TSL 2014:6 TSL-systemet räcker inte till för alla

TSL 2014:6 TSL-systemet räcker inte till för alla TSL-rapport maj 2014

Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL finansierar omställningsåtgärder åt företag och fack lokalt. Företag och fack väljer leverantörer av omställningstjänster och vi följer upp och utvärderar tjänsterna och resultaten. TSL startades 2004, cirka 100 000 företag är anslutna till TSL-systemet och drygt 900 000 arbetare omfattas. Läs mer på www.tsl.se Samtliga rapporter från TSL finns att ladda ner gratis på www.tsl.se. Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden TSL Box 19081 10432 Stockholm Besöksadress Kungsbroplan 2 Telefon 08-412 22 00 Telefax 08-411 18 15 E-post info@tsl.se ISBN 978-87603-12-9 Stockholm 2014

Förord Jobbfrågan är på allas läppar inför det kommande valet i september. En av de frågor som diskuteras flitigast är långtidsarbetslösheten. Det diskuteras mindre hur människor kvalificerar sig för att bli långtidsarbetslösa. I TSL:s majrapport belyser vi särskilt hur denna grupp ser ut avseende privatanställda arbetare. Det är egentligen inte någon ny information. Fakta har funnits att tillgå under en lång tid. Problemet är att känd information inte lett till konkreta åtgärder. Inte heller har frågan haft någon framträdande plats i den allmänna debatten. Den här rapporten visar att många privatanställda arbetare som idag har ett arbete, ändå riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet. Det sker en ständig och nödvändig strukturomvandling i näringslivet, vilket leder till att vissa jobb försvinner och nya kommer till. De nya jobben som växer fram, ställer ofta andra krav på kompetens än vad som gällde för de jobb som försvinner. Det är naturligt. Problemet är att det saknas ett system i samhället som gör det praktiskt möjligt för många arbetare att transformera om och utveckla sin gamla kompetens till de nya kraven. Många av dagens anställda bär därför på en latent risk att hamna i långtidsarbetslöshet när nödvändiga strukturella förändringar genomförs. I den allmänna diskussionen om arbetsmarknaden betraktas alla som idag har ett jobb som lättplacerade och att de därmed inte behöver särskilda insatser. Erfarenheterna i TSL-systemet visar att detta synsätt inte stämmer. Drygt 10 procent av de som kommit in i TSL-systemet hittills hör till denna grupp. Det är nödvändigt att på allvar belysa denna fråga och framför allt diskutera lämpliga åtgärder. Det är också viktigt att diskutera vem som kan och ska göra vad. Annars löper denna grupp risk att bli en rekryteringsbas för långtidsarbetslöshet. Stockholm, juni 2014 Tomas Petti Vd Trygghetsfonden TSL

Innehåll Maj en bra månad i TSL-systemet 4 Många får anställning i ett bemanningsföretag 6 Omställningsföretagen 8 Inga större förändringar i nöjdhet 10 TSL kan inte hjälpa alla 11 Konjunktur och struktur 12 De med störst behov får mest stöd 13 Äldre och lågutbildade kvar i arbetslöshet 14 Strukturella förändringar och förändrad arbetsmarknad 17

jun-12 jul aug sep okt nov dec jan-13 feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan-14 feb mar apr maj Maj 2014, en bra månad i TSL-systemet Färre personer in i TSL-systemet och en större andel som hittade en jobblösning är den sammanfattande bilden avseende maj månad 2014 i TSL-systemet. Under maj 2014 beviljades 1 538 personer omställningsstöd i TSL-systemet. Det är färre personer än motsvarande månad föregående år, då 1 987 personer beviljades stöd. Antal personer beviljade omställningsstöd 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 80,5 procent av deltagarna som avslutat sitt omställningsprogram under maj har hittat en jobblösning. Det är ett bättre resultat än föregående månad, men sämre än motsvarande månad 2013, då 83,8 procent hittade en jobblösning. Andelen som fortfarande var arbetssökande var 7,1 procent, en förbättring jämfört med månaden innan, men en försämring jämfört med maj 2013 då endast 4,4 procent var arbetssökande. 33,2 procent av deltagarna som avslutade sina omställningsprogram under maj 2014 fick en tillsvidareanställning. Det är en marginellt lägre notering än för maj 2013, då 34,1 procent av deltagarna fick en tillsvidareanställning. 51,9 procent av deltagarna som avslutade sina omställningsprogram under maj 2014 fick en tidsbegränsad anställning, att jämföra mot 50,5 procent i maj 2013. TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 4

Detaljerat resultat 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jun-12 aug okt dec feb apr jun aug okt dec feb apr Tillsvidareanställning Visstid > 6 månader Behovsanställning Arbetssökande Pension, sjukers. mm. Valt att lämna programmet innan lösning uppnåtts Startat eget Visstid 6 månader Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Utbildning Sjukskriven Tiden i omställning tenderar till att successivt öka sedan januari 2013, även om skillnaderna mellan olika månader skiftar kraftigt både upp och ned. Den långsiktiga trenden pekar dock mot att omställningsarbetet tar längre tid innan en lösning nås. 250 200 150 100 50 0 Medianvärden för antalet dagar mellan sista anställningsdag och avslutsdatum, samt mellan startdatum och avslutsdatum Sista anställningsdag -> Avslutsdatum Startdatum -> Avslutsdatum TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 5

Många får anställning i ett bemanningsföretag Från och med januari 2014 har TSL i sin månatliga undersökning till deltagarna ställt frågan Är din nya arbetsgivare ett bemanningsföretag? Totalt har 1 559 personer besvarat frågan. 185 deltagare, eller knappt 12 procent, har svarat att deras nya arbetsgivare är ett bemanningsföretag. Enligt branschorganisationen Bemanningsföretagens arbetar cirka 1,5 procent av de sysselsatta i ett bemanningsföretag. Skillnaden i anställningstyper mellan de som fått arbete i ett bemanningsföretag och de som fått arbete hos övriga arbetsgivare är relativt stor. Anställningsform Behovsanställning/timanställning 12,8% 9,2% Visstidsanställning 6 månader eller kortare 30,2% 48,4% Visstidsanställning längre än 6 månader 12,7% 15,8% Tillsvidareanställning 26,6% 44,3% Övriga arbetsgivare Bemanningsföretag Knappt 27 procent av de deltagare som fått sin anställning i ett bemanningsföretag har fått en tillsvidareanställning, och drygt 73 procent har fått någon typ av tidsbegränsad anställning, företrädesvis visstidsanställning sex månader eller kortare. Deltagare som fått anställning hos en arbetsgivare som inte är ett bemanningsföretag har fått tillsvidareanställning i drygt 44 procent av fallen, och tidsbegränsade anställningar i knappt 56 procent av fallen. Avseende arbetstid på det nya jobbet skiljer sig bemanningsföretagen inte nämnvärt från övriga arbetsgivare. Majoriteten av deltagarna, cirka 70 procent, har samma arbetstid som på det jobb de blev uppsagda från i samband med att de fick omställningsstöd från TSL. TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 6

Har du samma arbetstid, kortare arbetstid, eller längre arbetstid än på ditt tidigare jobb? Längre arbetstid 14,8% 16,9% Samma arbetstid 68,4% 71,0% Kortare arbetstid 16,8% 12,0% Övriga arbetsgivare Bemanningsföretag Vad gäller lönen på det nya jobbet finns det dock skillnader värda att belysa. Knappt 28 procent, av deltagarna som fått anställning i ett bemanningsföretag, uppger att de fått högre lön än på sitt tidigare arbete jämfört med 20 procent av de som fått anställning hos övriga företag. Har du samma lön, lägre lön, eller högre lön än på ditt tidigare jobb? Högre lön 20,4% 27,6% Samma lön 29,7% 39,9% Lägre lön 39,7% 42,7% Övriga arbetsgivare Bemanningsföretag Enligt Bemanningsföretagens egna uppgifter är andelen unga i branschen större än på arbetsmarknaden i stort. Detta mönster framträder inte i TSL:s undersökning. Åldersfördelningen är bland de deltagare som svarat på undersökningen likartad mellan de som fått anställning i bemanningsbranschen och de som fått anställning i övriga företag. Det finns dock skillnader mellan könen. 8,5 procent av kvinnorna uppger att de fått anställning i ett bemanningsföretag, att jämföra mot 13,7 procent av männen. TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 7

Åldersfördelning 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60år eller äldre Bemanningsföretag Övriga arbetsgivare Än så länge är datamaterialet för litet för att TSL ska kunna uttala sig om andra intressanta faktorer kring vilka personer som anställs inom bemanningsbranschen. TSL avser återkomma till ämnet när undersökningen löpt en längre tid och dataunderlaget är större. Omställningsföretagen Den senaste 12-månadersperioden har TSL betalat ut 421,4 MSEK i omställningsstöd. Föregående 12-månadersperiod betalades 582,1 MSEK ut. Det innebär att TSL-marknaden minskat med cirka 28 procent den senaste 12-månadersperioden. Aventus är den stora vinnaren i kampen om marknadsandelar med en fördubbling, från 6,3 till 12,6 procent. Lernia har tappat från 11,1 procent i marknadsandel till 7,0. De 20 största omställningsföretagen har tillsammans ökat sin marknadsandel med 2,9 procentenheter, på de mindre företagens bekostnad. Se nedanstående graf för förändringar av marknadsandelarna för de olika omställningsföretagen. TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 8

18 % 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % Marknadsandelar 2012-06-01-2013-05-31 2013-06-01-2014-05-31 Skillnaden i resultat mellan de olika omställningsföretagen är stor. Det finns en rad faktorer som kan påverka resultatet för enskilda omställningsprojekt, utöver arbetsmarknadsläget. Omställningsföretag som har ett resultat under 70 procent i jobblösningar följs upp särskilt inom TSL-systemet. Om det inte finns skäl i yttre faktorer som kan förklara ett svagt resultat, riskerar dessa omställningsföretag att inte få vara kvar i TSL-systemet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Resultat för de omställningsföretag som avslutat minst 100 deltagare i perioden 2013-06-01-2014-05-31 Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat utfall Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetssökande TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 9

Inga större förändringar i nöjdhet Nöjdheten från deltagare (de uppsagda), företag och fack med TSL varierar förhållandevis lite över tiden. Svaren ges på en tiogradig skala, där tio är högsta betyg och ett lägsta. Vi har valt att gruppera betyg 7 10 som nöjda, 5 6 som neutrala och 1 4 som missnöjda. Hur nöjd eller missnöjd är du på det hela taget med den coachning du fått? 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% maj 2013 jun 2013 jul 2013 aug 2013 sep 2013 okt 2013 nov 2013 dec 2013 jan 2014 feb 2014 mar 2014 apr 2014 Missnöjda Neutrala Nöjda Vet ej Hur nöjd eller missnöjd är du på det hela taget med omställningsföretagets insats i omställningsprojektet? Företag 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Missnöjda Neutrala Nöjda Vet ej - Vet ej TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 10

Hur nöjd eller missnöjd är du på det hela taget med omställningsföretagets insats i omställningsprojektet? Fack 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Missnöjda Neutrala Nöjda Vet ej - Vet ej För ytterligare information om resultat samt nöjdhet per omställningsföretag, se Jämför omställningsföretag på www.tsl.se Den jämförande redovisningen av de olika omställningsföretagen är ett informativt verktyg för alla som vill se dels hur de olika företagen lyckas avseende jobblösningar, dels hur deltagare, företag och fack bedömer företagens insatser. TSL kan inte hjälpa alla Merparten av de deltagare som tar del av omställningsstöd från TSL lyckas hitta en positiv lösning på sin situation. Drygt 71 procent av alla deltagare i omställningsprogram finansierade av TSL hittar ett nytt jobb. Knappt 8 procent går in i utbildning minst på halvfart och minst en termin, och 9 procent av deltagarna hittar någon annan typ av lösning, exempelvis pension eller föräldraledighet. TSL startade i september 2004, men har bara data över resultaten av omställningsinsatserna för de som avslutat sina omställningsprogram från och med januari 2007. TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 11

Resultat för de deltagare som avslutat sina omställningsprogram sedan januari 2007 Arbetssökande 11,0% Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Annat Pension Utbildning 1,3% 5,6% 3,2% 7,5% Har fått nytt jobb 71,4% För de allra flesta går det bra, men 11 procent av deltagarna är fortfarande arbetssökande när omställningsprogrammet avslutas. Omställningsföretagen i TSL-systemet måste rapportera ett resultat senast 12 månader efter sista anställningsdag. Dessa deltagare har därmed varit arbetslösa i ett år när TSL får kännedom om resultaten. För drygt var tionde person som får hjälp från TSL räcker stödet inte till för att de ska hitta en lösning efter att ha blivit uppsagda. Ofta är dessa deltagare i behov av mer stöd än vad TSL, med sina begränsade resurser, kan erbjuda. För många av de som inte lyckas hitta ett nytt arbete, eller en annan meningsfull lösning, är det en mycket negativt. Det är oftast också en samhällsekonomisk förlust. Sverige står inför en demografisk utmaning, med en åldrande befolkning, och de som kan och vill arbeta behövs för att vi i framtiden ska ha råd att finansiera vår gemensamma välfärd. I denna rapport visar vi vilka det är som inte lyckas hitta en lösning. Konjunktur och struktur Sedan januari 2007 har 17 661 deltagare lämnat TSL-systemet utan att hitta en lösning inom 12 månader från sista anställningsdag på det arbete de blivit uppsagda från. Antalet deltagare som är fortsatt arbetssökande när stödet från TSL avslutas har dock inte varit konstant över tid. I genomsnitt är det 11 procent av deltagarna som lämnar sina omställningsprogram utan att finna en lösning, men efter finanskrisen som drabbade TSL-systemet som hårdast under sista kvartalet 2008 och första kvartalet 2009 var andelen så hög som 25 procent. De deltagare som i finanskrisens efterdyningar inte lyckades hitta ny TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 12

sysselsättning dyker upp som arbetssökande först ett år efter krisen, eftersom omställningsföretagen arbetar med dem i 12 månader innan de rapportera resultatet av omställningen. Andel och antal arbetssökande 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Antal arbetssökande Andel arbetssökande Den kraftiga lågkonjunkturen som följde efter finanskrisen skapade en mycket tuff arbetsmarknad. Många företag sade upp personal, men få anställde. Många av de som sades upp under finanskrisen var unga, och för många av dem blev tiden i arbetslöshet sannolikt inte långvarig. Det är dock inte endast under lågkonjunktur vi finner deltagare som inte lyckas hitta en lösning. Tiden innan finanskrisen var Sverige inne i en högkonjunktur, och även då var det runt 10 procent av deltagarna som inte hittade ny sysselsättning efter att de blivit uppsagda. Dessa deltagare, uppsagda av strukturella skäl, har sannolikt andra faktorer som hindrar dem att finna en ny sysselsättning än de som sägs upp under en kraftig lågkonjunktur. De med störst behov får mest stöd Omställningsstödet som TSL finansierar bygger på enskilda möten mellan deltagaren och en jobbcoach. Omställningsprogrammen ska vara individuellt anpassade efter behovet hos varje deltagare. De som behöver mycket stöd ska få det, och de som klarar sig bra på egen hand ska få mindre stöd. TSL gör månadsvisa undersökningar, där vi ställer ett antal frågor till de som fått ta del av omställningsstödet. I en av frågorna ber vi deltagarna uppge hur många individuella möten de haft med sin jobbcoach. Antalet TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 13

möten är inget exakt mått på hur mycket stöd en deltagare har fått, men fungerar som en grov indikator om omfattningen på stödinsatserna. Diagrammet nedan visar hur de deltagare som fortfarande är arbetssökande efter 12 månader besvarar frågan om antalet individuella möten. Gruppen övriga innehåller alla de som inte lämnat sina omställningsprogram som arbetssökande, exempelvis de som fått ett jobb, gått till studier eller pension. Antal individuella möten mellan deltagare och coach 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2 möten eller färre 3-5 möten 6-10 möten Fler än 10 möten Arbetssökande Övriga Det förefaller vara så att de som har svårast att hitta en lösning, och är fortsatt arbetssökande 12 månader efter sista anställningsdag, är de som också får mest stöd. 48 procent av de deltagare som fortfarande är arbetssökande efter 12 månader har träffat coachen sex gånger eller mer. Bland de som hittat en ny lösning är det endast 24 procent som träffat coachen så många gånger. Att de som får mest stöd är de ändå inte lyckas hitta en lösning indikerar att det stöd TSL tillhandahåller inte räcker till. Dessa deltagare behöver mer omfattande insatser än vad TSL-systemet kan erbjuda. Äldre och lågutbildade kvar i arbetslöshet Det finns ett antal faktorer som samvarierar med att en deltagare i omställningsprogram inte lyckas hitta ny sysselsättning. TSL kan inte mäta allt, vi kan inte fånga de mjuka värden som kan vara avgörande för att hitta ett nytt jobb, men vi kan se ett antal faktorer som har betydelse för om deltagaren hittar en ny sysselsättning eller ej. TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 14

Åldersfördelning för arbetssökande respektive övriga 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år Arbetssökande Övriga Deltagarnas ålder är en faktor som verkar ha betydelse för om man lyckas hitta ny sysselsättning eller ej. Diagrammet ovan visar åldersfördelningen för de som 12 månader efter sista anställningsdag inte har hittat någon lösning, samt åldersfördelningen för de som hittat en lösning. En stor andel av de som är fortsatt arbetssökande efter 12 månader är äldre. Drygt 40 procent av dessa är över 50 år, medan endast 25 procent av övriga deltagare har passerat 50. Medelåldern för de som lämnar sina program utan lösning är 45 år, medan den för övriga är 40 år. Alla uppsagda som påbörjar omställningsprogram inom TSL-systemet gör det för att de vill hitta ett jobb. Bland de deltagare som är över 60 år när de påbörjar sina omställningsprogram, är det cirka en tredjedel som 12 månader efter sista anställningsdag finns i någon typ av pensionslösning. Det är en förlust för samhället att personer som vill arbeta inte hittar ett jobb, utan istället lämnar arbetsmarknaden. Det behöver inte vara åldersdiskriminering som är orsaken till det dåliga resultatet för de äldre deltagarna. Flera faktorer av betydelse samvarierar med ålder. Sannolikt finns bland TSL-systemets deltagare personer som har olika typer av hälsorelaterade problem. Många av deltagarna kommer från tunga fysiska arbeten, arbeten som kan ge upphov till förslitningsskador. Även om TSL inte har data om hälsorelaterade problem, är det sannolikt att dessa är mest utbredda hos de äldre deltagarna. Även utbildningsnivå är en faktor som tycks påverka möjligheterna för en deltagare att hitta ny sysselsättning. 28 procent av de deltagare som är fortsatt arbetslösa 12 månader efter sista anställningsdag har grundskola som högsta avslutade skolutbildning. Bland övriga deltagare är det endast 16 procent som inte fortsatt sina studier efter grundskolan. Även denna TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 15

variabel samvarierar med åldern, där de äldsta i genomsnitt har en lägre utbildningsnivå än de som är yngre. Diagrammet nedan visar andelen deltagare som är fortsatt arbetslösa 12 månader efter sista anställningsdag, grupperade efter både åldersgrupp och utbildningsnivå. Data är hämtade från TSL:s månatliga undersökningar till deltagarna, och visar uppgifter för deltagare som lämnat sina program mellan februari 2013 och april 2014. Allra svårast att hitta en lösning har det varit för de deltagare som endast har grundskolekompetens och är 60 år eller äldre. Drygt 20 procent av dessa hittar inte en lösning inom 12 månader från sista anställningsdag. Även för andra åldersgrupper är det tydligt att utbildningsnivån tycks ha en effekt på andelen arbetssökande. 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel arbetssökande 12 månader efter sista anställningsdag 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60+ år Grundskola (folk-, enhets-, real-, fack-, flick-, folkhögskola) Gymnasium Högskola, Universitet eller annan eftergymnasial utbildning Utbildningsnivå tycks vara en viktig indikator för möjligheterna för deltagare inom TSL-systemet att hitta en lösning, men kompetens tillskansar man sig inte endast genom det reguljära utbildningssystemet. För att man ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden krävs kontinuerlig kompetensutveckling, under hela arbetslivet. SCB har mätt hur stor andel av de sysselsatta som fått ta del av personalutbildning 1. Med personalutbildning avses utbildning som arbetsgivaren eller det egna företaget bekostar helt eller delvis. De senaste uppgifterna från undersökningen är från våren 2010. Det finns stora skillnader mellan medlemmar i olika fackliga centralorganisationer i hur stor omfattningen på personalutbildning är. 1 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-ochforskning/befolkningens-utbildning/personalutbildningsstatistik/ TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 16

62 procent av medlemmarna i SACO och 58 procent av medlemmarna i TCO har fått ta del av personalutbildning. Inom LO är det endast 36 procent som fått ta del av personalutbildning. Vidare visar undersökningen att 55 procent av de som sedan tidigare har eftergymnasial utbildning har fått ta del av personalutbildning, medan motsvarande andel för de med förgymnasial utbildning endast är 23 procent. Med andra ord är det i första hand de som redan har en stark utbildningsbakgrund som får ta del av utbildning. Strukturella förändringar och förändrad arbetsmarknad Strukturella förändringar är nödvändiga i näringslivet. Dessa ska därför inte ses som någonting negativt. Däremot är det viktigt att det finns system som gör att de anställda kan anpassa sin kompetens till de nya kraven som följer av dessa förändringar. Effekterna för de anställda påverkas av om arbetsmarknaden som helhet växer eller ej. Möjligheten att få ett nytt jobb när man förlorar sitt gamla, är större om arbetsmarknaden växer och det finns en ökande efterfrågan på arbetskraft. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har skrivit en rapport om dynamiken i svenskt näringsliv mellan 1990 och 2009. 2 I rapporten konstateras att det under denna 20-årsperiod försvunnit 3,2 miljoner jobb, och skapats 3,4 miljoner jobb. Nettomässigt skapades under perioden 190 000 nya jobb. Under perioden 2010 till och med 2013 har nettomässigt 228 000 fler blivit sysselsatta, enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Kraven för de nya jobben tycks dock vara högre än tidigare. De nya jobben har växt fram framför allt inom tjänstesektorn, och framför allt för personer med eftergymnasial utbildning. I rapporten konstateras att Den grupp av anställda inom näringslivet som har minskat mest är anställda med enbart förgymnasial utbildning inom traditionell tillverkningsindustri. Störst positiv utveckling observerar vi för anställda med högskoleutbildning inom tjänstesektorn. De nya jobben kommer också ofta på andra orter och andra regioner än där de gamla försvann. Det innebär att för många arbetare är 30 års anställning på ett jobb inte en garanti för att kunna ta ett annat jobb. 2 ESO 2013:3, Var skapas jobben? En ESO-rapport om dynamiken i svenskt näringsliv 1990 till 2009. TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 17

Ytterligare tecken på en förändrad arbetsmarknad med högre utbildningskrav står att finna i Rekryteringsenkäten 3, en undersökning som Svenskt Näringsliv genomför till sina medlemsföretag. I den senaste undersökningen uppger 27 procent av företagen att de efterfrågar arbetskraft utan särskilda utbildningskrav, medan alla andra säger sig behöva arbetskraft med minst gymnasieutbildning. Vidare uppger drygt häften av företagen i undersökningen att det har varit ganska eller mycket svårt att rekrytera medarbetare med den kompetens företaget haft behov av. Var femte rekryteringsförsök misslyckas, framför allt på grund av brist på personer med rätt yrkeserfarenhet eller brist på personer med rätt utbildning. I generella termer stiger utbildningsnivån hos den sysselsatta arbetskraften. Andelen sysselsatta med endast förgymnasial utbildning har mellan 2005 och 2013 sjunkit från 38,8 procent till 34,3 procent 4. Det vi tydligast ser i TSL-systemet, som hinder för att få ett nytt jobb, är otillräckligt kompetens, hög ålder samt att de nya jobben uppstår på andra orter än där de uppsagda bor. Sannolikt finns bakom åldershindret också reella, eller befarade hälsoproblem. Det är viktigt att bygga system som underlättar nödvändig strukturell förändring i näringslivet. Det kräver i sin tur att systemen för rörlighet på arbetsmarknaden för de anställda utvecklas i samma takt. TSL ser att dagens system inte är tillräckliga. Om inte detta åtgärdas på ett rimligt sätt, kan vi redan nu förutsäga att många av de arbetare som idag har ett jobb, ändå löper risk att hamna i långtidsarbetslöshet vid förändringar i företagen. 3 http://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/rekryteringsenkaten-2014- battre-matchning-med-fler-intradesjobb_582699.html 4 SCB, Arbetskraftsundersökningen TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 18

Kontaktuppgifter Rapporten är skriven av Mattias Elm och Tomas Petti, TSL. För mer information om rapporten kontakta: Analysansvarig Mattias Elm, mattias.elm@tsl.se, 073-33 60 160 Vd Tomas Petti, tomas.petti@tsl.se, 070-399 38 38 Kvalitetsansvarig Björn Elmqvist, bjorn.elmqvist@tsl.se, 073-336 01 69 TSL-systemet räcker inte till för alla. TSL-rapport maj 2014. 19