system. För närvarande utgörs skogsbrukets maskinpark av omkring 1 200 skördare och 1 800 skotare, vilka tillsammans svarar för så gott som hela Sveriges årliga produktion av rundvirke (ca 75 milj m³) och skogsbränsle (ca 7,5 milj m³fbio). Skogsvårdsarbetet, d.v.s. markberedning, plantering eller sådd samt ungskogsröjning, har visat sig svårare att mekanisera. Det enda skogsvårdsarbete som är helt mekaniserat idag är markberedningen. Maskiner för plantering, sådd och röjning finns visserligen men används i liten skala eftersom de av ekonomiska och kvalitetsmässiga skäl har svårt att hävda sig gentemot manuella och motormanuella metoder. Arbetsmiljömässigt har mekaniseringen inneburit en enorm förbättring. Det tidigare fysiskt mycket slitsamma skogsarbetet som måste utföras under ofta svåra väderleksförhållanden har försvunnit. Skogsarbetaren idag är en maskinförare som arbetar från en klimatreglerad, ergonomiskt utformad hytt. Arbetsolycksfallen har minskat drastiskt och dödsfall vid det farliga fällningsarbetet är mycket ovanliga. EFFEKTIVT SKOGSBRUK 7

Effektivt skogsbruk INFORMATIONSTEKNOLOGINS FRAMVÄXT Skogsbruk är en areell näring med verksamhet i landets alla delar och med ständigt skiftande arbetsplatser. I knappast någon annan bransch ställs därför så höga krav på fungerande kommunikationskanaler som i skogsbruket. Före informationsteknologins genombrott med mobiltelefoner, persondatorer och elektroniska datasamlare var kommunikationerna omständliga, långsamma och arbetsintensiva processer. Utnyttjandet av informationsteknologi inom skogsbruket har följt den allmänna utvecklingen inom området. Under 1960-talet började de första stordatorerna att tas i bruk inom skogsbruket för att bli mer allmänna under 1970-talet. De användes i första hand av de stora skogsföretagen för virkesredovisning och registerhållning av skogsbestånd. 1961 bildades SDC, Skogsbrukets datacentral senare Skogsnäringens IT-företag, för att samordna och rationalisera skogsbrukets virkesredovisning. Under 1970-talet utvecklades datasystemet VIOL. Detta virkesredovisningssystem används i förbättrad form även idag av huvudparten av skogsföretagen i Sverige för att förmedla och förädla information mellan skog och industri. SDC är också en viktig aktör i skogsbrukets strävan att standardisera datorhanterad information. Det första standardiserade, mobila telefonsystemet i Sverige, NMT 450, var analogt och togs i bruk 1981. 1987 introducerades NMT 900. Själva telefonerna var till en början stora, klumpiga pjäser som man inte gärna bar omkring på. De fanns dock tillgängliga i fält i bilen eller skogsmaskinen När det första GSM-nätet öppnades i Sverige 1992 digitaliserades mobiltelefonerna. Telefonerna blev små och behändiga och kunde bäras i kläderna. Ett problem var att stora arealer av Sveriges skogsmark inte täcktes av nätet och systemet därför inte kunde nyttjas fullt ut av skogsbruket, som på många platser därför fick fortsätta med NMT-systemet tills nätet stängdes ner i Sverige 2007. Idag har GSM-näten byggts ut och täcker nästan hela landets skogsmark. Tredje och fjärde generationernas mobilsystem medger att stora datamängder idag kan överföras på kort tid, vilket skogsbruket ofta har behov av när omfattande datafiler ska skickas. Med skapandet av microprocessorn under 1970-talet blev det möjligt att bygga små datorer till rimliga priser. Under 1980-talet skedde en enorm försäljningsexpansion av persondatorer. 1991 fanns det uppskattningsvis 100 milj. persondatorer i världen. I mitten av 1980-talet infördes domänadresser som.com,.se med flera i Sverige och e-post blev möjlig. Under 1980-talet utvecklades även elektroniska datasamlare som klarade de tuffa förhållandena i skogen. Med dessa kan data insamlade i fält överföras direkt till persondatorer och vidare till skogsföretagens centrala dataregister. Under 1990-talet skapades Word Wide Web vilket möjliggjorde ihoplänkning av i princip all information och det Internet som vi använder idag. GPS, Global Positioning System, utvecklades under 1970-talet men sattes inte i drift förrän 1994. I skogsbruket har GPS blivit ett viktigt navigationsstöd i virkesbilar och skogsmaskiner. Datorer i skördarna började bli allmänt förekommande i slutet av 1980-talet. De första datorerna användes som stöd till föraren vid aptering av trädstammarna. De utvecklades senare för automatisk insamling av produktionsdata såsom sortiment, virkesdimensioner och antal. Idag kan skördarna ta emot nya apteringsinstruktioner allt efter industrins behov och omedelbart effektuera dessa samt ge kunderna värdefull information om stockarnas egenskaper. Överföring av produktionsfiler kan efter önskemål ske när som helst. I dessa kan varje stocks identitet och läge i stammen utläsas. Har skördaren GPS-utrustning kan även maskinens position vid avverkning av enskilda träd bestämmas. System för skördarmätning, d.v.s. att uppgifterna i skördarens produktionsfiler är betalningsgrundande, prövas på flera håll i skogsbruket. Data från skördaren används även vid planering av skogsvårdsåtgärder och för uppdatering av beståndsregistret vid gallring. Den senaste informationsteknologin som skogsbruket tagit till sig är laserskanning. Laserskanning kan ge en detaljerad digital bild av trädens höjder och positioner samt skogsmarkens utseende. Tillsammans med ett geografiskt informationssystem, GIS, d.v.s. olika digitala kartskikt, kan mycket detaljerade avverkningsplaner utarbetas. Tekniken ger möjligheter att optimera skogsmaskinernas körvägar ur såväl produktionssynvinkel som skonsamhet mot mark och vatten. Skyddsvärda områden som kultur- och fornlämningar, nyckelbiotoper etc. kan lätt separeras från avverkningsytan. Foto: Skogforsk Med införandet av mobiltelefoner, persondatorer, internet och elektroniska datasamlare hade skogsbruket i mitten av 1990-talet effektiva och väl fungerande kommunikationskanaler. Användningen av informationsteknologi för att utveckla skogsbruket har därefter i mycket handlat om att effektivisera insamling, bearbetning och presentation av data samt att standardisera och kvalitetssäkra dessa. Exempel på modern teknik som utnyttjas i detta arbete är skördardator, GPS, GIS och laserskanning. 8 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

Foto: Skogforsk Effektivt skogsbruk Miljömässigt ger modern informationsteknologi ökade möjligheter till spårbarhet hos virket, vilket efterfrågas i olika certifieringssystem. Den ger också säkrare sätt att ta hänsyn till skyddsvärda objekt på avverkningstrakterna och öka skonsamheten mot mark och vatten samt att registrera och presentera utförda åtgärder. ENTREPRENÖRISERING Entreprenörisering av skogsbrukets verksamhet har gamla traditioner. Under andra halvan av 1800-talet, när sågverken byggdes ut längs norrlandskusten, åtog sig hästägare att köra ut virke till flottläggningsplatser. Hästägaren förhandlade om pris, administrerade hela avverkningsarbetet och anlitade skogsarbetare som utförde huggningsarbetet. Även om skogsarbetarna så småningom anställdes av och arbetade direkt åt ett skogsföretag så anlitades hästägare för att köra ut virket. Först när mekaniseringen av avverkningsarbetet tog fart tynade systemet bort. Skogsbrukets mekanisering var en period av trial and error. Skogsföretagen testade många halvfärdiga maskinkoncept ute i skogen, vissa förkastades helt medan andra togs tillbaka till verkstaden för att utvecklas ytterligare. De maskiner som fungerade sattes omedelbart in i den praktiska verksamheten och driftserfarenheterna användes för att succesivt förbättra maskinerna. Förare till maskinerna rekryterades framför allt från den anställda skogsarbetarkåren. När mekaniseringen kom in i ett lugnare skede under 1980-talet, då det fanns en väl fungerande maskinpark och många fullfjädrade maskinförare, började några skogsföretag att åter igen fundera på att entreprenörisera avverkningsarbetet. En anledning var att den tekniska utnyttjandegraden på maskinerna ansågs för låg och att den drivkraft som finns i uttrycket det man äger vårdar man borde utnyttjas. Till en början var det en del företag som lät förarna köpa maskinerna samtidigt som de behöll sin anställning. Modellen med arbetstagarägda maskiner föll väl ut såtillvida att den tekniska utnyttjandegraden steg. Under kostnadskrisen i början av 1990-talet togs nästa steg. En fullständig entreprenörisering av avverkningsarbetet. Maskinsystemen ansågs mogna och många förare tillräckligt kompetenta att driva egna företag. En hel del fristående entreprenadföretag hade vid denna tidpunkt redan etablerat sig. Med entreprenöriseringen ville skogsföretagen öka produktiviteten i avverkningsarbetet genom att ta tillvara de drivkrafter som finns i att äga och utveckla sitt företag. Entreprenöriseringen har gått olika fort hos skogsföretagen. Många skogsföretag har av skilda anledningar kvar egna maskinlag, bl.a. för att kunna kontrollera kostnadsutveckling och bedriva utvecklingsarbete. Den absoluta merparten av avverkningsarbetet står dock entreprenörerna för. Idag finns mer än 1 000 skogsmaskinentreprenadföretag, vilka uppskattningsvis svarar för 80-90 % av den årliga avverkningsvolymen i landet. EFFEKTIVT SKOGSBRUK 9

Effektivt skogsbruk Även på skogsvårdssidan har entreprenöriseringen slagit igenom. All maskinell markberedning utförs av entreprenörer. Även merparten av motormanuell röjning och manuell plantering utförs av entreprenadföretag, speciellt inom storskogsbruket där så gott som all röjning och plantering är utlagd på entreprenad. Miljömässigt har entreprenöriseringen framför allt inneburit resurssnålare hushållning i avverkningssystemen. Entreprenören får betalt för de virkesvolymer som produceras och optimerar därför användningen av insatsvaror och minimerar obetalt kringarbete. ÖKAD HÄNSYN TILL NATURMILJÖN Skogen har stor betydelse för Sveriges befolkning inte bara som en virkesresurs som genererar exportinkomster och arbetstillfällen utan också som en arena för friluftsaktiviteter. Naturhänsynen i skogsbruket engagerar därför många människor som har sina egna smultronställen och svampskogar. När skogsbrukets verksamhet kolliderar med de egna intressena är det inte konstigt att man reagerar. Den första stora drabbningen mellan allmänhet och rationellt skogsbruk var den s.k. Hormoslyrdebatten under 1970-talet. För att bli kvitt lövet som då hade ringa ekonomiskt värde besprutades ungskogar med fenoxisyror som tog död på bl.a. björken men inte barrträden. Efter kraftiga protester från allmänheten i bl.a. Värmland förbjöds besprutningarna 1983 och all användning av fenoxisyror är numera helt förbjudet i skogsbruket. Ett annat bekämpningsmedel som väckt stora protester inte bara i Sverige utan världen över är DDT. I svenskt skogsbruk introducerades DDT 1950 som ett medel för att hindra att snytbaggen genom barkgnag tog död på nysatta plantor. Ett generellt förbud mot DDT infördes 1970 när det utpekades som ett av de farligaste miljögifterna. Skogsbruket fick dock dispens för behandling av plantor fram till 1975 då det totalförbjöds. Även andra metoder som skogsbruket använt för att rationalisera verksamheten har stött på patrull. Dit hör upptagandet av stora kalhyggen och radikal markberedning med hyggesplogar. Kritik har också riktats mot skogsbrukets sätt att sköta skogen så att resultatet blir homogena lik- riktade bestånd där fauna och flora temporärt utarmas. I slutet av 1980-talet väcktes frågan om biologisk mångfald på allvar och resulterade 1993 i en ny skogsvårdslag, där produktionsmål och miljömål likställdes. I alla dessa fall har miljödebatten inneburit att skogsbruket har fått tänka om och utveckla mindre kontroversiella metoder. Man har också gått konsumenter och miljörörelsen till mötes när det gäller miljöcertifiering av skogsbruket. Den helt övervägande delen av svenskt skogsbruk är idag certifierat enligt FSC (Forest Stewardship Council) eller PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes). Oberoende undersökningar visar att man i certifieringsstandarden, både i FSC och PEFC, tagit fasta på faktorer som har betydelse för mångfalden. Det finns ett tydligt stöd för att vissa skogsbiotoper, framförallt nyckelbiotoper, helt bör undantas från skogsbruk, att det är värdefullt att lämna evighetsträd och död ved, att det är bra att öka lövandelen i barrskog och att brand är en viktig faktor för mångfalden. Till stor del sammanfaller de faktorer man identifierat i certifieringsstandarden med de som finns med i Skogsvårdslagen, men i certifieringsstandarden har man i vissa fall gått ett steg längre och konkret specificerat t.ex. hur många träd som ska lämnas och hur stora arealer som ska avsättas. Det som forskas kring och debatteras idag när det gäller naturhänsyn är hur effektiviteten kan ökas, d.v.s. hur bra gynnas t.ex. hotade arter genom en viss åtgärd och vilka resurser krävs för att uppnå ett tillfredsställande resultat. En annan naturvårdsfråga som blivit allt mer aktuell under senare år är hur man ska minska körskadorna och skona vattendrag vid avverkningarna. Miljöfrågorna i skogsbruket och debatten kring dem har förändrats med tiden. För 40 år sedan var konfrontationerna starka i debatterna med å ena sidan krav på förbud och å andra sidan försvar som gick ut på att påpeka det rationella i skogsbrukets agerande. Så enkla är dock inte motsättningarna idag. Kritik finns även idag men handlar mer om att skogsbruket i vissa fall inte uppfyller de krav de själva satt upp beträffande miljömålen och hur effektiva olika åtgärder för miljöhänsyn egentligen är. ha Medelstorlek på anmälda slutavverkningar 1975-2010 I mitten av 1970-talet infördes i skogsvårdslagen en plikt att anmäla planerade sluavverkningar större än 0,5 ha till Skogsstyrelsen för godkännande. I praktiken har således medelstorleken på slutavverkningarna i Sverige varit mindre än vad som visas här. För de små slutavverkningarna saknas dock statistik. 10 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

Foto: Per Ericsson/SKOGENbild Effektivt skogsbruk EFFEKTIVT SKOGSBRUK 11

Effektivt skogsbruk SKOGSBRUKETS ENERGIANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN Staffan Berg Foto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild 12 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

Mekaniseringen av skogsbrukets avverkningsarbete har kunnat genomföras utan ökad negativ klimatpåverkan och med minskad försurning och övergödning av mark och vatten. Under sextio- och sjuttiotalen mekaniserades skogsbrukets avverkningsarbete. Första steget var att ersätta hästen med lunnare och skotare vid terrängtransporten av virket. Efterhand infördes maskiner för fällning och kvistning. Kapningen genomfördes då med motorsåg. I ett mellansteg användes en fällare/läggare och en kvistare/kapare för avverkningsarbetet. Dessa två maskiner ersattes under tidigt åttiotal med en enda maskin, en skördare. Tillsammans med skotare utgör skördaren det tvåmaskinsystem som ännu idag dominerar. Inom skogsvården utvecklades mekaniserade plantodlingssystem för täckrotsplantor, mekaniserad markberedning och till viss del mekaniserad plantering. Röjning utfördes till en början manuellt, men hade i början av 1970-talet i stort sett ersatts med motormanuellt arbete med röjmotorsåg. När flottningen i Norrland lades ner gick transporten av rundvirke från skogen till industrin i ökad utsträckning med lastbil även om järnvägen tog en begränsad men betydelsefull del av transportarbetet. Jämförelser av energianvändningen mellan det tidiga, motormanuella, och dagens skogsbruk är möjliga att göra. Under energikrisen i början av 70-talet gjordes en omfattande undersökning av skogsbrukets energianvändning. Läget då kan jämföras med undersökningar som gjorts med LCA-teknik (livscykelberäkningar) i slutet av 1990-talet. En sammanställning av skogsbrukets energianvändning för skogsvård och avverkning 1972 respektive 1997 visas i tabellen. Effektivt skogsbruk EFFEKTIVT SKOGSBRUK 13

Effektivt skogsbruk Sammanställningen visar att dagen mekaniserade skogsbruk vad gäller avverkning har relativt låg energianvändning per kubikmeter, betydligt lägre än de helmekaniserade metoderna i början av 1970-talet. Den ligger i själva verket på samma nivå som då fällning och upparbetning skedde motormanuellt. Plant- och skogsodlingen har betydligt höge energianvändning i det moderna skogbruket, vilket beror på ökad ambition med bättre plantkvalitet, användning av täckrotsplantor istället för barrotsplantor samt ökat bruk av fordon och maskiner för planttransport, markberedning och plantering. Transport av virke till industri har en ökad energianvändning eftersom flottningen ersatts av lastbilstransport och transportavståndet till industrin ökat genom nedläggning av små industriella enheter. Den sammantagna energianvändningen i slutet av 1990-talet var således ungefär 180 MJ, d.v.s. motsvarande drygt fem liter dieselolja per fastkubikmeter. Denna energimängd utgör drygt 2 % av det kalorimetriska energiinnehållet i veden. Utsläppen från denna användning av fossilt bränsle påverkar klimatet samt bidrar till försurning och övergödning. Resultaten i tabellen visar att växthuseffekten i det helmekaniserade skogsbruket är på samma nivå som det motormanuella i början av 1970-talet. Bränslets innehåll av svavel har betydelse för markförsurningen och fordonsmotorns kväveutsläpp för övergödningen. Effektivisering och skärpta miljökrav har förbättrat motorer och bränsle, vilket har gett lägre utsläpp av ämnen som påverkar markförsurning och övergödning. Detta har förbättrat skogsbrukets miljöprestanda, d.v.s. de miljöpåverkande utsläppen från skogsbrukets energianvändning vid avverkningsarbete har minskat. Skogsbrukets energianvändning i början av 1970-talet och i slutet av 1990-talet, MJ per m 3 fub. Energiinnehållet i ett bränsle mäts med enheten joule. En liter diesel innehåller nästan 36 Mega joule, MJ. Metoder Mekaniserat storskogsbruk 1 1972 Motormanuellt storskogsbruk 1972 Mekaniserat storskogsbruk i mellersta Sverige 1997 Avverkning Motormanuell fällning, kvistare, kvistare-kapare, skotare, lunnare. Motormanuell fällning, kvistning, kapning och sammanföring samt skotning eller lunning av virke. Alla arbetsprocesser i avverkning var mekaniserade. Skogsvård Plantering av barrots- och täckrotsplantor. Det senare med begränsad mekaniserad markberedning. Manuell och motormanuell röjning. Plantering av barrots- och täckrotsplantor. Det senare med begränsad mekaniserad markberedning. Manuell och motormanuell röjning. Plantering av täckrotsplantor. Mekaniserad markberedning och inslag av mekaniserad plantering. Motormanuell röjning. Transport av virke Lastbil, järnväg samt flottning i Norrland. Lastbil, järnväg samt flottning i Norrland. Lastbil, järnväg. Persontransport Personbil, cykel, minibuss. Personbil, cykel, minibuss. Personbil, minibuss. Energianvändning, MJSkogsvård Avverkning Transport till industri Summa 9 142 84 136 9 66 84 156 19 63 99 181 1 Bolag, statskogsbruk samt skogsägareföreningar. Skogsbrukets beräknade bidrag till tre viktiga kategorier av miljöpåverkan. Miljöpåverkan per avverkad och transporterad m 3 fub Växthuseffekt, kg CO 2eq Försurning, mol H + Övergödning, kg O 2 Mekaniserat storskogsbruk 1972 22 8,5 2,1 Motormanuellt storskogsbruk 1972 14 5,2 1,2 Mekaniserat storskogsbruk 1997 15 3,2 0,9 14 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

Foto: Skogforsk Foto: Skogforsk Effektivt skogsbruk EFFEKTIVT SKOGSBRUK 15

Effektivt skogsbruk Räknat per producerad kubikmeter virke har bränsleförbrukningen för skogsbrukets maskiner stadigt minskat under åren. För att avverka och transportera en m³ virke till industrin gick det 1985 i medeltal åt 5,4 liter diesel, 2,5 liter för avverkningsmaskinerna och 2,9 för virkesbilarna. Drygt 20 år senare var motsvarande siffror 4,2, 1,7 och 2,4 liter diesel per m³. Bränsleförbrukningen hade sänkts med ca 25 %. Visionen är att 2025 ska bränsleförbrukningen kunna sänkas till en nivå under 3 liter per m³, vilket i jämförelse med 1985 är nära nog en halvering. ALLT FLER KUBIKMETRAR VIRKE PER LITER DIESEL Claes Löfroth l/m³fub 6 Utveckling av dieselförbrukning i svenskt skogsbruk 5 5,4 90 ton 4 3 2,5 2 1 Maskiner med hybridteknik 0 1985 1995 2008 2015 2025 År Sammanlagd genomsnittlig dieselförbrukning för avverkningsmaskiner och virkesbilar (röd linje) och för enbart avverkningsmaskiner (grön linje), liter per fastkubikmeter virke under bark. Mellanskillnaden ger förbrukningen för virkesbilar. Faktiska värden 1985 till 2008 och förväntad nivå (streckad linje) fram till 2025 16 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

Att bränsleförbrukningen har minskat kraftigt beror på flera faktorer. Nya maskinsystem har introducerats, bl.a. engreppsskördaren. Hydraulsystemen på skogsmaskinerna har effektiviserats. T.ex. används idag hydrostatisk transmission i stället för som tidigare konverter med låg verkningsgrad. En mycket betydelsefull faktor var att lastbilarnas bruttovikt kunde ökas från 51,4 ton till 60 ton. Att allt effektivare maskiner och arbetssätt snabbt kunnat introduceras i stor skala i skogsbruket har till stor del sin grund i den nära samverkan mellan maskintillverkare, brukare och forskare. För att lyckas nå den uppsatta visionen krävs en fortsatt nära samverkan mellan de olika aktörerna. Det finns ett flertal åtgärder som kan vidtas för att ytterligare få ner bränsleförbrukningen. Effektivare motorer, optimerade hydraulsystem och nya drivmedel är några exempel. Hybridteknik, energiåtervinning, lägre markfriktion är andra. Optimerat vägval och nya, effektivare maskinsystem vid avverkning liksom en bred användning av virkesbilar med större lastkapacitet än idag skulle också sänka bränsleförbrukningen. Något som kan göras direkt är att i större utsträckning tillämpa bränsledeklarationer och ECOdriving samt bättre planering och logistiklösningar med bl.a. en högre andel returtransporter. EFFEKTIVARE DIESELMOTORER Motortillverkarna arbetar målmedvetet för att uppfylla allt hårdare miljökrav för dieselmotorer. Mellankylning, högre insprutningstryck, noggrann styrning av insprutningen, flerventilteknik och avgasrecirkulation är några aktuella områden. Med bra bränslen kan man nå verkningsgrader nära 50 procent, samtidigt som avgaserna blir renare. EFFEKTIVARE HYDRAULSYSTEM En stor del av en skogsmaskins energiförbrukning går i dag till hydraulsystemet. Verkningsgraden är fortfarande bara strax under 60 procent. Skogsbruket har finansierat ett licentiatarbete som studerade energiförlusterna, framför allt i aggregatet. Det visade att det går att minska förlusterna med 3-5 procent i vissa delar av hydraulsystemet. Skogforsks tester pekar också på stora möjligheter att förbättra samverkan mellan mekanik och hydraulik. Vid automation kan olika kranfunktioner optimeras, så att den energi som behövs för att utföra ett visst arbete minimeras. ALTERNATIVA DRIVMEDEL Syntetisk diesel kan framställas från kol, naturgas och biomassa. Skogforsk har testat ett sådant bränsle (EcoPar) i ett par skogsmaskiner. Det fungerade lika bra som vanlig diesel och det gick inte att se några negativa effekter på bränsleförbrukning, bränslefilter eller slangar. De priser som i dag gäller för EcoPar är i nivå med diesel MK1. Den framtida konkurrenskraften beror framförallt på hur syntetiska bränslen kommer att beskattas. Idag sker kommersiell tillverkning av syntetisk diesel baserat på tallolja. Talloljedieseln blandas med MK1-diesel till en andel om ca 30%. Dessutom finns låginblandad RME i produkten. Den dag fossila bränslen kan ersättas av skogsdiesel vid drivning och transport får vi ett än mer miljövänligt skogsbruk med mindre klimatpåverkan samt mindre utsläpp av ozon och ämnen som bidrar till övergödning och försurning. HYBRIDTEKNIK Hybridteknik är en kombination av en förbränningsmotor, som laddar batterier, som i sin tur driver elmotorer. Man kan använda relativt små förbränningsmotorer och de kan gå på ett konstant och optimalt varvtal. Tekniken finns i serietillverkning på bilar och i prototyputförande för tunga fordon. Tekniken har även testats i skogsbruket på elhybridskotaren El-Forest. ENERGIÅTERVINNING I KRANEN Under en arbetsdag höjer och sänker en skogsmaskin kran och virke tusentals gånger. För att lyfta kranen går det åt energi som förloras när kranen sänks igen. Flera försök har gjorts för att ta tillvara denna energi, men det har hittills inte lyckats fullt ut. Här krävs fortsatt utvecklingsarbete. MINDRE MARKFRIKTION OCH SPÅRBILDNING När maskinernas hjul sjunker ner i marken uppstår ett rullmotstånd som ökar energiåtgången. Med fler hjul och bredare däck ökas kontaktytan. Teknik för variabelt lufttryck, CTI, vilket införts på virkesbilar, ökar kontaktytan på obäriga vägar. Skogforsk har också testat CTI-tekniken på skotare. Resultaten pekade på stora möjligheter att minska spårbildning och bränsleförbrukning. Effektivt skogsbruk EFFEKTIVT SKOGSBRUK 17

Effektivt skogsbruk FÖRARMILJÖ 40 ÅRS GRANSKNINGAR AV SKOGSMASKINER Claes Löfroth Ett ergonomiskt mardrömsscenario. Då, 1978, fanns farhågor att förarens arbetsmiljö skulle komma i skymundan för den snabba tekniska maskinutvecklingen med allt mer komplicerad utrustning. Teckning: Nils Forshed. Skogforsk och dess föregångare Skogsarbeten har regelbundet granskat arbetsmiljön för skogsmaskinförare. Ett stöd i detta arbete har varit en ergonomisk checklista för skogsmaskiner, där den första versionen kom redan 1969. Målsättningen har varit att för maskintillverkare och brukare identifiera potentiella olycksfalls- och hälsorisker på maskiner och utrustning. Den Ergonomiska Checklistan används för att identifiera och påtala potentiella olycksfalls- och hälsorisker på maskiner och utrustning för maskintillverkare och brukare. Förutom en minskning av olycksfall och hälsorisker ger en bra arbetsmiljö ökad trivsel. Resultatet blir lägre sjukfrånvaro och ökad produktivitet. Checklistan har idag bred acceptans och används bl.a. av tillverkarna när de utformar sina maskiner. En av de första systematiska ergonomiska granskningarna av skogsmaskiner utfördes 1963 av dåvarande Skogshögskolan. I rapporten med namnet Bioteknologisk analys av traktorer granskades fyra olika maskiner: BM Boxer, Massey Fergusson 65, Fiat 361 och International Harvester BTD-6. Maskinerna granskades med avseende på insteg, hytt, stol, reglage, instrument, sikt, buller, vibrationer, kroppsställning, avgaser och service. 1969 togs den första ergonomiska checklistan för maskinarbete fram av Skogsarbeten i samarbete med Arbetsmiljöinstitutet. Bedömningspunkterna var desamma som i rapporten från Skogshögskolan, men checklistan ställde tydligare arbetsfysiologiska krav i form av mätvärden som skulle uppfyllas. Under 1970- och 1980-talet var arbetsmiljöforskningen intensiv. Med resultaten från detta arbete som grund reviderades och uppdaterades den ergonomiska checklistan ett flertal gånger under denna period. I checklistan från 1980 infördes t.ex. de första riktvärdena för helkroppsvibrationer. 18 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

Klassificering i Nordisk Ergonomisk Checklista från 1995 Klass A I ett högproduktivt arbete i alla förekommande typer av terräng och bestånd. Mycket säker med avseende på olyckor. Enkel och säker att underhålla. Klass B I ett högproduktivt arbete men under något lättare förhållande än för klass A. Mycket säker med avseende på olyckor men har inte samma kvalitet som klass A. Klass C Klass D Klass 0 Under lättare förhållande och/eller kortare tid än för klass B. Mycket säker med avseende på olyckor men har inte samma kvalitet som klass B. Under lättare förhållande och kortare tid än för klass C. Mycket säker med avseende på olyckor men har inte samma kvalitet som klass C. Maskinen uppfyller inte säkerhetskraven enligt lagstiftningar och/eller har så allvarliga brister att föraren löper stor risk att skadas. Den skall inte användas innan åtgärder vidtagits så att den uppfyller kraven i en högre klass. Effektivt skogsbruk Klassificering i senaste versionen av Ergonomisk Checklista från 2003 Klass A Klass B Klass C Klass D Klass E Ergonomiskt mycket bra. Ergonomiskt bra. Ergonomiskt acceptabel. Ergonomiskt ej acceptabel. Ergonomiskt ej acceptabel. Maskinen uppfyller inte säkerhetskraven enligt lagstiftningar och/eller har så allvarliga brister att föraren löper stor risk att skadas. Den skall inte användas innan åtgärder vidtagits så att den uppfyller kraven i en högre klass. I ett samarbete mellan Sverige, Finland, Norge och Danmark utarbetades 1995 den första Nordiska Ergonomiska checklistan. I den infördes ett nytt klassificeringssystem. Alla granskade punkter; På-och avstigning, Arbetsställning med underrubrikerna hytt, sikt, stol, reglage och manövrering, Information, Buller, Vibrationer, Klimat, Gaser och partiklar, Belysning, Instruktion, Underhåll samt Bromsar och skydd, klassificeras i kategorierna A-D eller med 0. Den senaste versionen av Ergonomisk Checklista är från 2003 och utarbetades av Skogforsk och SMP (Svensk Maskinprovning AB) i samarbete med de större skogsmaskintillverkarna. I denna har ett nytt klassningssystem införts där klassificeringen av den granskade punkten görs i 5 nivåer med olika straffpoäng. Straffpoängen avgör sedan i vilken klass A-E som den granskade punkten hamnar i. En fördel med det nya systemet är att tillverkarna lättare kan se vilka förbättringar som krävs för att få bättre klassning. Framsidan på den första ergonomiska checklistan för skogsmaskiner från 1963 och en interiörbild från en förarhytt på den tiden. EFFEKTIVT SKOGSBRUK 19

Olycksfallen i skogsbruket har stadigt minskat I mitten av 1970-talet skadades i Sverige årligen ca 5 000 personer genom olycksfall i skogsarbete och 15 så allvarligt att de avled. Skogsbruket var då den mest olycksdrabbade branschen. År 2010 var de anmälda arbetsolycksfallen i skogsbruket 120 varav två med dödlig utgång. År Anmälda arbetsolycksfall Dödsfall Arbetssjukdomsfall Effektivt skogsbruk 1985 1997 - - 1990 1197 - - 1995 225 10 70 2000 185 6 95 2005 171 9 66 2010 120 2 18 Att antalet olycksfall har minskat kraftigt i skogsbruket har flera skäl. På grund av de höga olyckstalen var arbetarskyddsfrågor länge ett högprioriterat område och andelen välutbildade, professionella skogsarbetare har ökat efter hand. Mekaniseringen innebar att färre personer arbetade i skogen och att allt fler arbetade inifrån en skyddad förarhytt. Det farligaste arbetsmomentet i skogsbruket är trädfällningen. Dödsolyckorna i skogsbruket har framför allt inträffat vid motormanuell fällning. Med maskinell fällning minskar olycksfallsrisken drastiskt. ERGONOMISK UTVECKLING PÅ SKOGSMASKINER En översiktlig genomgång av olika faktorer visar att skogsmaskinerna genomgått tydliga ergonomiska förbättringar under åren. Kraven på vad som ska bedömas vara en godtagbar arbetsplats för förarna har samtidigt ökat. Skogsarbeten/Skogforsk har under åren 1967, 1972, 1977, 1986, 1998, 2000 och 2003 genomfört omfattande ergonomiska granskningar av flera maskinfabrikat och maskinmodeller samtidigt. Vid varje tillfälle har tillverkarna haft möjligheter att jämföra den ergonomiska statusen för sina maskiner med andra maskinfabrikat. Detta har bidragit till att ergonomin på skogsmaskiner har legat i framkant och varit klart bättre än övriga entreprenadmaskiner. FÖRARUTRYMME En stor förbättring har skett jämfört med maskinerna på 1970-talet. Vissa väsentliga förbättringar är dock fortfarande kvar att lösa. En sådan är högre takhöjd som medger stående arbetsställning. ARBETSSTÄLLNING Förarnas tidigare stora problem med värk i rygg och överarmar har idag flyttats till värk i underarmar och fingrar. Även om detta problem inte är lika stort får det inte negligeras. Här krävs en vidareutveckling av spakar och fingermanövrerade reglage. Automation som medger mikropauser är också en lösning. REGLAGEUTFORMNING OCH MANÖVRERING Ett betydande ergonomiskt framsteg var övergången från 6-spakssystem till stora 2-spaksreglage och dagens fingermanövrerade spakar. Automation av vissa funktioner skulle innebära ett lugnare arbetstempo med fler mikropauser och därmed att musklerna har bättre möjlighet till återhämtning. SIKT Sikten har genomgående förbättrats, men borde bli ännu bättre, t.ex. på skotarna där kranen sitter mitt i siktfältet. När föraren planerar sin körning ska han/hon kunna sitta bekvämt i normal arbetsställning och se 2-3 m framför och vid sidan om maskinen. BELYSNING Klara förbättringar har skett under åren. Nu återstår att få till belysningsarmatur i aggregaten ute vid kranspetsen. ARBETSKLIMAT Klara förbättringar har genomförts under åren. BULLER Dagens nivåer ligger klart under gränsvärdena. VIBRATIONER Här återstår en del arbete att göra även om vibrationsnivåerna har förbättrats med avvibrerade hytter. Ett stort kliv för att sänka vibrationerna vore att ha fjädring och dämpningssystem av hela maskinen i exempelvis hjulupphängningen. UNDERHÅLLSARBETET Fortfarande finns det olycksrisker vid underhållsarbete. De mest angelägna uppgifterna att åtgärda är den dagliga servicen då förarna tvingas klättra på maskinen, t.ex. vid rengöring av rutor när ordenligt fotstöd saknas. 20 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

Effektivt skogsbruk Riktlinjer för optimal arbetsställning utarbetades redan på 70 -talet. Kraven har dock ökat, t.ex. så bör det idag vara möjligt att kunna stå upp och köra. Av- och påstigning av maskinerna har varit och är fortfarande det mest olycksdrabbade arbetsmomentet för skogsmaskinförarna. Insteget är för högt och för brant, vilket innebär stor risk för att en olycka ska inträffa. Hyttinteriörer på två äldre skogsmaskiner, Kockum skotare från tidigt 1970-tal till vänster och Volvo BM skotare 868 till höger. På de tidiga maskinerna styrdes kranen med 6 spakar. Hydraulventiler och -slangar var placerade inne i hytten. Skakuret, som syns till vänster nedanför vindrutan i högra bilden, var ett omdiskuterat sätt att följa upp och kontrollera arbetstiden. Foton: Skogforsk EFFEKTIVT SKOGSBRUK 21

Effektivt skogsbruk När skogsarbetet mekaniserades fick maskinförarna stora besvär med smärtor i rygg och överarmar. Ett intensivt arbete startade under 1970-talet med att ersätta 6-spakssystemet med 2-spaksreglering av kranen och placering av hydrauliken utanför hytten. Vid de första elektromyografiska mätningarna (EMG) som utfördes i fält kunde man konstatera höga belastningar i axelmuskeln (Deltoides) på förare som körde med 6-spakssystem. Belastningen var betydligt lägre då samma förare använde 2-spakssystem. ÖSA 206/250 processor med kranreglagen (de svarta stora) och reglage för reglering av matarvalsar, kvistknivar, kapfunktion m.m. I dagens skogsmaskiner sitter reglagen i midjehöjd intill föraren och har avlastningsstöd för armarna. Det går att ställa in reglagen så att de kan skötas med nästan rakt hängande armar. Med dagens tvåspakssystem finns således en viss variationsmöjlighet men arbetsställningen är fortfarande i stort sett låst. Den medger t.ex. inte byte till en stående arbetsställning, vilket från belastningssynpunkt vore önskvärt att föraren kunde inta då och då. Smörjning av kranen kan vara ett riskfyllt arbete när det saknas ordentligt stöd för fötterna. Foton: Skogforsk 22 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

FRÅN HINDRANDE AVFALL TILL VÄRDEFULL RÅVARA Rolf Björheden & Mia Iwarsson Wide Effektivt skogsbruk Biobränslen i praktiken synonymt med bränsle som kommer från skogen är idag en värdefull och växande resurs för Sveriges energihushållning. Från att för 50 år sedan haft marginell betydelse täcker den idag en tredjedel av vårt energibehov. Bioenergin utvecklas starkt i Sverige, med c:a 3 TWh per år, motsvarande över en miljon kubikmeter. I stort sett all övrig bioenergi utgörs av skogsindustrins biprodukter. Dessa är nu helt utnyttjade och för en fortsatt utveckling krävs att uttaget av primära trädbränslen ökas. Ansträngningarna att öka uttaget av primära trädbränslen har varit framgångsrika och deras andel av biobränslemarknaden ökar snabbt. Skogsbränslets andel av energiförsörjningen minskade stadigt under större delen av 1900-talet. När det moderna, mekaniserade skogsbruket kom igång under 1960-talet togs i stort sett endast stamveden av tall och gran tillvara. Toppar, grenar och stubbar, liksom lövträd hade föga värde och lämnades ofta kvar i skogen som avfall. Men redan i början av 1970-talet vände trenden. Utlösande faktorer var 1973 års oljekris och oljeembargot som varade från oktober 1973 till mars 1974. Krisen avslöjade Sveriges stora sårbarhet genom ett nära 80-procentigt beroende av olja från mellanöstern. En ytterligare faktor var den befarade virkessvackan, en oro att virkesbrist skulle drabba svensk skogsindustri. Skogsråvara som energikälla har sedan 1970-talet gradvis fått allt större betydelse för att slutligen bli ett av skogsbrukets huvudsortiment vid sidan av timmer och massaved. Volymmässigt utnyttjas motsvarande 45 % av årsavverkningen för energiproduktion. Huvuddelen av bioenergin i svensk energiförsörjning består av industrins biprodukter, såsom returlutar från massaindustrin och sekundära trädbränslen som bark, renseriavfall, spån och torrflis. Eftersom efterfrågan på miljövänliga bränslen ökar och industrins biprodukter rent volymmässigt inte kan öka mer än marginellt, är en fortsatt expansion av energitillförseln via skogsbränsle beroende av ett ökat uttag av primära trädbränslen, d.v.s. avverkningsrester, stubbar och småträd. EFFEKTIVT SKOGSBRUK 23

Effektivt skogsbruk PRIMÄRA TRÄDBRÄNSLEN Grot grenar och toppar från slutavverkning är vårt viktigaste skogsbränsle. 2010 skördades 5 miljoner m 3 f motsvarande 10 TWh. Utnyttjandet skulle kunna fördubblas. Småträd ger bränsle av god kvalitet. Det är god skogsvård att glesa ut i täta ungskogar. Avverkningsteknik med flerträdshantering har lett till ökande volymer: 2010 levererades 3 TWh skogsbränslen av klena träd. Potentialen är c:a tre gånger högre. Foto: Skogforsk Foto: Skogforsk 24 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

Foto: Skogforsk Effektivt skogsbruk Slutavverkningsstubbar kan ge minst lika mycket bränsle som grot, men utnyttjas endast i låg grad. Små arealer och motstånd från miljöhåll har gjort att teknikutvecklingen går långsamt. Real prisutveckling på flis av skogsbränsle 1975-2012, med 2010 års pris (197 kr/mwh) som bas, öre/kwh. En lång period av sjunkande eller stabila reala priser har avlösts av en period med real prisökning, sannolikt en effekt av höjda dieselpriser och kraftigt ökad efterfrågan. Denna trend verkar dock ha brutits efter 2011. Det moderna skogsbränsleutnyttjandet är betydelsefullt, resurssnålt och miljövänligt. C:a 130 TWh, dvs. 1/3 av den energi vi förbrukar i Sverige kommer från våra skogar! Energibalansen i skogsbränsleoperationer är mycket god för varje energienhet vi investerar i skörd och transport levereras 20-40 enheter till energisektorn. Uttaget av primära trädbränslen ersätter årligen motsvarande över en miljon ton olja. Skogsbränsleverksamheten ger extrainkomster till skogsägarna och skapar arbetstillfällen. Under 2010 omsatte de primära trädbränslena 3,5 miljarder kronor och gav upphov till motsvarande c:a 1500 heltidsjobb för skörd, flisning och transport. EFFEKTIVT SKOGSBRUK 25

Effektivt skogsbruk Foto: Skogforsk Foto: Skogforsk EFFEKTIV NATURHÄNSYN Jan Weslien -94 Fokus i debatten kring skogsbrukets miljöhänsyn har skiftat genom åren. Tidigare handlade det mycket om olämpliga metoder som skulle förbjudas. Idag ligger fokus på biologisk mångfald och hur man effektivast uppnår den. Debatten har således förändrats från ett enkelt ifrågasättande och lika enkelt försvarande till det mycket svårare men konstruktivare; vad ger bäst och mest mångfald för de resurser som satsas? -09 Högstubbar är långlivade substrat som utnyttjas av olika arter under lång tid. Två bilder från samma plats med 15 års mellanrum. Under de första 15 åren har insekter och vedsvampar levt i veden. Nu 2012 har hålhäckande fåglar börjat bosätta sig i stubbarna. 26 EFFEKTIVT SKOGSBRUK

Naturhänsynen i skogsbruket har ständigt granskats och debatterats. Under 1970-talet var det stora kalhyggen, hyggesplöjning, fenoxisyror och DDT som var i blickpunkten. Med tanke på att detta inte är något som tillämpas eller används i dag kan man inte hävda annat än att miljödebatten har påverkat och även kommer att påverka skogsskötsel och avverkningsmetoder i skogsbruket. Idag är den stora frågan hur skogsbruket påverkar den biologiska mångfalden. Detta började diskuteras på allvar under slutet av 1980-talet och ledde bl. a. till en ny skogsvårdslag 1993 där produktionsmål och miljömål likställdes. Under 1990-talet kom miljöcertifieringen, vilket tillsammans med lagkrav i miljöbalken och skogsvårdlagen har förändrat skogsbruket mycket. Ett effektivt och lönsamt skogsbruk utgör inget hot för det stora flertalet av skogens ca 25 000 arter av växter och djur. Men det finns många arter som kräver att skogsbruket anpassas. Att lämna grova lövträd, högstubbar och kantzoner mot vatten betraktar vi idag som självklara åtgärder. Skogsvårdlag och certifiering kräver detta, men är det effektivt? Gynnas de arter som vi försöker anpassa oss till? Är resultatet i paritet med resursinsatsen? En av de billigaste åtgärderna är att kapa träd till högstubbar som många insekter och svampar kan utnyttja. Högstubbarna utgör dock en mycket liten del av den totala mängden död ved i ett skogslandskap, så frågan är om det finns arter som är beroende av dem. Och visst finns det! Den rödlistade skalbaggen Större flatbagge måste ha solexponerad stående brunrötad ved. I ett skogslanskap i södra Dalarna undersökte Skogforsk död ved på hyggen och i skog. Skalbaggen hittades endast på hyggen och framförallt i högstubbar. Större flatbaggen är inte unik i det att den kräver solbelyst stående död ved, så troligen finns det många fler arter som gynnas av högstubbar. Åtgärden är således effektiv, den är relativt billig och den gynnar hotade arter. Det kan dock ta tid att utvärdera effektiviteten. I det här fallet gick det 10 år efter avverkning innan högstubbarna blev lämpliga (tillräckligt rötade) för skalbaggen. En annan effektiv metod är att lämna hänsynsytor och enskilda grövre träd på hyggen, vilket gör att det uppväxande beståndet blir mer heterogent. Man kan se det som en investering för framtiden som kommer att göra stor nytta för många arter som trivs i flerskiktad och olikåldrig skog, t.ex. många fåglar. Det finns redan nu indikationer på att så är fallet. Många skogslevande fåglar hade vikande populationstrender då stora kalhyggen var allmänt förekommande i skogsbruket. Men nu verkar trenden ha vänt för många arter. I en undersökning där Riksskogstaxeringens data samkördes med data från Svensk häckfågeltaxering fann vi att flertalet fågelarter hade positiva trender och att detta sammanfaller med ökad avverkningshänsyn. En av de största bristerna i dagens skogar är att det brinner för lite. Aktiv bränning kan förvandla utarmade triviala skogsbestånd till en hemvist för många hotade arter. Men det måste göras på rätt sätt för att vara effektivt. Skogforsks handledning Bränning berättar hur det ska gå till. Några nyckelfaktorer för framgång är: 1)Välj objekt som är enkla att bränna (och därmed billiga), d.v.s. med säkra gränser. 2) Lämna många levande träd vid avverkning; betydligt mer än vid normal hänsyn. 3) Bränn då det är tillräckligt torrt, d.v.s. markens bottenskikt, mossor och lavar, ska kunna brinna (inte bara avverkningsresterna). Mer kunskap behövs om naturhänsynen ska kunna bli ännu effektivare. En viktig fråga att besvara är om avverkningshänsynen ska fördelas jämnt eller ojämnt på hyggena. Lika mycket på alla eller dubbelt så mycket på vartannat hygge? Bör lövträd gynnas framför död ved i vissa bestånd? Ska naturvårdsinsatserna i vissa landskapstyper koncentreras så gott som enbart på bränning och mindre på annan hänsyn? Mycket talar för att det går att öka effektiviteten genom att anpassa avverkningshänsynen bättre till de naturgivna förutsättningarna, både lokalt och regionalt. Effektivt skogsbruk Fåglar Trender i artdata Alla inventerade arter (58 arter) Miljömålsarter (16 arter) En samkörning av data från riksskogstaxeringen och svensk häckfågeltaxering visar på positiva trender hos många skogslevande fåglar. Troligen en följd av bättre naturhänsyn i skogsbruket. EFFEKTIVT SKOGSBRUK 27

28 EFFEKTIVT SKOGSBRUK Foto: Björn Svensson/SKOGENbild

Ur skogsbrukets mekanisering utkristalliserades ett vinnande maskinsystem avverkning med engreppsskördare och terrängtransport med skotare. Dessa två maskiner är idag helt dominerande i svenskt skogsbruk och har kontinuerligt utvecklats under åren. Förbättringarna har handlat om högre driftssäkerhet, bättre prestanda och skonsamhet mot miljö och människa. SKOGSBRUKETS ARBETSHÄSTAR, SKÖRDAREN OCH SKOTAREN TRIMMAS STÄNDIGT Magnus Thor Avverkning - avverkningsmaskiner LÅNG KRAN I GALLRING När mekaniseringen av gallringen började hade man relativt stort avstånd mellan stickvägarna. Det maskinerna inte nådde med kranen fälldes motormanuellt och virket vinschades ut till stickväg. Senare utvecklades mindre maskiner som kunde slingra sig fram i stråk mellan stickvägarna. Det var dock dyrt med mellanzonsfällning och på många ställen passade inte metoden att köra inne i beståndet. Man strävade istället efter en helmekaniserad metod som kunde användas i olika bestånd. Lösningen blev en något större skördare som försågs med längre kran. Studier i början på 2000-talet visade att prestationen och kvaliteten i arbetet inte påverkades negativt. Den kanske största fördelen med en lång kran är att man får ett system som kan användas i alla gallringar som görs under ett bestånds omloppstid. Det är särskilt värdefullt i södra Sverige. VINKLINGSBAR KRAN För några år sedan introducerades en kran som går att vinkla 30 grader i sidled tack vare en extra led på vipparmen (en konventionell kran kan endast röras i vertikalled mellan huvudarmen och vipparmen). Detta gör att föraren kan nå fler träd från samma uppställningsplats. Prestationen i gallring kan därmed öka. Skogforsks studier visade på en prestationsökning på 7-8%. Möjligheten att nå gallringsstammar som står placerade bakom andra träd ökar, och därmed ökar även möjligheten att välja rätt träd i gallringen. FLERTRÄDSHANTERING Vid avverkning med engreppsskördare blir de minsta träden med liten volym dyra att upparbeta räknat per m³ samma moment ska ju utföras oavsett trädstorlek. Teknik som möjliggör hantering av fler stammar i samma arbetscykel är därför intressant. Principen innebär att ackumulerande fångstarmar håller fast trädstammarna upprättstående när matarvalsarna öppnas för att ta in nästa träd i aggregatet. Flera träd matas sedan samtidigt genom kvistknivarna och kapas till massaved. Tekniken har under de allra senaste åren fått sitt definitiva genombrott i gallring. Nu väcks också tanken på flerträdshantering i slutavverkning. Studier av Skogforsk visar på en prestationsökning i gallring med 15-20% vid rätt betingelser, d.v.s. högt stamantal och klen stamvolym. Denna produktionsvinst motsvarar en lika stor minskning av bränsleförbrukning och CO 2 -utsläpp. GRIPTILT SKAPAR VINSTER I GALLRING En finsk entreprenör har utvecklat en tilläggsmodul för skotarens grip som gör att den kan vridas och låsas i fler leder än en konventionell grip. Genom att låsa virkesknippet på högkant kan man lättare manövrera mellan kvarstående träd i gallring. Mer virke nås från en enskild uppställningsplats och prestationen kan därmed öka. Svenska och finska studier pekar på prestationsvinster med upp till 10 %. EFFEKTIVT SKOGSBRUK 29