En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2. SYFTET MED KARTLÄGGNINGEN 2 2.1. Syftet 2 2.2. Frågeställningar 3 2.3. Avgränsning 3 3. KARTLÄGGNINGENS DESIGN 3 3.1. Utformning av enkäter 3 3.2. Urval 3 3.3. Genomförande 3 3.4. Svigheter med genomförandet 4 3.5. Bortfall 5 4. RESULTAT 5 4.1. Somaliska 5 4.2. Arabiska 6 5. SLUTSATSER 8 Bilaga 1. 9 Bilaga 2. 10 1
1. BAKGRUND I hela världen finns det drygt en miljard människor som röker, vilket motsvarar en tredjedel av världens befolkning över 15. Årligen g nästan fem miljoner en för tidig död tillmötes på grund av tobaksrelaterade sjukdomar. I Sverige beräknar man att det finns drygt en miljon som röker dagligen och ungefär 7000 beräknas avlida varje på grund av sjukdomar som orsakas av rökning och av dessa beräknas ungefär 500 personer avlida på grund av passivrökning. 1 Majoriteten av de som använder tobak vill sluta med sitt tobaksbruk och ungefär en tredjedel av dem som vill sluta vill också ha hjälp med det. Ungefär 25-40 procent av rökarna försöker själva sluta med sitt tobaksbruk men tyvärr misslyckas de flesta som försöker sluta röka utan stöd. Det är bara 2-3 procent av de som försöker sluta röka på egenhand som är rökfria efter ett. 2 Trots mångfalden av artiklar, studier och statistik om tobak både internationellt och nationellt finns områden med begränsad kunskap. Ett sådant område det saknas kunskap inom är kopplingen mellan tobak och till en specifik folkgrupp, exempelvis de somaliska och arabiska folkgrupperna. 1.1. Invånarstatistik - Västmanland Västmanland hade den 31 december 2008, 249 974 invånare varav 38 795 personer var födda utomlands. Antalet somalier och araber har de senaste en ökat i Västmanland. Den sista december 2008 fanns det 1126 personer i Västmanland som var födda i Somalia. Vid samma tidpunkt fanns det 5480 personer i Västmanland som pratar arabiska och var födda i Irak, Libanon och Syrien 3. De invandrargrupper som ökar i Västmanland är främst somalisktalande och arabisktalande personer. 2. SYFTET MED KARTLÄGGNINGEN Kartläggningen har genomförts som en del i projekt TOPSOMAR (Tobaks Prevention Somaliska Arabiska) för att på bästa möjliga sätt kunna arbeta effektivt i projektet med riktade och anpassade insatser för somalisktalande och arabisktalande personer i Västmanland. 2.1. Syftet Syftet var att kartlägga vanor och kunskaper gällande rökning och tobak bland somalisktalande och arabisktalande personer i Västmanland samt identifiera deras behov av information och hjälp med att sluta använda tobak. 1 http://www.tobaksfakta.org (2009-11-02) 2 Statens folkhälsoinstitut (2007). Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvden En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvden 2007. Huskvarna. 3 www.scb.se (2009-10-14) 2
2.2. Frågeställningar Vilka tobaksvanor har målgruppen? Har målgruppen kunskap om tobakens negativa hälsoeffekter? I vilken utsträckning har målgruppen kunskap om att det finns tobaksavvänjningshjälp att få i Västmanland? 2.3. Målgrupp Målgruppen för kartläggningen är somalisktalande och arabisktalande personer i Västmanland, såväl ungdomar som vuxna och kvinnor som män. 2.4. Avgränsning Kartläggningen har avgränsats till att bara omfatta somalisktalande och arabisktalande personer i Västerås. Anledningen till detta är att i Västmanlands alla kommuner finns det flest invandrare bosatta i Västerås. 3. KARTLÄGGNINGENS DESIGN För denna kartläggning har en kvalitativ metod valt att tillämpas. Detta på grund av att man inte vill se till den enskilde individen utan till gruppens helhet och en strävan efter att mäta företeelser som sedan kan omvandlas till siffror. 4 När ett stort antal personer ing i en kartläggning (studie) blir resultatet mer tillförlitligt vilket påverkar möjligheten att genaralisera. 5 3.1. Utformning av base-line enkäter De enkätfrågor som användes för kartläggningen var tagna ur enkätformuläret Liv och Hälsa, vilket är en studie som genomförs i Västmanland. Dock har en del av frågorna anpassats något inför denna kartläggning och dess målgrupp. Frågorna har formulerats av projektledare och projektassistenter i samarbete med projektansvarig och utvärderaren. Två olika base-line enkäter har utformats. Den enda skillnaden på enkäterna är rubrikerna, Enkät om rökning för Somalisktalande respektive Enkät om rökning för Arabisktalande (bilaga 1 och 2). 3.2. Urval Ett bekvämlighetsurval har gjorts vilket innebär att personer valts ut för kartläggningen som är lättast att nå, utan att veta hur representativa dessa är för målgruppen. Kontakt har tagits med somalisktalande och arabisktalande personer som finns att tillgå i Västerås. 3.3. Genomförande När kartläggningen har genomförts och enkäterna skulle fyllas i har det utförts på följande sätt: - Kontakt har tagits med platser och SFI skolor (Svenska För Invandrare) i Västerås där man kan möta målgruppen. Kontakt har tagits med följande: Integrationsenheten, 4 Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 5 Denscombe, M (2000). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. 3
ABF, Sesam, Miroi, Academedus (endast arabisktalande) och Hermods (endast arabisktalande). - Tid har bokats med ovannämnda och projektassistenterna (en somalisktalande och en arabisktalande) har åkt dit och mött målgruppen uppdelat på grupper om somalisktalande och arabisktalande. Mötena har inletts med kort information om projekt TOPSOMAR och om kartläggningen. Enkäterna är på svenska, projektassistenten har visat enkäten som OH-bild för målgruppen samt förklarat och översatt den muntligt till deras modersmål. Under tiden som projektassistenten har gått igenom och översatt enkäten har målgruppen kunnat följa med i texten och besvara frågorna på egen hand. Projektassistenterna har sedan samlat in enkäterna och sedan avslutas mötet med information om tobak och dess negativa hälsoeffekter på modersmål till för målgruppen. - F att få in ett tillräckligt stort underlag i den somaliska gruppen har den somalisktalande projektassistenten även besökt moskén i Västerås vid två tillfälle, vid fredagsbönen. Vid dessa tillfällen gavs individuell information om projektet och kartläggningen. Projektassistenten ställde frågorna på modersmål och fyllde i enkäten. Om respondenten hade frågor angående tobak och dess negativa hälsoeffekter så besvarade projektassistenten dessa. - En kvinnlig somalisktalande person har engagerats i kartläggningen för att få somaliska kvinnor att besvara enkäten. Hon tog kontakt med kvinnor via telefon, gav information om projektet och kartläggningen och bad dem besvara några frågor angående tobak och deras tobaksvanor. Den anlitade kvinnan läste enkätfrågorna för respondenten samt fyllde i enkäten. Om respondenten hade frågor rörande tobak försökte den anlitade kvinnan att besvara dessa. - Enkätinsamlingen har pågått under oktober och november 2009. - Insamlade enkäter har sedan bearbetats i Enkät- och statistikprogrammet SISS 8.0. 3.4. Svigheter med genomförandet Svigheter som stötts på är att SFI skolorna inte bokat in eller haft elever de dagar de bokat in oss för kartläggningen vilket har resulterat i förseningar av kartläggningen. En annan svighet har varit att få en jämn fördelning mellan män och kvinnor av respondenter från den somalisktalandegruppen. Efter projektassistentens besök i moskén var det övervägande män som besvarat den somaliska enkäten. Då försökte projektassistenten via telefon tagit kontakt med somalisktalande kvinnor. Projektassistenten möttes av motstånd och frågor om varför han ringde och varför han ville ställa frågor om deras tobaksvanor. För att få de somalisktalande kvinnorna att besvara enkäten anlitades en somalisktalande kvinna som i sin tur tog kontakt med somalisktalande kvinnor, vilket visade sig vara ett bättre tillvägagångssätt. 4
3.5. Bortfall När kartläggningen genomfördes var det eftersträvat att få ett så litet bortfall som möjligt, vilket är svt då kartläggningen baseras på människors frivilliga medverkan vilket gör att vi knappast räknat med ett hundraprocentigt deltagande. Erfarenheter säger oss att om enkäter skickas ut till målgruppen per post med missiv brev och frankerat svarskuvert kommer ett fåtal att besvara enkäten viket inte kommer att ge användbar information om målgruppen. Då ett annat tillvägagångssätt tillämpats i denna kartläggning när det gäller utdelning av enkäterna minimerar vi bortfallet. Enkäterna delades ut personligen av projektassistenterna och samlats sedan in igen av projektassistenterna. 4. RESULTAT Nedan följer resultatet av de insamlade enkäterna, resultatet är uppdelat efter språkgrupperna somaliska och arabiska och de kommer att redovisas var för sig. Resultatet kommer att redovisas i antal personer. 4.1. Somaliska Totalt har 123 somalisktalande personer i Västerås besvarat enkäten, varav 67 män och 53 kvinnor. Hur gammal är Du? (n=123) Antal 16 14 12 10 8 6 4 2 0 18 19-23 24-28 29-33 34-38 39-44 45-49 50-54 55-59 och yngre 60 och äldre Män Kvinnor Figur 1. Ålderfördelningen på de som besvarade enkäten, uppdelat på män och kvinnor. Röker Du? (n=121) Av de som besvarade enkäten var det 37 personer som uppgav att de rökte, flertalet var män (32 stycken) och ett fåtal var kvinnor (4 stycken). Majoriteten (28 personer) av de som röker har uppgett de inte känner till att det finns hjälp att få där man bor om man vill sluta röka. 5
Hur ofta röker Du? (n=37) Majoriteten av de som röker är dagligrökare (36 personer) och enstaka (1 person) uppgav att den rökte 2-3 dagar/vecka. Hur många cigaretter röker Du i genomsnitt per dag? (n=37) Antal 20 15 10 5 Män Kvinnor 0 0-5 6-10 11-15 16-20 21 och fler Figur 2. Antal cigaretter rökarna röker i genomsnitt per dag, uppdelat på män och kvinnor. Flertalet (20 personer) av de som röker, röker 16-20. Använder Du andra former av tobak än röktobak? (n=115) En minoritet (18 personer) har uppgett att de använder andra former av tobak än röktobak och det är något fler män än kvinnor som använder andra former av tobak. Om Ja, vad? Detta är en flersvarsfråga, då respondenten kunde uppge att den använde en eller fler former av tobak. De former av tobak som de uppgett att de använder är snus (9 personer) och vattenpipa (10 personer), fördelningen mellan dessa är ungefär lika. Anser Du att rökning är skadligt? (n=121) Flertalet (101 personer) anser att tobak är skadligt och kvinnor har uppgett i något större utsträckning än män att de inte anser att rökning är skadligt. En minoritet (20 personer) av de som anser att rökning är skadligt har uppgett att det finns hjälp att få om man vill sluta röka där man bor. Finns det hjälp att få där Du bor om man vill sluta röka? (n=123) Majoriteten (101 personer) har uppgett att det inte finns hjälp om man vill sluta röka där man bor. Kvinnorna har uppgett i något högre utsträckning än männen att det finns hjälp att få där man bor om man vill sluta röka. Marginellt är det fler icke-rökaren är rökare som angett att de känner till att det finns hjälp att få där man bor om man vill sluta röka. 4. 2. Arabiska Totalt har 112 arabisktalande personer i Västerås besvarat enkäten, varav 45 män och 62 kvinnor. 6
Hur gammal är Du? (n=111) Antal 14 12 10 8 6 4 2 Män Kvinnor 0 18 och yngre 19-23 24-28 29-33 34-38 39-44 45-49 50-54 55-59 60 och äldre Figur 3. Ålderfördelningen på de som besvarade enkäten, uppdelat på män och kvinnor. Röker Du? (n=107) Av de som besvarade enkäten var det 28 personer som uppgav att de rökte, flertalet var män (22 stycken) och ett fåtal var kvinnor (6 stycken). Majoriteten (17 personer) av de som röker har uppgett de inte känner till att det finns hjälp att få där man bor om man vill sluta röka. Hur ofta röker Du? (n=29) Majoriteten av de som röker är dagligrökare (27 personer) och endast ett fåtal (2 personer) har uppgett att de röker 2-3 dagar/vecka. Hur många cigaretter röker Du i genomsnitt per dag? (n=28) Antal 6 5 4 3 2 1 Män Kvinnor 0 0-5 6-10 11-15 16-20 21 och fler Figur4. Antal cigaretter rökarna röker i genomsnitt per dag, uppdelat på män och kvinnor. Bland männen är det en ganska jämn fördelning av hur många cigaretter de röker per dag medans flertalet av de kvinnor som röker konsumerar 16-20 cigaretter per dag. 7
Använder Du andra former av tobak än röktobak? (n=80) En minoritet (8 personer) har uppgett att det använder andra former av tobak än röktobak och det är bara männen som uppgett att de använder andra former av tobak. Om Ja, vad? Detta är en flersvarsfråga, då respondenten kunde uppge att den använde en eller fler former av tobak. De former av tobak som de uppgett är främst vattenpipa (7 personer) och enstaka (1 person) har uppgett svarsalternativet annat. Anser Du att rökning är skadligt? (n=108) Majoriteten anser att tobak är skadligt (104). Samtliga män har uppgett att tobak är skadligt medan ett fåtal kvinnor (4 personer) har uppgett att de inte anser att tobak är skadligt. En minoritet (19 personer) av de som anser att rökning är skadligt har uppgett att det finns hjälp att få om man vill sluta röka där man bor. Finns det hjälp att få där Du bor om man vill sluta röka? (n=104) Majoriteten (84 personer) ha uppgett att det inte finns hjälp att få där man bor om man vill sluta röka. Kvinnor har uppgett i något högre utsträckningen än män att det finns hjälp att få där man bor om man vill sluta röka. Marginellt är det fler icke-rökaren är rökare som angett att de känner till att det finns hjälp att få där man bor om man vill sluta röka. 5. SLUTSATSER Majoriteten av de som röker av målgruppen är dagliggrökare och män röker i större utsträckning än kvinnor. I den somaliska gruppen röker den övervägande delen 16-20 cigaretter per dag medan i den arabiska gruppen varierar konsumtionen av antal cigaretter per dag i större utsträckning. Det är en minoritet av målgruppen, främst män, som använder andra former av tobak än röktobak men det som nämnts är vattenpipa och snus och de används i ungefär samma omfattning. Flertalet av målgruppen har uppgett att rökning är skadligt. I den somaliska gruppen är det fler kvinnor än män som anser att rökning är skadligt medan i den arabiska gruppen har männen uppgett i större utsträckning att rökning är skadligt än vad kvinnor har. Övervägande delen av målgruppen har uppgett att det inte finns någon hjälp att få där man bor om man vill sluta röka. Kvinnorna i målgruppen har i något större utsträckning än männen uppgett att det finns hjälp att få där man bor om man vill sluta röka. 8
Enkät om rökning för Somalisktalande Bilaga 1. Vänligen svara på följande frågor! 1. Är Du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? 18 och yngre 19-23 24-28 29-33 34-38 39-44 45-49 50-54 55-59 60 och äldre 3. Röker Du? Nej (om Nej, gå vidare till fråga 6) 4. Hur ofta röker Du? 1 dag/vecka eller mer sällan 2-3 dagar/vecka 4-6 dagar/vecka Varje dag 5. Hur många cigaretter röker Du i genomsitt per dag? 0-5 6-10 11-15 16-20 21 och fler 6. Använder Du andra former av tobak än röktobak? Nej Om Ja, vad? (Du f sätta mer än ett kryss) Snus Tuggtobak Vattenpipa Annat 7. Anser Du att rökning är skadligt? Nej 8. Finns det hjälp att få där Du bor om man vill sluta röka? Nej Tack för din medverkan! 9
Enkät om rökning för Arabisktalande Bilaga 2. Vänligen svara på följande frågor! 1. Är Du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? 18 och yngre 19-23 24-28 29-33 34-38 39-44 45-49 50-54 55-59 60 och äldre 3. Röker Du? Nej (om Nej, gå vidare till fråga 6) 4. Hur ofta röker Du? 1 dag/vecka eller mer sällan 2-3 dagar/vecka 4-6 dagar/vecka Varje dag 5. Hur många cigaretter röker Du i genomsitt per dag? 0-5 6-10 11-15 16-20 21 och fler 6. Använder Du andra former av tobak än röktobak? Nej Om Ja, vad? (Du f sätta mer än ett kryss) Snus Tuggtobak Vattenpipa Annat 7. Anser Du att rökning är skadligt? Nej 8. Finns det hjälp att få där Du bor om man vill sluta röka? Nej Tack för din medverkan! 10