27-8-16 REMISSYTTRANDE SN 157/27 Fi 27/592 Finansdepartementet 13 33 Stockholm Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag Föreningen Svenskt Näringsliv, som beretts tillfälle avge yttrande över rubricerade betänkande, åberopar vad Näringslivets Skattedelegation anfört i bifogade yttrande. FÖRENINGEN SVENSKT NÄRINGSLIV Krister Andersson Johan Fall
NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION 2 27-8-16 REMISSYTTRANDE SN 157/27 Fi 27/592 Finansdepartementet 13 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag Näringslivets Skattedelegation (NSD) välkomnar regeringens ansträngningar att ytterligare stimulera arbetsutbudet och därmed öka sysselsättningen. NSD tillstryker promemorians förslag om förstärkt jobbskatteavdrag. Alternativ B förordas I promemorian presenteras två alternativ, mellan vilka den huvudsakliga skillnaden utgörs av skattereduktionens omfattning. NSD förordar alternativ B, då detta, som redovisas i promemorian, kan väntas ha såväl de starkaste effekterna på sysselsättningen som den högsta självfinansieringsgraden. Samtidigt medför alternativ B enligt promemorians kalkyler störst skattebortfall för de offentliga finanserna. Allmänt kan konstateras att en stram utgiftspolitik ökar möjligheterna att genomföra alternativ B och samtidigt upprätthålla det angelägna avet om sunda offentliga finanser. Effekter för individer med övriga inkomster Den tekniska konstruktionen av jobbskatteavdraget innebär bl.a. att det är beroende av grundavdraget. Grundavdraget är i sin tur beroende av andra inkomster än arbetsinkomst. Härigenom är alltså även jobbskatteavdragets storlek beroende av storleken på andra inkomster än arbetsinkomsten. Ett renodlat och intuitivt enkelt exempel med enbart arbetsinkomst visar det nuvarande jobbskatteavdraget och hur det sänkt marginalskatten, se figurerna nedan. Marginalskatt med/utan jobbskattereduktion 6% 5% 4% 3% 2% Utan 1% Med % 1 2 3 4 5 6 Kr Exempel, enbart arbetsinkomst 16 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Jobbskattereduktion Reduktionen relativt arbetsinkomst (höger skala) Huvudmän i NSD är: Stockholms Handelskammare * Föreningen Svenskt Näringsliv * Svensk Industriförening Svenska Bankföreningen * Sveriges Försäingsförbund * Fastighetsägarna Sverige Kansli: Postadress 114 82 Stockholm, Besöksadress Storgatan 19 Telefon 8/553 43, Telefax 8/553 43 99
3 Förutom sänkningen som följer av att beskattningen inträder vid ca 31 i stället för redan vid ca 18 har jobbskatteavdraget också medfört sänkt marginalskatt med drygt 3 procentenheter i ett mellaninkomstskikt (ca 125 318 ). I detta mellaninkomstskikt växer jobbskatteavdraget så att dess effekt helt neutraliserar effekten av att grundavdraget samtidigt trappas av. Jobbskatteavdraget når sin maximala nivå för arbetsinkomster över ca 318. Jobbskatteavdragets växande egenskap i mellaninkomstskiktet förstärker incitamenten till arbete för en stor del av Sveriges skattebetalare. Ovan besivna positiva effekt av jobbskatteavdraget är emellertid delvis annorlunda för personer med övriga inkomster (t.ex. a-kassa, sjuk- eller föräldrapeng). I jämförelse med det renodlade fallet med enbart arbetsinkomst ger jobbskatteavdraget sänkt marginalskatt i kortare inkomstintervall för personer som även har övriga inkomster. Ett exempel utifrån en övrig inkomst på 15 redovisas i figurerna nedan. Statistikuppgifter från SCB visar att knappt 4 personer i åldern 2-64 år har övrig inkomst på minst 15 och bland dessa har drygt 18 personer arbetsinkomst på minst 1. För jämförelse redovisas även marginalskattekurvorna ur föregående figurer. Marginalskatt vid övrig inkomst på 15. 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 1 2 3 4 Utan (enl. föreg. ex). Med (enl. föreg. ex.) Övrig inkomst 15. 5 6 Kr Exempel, 15 övrig inkomst 16 14 12 1 8 6 4 2 1 Reduktionen relativt taxerad inkomst (höger skala) 2 3 4 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Jobbskattereduktion Jobbskatteavdraget ger i detta exempel sänkt marginalskatt i intervallet 125 168 i arbetsinkomst. För arbetsinkomster över 168 når jobbskatteavdraget sin maximala nivå. Således kan jobbskatteavdragets positiva växande egenskap vara mindre framträdande för individer med övriga inkomster. I sammanhanget kan även förtydligas att exemplets marginalskatt på drygt 5 procent för arbetsinkomster över 178 inte har samband med jobbskatteavdragets tekniska utformning. Bland jobbskatteavdragets något mindre uppenbara effekter finns ytterligare exempel, måhända av mer teoretiskt intresse. Ett sådant exempel är att ökat jobbskatteavdrag kan erhållas när (enbart) den övriga inkomsten ökar, medan arbetsinkomsten är oförändrad. Detta framgår även ur promemorians tabell 3.2, som t.ex. visar att vid oförändrad arbetsinkomst på 1, ökar jobbskatteavdraget från 5 164 till 1 54 då övrig inkomst ökar. Förklaringen till denna egenskap hos jobbskatteavdraget är att ökad övrig inkomst i vissa intervall medför minskat grundavdrag, vilket i sin tur medför ökat jobbskatteavdrag. I sammanhanget kan även förtydligas att en motsvarande ökning av arbetsinkomsten (vid oförändrad övrig inkomst) skulle ge (minst) motsvarande ökning av jobbskatteavdraget.
4 Som nämnts följer ovanstående effekter på marginalskatten från jobbskatteavdraget av att det, via sitt beroende av grundavdraget, även är beroende av övriga inkomster. Mot den bakgrunden anser NSD att det kan finnas anledning att överväga möjligheter att ge jobbskatteavdraget en teknisk utformning så att det beräknas oberoende av storleken på övriga inkomster. Effekter för kommunsektorn Enligt nuvarande konstruktion av jobbskatteavdraget beräknas det bl.a. med kommunalskattesatsen som underlag. I promemorian anförs utan närmare precisering att det finns anledning att överväga en annan ordning. Med nuvarande konstruktion är skattereduktionen högre, ju högre kommunalskatten är, vilket i princip kan stärka (åtminstone inte försvaga) incitamenten till höjd kommunalskatt. NSD anser att det vore värdefullt med en fördjupad analys av kommunalekonomiska effekter, med inriktning på att bl.a. stärka incitamenten till att uppnå positiva sysselsättningseffekter via kommunalskattesänkningar. En mindre långtgående inkomstutjämning inom det kommunala utjämningssystemet skulle underlätta detta. Förenkling Som bl.a. framgått ovan varierar jobbskatteavdraget med kommunalskattesatsen och avdraget är beroende av grundavdragets variation över inkomstskalan. Avdragets konstruktion omfattar vidare referenser till prisbasbeloppet via ett flertal parametrar (bl.a.,79; 1,176 och 2,72) av vilka några enligt föreliggande förslag förändras samtidigt som uppsättningen utökas med ytterligare ett par parametrar (1,413 och 7, enligt alternativ B). Härutöver finns bl.a. ytterligare parametrar för beräkning av avdraget för personer som fyllt 65 år. Sammantaget är det NSD:s bedömning att avdragets nuvarande konstruktion är svåröverskådlig. Detta kan bl.a. begränsa möjligheterna att pedagogiskt förklara avdragets positiva betydelse för att stärka incitamenten till arbete. Det torde vara betydelsefullt att klart och enkelt kunna förklara den ekonomiska politiken, regelverkens utformning och de bakomliggande mekanismerna allt med syfte att öka sysselsättningen. Lätt överskådliga skatteregler bör kunna skapa de bästa förutsättningar för den pedagogiska uppgiften. Frågan om möjligheterna till förenklingar i jobbskatteavdragets konstruktion berörs inte utförligare i promemorian. NSD efterlyser en fördjupad analys med förenklingsperspektiv. Vidare strategi för sänkta skatter på arbete Föreliggande förslag till skattelättnad för arbetsinkomster tar sikte på låg- och mellaninkomstskikt. Regeringspartierna har i tidigare sammanhang (bl.a. motion 25/6:Fi12 med anledning av prop. 25/6:1 26 års ekonomiska vårproposition av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m, fp, kd, c)) även pekat på behovet att sänka skatten på arbete också i högre inkomstskikt. Specifikt uttalade allianspartierna i nämnda motion ambitionen att avveckla värnskatten. NSD beklagar att promemorian över huvud taget inte nämner något om regeringens vidare strategi för sänkta skatter på arbete. I en allt mer konkurrensutsatt värld kommer länder som Sverige att tvingas till en allt snabbare strukturomvandling. För att på sikt kunna bevara vårt relativa löneläge mot omvärlden ävs att kunskapsinnehållet i vår produktion fortsätter att stiga. Detta äver välutbildad arbetsaft. Därför är det viktigt att stärka avkastningen på extra
5 ansträngningar, utbildning och förkovran. Det kan även framhållas att den mest kvalificerade arbetsaften kan utgöra en nyckelfaktor för andra sysselsättningstillfällen. Vidare kan ofta den mest kvalificerade arbetsaften vara den mest lättrörliga och därigenom mest känsliga för bl.a. skatteincitament. Vid skattereformen 199-91 fick Sverige en högsta marginalskatt som var relativt konkurrensaftig. Utvecklingen därefter har emellertid varit negativ med i synnerhet värnskatten, men även en rad andra försämringar och uteblivna förbättringar. Samtidigt är numera nivån på högsta marginalskattesats ner emot 4 procent i länder som USA, Storbritannien, Tyskland, Italien, Franike m.fl. Utvecklingen i omvärlden har alltså gått mot sänkta skatter, vilket inneburit försämrat relativt konkurrensläge för Sverige. Sveriges höga arbetsgivaravgift i kombination med avsaknaden av avgiftstak som korresponderar mot taken i förmånssystemen förstärker denna problematik ytterligare. NSD efterlyser en tydlig, ambitiös och långsiktigt hållbar strategi för hur det svenska systemet för beskattning av arbete kan ges ökad konkurrensaft över hela inkomstskalan, inte minst i högre inkomstskikt.