200 miljarder satsades på utbildning. Total kostnad för utbildningsväsendet , fasta priser, mnkr

Relevanta dokument
196 miljarder satsades på utbildning. Total kostnad för utbildningsväsendet , mnkr.

Kostnader för utbildningsväsendet Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren i fasta priser, mnkr

PLOMDUGHUVDWVDGHVSnXWELOGQLQJ. *UXQGVNRODQIRUWVlWWHUDWWH[SDQGHUD. )RUWVDWWWLOOYl[WI UGHQK JUHXWELOGQLQJHQ

Kostnader för utbildningsväsendet Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren i fasta priser, mnkr

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Kostnader för utbildningsväsendet Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren i fasta priser, mnkr

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014

Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005

Kostnader för utbildningsväsendet

Kostnader för utbildningsväsendet

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017

Kostnader för utbildningsväsendet

En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: 2019:990 1 (13)

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009

Utbildningskostnader

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2015:812. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef

Kostnader för utbildningsväsendet Fortsatt ökning av kostnaderna för förskolan

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2016

Kostnader för utbildningsväsendet

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2016:1068. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef

Den framtida omfattningen av vuxnas lärande

Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola

Kostnader för utbildningsväsendet

Kostnader för utbildningsväsendet

20 Utbildningskostnader

Kostnader för utbildningsväsendet

Kostnader Riksnivå. Rapport Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514

3 Förskoleklass. Innehåll. Innehåll

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514

Innehållsförteckning 1. Utbildningsstatistisk årsbok 2005 TABELLER

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008

PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

Barn och personal i fritidshem hösten 2010

Utbildningsstatistisk årsbok 2013

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006

Barn- och ungdomsutbildning Särskolan

Utbildningskostnader

Vuxenutbildning Vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Det fi nns bara en som jag. Jag är olik. Just därför helt unik.

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18

Barn och personal i fritidshem hösten 2009

Pedagogisk personal. i skola och vuxenutbildning läsåret 2009/10

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2010/11

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Kostnader, del 4 RAPPORT RIKSNIVÅ

Kostnader, del 4 RAPPORT RIKSNIVÅ

Kostnader, del 4 RAPPORT RIKSNIVÅ

Jag är er möjlighet. Helen Keller, Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan

20 Utbildningskostnader Educational expenditure

Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda

Vuxenutbildning Personalutbildning

20 Utbildningskostnader Educational expenditure

Vuxenutbildning Nationellt centrum för flexibelt lärande

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19

8 Svensk utbildning i utlandet

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

20 Utbildningskostnader Educational expenditure

I följande kapitel kommer utbildningsformer där vuxna kan studera att presenteras mer ingående. De är indelade efter den internationella

Fler kvinnor än män studerade efter gymnasieskolan. Kvinnodominansen var störst i komvux. Majoriteten av de studerande erhöll studiestöd

Elever och studieresultat i komvux 2012

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Utbildningsstatistisk årsbok 2005

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Elever och personal i fritidshem hösten 2014

5 Särskolan. Innehåll

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

11 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) National centre for flexible learning

8 Svensk utbildning i utlandet

3 Förskoleklass Pre-school class

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL)

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Kostnader. 23 (5) 26 (4) 56 (3) 36 (1) <<<<<<<<<< 2,55 8,0 6,7 %%%%%% : :- 678:- 3% 75% 6% 34v 67v 69v

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2011/12

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg

Statistik om skolan vad är mätbart och hur kan vi tillgodose behoven hos en bred målgrupp?

Transkript:

UF 12 SM 0401 Utbildningskostnader 1999-2003 Educational expenditure 1999-2003 I korta drag 200 miljarder satsades på utbildning Den totala kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige uppgick 2003 till drygt 200 miljarder kronor, vilket motsvarar 8,2 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Kostnaden har jämfört med föregående år varit i stort sett oförändrad, mellan åren 1999-2003 ökade kostnaden med tio procent eller 18 miljarder. Grundskolan är den i särklass största utbildningsformen och den svarade för drygt en tredjedel av den totala kostnaden, 70 miljarder. Universitet och högskolor stod för knappt en fjärdedel, 44 miljarder, och gymnasieskolan stod för drygt en tiondel, 27 miljarder, av den totala kostnaden för utbildningsväsendet. Total kostnad för utbildningsväsendet 1999-2003, fasta priser, mnkr 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 Grundskola Gy mnasium Univ ersitet/högskola Öv riga utbildningsformer Karin Björklind, SCB, tfn 019-17 62 68, förnamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5893 Serie UF Utbildnings och Forskning. Utkom den 16 december 2004. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

SCB 2 UF 12 SM 0401 Oförändrade kostnader för flera skolformer Kostnaden 2003 för grundskolan, universitet och högskolor har i stort varit oförändrade jämfört med förra året, medan kostnaderna för gymnasieskolan har ökat med fyra procent. Mellan åren 1999-2003 ökade kostnaden för grundskolan med nästan tio miljarder (10 procent), universitet och högskolor med sju miljarder (19 procent) och för gymnasieskolan har ökningen varit drygt tre miljarder (34 procent). Vuxenutbildning minskar För de mindre skolformerna, som till största delen vänder sig till vuxna, har kostnaden minskat jämfört med förra året, bland annat för kommunal vuxenutbildning (komvux) med 1,3 miljarder (21 procent). Under femårperioden 1999-2003 minskade kostnaden med 2,3 miljarder (32 procent). De minskade kostnaderna inom komvux kan till största delen förklaras av att kunskapslyftet successivt avvecklats. Andra skolformer med minskade kostnader jämfört med förra året är Arbetsmarknadsutbildning och Svenska för invandrare (sfi) med 759 miljoner (13 procent) respektive 48 miljoner (6 procent). Under en längre tidsperiod har kostnaderna för arbetsmarknadsutbildningen minskat medan sfi:s kostnader ökade under åren 1999-2002. Alla kostnader är beräknade i fasta priser (KPI).

SCB 3 UF 12 SM 0401 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Samtliga utbildningsformer 6 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 6 Förskoleklass 8 Grundskola 9 Gymnasieskolan 10 Universitet och högskolor 11 Kommunal vuxenutbildning 12 Särskolan 13 Specialskola 14 Särvux 15 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) 16 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 17 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 17 Kompletterande utbildningar 18 Folkhögskolan 19 Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning 19 Personalutbildning 20 Internationella jämförelser 21 Fastprisberäkning 22 Tabeller 23 Teckenförklaring 23 1. Samtliga utbildningsformer. Total kostnad per utbildningsform och som andel av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, 1999-2003, löpande priser, mnkr och procent. 23 2. Samtliga utbildningsformer 1999-2003. Total kostnad per utbildningsform, 2003 års priser (KPI), mnkr och procent. 24 3. Barnomsorg. Kostnad per kostnadsslag och huvudman 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 25 4. Barnomsorg. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag 1999-2003 i löpande priser, kronor och procent. 26 5. Förskoleklass. Kostnad per kostnadsslag och huvudman 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 27 6. Förskoleklass. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman 1999-2003 i löpande priser, kronor och procent. 28 7. Grundskolan. Kostnad per kostnadsslag och huvudman 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 29 8. Grundskolan. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman 1999-2003 i löpande priser, kronor och procent. 30 9. Gymnasieskolan. Kostnad per kostnadsslag 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 31

SCB 4 UF 12 SM 0401 10. Gymnasieskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag 1999-2003 i löpande priser, kronor och procent. 31 11. Universitet och högskola. Kostnad per kostnadsslag 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser, (KPI), mnkr. 32 12. Universitet och högskola. Ersättning per helårsstudent och utbildningsområde 2002-2003 i löpande priser, kronor. 32 13. Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per kostnadsslag 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 33 14. Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per elev och kostnadsslag 1999-2003 i löpande priser, kronor och procent. 33 15. Särskolan. Kostnad per kostnadsslag 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 34 16 Särskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag 1999-2003 i löpande priser, kronor och procent. 34 17. Specialskolan. Kostnad per kostnadsslag 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 35 18. Specialskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag 1999-2003 i löpande priser, kronor och procent. 35 19. Särvux. Kostnad per kostnadsslag 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 36 20. Särvux. Kostnad per elev och kostnadsslag 1999-2003 i löpande priser, kr och procent. 36 21. Nationellt centrum för flexibelt lärande. Kostnad per kostnadsslag 1999-2003 och i 2003 års priser (KPI), mnkr och procent. 37 22. Svenskundervisning för invandrare (sfi). Total kostnad 1999-2003 och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 37 23. Kvalificerad yrkesutbildning (KY). Total kostnad 2002-2003 och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 37 24. Kvalificerad yrkesutbildning (KY). Kostnad per årsstudieplats 2002-2003 och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 38 25. Kompletterande utbildningar. Kostnad per kostnadsslag 2000-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 38 26. Kompletterande utbildningar. Kostnad per elev och kostnadsslag 2000-2003 i löpande priser, kronor och procent. 38 27. Folkhögskolor. Kostnad per kostnadsslag 2002-2003, i 2003 års priser mnkr och procent. 39 28. Studieförbund. Kostnad per kostnadsslag 1999-2003 i 2003 års priser (KPI), mnkr och procent. 39 29. Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning. Total kostnad 1999-2003 i 2003 års priser (KPI), mnkr och procent. 39 30. Svensk utbildning i utlandet. Kostnad per elev 1998/99-2002/03 redovisad efter världsdel i löpande och i 2003 års priser (KPI), kr. 40 31. Studiestödskostnader för 2003, löpande priser, mnkr. 41 32. Kostnad för personalutbildning 2000-2003 i 2003 års priser (KPI), (MNKR). 41 33. Internationella jämförelser. Kostnad per heltidsstuderande i förhållande till BNP per capita och utbildningsnivå 2001, procent. 42 34. Internationella jämförelser. Kostnader för utbildning fördelade på utbildningsnivåer i procent av BNP. 2001. 43 35. Internationella jämförelser. Offentliga kostnader för utbildning i procent av de totala offentliga kostnaderna 1995 och 2001. 44

SCB 5 UF 12 SM 0401 Fakta om statistiken 45 Detta omfattar statistiken 45 Allmänt 45 Referensperiod 45 Jämförbarhet med tidigare rapporter 45 Definitioner och förklaringar 45 Barnomsorg 47 Förskoleklass 47 Grundskolan 47 Gymnasieskolan 48 Universitet och Högskola 48 Komvux 48 Särskolan 48 Specialskolan 49 Särvux 49 Utbildning vid nationellt centrum för flexibelt lärande 49 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 50 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 50 Kompletterande utbildningar 50 Folkhögskolor 50 Studieförbunden 50 Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning 51 Svensk utbildning i utlandet 51 Studiestöd 51 Personalutbildning 51 Internationella jämförelser 52 Statistikens tillförlitlighet 53 Bra att veta 56 Källförteckning 56 Skolverkets rapporter 56 Internationella publikationer 57 Annan statistik 57 In English 58 Summary 58 SEK 200 billion spent on education and training 58 Unchanged costs for several educational forms 58 Drop in adult education 58 List of tables 59 List of terms 60

SCB 6 UF 12 SM 0401 Statistiken med kommentarer Samtliga utbildningsformer Utbildningskostnader samlas in från utbildningarnas huvudmän, dvs. de som har ansvaret för verksamheten. Samtliga kostnadsuppgifter hämtas från redan befintligt material, undantaget folkhögskolorna där insamlingen utförs av SCB. Redovisningen i detta SM sker efter utbildningsform och uppdelat på olika kostnadsslag för respektive verksamhet. Den totala kostnaden för utbildningsväsendet uppgick till drygt 200 miljarder kronor 2003. Jämfört med föregående år har kostnaden varit i stort sett oförändrade. Den totala kostnaden för utbildningsväsendet motsvarade 8,2 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) 2003. I totalkostnaden för samtliga skolformer ingår förutom skolformerna även studiestöd och centrala kostnader. De centrala kostnaderna består av bl.a. kostnader för Centrala studiestödsnämnden, Skolverket, Högskoleverket, Utbildningsdepartementet samt andra myndigheter som har med utbildning att göra. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 1-12 år. Under 2001-2003 har flera reformer genomförts för att öka tillgängligheten, till exempel maxtaxa och allmän förskola. Antalet inskrivna barn under 2003 var det högsta antalet hittills, 733 500. Liten kostnadsökning för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Den totala kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg uppgick 2003 till drygt 46 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt tre procent sedan förra året och nästan nio procent sedan 1999. Av dessa drygt 46 miljarder svarade förskolan för nästan 33 miljarder, fritidshem för drygt tio miljarder och familjedaghem för tre miljarder. Öppen förskola och öppen fritidsverksamhet kostade tillsammans 450 miljoner kronor. För förskolor i kommunal regi uppgick kostnaden för personal till 75 procent, lokaler svarade för 14 procent av kostnaden per inskrivet barn, vilket är i stort sett oförändrat sedan förra året. Familjedaghem minskar i omfattning Antalet barn i familjedaghem har minskat i stort sett varje år sedan slutet av 1980-talet. Mellan 2002 och 2003 minskade antalet barn med nästan 4 000 och kostnaden för familjdaghem sjönk med tio procent till tre miljarder kronor. Under femårsperioden 1999-2003 har den totala kostnaden minskat med 38 procent, medan kostnaden per barn ökat med tio procent under samma period. Fritidshemmens kostnader oförändrade Efter en stark expansion av fritidshemmen under det senaste decenniet har antalet inskrivna barn minskat mellan 2002 och 2003. Den totala kostnaden för fritidshem var drygt 10 miljarder kronor 2003, vilket var i stort sett samma kostnad som året innan. Kostnaden per inskrivet barn uppgick till 30 400 kronor varav 74 procent utgjordes av personalkostnader. Lokalkostnaden stod för 14 procent vilket är oförändrat sedan förgående år.

SCB 7 UF 12 SM 0401 Små resurser till öppen verksamhet Av barnsomsorgens totala kostnader svarar de öppna verksamheterna för en liten del av kostnaden och den fortsätter att minska. Antalet öppna förskolor minskade kraftigt under hela 1990-talet och samma utveckling fortsätter under 2000-talet, mer än var femte öppen förskola har lagts ner under 2003. Minskningen är en naturlig följd av att andra verksamhetsformer expanderat för barn i förskoleåldern. Kostnaden för öppen förskola och öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar har ökat marginellt och uppgick till 289 respektive 161 miljoner kronor. Fördelning av kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg mellan olika verksamhetsformer 2003, procent. Öppen fritidsverksamhet <1% Fritidshem 22% Öppen förskola 1% Familjedaghem 7% Förskola 70%

SCB 8 UF 12 SM 0401 Förskoleklass Antalet inskrivna barn i förskoleklass minskade med 4 000 till 89 514 mellan 2002 och 2003. Då andelen inskrivna barn, 94 procent, inte förändrats beror minskningen på att antalet sexåringar var färre jämfört med året innan. Kostnaden för förskoleklass var nästan fyra miljarder Den totala kostnaden för förskoleklass år 2003 var 3,9 miljarder kronor, en ökning med fyra procent jämfört med 2002. Merparten av kostnaden, 68 procent, utgjordes av personalkostnader. Kostnaden för lokaler utgjorde 16 procent men är troligen underskattad på grund av att verksamheten i förskoleklass ofta är både lokal- och personalmässigt integrerad med grundskola och fritidshem. Kostnad för förskoleklass uppdelat på kostnadsslag 1999-2003, fasta priser, mnkr. 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1999 2000 2001 2002 2003 Personal Lokaler Övrigt Kostnaden per elev uppgick till 43 600 kronor Mellan 1999 och 2003 ökade kostnaden per elev med 26 procent för att 2003 uppgå till 43 600 kronor. Kostnaden per elev varierar mellan olika huvudmän, en elev i en kommunal förskoleklass kostade i genomsnitt 43 300 kronor, i en fristående skola var kostnaden 47 300 kronor och i en internationell skola kostade en elev 58 000 kronor. En del av skillnaden i kostnader mellan fristående och kommunal förskoleklass kan förklaras med att de fristående utbildningsanordnarna betalar moms på materialkostnader.

SCB 9 UF 12 SM 0401 Grundskola Grundskoleutbildning anordnas vid kommunala skolor, statliga sameskolor, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor. De fristående skolorna har ökar i antal från knappt 100 i början på 1990-talet till drygt 500 hösten 2003. Antalet elever i grundskolan har minskat och kommer att fortsätta minska de närmaste sju åren. Under läsåret 2003/2004 var det lite drygt en miljon inskrivna elever. Ingen stor kostnadsökning Kostnaden för samtliga skolor på grundskolenivå 2003 var drygt 70 miljarder kronor, i stort sett oförändrat sedan 2002. Vid en jämförelse mellan åren 1999 och 2003 har de totala kostnaderna ökat med 16 procent. Kommunal grundskola stod för merparten av de totala kostnaderna, 94 procent, sex procent (fyra miljarder kronor) var kostnader för den fristående grundskolan. En liten andel, 0,3 procent, utgjordes av kostnader för riksinternatskolor, internationella skolor samt sameskolan. Undervisningskostnaden hälften av kostnaden Den genomsnittliga kostnaden per elev i grundskolan har kontinuerligt stigit sedan 1999 för att 2003 uppgå till 66 700 kronor. Hälften av kostnaden per elev, 33 300 kronor, utgjordes av kostnaden för undervisning. Lokalkostnad uppgick till knappt en femtedel, 12 500 kronor, och kostnaden för elevvård till 1 400 kronor per elev. Kostnaden per elev skiljer sig åt mellan de olika huvudmännen. Lägst var kostnaden i en fristående skola med 66 300 kronor, medan den var högst inom sameskolan med 96 600 kronor per elev. Kostnad per elev i grundskolan för respektive huvudman 2003, kronor. exkl. skolskjuts Kommunala skolor Fristående skolor Internationella skolor Riksinternatskolor Sameskolan 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000

SCB 10 UF 12 SM 0401 Gymnasieskolan Gymnasieutbildning anordnas av kommuner, landsting och fristående huvudmän. Huvuddelen av gymnasieutbildningar anordnas av kommunala huvudmän vilka stod för 90 procent av kostnaden 2003. Landstingen stod för två procent och övriga huvudmän för nio procent av den totala kostnaden inom gymnasieskolan under 2003. Det var totalt drygt 333 900 inskrivna elever hösten 2003, en ökning med 12 300 elever jämfört med året innan. Femprocentig kostnadsökning Den totala kostnaden för gymnasieskolan uppgick till 27 miljarder kronor för 2003. Jämfört med föregående år är det en ökning med knappt fem procent och över femårsperioden 1999-2003 har kostnaderna ökat med omkring 13 procent. Kostnad per elev uppgick till 82 000 kronor Den genomsnittliga kostnaden per elev var 82 000 kronor 2003 vilket är i stort sett oförändrat sedan året innan. Den största kostnadsposten i gymnasieskolan var undervisningskostnaden med 33 200 kronor per elev. Även lokaler/inventarier utgjorde en stor del av kostnaden, 17 200 kronor per elev. Kostnaden för läromedel/utrustning/skolbibliotek uppgick till 6 500 kronor och elevvård till 1 300 kronor per elev. Fördelning av kostnader per elev inom gymnasieskolan 2003, procent. Övriga kostnader 18% Skolskjutsar 4% Läromedel 8% Undervisning 43% Skolmåltider 4% Lokaler/ inventarier 21% Elevvård 2%

SCB 11 UF 12 SM 0401 Universitet och högskolor I Sverige finns det 39 universitet och högskolor vars huvudsakliga uppgift är att bedriva utbildning och forskarutbildning samt samverka med det omgivande samhället. Nästan häften av de ungdomar som avslutat gymnasieskolan går vidare till universitetsstudier, läsåret 2002/03 började över 80 000 i högre utbildning. Fortsatt tillväxt av den högre utbildningen År 2003 uppgick de totala kostnaderna för högre utbildning till knappt 44 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt tre procent jämfört med året innan. Under de senaste fem åren har kostnaderna ökat med 19 procent. Kostnad per kostnadsslag för universitet och högskolor år 1999-2003, fasta priser, mnkr. 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 Personalkostnader Lokalkostnader Öv riga driftskostnader Övrigt 63 000 kronor för en helårsstudent Kostnaden för en helårsstudent uppgick i genomsnitt till 63 000 kronor under 2003. Lägst kostnad per elev hade områdena humaniora och samhällsvetenskap och de högsta kostnaderna per elever återfanns inom de konstnärliga utbildningarna. Ersättning per helårsstudent och utbildningsområde 2003, tkr Hum/teol/ juridik/ samhv. Underv isning Öv rigt Odontologi Naturv /tekniskt/ farmaci Vård Medicin Genomsnittlig kostnad Idrott Musik Design Dans Konst Teater Media Opera 0 50 100 150 200 250 300

SCB 12 UF 12 SM 0401 Kommunal vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Minskade kostnader Efter 1999 har kostnaderna successivt minskat fram till och med 2003, då de uppgick till knappt 5 miljarder kronor. Omräknat i fasta priser minskade kostnaden för kommunal vuxenutbildning med 21 procent mellan åren 2002 och 2003 och med 32 procent mellan 1999 och 2003. De minskade kostnaderna inom komvux kan till största delen förklaras av att kunskapslyftet successivt avslutats. Kostnad för Kommunal vuxenutbildning. År 1999-2003, fasta priser, mnkr. 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 Kostnad per elev minskar Kostnaden per heltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning uppgick 2003 till 36 200 kronor, en minskning med fem procent jämfört med 2002. Hälften av kostnaden, 17 700 kronor, utgjordes av kostnader för undervisning. Lokaler och inventarier kostade 6 200 kronor, läromedel, utrustning och skolbibliotek kostade 1 800 per elev.

SCB 13 UF 12 SM 0401 Särskolan Särskolan har till syfte att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar. Antalet elever har successivt ökat och hösten 2003 omfattade särskolan 21 600 elever. Stor kostnadsökning Kostnaden för särskolan uppgick 2003 till drygt fem miljarder kronor. Mellan 2002 och 2003 ökade den totala kostnaden med fem procent och mellan 1999 och 2003 med 35 procent. Kostnadsökningen beror till stor del på att antalet elever successivt ökat under de senaste läsåren. Kostnad för särskolan 1999-2003, fasta priser, mnkr. 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1999 2000 2001 2001 2003 Underv isning Lokaler/inv entarier Öv rigt Kostnaden per elev har inte ökat Det ökade antalet elever har inte påverkat kostnaden per elev utan det har skett en marginell minskning av kostnaden per elev mellan 2002 och 2003. År 2003 uppgick kostnaden per elev till 263 900 kronor. Kostnaden för undervisning stod för 48 procent medan lokaler och inventarier stod för elva procent av den totala kostnaden.

SCB 14 UF 12 SM 0401 Specialskola Specialskola är en individuellt anpassad skolform för barn och ungdomar som är gravt syn-, hörsel- eller talskadade. Hösten 2003 var det 703 barn inskrivna i specialskolan, en minskning jämfört med förra året. Totala kostnader oförändrade Kostnaden för specialskolan uppgick 2003 till 478 miljoner kronor, vilket är i stort sett oförändrat sedan förra året. Mellan åren 1999 och 2003 har kostnaderna minskat med drygt fem procent. Höga kostnader per elev och år Den genomsnittliga kostnaden per elev och år i specialskolan uppgick 2003 till 609 000 kronor. Kostnaden för undervisning uppgick till 211 500 kronor, lokaler till 87 200 kronor och för skolskjuts till 47 100 kronor per elev. Fördelning av kostnader per elev i specialskolan 2003, procent. Övrigt 18% Skolskjuts 8% Underv isning 35% Läromedel 1% Elevhem 18% Skolmåltider 3% Lokaler/ inventarier 14% Elevvård 3%

SCB 15 UF 12 SM 0401 Särvux Särvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, är en skolform som ger vuxna med utvecklingsstörning en möjlighet att komplettera sin utbildning. Hösten 2003 fanns det 4 700 elever i särvux, en ökningen med knappt fyra procent från föregående läsår. Åttaprocentig kostnadsökning År 2003 uppgick den totala kostnaden för särvux till 147 miljoner kronor, en ökning med åtta procent sedan 2002. Vid en jämförelse mellan åren 1999 och 2003 har de totala kostnaderna ökat med 28 procent. Kostnad för särvux år 1999-2003, fasta priser, mnkr. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 2003 Underv isning Lokaler/inv entarier Läromedel/utrustning Öv riga kostnader Undervisning största kostnadsposten Kostnaden per elev inom särvux uppgick 2003 till 31 400 kronor. Undervisning utgjorde det största kostnadsslaget med 67 procent medan lokaler och inventarier stod för12 procent av kostnaden per elev.

SCB 16 UF 12 SM 0401 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Nationellt centrum för flexibelt lärande har som uppdrag att stödja kommuner, folkhögskolor, studieförbund och andra vuxenutbildningsanordnare i sin utveckling av friare utbildnings- och kursformer. Det totala antalet elever vid CFL läsåret 2002/2003 var cirka 6 800, en minskning med 21 procent sedan föregående läsår. Minskade kostnader för CFL Kostnaden för Nationellt centrum för flexibelt lärande uppgick verksamhetsåret 2003 till 43 miljoner kronor, vilket är en minskning med sju procent sedan 2002. Kostnaden har varierat mellan åren 1999-2003, högst kostnad hade CFL under 2000 med 57 miljoner kronor och lägst under 2003. Utvecklingsarbete största kostnadsposten Det största kostnadsslaget 2003 var utvecklingsarbete med 18 miljoner kronor, näst störst administration, nio miljoner, följt av kostnader för undervisning och lokaler/inventarier, båda med sex miljoner kronor vardera. Fördelning av kostnad per elev för CFL 2003, procent. Administration 21% Öv rigt 2% Underv isning 14% Läromedel/ utrustning 7% Lokaler/ inv entarier 14% Utvecklingsarbete 42%

SCB 17 UF 12 SM 0401 Svenskundervisning för invandrare (sfi) Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och i det svenska samhället. Läsåret 2002/2003 deltog 43 800 elever i sfi, nästan 4 000 fler än föregående läsår. Två procent i minskade kostnader Kostnaden för svenskundervisning för invandrare, sfi, uppgick 2003 till 774 miljoner kronor. Procentuellt sett minskade kostnaderna med två procent, 12 miljoner jämfört med året innan. Efter en kontinuerlig kostnadsökning från 651 miljoner 1999 till 822 miljoner 2002, har nu kostnaderna för sfi minskat. Kostnad för sfi år 1999-2003, fasta priser, mnkr. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1999 2000 2001 2002 2003 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är en eftergymnasial utbildningsform där ungefär en tredjedel av utbildningstiden används till lärande i arbetet (LIA) förlagt till en eller flera arbetsplatser. Antalet årsstudieplatser var 13 000 under 2003. Kostnaden för 2003 var 683 miljoner kronor vilket är en ökning med 21 procent sedan förra året. Antalet årsstudieplatsers har ökade med 18 procent mellan åren medan kostnaden per elev ökade med 3 procent.

SCB 18 UF 12 SM 0401 Kompletterande utbildningar En kompletterande utbildning är en utbildning som antingen utgör ett komplement till gymnasieskola eller högskoleutbildning. Antalet deltagare varierar under året Eftersom de kompletterande utbildningarna har olika inriktning och längden på utbildningarna är olika varierar både antalet utbildningar och deltagare över året. Exempel på kompletterande utbildningar är konstutbildningar, dansutbildningar och teknikutbildningar. Så gott som oförändrade kostnader Verksamheten för kompletterande utbildningar uppgick 2003 till 310 miljoner kronor, en minskning med knappt 2 procent jämfört med 2002. 85 900 kronor per elev Under 2003 uppgick den genomsnittliga kostnaden för en student i en kompletterande utbildning till 85 900 kronor. Som i merparten av andra utbildningsformer utgjorde kostnaden för undervisning det största kostnadsslaget med 34 800 kronor per elev. Kostnaden för lokaler och inventarier var 20 300 kronor, läromedel/utrustning/skolbibliotek kostade tillsammans 8 000 kronor per elev. Fördelning av kostnader per elev i kompletterande utbildning 2003, procent. Öv rigt 26% Underv isning 40% Elev v ård 1% Läromedel 9% Lokaler och inv entarier 24%

SCB 19 UF 12 SM 0401 Folkhögskolan I Sverige finns 147 folkhögskolor som var och en själv bestämmer sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Deras syfte är att vara folkbildnings- och vuxenutbildare med uppgift att genomföra folkbildande och kulturinriktade utbildningar. 2,6 miljarder i kostnader Kostnaden för folkhögskolornas verksamhet 2003 uppgick till drygt 2,6 miljarder kronor. Undervisning utgjorde det största kostnadsslaget med knappt 1,3 miljarder kronor, varav kostnaderna för undervisande personal utgjorde 1,1 miljarder kronor. Kostnaden för lokaler/inventarier samt tillhörande personal uppgick sammanlagt till 615 miljoner kronor. Kök och hushåll kostade 305 miljoner kronor och administration 281 miljoner kronor. Fördelning av kostnader för folkhögskolan 2003, procent. Administration 11% Öv rigt 6% Kök och hushåll 12% Underv isning 48% Fastigheter/ lokaler 23% Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning Drygt fem miljarder till arbetsmarknadsutbildning Den totala kostnaden för förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning uppgick budgetåret 2003 till 5,2 miljarder kronor. Av kostnaderna stod förberedande utbildning för 41 procent och arbetsmarknadsutbildning för 59 procent. Jämfört med föregående år har kostnaderna för förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning minskat med 13 procent. Kostnaderna var som högst under 1999 med nästan nio miljarder, för att året därefter minska, och under de tre följande åren legat konstant kring 5,8 miljarder.

SCB 20 UF 12 SM 0401 Personalutbildning Knappt hälften av kostnaden utgörs av arbetskostnad Under 2003 uppgick kostnaden för personalutbildning till drygt 64 miljarder kronor. Knappt hälften av kostnaden, 29 miljarder utgjordes av arbetskostnad, dvs. de lönekostnader arbetsgivaren betalat under utbildningstiden. Nästan en tredjedel av kostnaderna, 19 miljarder, var lärarkostnader, knappt sex miljarder utgjorde kostnader för övernattning. Kostnader för material och resor uppgick vardera till knappt två miljarder kronor och kostnaden för lokaler till 2,7 miljarder kronor. Fördelning av kostnader för personalutbildning 2003, procent. 5% 3% 2% <1% 9% 4% 30% 47% Arbetkostnader Lärare Övernattning Lokal Administration Material Resor Mat Kostnad per deltagare Den genomsnittliga kostnaden per personalutbildningsdag uppgick 2003 till 3 440 kronor. Kostnaden per kursdeltagare dvs den genomsnittliga kostnaden för en kurs eller utbildning uppgick till knappt 12 000 kronor. Den totala kostnaden per utbildad person i personalutbildning 2003 var knappt 24 000 kronor.

SCB 21 UF 12 SM 0401 Internationella jämförelser Utbildningskostnadernas andel av BNP Alla OECD-länder investerar en relativt stor del i utbildning i förhållande till sin bruttonationalprodukt (BNP). Det är enbart ett par länder inom OECD som investerade mindre än fyra procent under 2001. Ländergenomsnittet för OECD uppgick 2001 till 5,6 procent. De nordiska länderna hade ett genomsnitt på 6,5 procent vilket var klart högre än motsvarande genomsnitt för EU och OECD (5,6 procent ) och för G-7-länderna (5,7 procent). Mellan 2000 och 2001 ökade utbildningskostnaderna i förhållande till BNP i 15 av de 26 OECD-länder för vilka jämförbara data finns tillgängliga. Inom Norden har alla länder utom Sverige ökat sin andel år 2001, Danmark från 6,7 till 7,1 procent, Finland från 5,6 till 5,8 procent och Norge från 5,9 till 6,4 procent. Vidare kan noteras att utbildningskostnaderna i förhållande till BNP ökat för EU-länderna, från 5,4 till 5,6 procent mellan 2000 och 2001. Även genomsnittet inom OECD ökade något under samma period medan G-7-länderna hade en oförändrad andel. Utbildningskostnader i förhållande till BNP 1990, 1995, 1998-2001 procent 1990 1995 1998 1999 2000 1 2001 Sverige 5,3 6,4 6,8 6,7 6,5 6,5 Norden 5,7 6,7 6,7 6,5 6,2 6,5 EU.. 5,7 5,5 5,5 5,4 5,6 OECD.. 5,6 5,7 5,5 5,5 5,6 G-7.. 5,7 5,6 5,7 5,7 5,7 Från och med 2000 har BNP reviderats för tidigare år är ej uppgifterna reviderade vilket innebär att andelarna inte är helt jämförbara mellan åren. Utbildningskostnadernas fördelning på olika utbildningsnivåer Satsningar på olika utbildningsnivåer varierade stort mellan olika OECD-länder. Det är relativt stora variationer hur utbildningskostnaderna fördelas på olika utbildningsnivåer. Länder som Australien och Korea satsade mindre än 0,2 procent av BNP på förskolan medan Danmark, Frankrike och Ungern satsade mer än 0,6 procent 2001. Motsvarande andel för Sverige var 0,5 procent. Skillnaden i när barn börjar förskola, andel utbildning respektive omsorg liksom deltagande förklarar en stor del av olikheterna mellan länderna. Stora skillnader råder också när det gäller utbildningskostnadsandelar för högskoleutbildning. I länder som Kanada och USA upptar kostnaderna för högskolan/universitetet mer än en tredjedel av de totala utbildningskostnaderna. Länder som Frankrike, Portugal och Nya Zeeland som har relativt stora kostnader för grund- och gymnasieskolan har däremot en låg kostnadsandel för sin högskola. Lägst kostnadsandelar inom EU för högskoleutbildningen noteras för Frankrike (18 procent), Italien (17 procent), Portugal (19 procent) och Tyskland (19 procent). I Norden är det Finland som har den högsta kostnads-andelen med 29 procent för högskoleutbildningen. Sveriges andel för utbildningar på högskolenivå var 26 procent. Offentliga utbildningskostnaders andel av totala offentliga kostnader Ökningen av offentliga medel till utbildningssektorn har för många OECDländer varit relativt stark under slutet av 90-talet. Detta trots att många länder inom OECD gjort stora ansträngningar för att strama åt sina budgetar under denna period. OECD-genomsnittet vad gäller utbildningskostnader i förhållande till de totala offentliga kostnaderna uppgick 2001 till 12,7 procent, en ökning från 11,8 procent 1995. Bland OECD-länderna redovisade 2001 Mexiko den största andelen,

SCB 22 UF 12 SM 0401 24,3 procent följd av Korea med 17,7 procent. Lägsta andelen hade Slovakien med 7,5 procent. Alla EU- länder förutom Frankrike ökade eller hade oförändrade utbildningskostnadernas under perioden 1995-2001. Offentliga utbildningskostnader i förhållande till de totala offentliga kostnaderna 1995 och 2001, procent. 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Sv erige Norden EU OECD 1995 2001 Fastprisberäkning Från och med 1998 görs fastprisberäkningar med hjälp av konsumentprisindex, KPI. I detta Statistiska meddelande har år 2003 används som basår (278,1).

SCB 23 UF 12 SM 0401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable 1. Samtliga utbildningsformer. Total kostnad per utbildningsform och som andel av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, 1999-2003, löpande priser, mnkr och procent. 1. All types of education. Total costs by type of education 1999-2003 as a share of GDP. Current prices (MSEK) and per cent. Utbildningsform 1999 2000 2001 2002 1 2003 Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP mnkr procent mnkr procent mnkr procent mnkr procent mnkr procent Förskola (pedagogisk verksamhet) 7 911 0,38 7 889 0,36 8 384 0,37 9 198 0,40 9 759 0,40 Förskoleklass 3 623 0,18 3 719 0,17 3 854 0,17 3 721 0,16 3 947 0,16 Grundskola 56 295 2,74 59 508 2,73 64 433 2,87 68 303 2,95 70 341 2,88 Gymnasieskola 22 028 1,07 22 367 1,03 23 786 1,06 25 250 1,09 26 936 1,10 Universitet/ Högskola 34 042 1,65 36 522 1,68 38 249 1,70 41 468 1,79 43 701 1,79 Komvux 6 587 0,32 6 403 0,29 6 304 0,28 5 954 0,26 4 795 0,20 Särskola 3 502 0,17 3 825 0,18 4301 0,19 4 755 0,21 5 102 0,21 Specialskola 468 0,02 487 0,02 468 0,02 468 0,02 476 0,02 Särvux 107 0,01 109 0,00 122 0,01 133 0,01 147 0,01 CFL 45 0,00 53 0,00 51 0,00 45 0,00 43 0,00 Svenska för invandrare 604 0,03 687 0,03 756 0,03 806 0,03 774 0,03 Kompletterande utbildning.... 281 0,01 285 0,01 310 0,01 310 0,01 Folkhögskolor............ 2 941 0,13 2 649 0,11 Studieförbunden 3587 0,17 3562 0,16 3686 0,16 3 751 0,16 3 824 0,16 Arbetsmarknadsutbildning 8 296 0,40 5 546 0,25 5 761 0,26 5 816 0,25 5 170 0,21 Svensk utb. i utlandet 123 0,01 126 0,01 143 0,01 176 0,01 160 0,01 Kvalificerad yrkesutbildning............ 552 0,02 683 0,03 Studiestöd (exkl. lån) 19 839 0,96 19 789 0,91 19 210 0,85 20 593 0,89 19 817 0,81 Centrala kostnader 1 415 0,07 1 749 0,08 1599 0,07 2 211 0,10 2 399 0,10 Totala kostnader 168 472 8,19 172 622 7,92 181 392 8,07 196 451 8,47 201 033 8,24 1. Kostnaderna för 2002 är uppdaterade med kostnader för Kvalificerad yrkesutbildning

SCB 24 UF 12 SM 0401 2. Samtliga utbildningsformer 1999-2003. Total kostnad per utbildningsform, 2003 års priser (KPI), mnkr och procent. 2. All types of education 1999-2003. Total costs by type of education, fixed prices (MSEK) and per cent. Utbildningsform 1999 2000 2001 2002 1 2003 Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Förskola (pedagogisk verksamhet) 8 524 4,7 8 416 4,6 8 729 4,6 9 377 4,7 9 759 4,9 Förskoleklass 3 904 2,2 3 967 2,2 4 013 2,1 3 793 1,9 3 947 2,0 Grundskola 60 657 33,4 63 480 34,5 67 087 35,5 69 630 34,8 70 341 35,0 Gymnasieskola 23 735 13,1 23 860 13,0 24 766 13,1 25 741 12,9 26 936 13,4 Universitet/ Högskola 36 680 20,2 38 960 21,2 39 824 21,1 42 274 21,1 43 701 21,7 Komvux 7 097 3,9 6 830 3,7 6 564 3,5 6 070 3,0 4 795 2,4 Särskola 3 773 2,1 4 080 2,2 4 478 2,4 4 847 2,4 5 102 2,5 Specialskola 504 0,3 520 0,3 487 0,3 477 0,2 476 0,2 Särvux 115 0,1 116 0,1 127 0,1 136 0,1 147 0,1 CFL 48 0,0 57 0,0 53 0,0 46 0,0 43 0,0 Svenska för invandrare 651 0,4 733 0,4 787 0,4 822 0,4 774 0,4 Kompletterande utbildning.... 300 0,2 297 0,2 316 0,2 310 0,2 Folkhögskolor............ 2 998 1,5 2 649 1,3 Studieförbunden 3 865 2,1 3 800 2,1 3 838 2,0 3 824 1,9 3 824 1,9 Arbetsmarknadsutbildning 8 939 4,9 5 916 3,2 5 998 3,2 5 929 3,0 5 170 2,6 Svensk utb. i utlandet 133 0,1 134 0,1 149 0,1 179 0,1 160 0,1 Kvalificerad yrkesutbildning............ 563 0,3 683 0,3 Studiestöd (exkl. lån) 21 376 11,8 21 110 11,5 20 001 10,6 20 993 10,5 19 817 9,9 Centrala kostnader 1 525 0,8 1 866 1,0 1 665 0,9 2 254 1,1 2 399 1,2 Totala kostnader 181 527 100,0 184 143 100,0 188 862 100,0 200 268 100,0 201 033 100,00 1. Kostnaderna för 2002 är uppdaterade med kostnader för Kvalificerad yrkesutbildning

SCB 25 UF 12 SM 0401 3. Barnomsorg. Kostnad per kostnadsslag och huvudman 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 3. Childcare. Expenditure by type and organiser 1999-2003, in current and fixed prices (CPI), (MSEK). Utbildningsform 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 Delverksamhet Kostnadsslag Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Fast Fast Fast Fast Fast pris pris pris pris pris pris pris pris pris pris mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Barnomsorg Förskola Kommunal regi Lokaler 3 485 3 369 3 368 3 478 3 768 3 755 3 594 3 507 3 546 3 768 Personal 16 812 16 904 17 555 19 025 20 904 18 115 18 032 18 278 19 395 20 904 Övrigt 3 109 3 164 3 129 3 243 3 118 3 350 3 375 3 258 3 306 3 118 Total kostnad 23 406 23 437 24 052 25 746 27 790 25 220 25 001 25 043 26 246 27 790 Enskild regi Total kostnad 2 809 2 942 3 226 4 100 4 548 3 027 3 138 3 359 4 180 4 548 Total kostnad 26 215 26 379 27 345 30 064 32 613 28 246 28 140 28 471 30 648 32 613 därav: Pedagogisk verksamhet 7 911 7 888 8 384 9 198 9 759 8 524 8 414 8 729 9 377 9 759 Familjedaghem Kommunal regi Lokaler.................... Personal 3 739 3 190 2 795 2 600 2 351 4 029 3 403 2 910 2 651 2 351 Övrigt 713 624 542 509 456 768 666 564 519 456 Total kostnad 4 452 3 814 3 337 3 109 2 807 4 797 4 069 3 474 3 169 2 807 Enskild regi Total kostnad 154 176 196 239 254 166 188 204 244 254 Total kostnad 4 616 3 990 3 530 3 358 3 068 4 974 4 256 3 675 3 423 3 068 Fritidshem Kommunal regi Lokaler 1 275 1 283 1 333 1 368 1 389 1 374 1 369 1 388 1 395 1 389 Personal 5 991 6 303 6 609 6 883 7 084 6 455 6 724 6 881 7 017 7 084 Övrigt 969 971 1 131 1 207 1 099 1 044 1 036 1 178 1 230 1 099 Total kostnad 8 235 8 557 9 073 9 458 9 572 8 873 9 128 9 447 9 642 9 572 Enskild regi Total kostnad 333 449 478 614 699 359 479 498 626 699 Total kostnad 8 548 9 015 9 572 10 119 10 332 9 210 9 617 9 966 10 316 10 332 Öppen förskola Total kostnad 315 301 297 291 289 339 321 309 297 289 Öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar Total kostnad 121 136 153 160 161 130 145 159 163 161 Hela barnomsorgen Total kostnad 39 721 39 833 40 896 43 991 46 462 42 799 42 492 42 580 44 846 46 462

SCB 26 UF 12 SM 0401 4. Barnomsorg. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag 1999-2003 i löpande priser, kronor och procent. 4. Childcare. Expenditure per pupil, by type and organiser 1999-2003, in current prices, SEK and per cent. Utbildningsform 1999 2000 2001 2002 2003 Delverksamhet Kostnadsslag Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Barnomsorg Förskola Kommunal regi Lokaler 12 400 15 12 500 14 12 600 14 12 700 14 13 000 14 Personal 59 600 72 62 700 72 65 800 73 69 200 74 72 100 75 Övrigt 11 000 13 11 700 13 11 800 13 11 800 13 10 800 11 Total kostnad 83 000 100 86 900 100 90 200 100 93 700 100 95 900 Enskild regi 61 100 100 60 800 100 61 800 100 73 800 100 76 900 100 Total kostnad Total kostnad 79 600 100 83 000 100 85 800 100 91 000 100 93 400 100 Familjedaghem Kommunal regi Lokaler.................... Personal 51 400 84 53 000 84 55 500 84 59 300 84 60 300 84 Övrigt 9 800 16 10 300 16 10 800 16 11 600 16 11 700 16 Total kostnad 61 200 100 63 300 100 66 300 100 70 900 100 72 000 100 Enskild regi Total kostnad 48 300 100 50 400 100 56 500 100 65 400 100 65 900 100 Total kostnad 60 800 100 62 600 100 65 600 100 70 700 100 71 900 100 Fritidshem Kommunal regi Lokaler 4 300 16 4 100 15 4 300 15 4 300 14 4 400 14 Personal 20 100 73 20 300 74 21 200 73 21 900 73 22 600 74 Övrigt 3 200 12 3 100 11 3 600 12 3 800 13 3 500 12 Total kostnad 27 600 100 27 500 100 29 100 100 30 000 100 30 500 100 Enskild regi Total kostnad 18 400 100 23 200 100 20 800 100 24 900 100 26 300 100 Total kostnad 27 000 100 27 300 100 28 600 100 29 800 100 30 400 100 Hela barnomsorgen Kommunal regi Lokaler.................. Personal 40 600 73 41 200 74 42 900 74 45 000 74 47 200 76 Övrigt 14 700 27 14 700 26 15 100 26 15 500 16 15 300 24 Total kostnad 55 300 100 55 900 100 58 000 100 60 500 100 62 500 100 Enskild regi Total kostnad 9 000 100 50 100 100 49 600 100 59 100 100 61 400 100 Total kostnad per barn 55 100 100 56 000 100 57 800 100 61 300 100 63 500 100

SCB 27 UF 12 SM 0401 5. Förskoleklass. Kostnad per kostnadsslag och huvudman 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 5. Pre-school class. Expenditure by type and organiser 1999-2003, in current and fixed prices (CPI), (MSEK). Utbildningsform 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 Huvudman Kostnadsslag Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Fast Fast Fast Fast Fast pris pris pris pris pris pris pris pris pris pris mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Förskoleklass Kommun Lokaler 547 634 665 629 596 589 676 692 641 596 Personalkostnad 2 454 2 420 2 515 2 453 2 503 2 644 2 582 2 619 2 501 2 503 Övrigt 517 530 482 422 577 557 565 502 430 577 Total kostnad 3 518 3 584 3 662 3 504 3 676 3 791 3 823 3 813 3 572 3 676 Fristående skolor Lokaler 21 28 40 50 59 23 30 42 51 59 Personalkostnad 66 86 102 131 155 71 92 106 134 155 Övrigt 12 14 42 26 45 13 15 44 27 45 Total kostnad 99 128 184 207 259 107 137 192 211 259 Internationella skolor Lokaler 1 2 1 2 2 1 2 1 2 2 Personalkostnad 4 4 4 5 7 4 4 4 5 7 Övrigt 1 1 3 3 3 1 1 3 3 3 Total kostnad 6 7 8 10 12 6 7 8 10 12 Samtliga huvudmän Lokaler 569 664 706 681 657 613 708 735 694 657 Personalkostnad 2 524 2 510 2 621 2 589 2 665 2 720 2 678 2 729 2 639 2 665 Övrigt 530 545 527 451 625 571 581 549 460 625 Total kostnad 3 623 3 719 3 854 3 721 3 947 3 904 3 967 4 013 3 793 3 947

SCB 28 UF 12 SM 0401 6. Förskoleklass. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman 1999-2003 i löpande priser, kronor och procent. 6. Pre-school class. Expenditure per pupil, by type and organiser 1999-2003, in current prices, SEK and per cent. Utbildningsform 1999 2000 2001 2002 2003 Huvudman Kostnadsslag Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Förskoleklass Kommun Lokaler 5 000 16 6 200 18 6 700 18 7 000 18 7 000 16 Personalkostnad 22 500 71 23 600 68 25 400 69 27 300 70 29 500 68 Övrigt 4 400 14 4 800 14 4 900 13 4 700 12 6 800 16 Total kostnad 31 900 100 34 600 100 37 000 100 39 000 100 43 300 100 Fristående skolor Lokaler 7 900 21 8 000 22 9 800 24 10 300 24 11 200 24 Personalkostnad 24 700 66 24 700 67 24 800 62 27 300 63 29 300 62 Övrigt 4 600 12 4 100 11 5 700 14 5 400 13 6 800 14 Total kostnad 37 200 100 36 800 100 40 300 100 43 000 100 47 300 100 Internationella skolor Lokaler 11 200 23 10 800 23 6 500 17 11 700 23 10 600 18 Personalkostnad 27 200 56 26 400 56 20 800 54 24 300 48 35 900 62 Övrigt 10 100 21 9 600 21 11 000 29 15 000 29 11 500 20 Total kostnad 48 500 100 46 800 100 38 300 100 51 000 100 58 000 100 Samtliga huvudmän Lokaler........ 6 800 18 7 200 18 7 300 17 Personal........ 25 400 68 27 300 70 29 500 68 Övrigt........ 5 000 13 4 700 12 6 800 15 Total kostnad per barn 32 000 100 34 700 100 37 200 100 39 200 100 43 600 100

SCB 29 UF 12 SM 0401 7. Grundskolan. Kostnad per kostnadsslag och huvudman 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 7. Compulsory school. Expenditure by type and organiser 1999-2003, in current and fixed prices (CPI), (MSEK). Utbildningsform 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 Huvudman Kostnadsslag Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Fast Fast Fast Fast Fast pris pris pris pris pris pris pris pris pris pris mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Grundskolan Kommunal Undervisning 26 236 28 034 30 254 32 258 32 934 28 269 29 905 31 500 32 885 32 934 Elevvård 1 055 1 125 1 200 1 332 1 386 1 137 1 200 1 249 1 358 1 386 Lokaler/inventarier 10 913 11 268 11 531 12 079 12 513 11 759 12 020 12 006 12 314 12 513 Skolmåltider 3 286 3 408 3 599 3 745 3 752 3 541 3 635 3 747 3 818 3 752 Läromedel/utrustning/ skolbibliotek 2 219 2 320 2 345 2 478 2 498 2 391 2 475 2 442 2 526 2 498 Skolskjutsar 1 538 1 639 1 740 1 928 2 038 1 657 1 748 1 812 1 965 2 038 Övriga kostnader 9 283 9 608 10 859 10 959 11 128 10 002 10 249 11 306 11 172 11 128 Total kostnad 54 530 57 402 61 528 64 779 66 139 58 755 61 233 64 062 66 038 66 139 Fristående skolor Undervisning 806 1 057 1 358 1 724 2 091 868 1 128 1 414 1 757 2 091 Elevvård 21 26 37 49 65 23 28 39 50 65 Lokaler/inventarier 302 373 492 610 766 325 398 512 622 766 Skolmåltider 117 144 186 230 285 126 154 194 234 285 Läromedel/utrustning/ skolbibliotek 96 128 163 186 218 103 137 170 190 218 Övriga kostnader 403 408 528 535 672 434 435 550 545 672 Total kostnad 1 745 2 136 2 764 3 334 4 095 1 880 2 279 2 878 3 399 4 095 Internationella skolor Undervisning 42 43 50 74 57 45 46 52 75 57 Elevvård 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Lokaler/inventarier 15 14 12 26 16 16 15 12 27 16 Skolmåltider 4 5 5 9 6 4 5 5 9 6 Läromedel/utrustning/ skolbibliotek 3 4 4 9 7 Övriga kostnader 16 12 17 17 9 17 13 18 17 9 Total kostnad 81 79 89 136 97 87 84 93 139 97 Riksinternatskolor Undervisning 7 7 9 12 11 8 7 9 12 11 Elevvård 0 0 1 1 1 0 0 1 1 1 Lokaler/inventarier 2 3 3 4 4 2 3 3 4 4 Skolmåltider 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Läromedel/utrustning/ 0 skolbibliotek 1 1 1 1 2 1 1 1 1 2 Övriga kostnader 2 2 3 4 5 2 2 3 4 5 Total kostnad 14 14 18 23 24 15 15 18 23 24 Sameskolan Undervisning 8 9 10 9 10 9 10 10 9 10 Elevvård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lokaler/inventarier 5 6 6 8 8 5 6 6 8 8 Skolmåltider 2 3 4 3 3 2 3 4 3 3 Läromedel/utrustning/ skolbibliotek 2 1 2 1 1 2 1 2 1 1 Skolskjutsar 3 3 2 1 2 3 3 2 1 2 Övriga kostnader 9 10 10 9 9 10 11 10 9 9 Total kostnad 29 32 34 31 32 31 34 35 32 32 Samtliga huvudmän Undervisning 27 099 29 150 31 681 34 077 35 103 29 199 31 096 32 986 34 739 35 103 Elevvård 1 077 1 152 1 239 1 383 1 452 1 160 1 229 1 290 1 410 1 452 Lokaler/inventarier 11 239 11 664 12 044 12 727 13 307 12 110 12 442 12 540 12 974 13 307 Skolmåltider 3 410 3 561 3 795 3 988 4 047 3 674 3 799 3 951 4 065 4 047 Läromedel/utrustning/ skolbibliotek 2 320 2 454 2 515 2 675 2 726 2 500 2 618 2 619 2 727 2 726 Skolskjutsar 1 541 1 642 1 742 1 929 2 038 1 660 1 752 1 814 1 966 2 038 Övriga kostnader 9 610 10 040 11 417 11 524 11 692 10 355 10 710 11 887 11 748 11 692 Total kostnad 56 296 59 663 64 433 68 303 70 341 60 658 63 645 67 086 69 630 70 341

SCB 30 UF 12 SM 0401 8. Grundskolan. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman 1999-2003 i löpande priser, kronor och procent. 8. Compulsory school. Expenditure per pupil 1999-2003 by type and organiser, in current prices, (SEK) and per cent. Utbildningsform 1999 2000 2001 2002 2003 Huvudman Kostnadsslag Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kommunal Undervisning 26 500 48 27 800 49 30 000 49 32 100 50 33 200 50 Elevvård 1 000 2 1 100 2 1 200 2 1 300 2 1 400 2 Lokaler/inventarier 11 000 20 11 200 20 11 400 19 12 000 19 12 600 19 Skolmåltider 3 300 6 3 400 6 3 600 6 3 700 6 3 800 6 Läromedel/utrustning/ skolbibliotek 2 200 4 2 300 4 2 400 4 2 500 4 2 500 4 Skolskjutsar 1 500 3 1 600 3 1 700 3 1 800 3 2 000 3 Övriga kostnader 9 400 17 9 500 17 10 600 17 10 900 17 11 200 17 Total kostnad per elev 54 900 100 56 900 100 60 900 100 64 300 100 66 700 100 Fristående skolor Undervisning 27 300 52 30 100 53 31 900 53 33 800 54 35 000 53 Elevvård 700 1 800 1 900 1 1 000 2 1 100 2 Lokaler/inventarier 10 200 20 10 600 19 11 500 19 11 900 19 12 800 19 Skolmåltider 4 000 8 4 100 7 4 400 7 4 500 7 4 800 7 Läromedel/utrustning/ 0 skolbibliotek 3 200 6 3 600 6 3 800 6 3 600 6 3 600 5 Övriga kostnader 6 700 13 7 200 13 7 600 13 7 800 12 9 000 14 Total kostnad per elev 52 100 100 56 400 100 60 100 100 62 600 100 66 300 100 Internationella skolor Undervisning 29 800 52 30 700 55 35 600 56 34 000 55 39 000 59 Elevvård 500 1 600 1 900 1 600 1 1 100 2 Lokaler/inventarier 10 600 18 9 800 18 8 700 14 11 800 19 10 700 16 Skolmåltider 3 100 5 3 300 6 3 200 5 4 100 7 4 300 6 Läromedel/utrustning/ 0 skolbibliotek 2 100 4 2 600 5 2 800 4 4 200 7 4 900 7 Övriga kostnader 11 200 20 9 000 16 12 200 19 7 600 12 6 700 10 Total kostnad per elev 57 300 100 56 000 100 63 400 100 62 300 100 66 600 100 Riksinternatskolor Undervisning 41 700 50 39 700 50 40 600 50 45 200 51 40 300 47 Elevvård 2 000 2 1 900 2 2 300 3 2 300 3 2 200 3 Lokaler/inventarier 14 400 17 15 300 19 14 300 18 15 100 17 16 000 19 Skolmåltider 5 000 6 4 900 6 4 800 6 4 500 5 6 400 7 Läromedel/utrustning/ 0 skolbibliotek 5 300 6 5 700 7 6 300 8 6 500 7 4 300 5 Övriga kostnader 14 300 17 11 500 15 13 300 16 14 600 17 4 800 6 Total kostnad per elev 82 900 100 79 000 100 81 600 100 88 200 100 86 200 100 Sameskolan Undervisning 25 600 28 28 700 29 28 600 29 26 700 28 28 800 30 Elevvård 200 0 200 0 200 0 100 0 100 0 Lokaler/inventarier 16 700 18 16 900 17 19 200 19 24 600 26 23 300 24 Skolmåltider 7 500 8 8 200 8 10 800 11 7 500 8 7 700 8 Läromedel/utrustning/ 0 skolbibliotek 4 600 5 4 200 4 5 200 5 4 400 5 4 000 4 Skolskjutsar 8 800 10 9 200 9 6 800 7 5 300 6 4 600 5 Övriga kostnader 28 000 31 30 500 31 29 200 29 26 700 28 28 100 29 Total kostnad per elev 91 400 100 97 900 100 100 000 100 95 300 100 96 600 100 Samtliga huvudmän Undervisning 26 500 48 27 900 49 30 000 49 32 200 50 33 300 50 Elevvård 1 000 2 1 100 2 1 200 2 1 300 2 1 400 2 Lokaler/inventarier 11 000 20 11 200 20 11 400 19 12 000 19 12 500 19 Skolmåltider 3 300 6 3 400 6 3 600 6 3 800 6 3 800 6 Läromedel/utrustning/ skolbibliotek 2 300 4 2 300 4 2 400 4 2 500 4 2 600 4 Skolskjutsar 1 500 3 1 600 3 1 700 3 1 800 3 1 900 3 Övriga kostnader 9 300 17 9 500 17 10 600 17 10 700 17 11 100 17 Total kostnad per elev 54 900 100 57 000 100 60 900 100 64 300 100 66 700 100

SCB 31 UF 12 SM 0401 9. Gymnasieskolan. Kostnad per kostnadsslag 1999-2003 i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 9. Upper secondary school. Expenditure by type 1999-2003, in current and fixed prices (CPI), (MSEK). Utbildningsform 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 Huvudman Kostnadsslag Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Fast Fast Fast Fast Fast pris pris pris pris pris pris pris pris pris pris mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Gymnasieskolan Samtliga huvudmän Undervisning 9 156 9 514 10 321 11 181 11 813 9 865 10 149 10 746 11 398 11 813 Elevvård 292 308 335 362 410 315 329 349 369 410 Lokaler/inventarier 5 089 4 912 5 081 5 368 5 629 5 483 5 240 5 290 5 472 5 629 Skolmåltider 872 886 939 1 000 1 045 940 945 978 1 019 1 045 Läromedel/ utrustning/ skolbibliotek 1 948 1 937 1 971 2 043 2 109 2 099 2 066 2 052 2 083 2 109 Skolskjutsar/ reseersättningar 775 786 810 890 952 835 838 843 907 952 Övriga kostnader 3 896 4 024 4 329 4 406 4 977 4 198 4 293 4 507 4 492 4 977 Total kostnad 22 028 22 367 23 786 25 250 26 936 23 735 23 860 24 766 25 741 26 936 10. Gymnasieskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag 1999-2003 i löpande priser, kronor och procent. 10. Upper secondary school. Expenditure per pupil and by type 1999-2003, in current prices, (SEK) and per cent. Utbildningsform 1999 2000 2001 2002 2003 Huvudman Kostnadsslag Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Gymnasieskolan Samtliga huvudmän Undervisning 29 800 42 31 600 43 33 800 44 35 400 44 36 200 44 Elevvård 1 000 1 1 000 1 1 100 1 1 200 2 1 300 2 Lokaler/inventarier 16 500 23 16 300 22 16 600 21 17 000 21 17 200 21 Skolmåltider 2 800 4 2 900 4 3 100 4 3 200 4 3 200 4 Läromedel/ utrustning/ skolbibliotek 6 300 9 6 400 9 6 400 8 6 500 8 6 500 8 Skolskjutsar/ reseersättningar 2 500 3 2 600 4 2 600 3 2 800 4 2 900 4 Övriga kostnader 12 700 18 13 300 18 13 800 18 13 900 17 14 700 18 Total kostnad per elev 71 600 100 74 100 100 77 400 100 80 000 100 82 000 100