Minnesanteckningar från styrgruppsmöte för det nationella landsbygdsnätverket, 23 januari, 2009 23 januari Närvarande Peter Melin, ordförande Gun Rudquist (kom under punkt 7) Lotti Jilsmo Staffan Bond Thomas Bertilsson (kom under punkt 5) Thomas Norrby Ewa Engdahl Christel Benfalk Christina Linderholm Åke Clason (avvek en stund under punkt 7) Inger Normark (avvek en stund under punkt 8) Jennie Malm Maria Gustafsson Meddelat förhinder Jenny Nylund Annika Nygård välkomnade styrgruppen och berättade om LRF:s verksamhet. 1. Mötets öppnande Ordförande förklarade styrgruppsmötet öppnat. 2. Sekreterare Till sekreterare utsågs Jennie Malm m.h.a. Maria Gustafsson under punkt 7. 3. Justerare Till justerare utsågs Christel Benfalk. 4. Föregående mötes minnesanteckningar Föregående mötes minnesanteckningar godkändes med justeringen att Inger Normark deltog vilket inte framgår av listan över närvarande i föregående mötes minnesanteckningar.
5. Lägesrapport ekonomi (Se underlag Lägesrapport ekonomi ) Utbetalningarna av nätverkscheckar har som bekant släpat efter. Det har varit mycket svårt att förutsäga hur mycket som kommer att betalas ut per år. Det beror bl.a. på att utbetalningsenheten inte har kunnat prioritera nätverkscheckarna i den utsträckning som behövs. Efter mötet mellan utbetalningsenheten och Landsbygdsnätverkets kansli har man kommit fram till att utbetalningsenheten ska se till att det kommer att finnas en back-up för nätverkscheckarna så att hanteringen blir mindre sårbar. Utbetalningsenheten kan konstatera att de sökande inte har skickat in kompletta ansökningar i många fall. Enheten har tagit fram en lista över vilka som är de vanligaste kompletteringsönskemålen. Det finns tydliga anvisningar till hur man ska fylla i en ansökan om utbetalning samt vilka dokument som ska följa med, men detta har inte hjälpt. Utbetalningsenheten håller på att ta ställning till ett serviceåtagande för nätverkscheckarna som innebär att man lovar att betala ut inom en viss tid förutsatt att ansökan är komplett. En av styrgruppens medlemmar undrar om det är för mycket administration för nätverkscheckarna. Kansliet kan konstatera att problemen främst finns hos små organisationer som är ovana vid ansökningsförfarandet. Kansliet har som förslag att kansliet tar kontakt med de mindre och mer ovana organisationerna inför en utbetalning för att räta ut eventuella frågetecken. Christel berättade hur man har valt att göra på länsstyrelsen. När länsstyrelsen beslutar att ett projekt får stöd samla man ihop de ansvariga och den som ska göra rekvisitionen till en genomgång av hur ansökan om utbetalning ska se ut. Kansliet framhöll att kraven på hur ansökan om utbetalning hanteras skiljer sig åt mellan olika medlemsländer. I något land har man t.ex. som ett krav att rekvisitionen ska hanteras av en professionell konsult. Man anser alltså att det är så pass svårt att inte gemene man klarar av att genomföra en rekvisition. Christel berättade att i Irland är det olika myndigheter som har ansvar för respektive axel. Där går det inte att ansöka om projekt som enskild utan det behövs en professionell ansökare. Under 2009 är den ekonomiska prognosen att 6 miljoner kr kommer att betalas ut för nätverkscheckarna. Under 2008 betalades 1, 25 miljoner kr ut för nätverkscheckarna. Under 2008 betalades 946 000 kr ut i kanslikostnader. Regleringsbrevet för 2009 innebär att kansliet har 13,6 miljoner kr. 6. Nya medlemmar Föreningen Pilgrim i Sverige Tas med som medlem. Kallbygdens Byaråd Tas inte med som medlem.
Motivering vid avslag: För lokal verksamhet. Organisationen är en del av Hela Sveriges organisation. Hela Sverige ska leva är i sin tur medlem i Landsbygdsnätverket. Kallbygden Byaråd kan därför ses som medlem via Hela Sverige och kan söka om nätverksaktiviteter genom Hela Sverige. För att tas med som enskild medlem ska organisationen ha en nationell täckning. 7. Ställningstagande nätverksaktiviteter Här redovisas styrgruppens ställningstagande till de aktiviteter som kom in senast den 18 december 2008. Ett önskemål från styrgruppen är att det är bra om listan med sammanställningen över ansökningarna också läggs ut. Jnr 2008-6548: Företagare i Klockrike Styrgruppens prioritering: Avvisad Motivering: Den sökande är inte medlem. Jnr 2008-6556: Lokal utveckling Västra Götaland Styrgruppens prioritering: Bifall 100 tkr. Motivering: Aktiviteten är rikstäckande och ämnet är ett prioriterat område enligt aktivitetsplanen. Jnr 2009-285: Etik & Energi Styrgruppens prioritering: Avslag Motivering: Inriktningen i konferensen om att planera en nationell projektansökan i landsbygdsprogrammet är fruktlös, eftersom projektet inte kommer att vara berättigad till stöd inom ramen för landsbygdsprogrammet, men styrgruppen anser ändå att idén att främja samarbetslösningar av dessa slag är angelägna och intressanta även om satsningen inte är stödberättigat. Kansliet uppmanas att ha fortsatt dialog med Etik & Energi om detta. Jnr 2008-6771: Lantbrukarnas Ekonomi AB Styrgruppens prioritering: Avslag Motivering: Inte en nationell aktivitet och det bedöms vara en reguljär intern verksamhet. Jnr 2008-6772: Lantbrukarnas Ekonomi AB Styrgruppens prioritering: Sökande har önskat att ansökan behandlas vid nästkommande möte. Jnr 2008-6773: Leader Inlandet Styrgruppens prioritering: Bordläggning i avvaktan på kompletteringar. Motivering: Program saknas. Jnr 2008-6774: Leader Dalsland&Årjäng Styrgruppens prioritering: Beviljas 50 000 kr
Motivering: Aktiviteten är förankrad i gruppens strategi och har ett väl definierat syfte. (Åke avvek under detta beslut) Bordlagda ärenden: Jnr 2008-5804: Bygdegårdarnas Riksförbund Styrgruppens prioritering: Beviljas 200 000 tkr Motivering: Den kompletterade aktivitetsplanen visar att aktiviteten är en prioriterad åtgärd men styrgruppen gör medskicket att Bygdegårdarnas Riksförbund tar med sig tidigare erfarenheter i den nya inspiratörsaktiviteten. Jnr 2008-5805: Studieförbundet Vuxna Styrgruppens prioritering: Beviljas 200 000 tkr Motivering: Den kompletterade aktivitetsplanen visar att aktiviteten är en prioriterad åtgärd men styrgruppen gör medskicket att Studieförbundet Vuxenskolan tar med sig tidigare erfarenheter i den nya inspiratörsaktiviteten. Jnr 2008-5807: SLU Styrgruppens prioritering: Beviljas 200 000 tkr Motivering: Aktiviteten ska utgöra ett underlag för konferensen om bygdebalanser. Bra att det sker erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker i denna ganska abstrakta metodfråga. Bygdebalansmetoden kan bidra till att ge bättre förutsättningar för landsbygdsprojekt. Aktiviteten bör också kopplas till inspiratörschecken inom lokalekonomi. Jnr 2008-5810: Föreningen Sveriges Fäbodbrukare Styrgruppens prioritering: Beviljas 150 000 tkr Motivering: En viktig grupp för landsbygdsprogrammet. (Gun ansluter till mötet) 8. Godkännande av kompletterad, bearbetad och förtydligad aktivitetsplan för 2009 (Se underlag Aktivitetsplan 2009 ) Beslut Styrgruppen fastslog inriktningen i aktivitetsplanen. Beslutsbudget och utbetalningsbudget beslutar styrgruppen om nästa möte. Utvärderingskriterier för checkarna kommer också att fastställas nästa gång. Diskussion Kansliet har tagit hjälp av OpenEye för att färdigställa aktivitetsplanen. I kombination med synpunkter från styrgruppsmötet så har kansliet justerat innehållet. Kansliet har tydliggjort de övergripande målen för Landsbygdsnätverket och landsbygdsprogrammet.
De fem prioriterade områdena för 2009 har styrgruppen godkänt. Strukturen i dokumentet har ändrats, men de uppmärksammade problemen har inte förändrats. Kansliet har försökt att tränga bakom varför problemen finns och på så sätt tydligare koppla ihop problemen med de åtgärder som kansliet föreslår. I dokumentet särskiljs de effekter som uppkommer hos medlemmarna och det som blir effekter i själva programmets genomförande samt de förväntade långsiktiga effekterna. I den aktivitetsplan som diskuterades under styrgruppsmötet i november var några av de prioriterade områdena grovt ihopklumpade. Under det prioriterade området Mångfald hade kansliet inte särskiljt åtgärder som rörde ungdomar, kvinnor och invandrare. Samma gäller för Landsbygdens attraktionskraft. Kansliet har lagt till frågan om arbetsmiljön på landsbygden. Vid föregående styrgruppsmöte framkom det att styrgruppen vill omfördela budgeten mellan de olika aktivitetsområdena. Styrgruppen vill prioritera ned nätverkscheckarna till förmån för t.ex. metodutveckling och tematiska arbetsgrupper. Det syns inte i den föreslagna budgeten i aktivitetsplanen. Kansliet motiverar detta med att det måste finnas medel avsatta för nätverkscheckarna eftersom det är stora eftersläpningar på utbetalningarna. De nätverkscheckar som styrgruppen beviljar detta år blir utbetalningar först nästa år. Styrgruppen vill se en beslutsbudget och en utbetalningsbudget. I beslutsbudgeten ska det framgå hur stor andel av budgeten som styrgruppen kan fatta beslut om inom respektive område. I utbetalningsbudgeten ska det framgå hur stora utbetalningsåtaganden som finns för respektive område och hur mycket av detta som har betalats ut. Landsbygdsnätverket bör redan från början följa upp vad insatserna leder till i form av bättre genomfört LBP. Nätverkscheckarna ska utvärderas mot aktivitetsplanen och den kanske kan användas för tidigare år också. En synpunkt angående aktivitetsplanen var att det är för stort fokus på LAG när det gäller ungdomar och integration. Kopplingen mellan de sista fem sidorna och de första sidorna i dokumentet är vagt. Samverkan mellan andra program är viktig men det syns inte i dokumentet. Staffan framhöll att det skulle kunna stå mer om byråkratin och strukturen som utesluter invandrarna. Kansliet svarade att detta är något som den tematiska arbetsgruppen för integration får lyfta. 9. Nya aktörer i styrgruppen (Se underlag Kravprofil på Landsbygdsnätverkets styrgrupp för juni 2009 ) Kansliet har haft uppe frågan om nya aktörer i styrgruppen vid tidigare tillfällen. Till nästa möte ska kansliet ge förslag på ny sammansättning i styrgruppen. Beslutet om vilka som ska ingå i styrgruppen fattas av generaldirektören för Jordbruksverket. Gången kommer att bli att alla medlemmar först har möjlighet att visa intresse för att ingå i styrgruppen. Därefter fastställs de organisationer som ska ingå i styrgruppen. När detta är klart ber kansliet de utsedda organisationerna att nominera två namn, en man och en kvinna.
Kansliet ska skicka ut en inbjudan till medlemmarna och behöver då en kravprofil. Profilen bör stämma mot aktivitetsplanens prioriterade områden. Styrgruppens diskussion blir ett stöd för hur kansliet går ut med inbjudan. Diskussion Vad är det man ska representera i styrgruppen? Någon viktig målgrupp för landsbygdsprogrammet och sedan verkligen företräda den målgruppen. Finns det behov av att ställa krav på geografisk förankring? Tanken är att ju fler punkter som en organisation representerar desto lämpligare organisation att ta med. Helst ska organisationen representera alla punkter i listan. En synpunkt på de uppradade punkterna är att företagsamheten inte täcks in i dessa vilket är vanskligt eftersom det då bara blir traditionella aktörer som kommer att ingå. Hur ska förfarandet gå till rent praktiskt? Ska alla organisationer, även de nu sittande, komma in med en motivering till varför organisationen ska ingå fortsättningsvis i styrgruppen. Ska de nuvarande ledamöterna också nomineras igen och motivera varför man fortsatt ska ingå i styrgruppen? Det är kansliets förslag eftersom det kan behövas rotation även bland de etablerade ledamöterna. Det bör framgå att organisationen ska nominera både en man och kvinna. Det ska även framgå hur många vi är i styrgruppen. Synpunkter framkom om att det bör framgå vad det innebär att sitta i styrgruppen. När kansliet skickar ut underlaget bör stadgar och arbetsordning ingå. Informationsmaterialet skulle kunna utformas på ett mer lättsamt sett t.ex. genom att Jessica intervjuar någon om vad som händer på ett styrgruppsmöte. Om metodutveckling är viktigt, vilket både styrgruppen och kansliet har tryckt på vid olika tillfällen så borde det reflekteras i styrgruppens sammansättning. Styrgruppen kanske behöver få in forskare. Förutom Jordbruksverket ska även Leader och Länsstyrelsen göras till permanenta medlemmar av styrgruppen. Det hade styrgruppen inga synpunkter på. 10. Upphandling av uppföljning av nätverkets verksamhet Tre anbud har kommit in och kansliet håller på att utvärdera dessa. Det är tills vidare all information som kansliet kan ge angående upphandlingen. Diskussion Som en löpande egen utvärdering behöver styrgruppen sätta av tid för självreflektion under styrgruppsmötena. Sedan är det oerhört viktigt att styrgruppen får återkoppling på vad som sker inom de olika aktiviteterna för att veta vad som är bra insatser som ska förstärkas och vad som är mindre gångbart. 11. Landsbygdsnätverkets roll i samband med revideringar av landsbygdsprogrammet Diskussion Det pågår arbete med att se över landsbygdsprogrammet både moduleringen och underutnyttjandet av landsbygdprogrammet. I EU-översynen tas fem utmaningar upp. EU har
identifierat en ny utmaning i form av bredband. 1,5 mdr euro avsätter EU för detta i hela Europa. När ny information som denna kommer ut måste organisationerna agera genast. Borde nätverket bli bättre på att haka på den här typen av frågor som plötsligt blir aktuella för att dra nytta av att frågan är på den politiska agendan? Vissa av frågorna som plötsligt blir aktuella kan återfinnas som komponenter i landsbygdsprogrammet. Åke tyckte att det är ett intressant exempel på hur vi ska vara proaktiva. Vissa av utmaningarna ligger klart inne i landsbygdsprogrammet. Det är ett sätt att förstärka och förbättra de möjligheter som finns. Peter M ifrågasatte om det ligger i Landsbygdsnätverkets uppgift. För att kunna vara så proaktiva krävs snabba beslut. Det går inte att vänta en månad till styrgruppen sammanträder nästa gång. I så fall måste styrgruppen, varje enskild, informera kansliet om vad som är på gång och kansliet få mandat att svara. Det finns en väldig kunskap hos nätverket. Den gemensamma kunskapen är unik som nätverket samlar. Den är mycket väsentlig t.ex. om man är politiker och vill få en samlad kunskap. Frågan är hur man skapar infrastrukturen för att hantera kunskapen. Det kan vara genom t.ex. temaarbetsgrupper eller tankesmedjor. 12. Aktuell information från styrgruppsledamöter Punkten utgick. 13. Övriga frågor Styrgruppens reflektioner om Landsbygdsnätverket Kansliet frågade styrgruppen vad de tycker har fungerat bra i Landsbygdsnätverket. Vad vill styrgruppen att Landsbygdsnätverket ska bli bättre på? Thomas N Det är otroligt positivt att nätverket finns. Det vi efterfrågade 2002 om ett starkare landbygdsnätverk finns nu. Tänket med nätverkscheckar och konferenser har varit bra i initialskedet. Vinsterna med att lägga kansliet på Jordburksverket har varit större än förlusterna. Kansliet har en ödmjuk och lärande ansats. Det har varit bra möten där det är ok att tycka annorlunda. Thomas uppskattar att det har varit beslut i konsensus som har gällt, även om det inte har varit populärt bland alla hela tiden. Möjligen har nätverket haft för många aktiviteter och för lite analys i sin verksamhet. Det var ett dilemma när Länsstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting inte var med. Representationen i styrgruppen är Mälardalstungt. Problemen som finns i landsbygdsprogrammet är i många fall kopplade till LB-systemet. Landsbygdsnätverket har samverkat för lite med andra program. Christina Företagarna blev mer eller mindre övertalade till att ingå i nätverket så förväntningarna från början var lågt ställda. Att Företagarna nu är medlem och sitter med i styrgruppen med en representant har bidragit med förståelse för nätverket och de olika organisationerna på
landsbygden. De andra medlemmarna i nätverket har slängt sig över Företagarna och fått organisationen att delta i olika sammanhang som aktör på landsbygden. Företagarna har fått en tydligare roll på landsbygden. Nätverket har fört ihop oväntade aktörer. I Urban Laurin har Christina fått en entusiast för landsbygd och entreprenörskap. Landsbygden har blivit tydligare i organisationen, vilket många medlemmar har uppskattat. Gun Plus: Nätverket har kommit igång rasande snabbt jämfört med andra länder och det är mycket bra. Det är ett brett nätverk som speglar det svenska samhället. I nätverket har organisationerna visat mycket engagemang. Det har skapats många oväntade mötesplatser. Negativt: Nätverket startade snabbt, men det befinner sig ändå fortfarande i uppstart. Det är tydligt att man är i olika faser beroende på vilka organisationer och var i landet man är. I vissa delar är det fortfarande stuprör som gäller. T.ex. miljöfrågan blir inte en integrerad aspekt. Staffan Staffan är nöjd med nätverkets roll och det blev ungefär som väntat. Det är bra att nätverket kom igång så snabbt och att det engagerar så många. Staffan har inte egentligen någon kritik mot driften hittills. Styrgruppen har också fungerat bra även om det har varit mycket detaljdiskussioner om olika checkar. Det vore bra om styrgruppen kunde vrida verksamheten mer mot analys och dämpa checkarna. Det hörs kritik som går ut på att marknaden är mättad när det gäller konferenser och träffar. Det behövs mer tematiska arbetsgrupper och att vi jobbar proaktivt. Nätverket behöver ge sig i kast med strukturerna. Thomas B Thomas såg fram emot nätverket. Det har blivit ett forum för diskussion. Nätverket är en del av alla forum som finns och en av ganska många olika grupperingar där LRF är verksamma. Nätverket är ett bra komplement till dessa. Vi ska jobba mer med analys och proaktivitet. Alla kan inte vara med i allt och då får man lägga vissa frågor åt sidan. Thomas upplever att samverkan mellan de operativa delarna på Jordbruksverket och nätverket inte har fungerat. Underutnyttjandet av landsbygdsprogrammet har diskuterats för lite i styrgruppen. Åke Det har fungerat bra att ha kansliet på Jordbruksverket. Landsbygdsnätverket är bland de första i Europa och det ska vi vara stolta över. Visst har styrgruppen trevat sig fram ibland med hur man ska värdera nätverkscheckarna. Åke känner viss oro hur det ska hanteras framöver när styrgruppen byts ut. Han ifrågasätter nätverkscheckar gentemot andra aktiviteter. Styrgruppen bör lyfta frågor är viktiga och utse personer att genomföra uppdragen. Åke blev överraskad av att det finns 100 nationella organisationer som arbetar med landsbygdsfrågor. Detta har man uppmärksammat inom nätverket. Ewa Ewa tycker att det har varit bra resonemang i styrgruppen och ett duktigt och bra kansli. Det är viktigt att jobba gemensamt och att man kan signalera en gemensam linje mot politiska företrädare. Hur kan styrgruppen jobba gemensamt för framtida jordbruksfrågor? Det borde Landsbygdsnätverket göra tillsammans. När det gäller nätverkscheckarna behöver de inte vara uppe i styrgruppen. Verksamhetsledaren och ordförande kan besluta om dessa. Ewa vill ha en
bättre återkoppling till vad resultatet av nätverkscheckarna blir. Det är viktigt att ekonomiska redovisningen blir bättre när det gäller hela landsbygdsprogrammet. Lotti På plussidan är alla mötesplatser som har skapats. Det leder till att nya organisationer upptäcker varandra och utbyter erfarenheter. Landsbygdsnätverket uppmärksammar grupper som traditionellt inte finns med på agendan. Unga har fått en framträdande plats i och med detta. Nätverket känns öppet och glatt tack vare kansliet. På minussidan finns att styrgruppen har talat om att ha koll ute i landet och det har styrgruppen fortfarande inte. Styrgruppen vet inte vad som är upparbetat i landet bland de olika åtgärderna och då blir det svårt att veta vad man ska fokusera på. I början handlade det om att visa att Landsbygdsnätverket finns och det har vi lyckats med. Nu behöver styrgruppen få in information. Vad tycker människorna därute att Landsbygdsnätverket ska lägga tyngdpunkten på? Christel Framgång är hur man lyckas koppla till övergripande målen och visa på resultat. Kan vi inte visa detta då kommer Länsstyrelsen att ifrågasätta varför pengarna har använts till nätverket. Peter Instämmer i nästan allt. Nätverket ger en bredd som inte har funnits tidigare. Diskussion nätverkscheckarna Vissa styrgruppsmedlemmar vill ta bort hanteringen av nätverkscheckarna helt ur styrgruppens agenda andra tycker att det är felaktigt att ta bort nätverkscheckarna därför att det ger en information om avd som är på gång. Innehållet i ansökningarna varierar mycket och ger ett inspel till styrgruppen. Styrgruppen kom fram till att man skulle kunna ta bort Leaderansökningarna ur styrgruppens hantering och låta kansliet hantera dessa och att avsätta max en timma för nätverkscheckarna under varje styrgruppsmöte. Information om Glesbygdsverket Glesbygdsverkets verksamhet delas upp på två myndigheter: Myndigheten för tillväxt och analyser, där Dan Hjalmarsson är generaldirektör samt Tillväxtverket, där Christina Lugnet är generaldirektör. Jan Magnusson utredningskommitté har kommit fram till att 2/3 av Glesbygdsverkets verksamhet kommer att hamna i Myndigheten för tillväxt och analyser. Det kommer att finnas verksamhet med landsbygdsutveckling på bägge myndigheterna. Verksamheterna kommer att finnas kvar i Östersund. Kopplingen till Jordbruksverket måste diskuteras och avgränsas. Analysfrågorna kommer att fortsatt finnas kvar vilket känns mycket positivt för Glesbygdsverket. 26-27 mars: internat nästa styrgruppsmöte i Västervik. Den 1-2 april anordnas nätverksträff för erfarenhetsutbyte i Lövånger kyrkstad, Skellefteå och det riktar sig till LAG.
Rapport från de tematiska arbetsgrupperna Styrgruppen vill ha en kontinuerlig uppdatering om vad som sker i de tematiska arbetsgrupperna. Kansliet sammanfattade hur det ser ut. Miljö: Utkast om innehåll finns och Gun ska kolla detta. Sedan kommer det ut till styrgruppen. Integration: Urbans rapport ska kortas ner och läggas ut. Gruppen startar upp igen med de framtagna förslagen och åtgärderna för integration. En ny ordförande kommer att utses. Jämställdhet: Gruppen har börjat arbeta och det löper på. Gruppen är referensgrupp till kansliets arbete med att ta fram utbildningsmaterial till länsstyrelserna och LAG om ickediskriminerande genomförande av programmet. Lokal utveckling och PBL: Boverket ska hålla i denna och sammankallar till ett uppstartsmöte. Vad som ska vara i fokus ringas in i detta möte. Synpunkten framfördes att regeringen ska lägga en proposition i angående PBL och översiktplanering så det är mycket viktigt att den tematiska arbetsgruppen sätter igång med sitt arbete nu och inte om ett halvår. Återkoppling styrgruppen Christel tycker att det är viktigt att återkopplingen på frågor som styrgruppen har beslutat om blir bättre. Vad hände t.ex. med Elmia-frågan? Kansliet har tidigare gjort en lägesrapport till styrgruppen vid varje möte, men har haft uppehåll med detta. Kansliet kommer att återgå till att skriva lägesrapport och skicka ut den till styrgruppen. Landsbygdsgalan Arbetsgruppen för Landsbygdsgalan kontaktade övriga prisutdelare och de var positiva till Landsbygdsnätverkets prisutdelning. Den krockar inte med något. Arbetsgruppen har hört med Länsstyrelsen och reviderat förslaget om Landsbygdsgalan efter deras synpunkter. Nästan alla lantbruksdirektörer tycker att det är en god idé. Galan kommer att kombineras med en reguljär nätverksträff i september. Kategorierna kommer att vara årets Leader, årets landsbygdsprojekt, årets lansbygdsföretagare, ungdom, integration, miljö och jämställdhet. Eftersom arbetsgruppen har samordnat initiativet med övriga prisutdelningar och lagt sig på rätt ambitionsnivå så beslutade styrgruppen att det är i sin ordning att fortsätta med Landsbygdsgalan. Elmia Det är 750 anmälda till Elmia. Seminariet Översiktsplanering för landsbygdsutveckling är ett av de mer välbesökta seminarierna. De seminarier som Landbygdsnätverket håller i är också välbesökta förutom integration. Landsbygdsnätverket finansierar Elmia med 200 000 kr och tar kostnaderna för vissa seminarier. 14. Avslutning
Nästa möte kommer vara i Västervik hos U-land den 26-27 mars. Peter Melin Ordförande Jennie Malm Sekreterare Christel Benfalk Justerare