Biblioteksplan 2009-2012 1
Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2 Biblioteksplan för Vellinge kommun är en strategisk övergripande plan, som utgår från kommuninvånarnas behov av biblioteksservice. Bakgrunden är Bibliotekslagen 2004:1261 7 som slår fast att kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamheterna. Biblioteksplanens syfte är att fungera som ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. Befolkningen i Vellinge kommun Vellinge kommun är Sveriges sydvästligaste kommun med en landareal på drygt 142 km 2. Antalet kommuninvånare har ökat årligen sedan 1974 då kommunen fick sin nuvarande geografiska omfattning. Befolkningsökningen beror till största delen på en stor inflyttning till kommunen. Inflyttningen består mestadels av barnfamiljer. Vid årsskiftet 2007/2008 uppgick folkmängden till 32 565 personer vilket innebär att antalet kommuninvånare ökat med över 2300 personer under 2000-talet. Enligt den senaste
Befolkning och organisation befolkningsprognosen kommer befolkningen att fortsätta öka inom en tioårsperiod med ytterligare drygt 5000 personer. Vellinge kommun har tidigare haft en högre andel barn och ungdomar samt invånare i förvärvsarbetande ålder och därmed en lägre andel pensionärer än genomsnittet. Detta har under senare år förändrats och Vellinge kommun närmar sig alltmer genomsnittet för Skåne. I Vellinge kommun är utbildningsnivån generellt högre än riksgenomsnittet. Andelen kommuninvånare (20-64 år) med eftergymnasial utbildning var 42 procent 2007 vilket är 7 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Pendlingen ut ur kommunen är betydande. Enligt siffror från 2006 pendlade dagligen över 10 600 personer (16 år och däröver) till någon annan kommun för arbete eller studier. Största utpendlingen sker gentemot Malmö. Vellinge kommun har en inpendling på nära 3000 personer dagligen. Organisation M-nämnden ansvarar för biblioteksverksamheten i Vellinge kommun. Det finns fyra folkbibliotek som organisatoriskt tillhör olika platschefsområden. Biblioteken finns i Västra Ingelstad, Vellinge, Höllviken samt Skanör. Västra Ingelstads bibliotek är integrerat med en F-9 skola. Hösten 2009 integrerades folkbiblioteket i Vellinge tätort med gymnasiets bibliotek. Det finns fyra bibliotek som organisatoriskt tillhör olika platschefsområden 3
...utbildade bibliotekarier på samtliga kommunala grundskolor samt på kommunens gymnasium...en av de få platser i samhället där människor oavsett ålder, kön eller utbildning kan mötas Bibliotekens roller Bibliotekarierna från respektive folkbibliotek ingår i arbetsgrupper med olika inriktningar till exempel utställningar, särskilda tjänster, barn och ungdom samt marknadsföring med mera och samarbetar utvecklande inom dessa. Vellinge kommun har utbildade bibliotekarier på samtliga kommunala grundskolor samt på kommunens gymnasium. Skolornas bibliotekarier arbetar tillsammans med respektive skolas pedagoger men har också ett nära samarbete med övriga skolbibliotekarier. Mötesplats Biblioteket är en av de få öppna platserna i samhället där människor oavsett ålder, kön eller utbildning och med olika förutsättningar kan mötas utan krav på ärende, utbildning, medlemskap eller ekonomi. Man ska kunna gå till biblioteket för att träffa personer i olika åldrar, utbyta idéer och tankar. Här sker möten mellan människan och ordet, mellan läsaren och boken, mellan nyfikenhet och kunskap, mellan besökaren och personalen. Biblioteket ska fungera som en samlingspunkt i lokalsamhället där det finns möjlighet till möten och samvaro, men samtidigt också ett ställe för lugn och ro och fördjupning. Kulturcentrum Biblioteket är både kulturbärare av den tid som varit och modernt framåtsyftande mot nya tankar och 4
Målgrupper idéer. Biblioteket ska stimulera människor att söka kunskap och kulturupplevelser. Biblioteket ska vara ett naturligt ställe för kulturella aktiviteter och aktuell debatt. Informations- och kunskapscentrum Biblioteket har ett långsiktigt ansvar för informations- och kunskapsuppbyggnaden. Biblioteket ska erbjuda alla medborgare fri tillgång till information såväl fysiskt som virtuellt. Biblioteken har även en viktig roll att spela i spridandet av lokal information till kommunens invånare och besökare. Kunskap är en viktig drivkraft i samhällsutvecklingen. Biblioteket ska stödja det fria kunskapssökandet och beakta det livslånga lärandet. Centrum för läslust Biblioteket ska arbeta läsfrämjande och därvid särskilt uppmärksamma barns och ungdomars behov av böcker och läsning. Även funktionshindrades och äldres läsbehov ska beaktas och prioriteras. Boken utvecklar språk och ord-förråd samt ger läsaren en del av kulturarvet genom gemensamma läsupplevelser och referensramar. Biblioteket har också som uppgift att stödja upplevelseläsning. Målgrupper Biblioteket är öppet för alla medborgare och ska vara tillgängligt för alla. Det ska finnas många skäl att besöka biblioteket. Man ska kunna gå dit för att låna, läsa, lyssna, söka information samt för att delta i arrangemang och aktiviteter. Barn, ungdomar, funktionshindrade samt äldre ska särskilt uppmärksammas. Efter tillkomsten av skolbiblioteken har folkbiblioteken fått möjlighet att utöka verksamheten för barn i förskoleåldern. Det är viktigt att första kontakten med biblioteken kommer i tidig ålder eftersom språkutveckling och läsvanor grundläggs när barnen är små. Biblioteket ska ses som en verksamhet inte en fysisk plats. Det är därför viktigt att aktivt söka upp de grupper i samhället som inte själv kan ta sig till...ska stimulera människor att söka kunskap och kulturupplevelser...ska stödja det fria kunskapssökandet och beakta det livslånga lärandet Öppet och tillgängligt för alla. Man ska kunna gå dit för att låna, läsa, lyssna, söka information samt för att delta i arrangemang och aktiviteter. Biblioteket ska ses som en verksamhet - inte en fysisk plats. 5
För att nå olika målgrupper måste verksamheten ständigt hitta nya vägar Öppethållandet ska anpassas efter besökarens behov Medieutbudet ska anpassas efter samhällsutvecklingen... Lokaler och utbud bibliotekslokalen. Främst handlar det om uppsökande verksamhet för äldre och funktionshindrade, men också andra grupper av presumtiva besökare. För att nå ut till olika målgrupper måste verksamheten ständigt jobba med att hitta nya vägar för att synliggöra och marknadsföra biblioteket samt anpassa verksamhetens utformning efter besökarens behov. Lokaler Biblioteket ska som rum ha en attraktiv utformning som kan locka till sig Vellingebor i alla åldrar. Lokalerna ska vara lätta att orientera sig i och vara tillgängliga för alla. Öppethållande ska anpassas efter besökarens behov. Lokalerna ska vara välkomnande och ljusa och de ska inredas så att det finns ytor för sitt-, studie- och arbetsplatser. Medieutbud Det ska finnas en mångfald av medier till utlåning eller användning på plats eller via Internet. Mediebeståndet ska vara aktuellt, brett och mångsidigt. Det ska finnas medier för individer med särskilda behov. Medieutbudet ska anpassas efter samhällsutvecklingen och beakta aktuella trender och frågeställningar samt anpassas efter besökarens behov och önskemål. Den upprättade medieplan som finns för samtliga bibliotek garanterar att mediebeståndet håller hög kvalitet. 6
Personal Personalen ska vara fackutbildad, professionell och serviceinriktad Personal Personalen ska vara fackutbildad, professionell och serviceinriktad. Mötet med besökaren ska stå i fokus. Snabba förändringar i samhället ställer ökade krav på bibliotekens flexibilitet och förändringsbenägenhet. Därmed ställs också ökade krav på den personal som möter besökaren. Personalens uppgifter blir alltmer att arbeta läsfrämjande, handleda samt lära ut sökvägar till information. Vid rekrytering ska särskild vikt läggas vid kompletterande kompetens såsom exempelvis IT-kompetens. Nytänkande och verksamhetsutveckling ska uppmuntras. Ny teknik kan innebära nya medier, möjlighet till självbetjäning, bättre service till funktionshindrade och en effektivisering av rutiner. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att frigöra personalens tid för mer hjälp och stöd åt besökarna ute i biblioteket och till mer uppsökande verksamhet. Genom ökad automatisering kan därmed bättre service ges till kommuninvånarna. RFID står för Radio frequency identification och är en teknik som bl a innebär att medier identifieras med hjälp av ett microchip. Den införs för att förenkla och effektivisera utlån och återlämning och för att förbättra stöldskyddet. På sikt kan den också underlätta beståndsstyrningen. Inom några år bör det finnas trådlös uppkoppling i samtliga bibliotekslokaler för att göra det möjligt för besökaren att använda egen dator. Inom några år bör det finnas trådlös uppkoppling i samtliga bibliotekslokaler för att göra det möjligt för besökaren att använda egen dator 7
På alla kommunala grundskolor samt på kommunens gymnasium ska det finnas ett skolbibliotek med fackutbildade skolbibliotekarier Skolbiblioteken bör fungera som komplement till läroböcker. Skolbibliotek Skolbibliotek På alla kommunala grundskolor samt på kommunens gymnasium ska det finnas ett skolbibliotek med fackutbildade skolbibliotekarier. Skolbiblioteken ska vara bemannade med heltidsanställda bibliotekarier och utformas så att de upplevs lockande och stimulerande. Skolbiblioteken ska fungera som ett pedagogiskt forum; ett medieoch kunskapscentrum för både läslust, informationssökning och kunskapsinhämtning. Det öppna beståndet i kommunen gör det möjligt för skolbiblioteken att tillgodose de behov som finns bland skolornas elever och pedagoger. Skolbiblioteken bör fungera som komplement till läroböcker. Elever och pedagoger ska ha tillgång till aktuell fack- och skönlitteratur, Internet, databaser samt tidskrifter. Bibliotekets verksamhet ska genomsyra hela skolans arbete. Skolbiblioteken ska fungera som ett stöd för eleverna i deras utveckling av kunskaper och färdigheter De ska utveckla elevernas förmåga och möjlighet att söka, hantera och värdera information samt poängtera vikten av att bearbeta och reflektera över det inhämtade materialet. Bibliotekets verksamhet ska genomsyra hela skolans arbete 8
De ska medverka till att eleverna utvecklar lust till att läsa och skriva. Forskning visar att sambandet mellan svag läs- och skrivförmåga och studieresultat är mycket tydlig. Skolbiblioteken ska inspirera till läslust och stödja läsfrämjande verksamhet. För detta behövs skolbibliotek med ett varierat utbud av skönlitteratur i tryckt och inläst form samt personal med kunskap och engagemang som beaktar behoven hos elever Skolbibliotek med läs- och skrivsvårigheter, funktionshinder eller andra särskilda behov. De ska tillsammans med övrig verksamhet på skolorna sträva efter att göra eleverna medvetna och upplysta om omvärlden. Barns och ungdomars önskemål på verksamheten ska fångas upp och tillmätas stor betydelse. Friskolorna ansvarar för att ordna sin egen biblioteksservice. De ska merverka till att eleverna utvecklar lust till att läsa och skriva....behövs skolbibliotek med ett varierat utbud av skönlitteratur... Friskolorna ansvarar för sin egen biblioteksservice 9
Mer kraft ska läggas på att skapa dialog och interaktivitet... Virtuella bibliotek Det virtuella biblioteket Det virtuella biblioteket som nås via bibliotekens webbsidor är en del av verksamheten och samspelar med de fysiska biblioteken. Det är tillgängligt dygnet runt och ska fylla flera funktioner: Ge information om verksamheten Erbjuda självbetjäning samt nätbaserade tjänster och medier Väcka läslust och ge inspiration Inbjuda till delaktighet och interaktivitet Hittills har betoningen legat på information, självbetjäning och i viss mån på läsfrämjande inslag. Dessa funktioner ska även i fortsättningen utvecklas för att förbättra bibliotekens service. Mer kraft ska också läggas på att skapa dialog och interaktivitet med användarna samt att väcka läslust. Bibliotekskatalogen där alla bibliotekens medier finns att söka är en väsentlig del av det virtuella biblioteket, men är i dagsläget inte integrerad med övriga webbsidor. När det ges tekniska möjligheter ska dessa kunna vävas samman till en helhet. Både människors krav på nättjänster och de tekniska förutsättningarna förändras snabbt. Biblioteken ska hålla sig à jour med användarnas önskemål och de tekniska möjligheterna för att på bästa sätt utveckla de virtuella tjänsterna. Webbsidorna ska utformas så att det är lätt att ta del av de tjänster som erbjuds. De ska kunna användas såväl av den ovane som av personer med läseller funktionshinder. Webbsidorna ska också utformas utifrån ett barnoch ungdomsperspektiv. 10
Behovet av samverkan med andra Samverkan För att uppnå hög kvalitet till kommuninvånarna krävs samverkan inom en rad områden; såväl mellan biblioteksverksamheterna i kommunen och regionen som med andra aktörer i samhället till exempel företag, föreningar samt frivilligorganisationer. Samhälls- och omvärldsförändringarna är snabba och för att följa med i utvecklingen krävs att biblioteken är i ständig interaktion med den samhälleliga omgivningen. För att utveckla verksamheten krävs samarbete mellan alla bibliotek i kommunen. Samtliga folk- och skolbibliotek har idag ett gemensamt biblioteksdatasystem som underlättar samutnyttjande av mediebeståndet. Samarbetet kring den övergripande planeringen av läsfrämjande åtgärder bör utvecklas mellan skolbibliotek och folkbibliotek. Trots att eleverna har tillgång till skolbibliotek på sin skola är det viktigt att uppmuntra grundskoleeleverna att även besöka folkbiblioteken under sin skolgång. På så sätt blir det mer naturligt att fortsätta besöka biblioteket när man gått ut grundskolan. Inte minst är det viktigt för att stimulera och vidmakthålla intresset för läsning. Samverkan med andra verksamheter inom M-förvaltningen bör utvecklas. Till exempel kan ett utökat samarbete med exempelvis fritidsgårdar, musikskola och konsthall medföra ett ökat utbud av lovaktiviteter och arrangemang för barn och ungdomar, både i bibliotekets lokaler och ute i andra verksamheter. För att bättre nå ut till den äldre befolkningen samt till personer med funktionshinder krävs mer uppsökande verksamhet. Detta förutsätter viss omstrukturering till en mer uppsökande biblioteksverksamhet. Genom att delta i de kommunala handikapp- och pensionärsråden en gång per år kan bibliotekspersonal nå ut med information till de äldre och till personer med funktionshinder. Det blir också möjligt att utbyta tankar och idéer. Samverkan med andra verksamheter bör utvecklas. Till exempel kan ett utökat samarbete med fritidsgårdar, musikskola och konsthall medföra ett ökat utbud av aktiviteter och arrangemang för barn och ungdomar... 11
Biblioteksplanen ska följas upp var annat år och revideras vart fjärde år Övriga styrdokument som styr biblioteksverksamheten: Bibliotekslagen Unescos biblioteksmanifest Förenta Nationernas konvention om barnens rättigheter Vellinge kommuns fritids- och kulturplan Skolans läroplaner 12