SWEDAC DOC 16:2 2016-06-15 Utgåva 1 Publikationsreferens EA-5/02 INF: 2015 EA:s vägledning för tillämpningen av ISO/IEC 17020 vid periodisk kontroll av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet Sidan 1 av 11
SYFTE Detta dokument har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av experter inom området kontroll av motorfordon och experter från ackrediteringsorgan som företräder den europeiska samarbetsorganisationen för ackreditering (EA). Dokumentet syftar till att ge vägledning för att harmonisera tillämpningen av Bedömning av överensstämmelse Krav på verksamhet inom olika typer av kontrollorgan (ISO/IEC 17020:2012) inom området periodisk kontroll av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet. ISO/IEC 17020:2012 är det officiella dokumentet. Tvister avseende tillämpningen av detta dokument avgörs av de enskilda ackrediteringsorganen. BAKGRUND European co-operation for Accreditation (EA) har publicerat EA-5/02, EA Guidance on the Application of ISO/IEC 17020 in Periodic Inspection of the Roadworthiness of Motor Vehicles and their Trailers. Swedac Doc 16:2 innehåller en svensk översättning av EA-5/02. Swedac tillämpar Swedac DOC 16:2 vid bedömning av kontrollorgan (besiktningsorgan) inom området fordonsbesiktning enligt fordonslagen (2002:574). Ursprung Denna publikation har utarbetats av EA:s Inspection Committee i samarbete med CITA (International Motor Vehicle Inspection Committee). Officiellt språk Texten får översättas till andra språk efter behov, men den engelska versionen förblir den officiellt gällande versionen. Upphovsrätt Upphovsrätten till denna text innehas av EA. Texten får inte kopieras för återförsäljning. Mer information För mer information om denna publikation, kontakta Swedac, EA:s svenska medlem. Aktuell information finns på vår webbplats: http://www.european-accreditation.org/ Kategori: Informativt dokument av kategorin Members Procedural document. Genom ett beslut av EA:s generalförsamling i maj 2013 har detta dokument bytt kategori till Members Procedural document. Datum för godkännande: 24 november 2015 Datum för genomförande: 26 december 2016 Övergångsperiod: 24 november 2015 26 december 2016 Sidan 2 av 11
INNEHÅLL 0. INLEDNING... 4 1 OMFATTNING... 5 2 NORMATIV HÄNVISNING... 5 3 TERMER OCH DEFINITIONER... 5 4 ALLMÄNNA KRAV... 5 5 STRUKTURELLA KRAV... 6 6 RESURSKRAV... 7 7 PROCESSKRAV... 9 8 KRAV PÅ LEDNINGSSYSTEM FÖR KONTROLLORGAN... 11 Sidan 3 av 11
0. INLEDNING 0.1 Kraven på verksamhet inom olika typer av kontrollorgan fastställs i den internationella standarden Bedömning av överensstämmelse Krav på verksamhet inom olika typer av kontrollorgan (ISO/IEC 17020:2012). Dessa krav gäller olika typer av kontroller. ILAC har offentliggjort ILAC P15, som innehåller användbar information för att säkerställa att standarden tillämpas enhetligt. ILAC P15 har också antagits av EA. 0.2 Detta dokument innehåller information om tillämpningen av ISO/IEC 17020:2012 för ackrediteringen av kontrollorgan inom området periodisk kontroll av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet. Det är avsett att användas av såväl ackrediteringsorgan som bedömer fordonskontrollorgan i samband med ackreditering som fordonskontrollorgan som strävar efter att bedriva sin verksamhet i enlighet med kraven för ackreditering. Dokumentet behandlar inte information som tas upp specifikt i ILAC P15, och det är inte avsett att göra avkall på eller utöka kraven i standarden. 0.3 Dokumentet är uppbyggt på samma sätt som standarden, med samma paragrafrubriker och paragrafnumrering. Standardens rubriker och paragrafnummer står först i fetstil. För att underlätta hänvisning har varje tillämpningskommentar identifierats med det relevanta paragrafnumret i ISO/IEC 17020:2012 och ett lämpligt suffix: 4.1.4a anger till exempel att det är den första tillämpningskommentaren för paragraf 4.1.4 i standarden. 0.4 Ska används genomgående i dokumentet för att visa de bestämmelser som betraktas som tvingande, i enlighet med kraven i ISO/IEC 17020:2012. Bör används för att visa de bestämmelser som EA rekommenderar för att kraven ska uppfyllas. Dessa är dock inte tvingande. Får används för att visa att något är tillåtet. Kan används för att visa en möjlighet eller förmåga. Fordonskontrollorgan med system som inte följer denna EA-vägledning i något avseende kommer bara att kunna ackrediteras om de kan visa ackrediteringsorganet att deras metoder uppfyller den relevanta paragrafen i ISO/IEC 17020:2012 på ett likvärdigt eller bättre sätt. 0.5 CITA (International Motor Vehicle Inspection Committee) utarbetar riktlinjer om beprövade metoder och principer som är viktiga för fordonskontroll. Sådan bästa praxis om olika ämnen offentliggörs i CITA:s rekommendationer. Kontrollorganen bör ta hänsyn till denna bästa praxis. 0.6 Innehållet i detta dokument kommer att ses över efter en viss tids tillämpning. Sidan 4 av 11
1 OMFATTNING 1a 1b Detta dokument är tillämpligt på kontrollorgan som utför periodisk kontroll av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet i enlighet med EU:s lagstiftning (se avsnittet HÄNVISNINGAR). Det kan också tillämpas på andra typer av fordonskontroll, till exempel registrering/första kontroll och kontroll efter förändringar av fordonet. Dokumentet är inte tillämpligt på typgodkännanden för motorfordon enligt definitionen i direktiv 2007/46/EG eller på godkännanden av enskilda fordon. 2 NORMATIV HÄNVISNING 3 TERMER OCH DEFINITIONER 3a I detta dokument gäller de termer och definitioner som anges i ISO/IEC 17000:2004 och ISO/IEC 17020:2012. 3.1a Det bör noteras att man i EU-direktiv 2014/45/EU om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet genomgående använder begreppet provning även om innebörden är kontroll enligt definitionerna i ISO/IEC 17000:2004. I detta EA-dokument används genomgående termen kontroll. 3.6a I detta dokument utgör EU-direktiv 2014/45/EU om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet grunden för kontrollsystemet. 4 ALLMÄNNA KRAV Opartiskhet och oberoende 4.1.2a 4.1.3a 4.1.3b 4.1.4a 4.1.5a Om ett kontrollorgan har en rabattpolicy för nyckelkundsavtal, ska denna policy betraktas som ett hot mot kontrollorganets opartiskhet (se 4.1.3 4.1.4 i ISO/IEC 17020:2012). Kontrollorganet bör informera all personal som deltar i kontroller om hur man identifierar risker och vad man ska göra om man upptäcker ett hot mot opartiskheten, så att de kan delta i identifieringen av risker. Kontrollorganet ska dokumentera de risker som upptäckts och åtgärder som vidtagits. Ibland utför kontrollanterna kontroller för en kunds eller verkstads räkning och i dess lokaler. I sådana fall ska hoten mot opartiskheten identifieras och elimineras eller minimeras i enlighet med paragraferna 4.1.3 4.1.4 i ISO/IEC 17020:2012. Kontrollorganet bör ha en detaljerad och praktisk uppförandekod för sina kontrollanter, så att de kan undvika eventuella intressekonflikter. Kravet i paragraf 4.1.5 gäller även om kontrollorganet anses vara statligt. Sidan 5 av 11
4.1.6a 4.1.6b 4.1.6c Krav som fastställs i nationell lagstiftning ska beaktas. I den nationella lagstiftningen kan det föreskrivas att kontrollorganet ska uppfylla kriterierna för kontrollorgan (typ A), och det kan finnas ytterligare krav på oberoende och opartiskhet. Om kontrollorganet har en relation till organisationer som bedriver verksamhet inom motorfordonsområdet, ska det fastställa och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra eventuella intressekonflikter eller otillbörlig påverkan. Om kontrollorganet måste uppfylla typ-a-kraven, bör det inte marknadsföra sina kontrolltjänster tillsammans med en part som det ska vara oberoende av. Sekretess 4.2.1a 4.2.1b 4.2.1c 4.2.1d Vid periodisk kontroll av trafiksäkerhet har kontrollorganet ofta inte något avtal med varje kund. I dessa fall ska kontrollorganet ha ett dokumenterat uttalande om att de fastställda sekretessvillkoren kommer att följas. Uppgifter som görs tillgängliga för nationella myndigheter, t.ex. kontrollresultat som registreras i den berörda myndighetens databas, betraktas inte som allmänt tillgängliga uppgifter. Ett juridiskt tvingande krav kan till exempel vara ett uttalande i kundreceptionen eller på en webbsida, om inte annat fastställs i nationell lagstiftning. Som en hjälp kan kontrollorganet varje år, eller med annat fastställt intervall, offentliggöra broschyrer som innehåller information om kontrollresultat för fordon i allmänhet. Syftet med detta är att göra allmänheten (t.ex. fordonsanvändare och fordonsköpare) medveten om fordons kontrollresultat och stödja förbättringar inom fordonsindustrin och relaterade industrisektorer. 5 STRUKTURELLA KRAV Administrativa krav 5.1.3a En beskrivning av behörigheten att utföra periodiska kontroller av trafiksäkerheten bör ges för varje besöksstation, tillsammans med tydliga hänvisningar till fordonskategorier. 5.1.4a 5.1.5a Faktorer för att fastställa tillräckliga medel kan vara: Nationell lagstiftning avseende betalningsskyldighet, mängden fordon som kontrolleras, fordonskategorier, antal kontrollanter och kontrollanläggningar, kontrollorganets geografiska placering, antal fordringar osv. Kontrollorganets avtalsvillkor, bland annat dess avgifter, betalningsvillkor och tvistlösningsförfaranden, bör vara tillgängliga för alla berörda parter. Sidan 6 av 11
Organisation och ledning 5.2.5a 5.2.5b Det övergripande ansvaret omfattar nödvändiga förutsättningar, resurser, instruktioner osv., till skillnad från själva kontrollerna, där kontrollanten har fullt ansvar. Den tekniskt ansvarige bör vanligtvis ansvara för följande: Val av utrustning och genomförande av underhållsplaner. Val och upprätthållande av kontrollrutiner. Fastställande av kompetenskriterier. Kontrollanternas övergripande utförande av arbetet, bland annat kvalitet, tillförlitlighet och opartiskhet. Eventuella tekniska frågor som kontrollanterna inte har kunnat lösa. Kompetensnivån bör grundas på lämplig teknisk kvalifikation (t.ex. tekniker, ingenjör) och flerårig erfarenhet inom motorfordonsteknik eller motsvarande. Tekniskt ansvariga bör ha lämplig erfarenhet av och utbildning i fordonskontroll. 6 RESURSKRAV Personal 6.1.1a 6.1.1b 6.1.2a 6.1.2b 6.1.5a 6.1.8a 6.1.8b 6.1.9a Kompetenskraven ska beakta de fordonskategorier som definieras i direktiv 2014/45/EU. De kompetenskrav som fastställs i unionslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen ska ingå. Kontrollorganet ska planera fordonskontrollerna med tillräcklig hänsyn till faktiska personella och materiella resurser, så att de tekniska kontrollanterna får tillräckligt med tid att utföra sina uppgifter i enlighet med kraven. Kontrollorganet bör kunna visa de faktorer som har beaktats för att motivera antalet kontrollanter som anställts eller kontrakterats. Rutinerna för urval, upplärning, tilldelning av befogenhet och övervakning ska omfatta (eller motsvara) åtgärder som ska vidtas vid brister i kompetens eller uppträdande. Kontrollorganet bör bedöma vilken strategi för övervakning och utvärdering som är mest lämplig med hänsyn till ledningssystemet, hur kontrollen organiseras och vad resultaten ska användas till. Övervakningen av kontrollanter bör omfatta såväl direkta metoder, t.ex. efterkontroll, s.k. mystery shopper-kontroll och granskning av kontrollrapporter, som indirekta metoder, t.ex. statistiska analyser, i enlighet med CITA:s rekommendation nr 13. För varje kontrollant ska det göras observationer eller finnas tillräckliga belägg för alla huvudkategorier av fordon som omfattas av hans eller hennes kvalifikation. 6.1.11a Vid behov bör ersättningen ingå i identifieringen av risker (se 4.1.3 4.1.4). Sidan 7 av 11
Lokaler och utrustning 6.2.1a 6.2.1b 6.2.1c 6.2.1d 6.2.4a Ibland utför kontrollanterna kontroller för en kunds eller verkstads räkning och i dess lokaler. Om så är fallet ska kontrollorganet se till att kraven i paragraf 6.2 i ISO/IEC 17020:2012 är uppfyllda. Kontrollorganet ska dokumentera all utrustning som kontrollanterna använder. Unionslagstiftningen och den nationella lagstiftningen måste beaktas. De lokaler och eventuella mobila besiktningsstationer som används för fordonskontroll bör vara tillräckligt stora för att de tekniska kontrollanterna ska kunna utföra fordonskontrollerna på ett adekvat och korrekt sätt och under trygga och säkra förhållanden, vid behov vara utrustade med tillräcklig belysning, värme och ventilationssystem, ha lämpliga förutsättningar för provkörning. Kontrollorganet ska se till att ny kontrollutrustning inte börjar användas förrän den verifierats och, i förekommande fall, kalibrerats. Verifieringen bör inriktas på följande: Att konstruktionen och funktionen överensstämmer med de angivna specifikationerna. Att den är korrekt numrerad, har lämplig identifiering och inte har några synliga skador. Att det finns relevanta styrkande handlingar och tekniska data. Utrustning som inte har någon signifikant inverkan på resultaten är vanligtvis sådan utrustning som inte kan användas för att direkt fastställa överensstämmelse med kraven. Exempel på utrustning som har en signifikant inverkan på resultaten: Bromsprovare. Opacitetsmätare. Avgasanalysator. Exempel på utrustning som vanligtvis inte har någon signifikant inverkan är enheter som används för att kontrollera följande: Skador på vindrutan eller genomsikt. I dessa fall är resultaten beroende av kontrollantens yrkesmässiga bedömning, och utrustningen används normalt sett bara som en hjälp eller för snabb information. 6.2.6a Kalibreringsprogrammet eller kalibreringsrutinerna bör fastställa kalibreringsprocesserna, miljöförhållandena (vid behov), frekvensen eller andra skäl till kalibrering, kriterier för godkänt och vad som ska göras om resultaten är otillfredsställande och/eller otillräckliga. 6.2.6b Kalibreringsprogrammet bör ta hänsyn till tillverkarnas rekommendation, hur utrustningen används, kalibreringshistorik, kontroller av utrustningen i drift och relevanta delar i ILAC G24. Unionslagstiftningen och den nationella lagstiftningen måste beaktas. Sidan 8 av 11
6.2.6c 6.2.9a 6.2.9b 6.2.11a 6.2.13a 6.2.13b 6.2.13c 6.2.14a EA-5/02 EA:s vägledning för tillämpningen av ISO/IEC 17020 Kalibreringsstatusen bör visas tydligt på den aktuella kontrollutrustningen, helst med hjälp av lämpliga märken eller etiketter som visar när den senaste kalibreringen gjordes eller när nästa kalibrering kommer att göras. Programmet för kontroller av utrustning i drift bör ta hänsyn till tillverkarnas rekommendation, hur utrustningen används, kalibreringsprogrammet osv. Jämförelser mellan utrustningar kan betraktas som kontroller av utrustning i drift. Verifiering av mottagna varor är relevant för följande: Klistermärken, formulär, etiketter osv. som är avsedda att visa kontrollresultat (verifiera innehåll). Kontrollutrustning (verifiera säkerhet, korrekt funktion, tillräcklig dokumentation osv.). Kommersiell programvara som är allmänt accepterad av fordonskontrollföretag kan vanligtvis betraktas som lämplig att användas utan att den behöver valideras eller omvalideras av kontrollorganet. Skräddarsydd programvara eller kommersiell programvara som har anpassats bör dock valideras. Om särskild programvara används, ska det finnas relevant dokumentation för hur man använder den korrekt. Om datorplattor, bärbara datorer eller liknande används vid kontrollerna, ska hänsyn tas till dataintegriteten och datasäkerheten vid överföring eller behandling. Undersökningar av felens inverkan på tidigare gjorda kontroller och åtgärder som vidtagits ska dokumenteras. 7 PROCESSKRAV Kontrollmetoder och rutiner 7.1.1a Metoderna och rutinerna ska grunda sig på tillämplig lagstiftning, till exempel det tillämpliga EU-direktivet, såsom det genomförts i nationell lagstiftning. Metoderna och rutinerna bör också ta hänsyn till relevanta nationella eller internationella standarder eller andra styrande dokument, som till exempel CITA:s rekommendationer. 7.1.3a Om kontrollorganet måste använda eller utveckla icke-standardiserade kontrollmetoder, kan processen innehålla en teoretisk analys och praktiska test samt erfarenhetsutbyte med kontrollorgan, verkstäder och tillverkare av fordon eller utrustning. Metoderna ska vara lämpliga och göra att kontrollverksamheten kan utföras på ett kompetent och säkert sätt, så att man kan bedöma om fordonet uppfyller trafiksäkerhets- och miljökraven. Sidan 9 av 11
När kontrollorganet utvecklar en metod för periodisk fordonskontroll bör det bland annat ta hänsyn till om den yrkesmässiga bedömningen och/eller mätresultaten skulle vara det effektivaste sättet att avgöra om trafiksäkerhets- och miljökraven är uppfyllda och om metoden är enkel att förstå och genomföra. I förekommande fall bör dessutom hänsyn tas till metodens repeterbarhet och mätosäkerhet. 7.1.5a Kontrollorganet bör ha rutiner för att hantera nödvändig omplanering utifrån den faktiska tillgången till personal. 7.1.6a Information kan till exempel komma från fordonsindustrin eller typgodkännandemyndigheten. 7.1.7a 7.1.8a Kontrollförfarandet ska säkerställa att kontrollresultaten kan spåras till de kontrollerade fordonen. Dataöverföring kan till exempel vara överföring av resultat och data från kontrollerna till den berörda behöriga myndighetens databas. Redovisande dokument över kontroll 7.3.1a Observationer som görs och data som erhålls vid kontrollerna (se 7.1.7 i ISO/IEC 17020:2012) ska bevaras som referens under en bestämd tid (se även 8.4.1 i ISO/IEC 17020:2012). Kontrollrapporter och kontrollintyg 7.4.1a 7.4.2a De krav som ställs på trafiksäkerhetsintyg i EU-direktivet om provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet, såsom det genomförts i nationell lagstiftning, måste uppfyllas. De minimikrav som ställs på trafiksäkerhetsintygets innehåll i EU-direktivet om provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet, såsom det genomförts i nationell lagstiftning, måste uppfyllas. I många länder regleras kontrollrapporterna eller kontrollintygen genom nationella föreskrifter. De tillämpliga kraven i ISO/IEC 17020:2012 måste dock ändå uppfyllas. Klagomål och överklaganden 7.5.2a Beskrivningen av hanteringen av klagomål och överklaganden kan till exempel läggas upp på en webbsida eller lämnas över på plats till den berörda parten. Process för klagomål och överklaganden 7.6.5a Om ett överklagande leder till att en kontrollrapport och/eller ett kontrollintyg ska ersättas, ska även de berörda nationella myndigheterna informeras om detta, i enlighet med den nationella lagstiftningen. Sidan 10 av 11
8 KRAV PÅ LEDNINGSSYSTEM FÖR KONTROLLORGAN Interna revisioner (alternativ A) 8.6.2a En av de viktigaste processerna inom fordonskontroll är att övervaka kontrollanternas arbete. Revisionsprogrammet ska ta hänsyn till betydelsen hos övervakningsprocessen. 8.6.3a De interna revisionerna bör omfatta besök på plats för att täcka kontrollverksamheten. 8.6.5a För att säkerställa att de interna revisionerna genomförs av kvalificerad personal med goda kunskaper om kontroll, bör minst en medlem i revisionsgruppen vara kvalificerad eller ha visat sig ha den tekniska kompetens som krävs inom fordonskontroll, så att alla förfaranden kan täckas (se 8.6.3). HÄNVISNINGAR Direktiv 2009/40/EG om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (upphävs den 20 maj 2018) Direktiv 2014/45/EG om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG Direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon Bedömning av överensstämmelse Terminologi och allmänna principer (ISO/IEC 17000:2004) Bedömning av överensstämmelse Krav på verksamhet inom olika typer av kontrollorgan (ISO/IEC 17020:2012) ILAC P15:06/2014 Application of ISO/IEC 17020:2012 for the Accreditation of Inspection Bodies ILAC G24:2007 Guidelines for the determination of calibration intervals of measuring instruments CITA Recommendation no. 13 Quality measurement methods for vehicle inspection Sidan 11 av 11