Handel och direktinvesteringar från Kina och Indien idag Elisabet Bremberg, Stockholm stad Charlotte Hansson, SLL Tillväxt, miljö & regionplanering
BASAAR Baltic Sea Asia Agenda BASAAR
Om projektet (1) 3 Projektparter Stockholm stad Regionplanekontoret, Stockholms läns landsting Uppsala Kommun Helsingfors stad, Urban facts Nylands förbund, lead partner Regional Council of Southwest Finland City Office Turku Science Park Oy Ltd Riga City Council Riga Planning Region Tallinn City Office Harju County Government Associerade parter Mälardalsrådet Helsinki Region Centre of Expertise
Om projektet (2) 4 WP 2 Knowledge society o Students & highly skilled workers WP3 Resource Inventory o Investments & business flows WP 4 Networks and flows o Logistics, tourism & education
5 Framtidsscenarier Four Futures: Central Baltic Sea 2050 Scenario 4 Married to Asia Integration with World Economy Scenario 1 Partners for Sustainability Depletion of resources and unmanaged pollution Global governance of natural resources Scenario 3 Disorganised Society Isolation from World Economy Scenario 2 Slow Life, New Life
WP 3 Resource Inventory 6 Kartlägga och analysera asiatiska handelsflöden och investeringsprojekt i Östersjöregionen för att : Dra lärdom av tidigare investeringar och samarbetsprojekt Förbättra resultaten av asiatiska investeringar i Östersjöregionen Bättre utnyttja våra befintliga asiatiska kontakter för att gynna hela Östersjöregionen
Asien idag... 7 Världens största ekonomier (BNP, 2009): Ranking Land BNP 1 United States 14 119 miljarder USD 2 Japan 5 069 miljarder USD 3 China 4 985 miljarder USD...... 11 Indien 1 236 miljarder USD Sverige Finland Estland Lettland 406 miljarder USD 238 miljarder USD 19 miljarder USD 26 miljarder USD
...och imorgon 8 Förväntad BNP-tillväxt (i konstanta priser): Land 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kina +9.1% +10.5% +9.6% +9.5% +9.5% +9.5% +9.5% Indien +5.7% +9.7% +8.4% +8.0% +8.2% +8.2% +8.1% USA -2.6% +2.6% +2.3% +3.0% +2.9% +2.8% +2.6% Japan -5.2% +2.8% +1.5% +2.0% +1.9% +1.8% +1.7% Världen -0.6% +4.8% +4.2% +4.5% +4.6% +4.6% +4.6% Källa: International Monetary Fund (2010): World Economic Outlook Database, October 2010.
...och imorgon 9 Projected relative size of major economies (GDP, market exchange rates)
Kunskapens nya geografi 10 Kinas forskningsproduktion har ökat dramatiskt sedan 1999 medan övriga nationer har hållt en relativt stabil nivå http://researchanalytics.thomsonreuters.com/m/pdfs/grr-china-nov09.pdf
ny världsordning 11 Asiens politiska och ekonomiska makt har ökat dramatiskt de senaste två decennierna Kina är nu världens näst största ekonomi med en tillväxt på 10 procent årligen Även Indien är en ekonomisk stormakt med stora utvecklingspotentialer År 2050 förväntas Asien svara för nära 50 procent av världsekonomin
12 Kinas och Indiens huvudsakliga handelsparter (2009) Kina Indien Rank Partner Mio. EUR Share 1 EU27 260 460 17% 2 United States 213 919 14% 3 Japan 163 626 11% 4 Hong Kong 124 839 8% 5 South Korea 111 542 7% Rank Partner Mio. EUR Share 1 EU27 51 479 17% 2 United States 27 942 9% 3 China 25 804 9% 4 United Arab 25 000 8% 5 Singapore 13 077 4% Källa: DG for Trade of the European Commission (2010): Statistics on China ; Statistics on India
EU s huvudsakliga handelsparter 13 Import Rank Partner Share Growth 2000-2009 1 China 7% 188% 2 United States 5% -23% 3 Russia 4% 81% 4 Switzerland 2% 18% 5 Norway 2% 46% 6 Japan 2% -39% 7 Turkey 1% 93% 8 South Korea 1% 19% 9 Brazil 1% 37% 10 India 1% 98% Export Rank Partner Share Growth 2000-2009 1 United States 6% -14% 2 Switzerland 3% 22% 3 China 3% 216% 4 Russia 2% 189% 5 Turkey 1% 38% 6 Norway 1% 42% 7 Japan 1% -21% 8 India 1% 101% 9 United Arab. 1% 107% 10 Canada 1% 6% Source: Eurostat (2010), http://epp.eurostat.ec.europa.eu. EU with 27 member states.
Sveriges handel med Kina och Indien 14 Kina Handel mellan Kina - Sverige 1998-2008 Indien Handel mellan Sverige - Indien 1999-2009 in mio. EUR 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Import from India Exports to India Källa: Eurostat (2010)
15 Kinas nya roll som investerare
16 Framväxten av Kinas och Indiens strategier för utlandsinvesteringar (1) China 1. Open door policy 1979-1985 2. Permissive policy 1985-1990 3. Active encouragement of outward FDI 1991-2000 4. Go global policy Since 2001 India 1. Restrictive Policy 1978-1992 2. Permissive Policy 1992-2003 3. Liberal Policy Since 2003 Sources: Buckley et al. (2007): The determinants of Chinese outward foreign direct investment, Journal of International Business Studies, pp. 499-504; Lunding (2006): Global champions in waiting: Perspectives on China s overseas direct investment, Deutsche Bank Research, p.11. Source: Kumar (2008): Internationalization of Indian enterprises: patterns, strategies, ownership advantages and implications, RIS Discussion Papers, p.3.
17 Framväxten av Kinas och Indiens strategier för utlandsinvesteringar (2) Kina FDI outflows 2009: 48 billion USD Indien FDI outflows 2009: 15 billion USD 60 FDI outward flows in billion USD 20 FDI outward flows in billion USD 18 50 16 40 14 12 30 10 8 20 6 10 4 2 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Sources: UNCTAD (2010): FDI/TNC Database; UNCTAD (2010): World Investment Report 2010, p. 170 FDI outflows 02/12/2010
18 Geografisk fördelning av Kinas och Indiens utgående direktinvesteringar Europe 6% Kina Outward FDI (2007) North America 4% Oceania 3% Indien Total outbound acquisitions (2000-2007) Australia 1% South Africa 1% UK 5% Others 4% Africa 6% Egypt 6% Singapore 7% Canada 34% Latin America 18% Asia 63% Russia 8% Europe 12% USA 24% Sources: National Bureau of Statistics (2008); Gopalan/Ramkishen (2009): India s foreign direct investment flows: Trying to make sense of the numbers, p.8, based on Zephyr database.
Huvudmotiv och viktiga sektorer 19 Huvudmotiv Viktiga sektorer Kina > Tillgång till naturtillgångar > Förvärv av strategiska resurser > Tillgång till nya marknader > Naturtillgångar > IKT > Finansiella tjänster > Logistik Indien > Tillgång till naturtillgångar > Förvärv av strategiska resurser > Tillgång till nya marknader > IKT > Motorindustrin > Biotech (läkemedel) > Naturtillgångar (metall) Investerande företag Huvudsakligen statligt ägda Börsnoterade, privata Exempel på investerande företag > China National Petroleum Corp. > China Minmetals Corp. > Lenovo Group > ZTE Corp > Tata Group > Wipro > Oil and Natural Gas Corp. > Infosys
Investeringar i Östersjöregionen 20 Kina Indien Land Huvudsektorer Exempel på företag Huvudsektorer Exempel på företag Sverige Finland Estland Lettland IKT, tjänster, handel IKT, detaljhandel, tjänster Detaljhandel, restauranter, tjänster Detaljhandel, restauranter, tjänster > Huawei Technologies (European technical office) > ZTE (headquarters Northern Europe) > BYD (subsidiary) > Air China (representative office) IKT, läkemedel IKT, läkemedel - Restauranter - Establishment of retail store Dragon & Fenix Tillverkning, detaljhandel, grossist > Tata Consultancy Services (regional offices) > Kemwell Pharma (acquisition of manufacturing site) > Kalyani Group (acquisition) > Wipro (acquisition) > MJ Biopharm (acquisition) > Deepak Bhandari (acquisitions) > Praveen Kumar Singh (acquisition) Sources: Bank of Latvia; Barauskaite (2009): Chinese Foreign Investments and Economic Relations with the Baltic Sea Region Countries, pp. 21-22 and 31; Embassy of Finland; Enterprise Estonia; Finpro; Invest in Sweden Agency; Lursoft Database; Ministry of Foreign Affairs of the Republic of Latvia
Kina växer i Kista 21 Huawei Technologies Sweden AB, R&D Center ZTE Sweden AB Den goda tillgången på specialister och ingenjörer och närheten till Ericsson var avgörande
WP 3 Resource Inventory 22 WP3: Huvudsakliga slutsatser Handeln mellan CBSR och Asien har ökat kraftigt Men endast en mycket liten del av Kinas och Indiens utlandsinvesteringar når regionen Östersjöregionen är (mer eller mindre) okända i stora delar av Asien Strategin bör vara att gemensamt lyfta regionen och att marknadsföra våra styrkor. Rekommendationer för kommuner, offentliga organisationer och företag med intresse i Kina.
Hur kan kommuner och regioner samarbeta med Kina? Erfarenheter från Uppsala Inger Christofersson, Uppsala kommun
Kina i ropet 24 Inger Christofersson, City of Uppsala Charlotte Hansson, Stockholm County Council 25/11/2010
Varför arbeta internationellt? 25 Öka den regionala tillväxten Främja de kommunala verksamheternas utvecklingskraft Stärka bilden av Uppsala internationellt Bidra till långsiktigt hållbar utveckling Bidra till fred och demokrati VÄXANDE STAD
En Kina-strategi 26 En enda stad Långsiktig relation Inget jätteprojekt flera mindre Utvidga successivt Stötta det lokala inte attrahera investeringar Samverka med lokala aktörer Samverka utanför kommungränsen
Aktiviteter 27 Delegationer Match-making Gemensamma seminarier och utställningar Bygga plattform Training courses Processa företagsförfrågningar Etc, etc.
Rekommendationer 28 Noggrant förberedelsearbete Bygg och utnyttja kvalificerade nätverk Bättre beredskap för företagsförfrågningar Bättre marknadsföring Utveckla en asiatisk agenda
Veta mer? 29 Projektets hemsida: http://korta.nu/basaar Rapporter och underlag Kinesiska investeringar i Östersjöregionen Four Futures Central Baltic Sea Region 2050 Arbetsunderlag Survey of Chinese investment flows to the Baltic Region Survey of Indian business flows to the Baltic Region Qualitative findings Presence of Asian business in the Stockholm Uppsala region
Kontakt! 30 Elisabet Bremberg, 08-50829372 Elisabet.bremberg@stockholm.se Inger Christoferson, 018-7271309 inger.christoferson@uppsala.se Charlotte Hansson, 08-7374490 / 070-7374490 Charlotte.hansson@regionplanekontoret.sll.se