Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet

Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Susanne Holmgren Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning BLUE-materialet Utbildningar vid Göteborgs universitet har goda förutsättningar för forskningsanknytning och vetenskaplig (konstnärlig) kvalitet. Forskningsanknytning är en viktig konkurrensfaktor som bör lyftas fram för universitetets utbildningar. Göteborgs universitet har ett utmärkt styrdokument som bygger på högskolelagen, och som rekommenderas som inspiration för de som så behöver: Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning). Programrapporternas innehåll. Det verkar i viss mån vara oklart vad som förväntas som svar under de två delrubrikerna, dvs. vad som räknas som förutsättningar och vad som räknas som metoder för integrering av forskning och vetenskapligt förhållningssätt. Kanske BLUE11 också ställer fel frågor? Ett program, IT management, har lämnat med en självvärdering inlämnad till Högskoleverket. Där finns en betydligt mera konkret beskrivning av hur studenterna själva arbetar med forskningsanknytande uppgifter. Det är möjligt att en explicit fråga som Hur tränas studenterna till ett vetenskapligt tänkande och förhållningssätt? hade gett tydligare och mer omfattande svar. I eventuella kommentarer nedan har jag inte skilt på om informationen har funnits under de två delfrågorna om säkring av vetenskaplig/konstnärlig kvalitet respektive integrering av aktuell och relevant forskning. Auditrapporterna är liksom programrapporterna många gånger extremt kortfattade. I flera fall, speciellt för kandidatprogrammen, kommenteras vetenskaplig kvalitet etc. mycket indirekt eller inte alls. I ett flertal andra fall har man upprepat fakta från programrapporten, utan att ge några värderande omdömen. Andra rapporter är mer uttömmande. Det är svårt att veta om detta beror på otydliga instruktioner, skillnader i auditgruppernas egna intressen och fokusering eller att frågan fått underordnad betydelse från institutionens sida och att andra problem överskuggar. Någon auditgrupp påpekar att det varit otydligt om gruppen skulle värdera programmens innehåll (och därmed söka upp mer information) eller om man skulle värdera hur programmen väljer att framställa sig själva, det vill säga det som kommer fram i programrapporterna. Det är också påtagligt för undertecknad att det inte varit någon samordning mellan auditgrupperna. De har normalt inte getts tillfälle att träffas ens i mindre grupper, för en diskussion kring en gemensam värdegrund, vilket gör att rapporternas värderingar inte är jämförbara. Några auditgrupper anser sig ha fått ett helt annat intryck från deltagande studenter än den (alltför positiva) bild som målats upp i programrapporten. Andra 15

grupper påpekar den positiva betydelse platsbesöket haft. Ibland skiljer sig auditgruppens utlåtande från det intryck undertecknad granskare får från programrapporten. Eftersom auditgruppen varit på besök måste deras intryck bli det dominerande. Sammanfattningsvis konstaterar de allra flesta av auditgrupperna att de är nöjda med den forskningsanknytning de finner i merparten av de olika programmen, även om de sällan ger en djupare motivering till detta. Samtidigt är det ett antal program som uppmanas att förbättra nivån från en godtagbar, eller i några ytterst få fall, undermålig nivå. Auditgrupperna har inte särskilt ofta identifierat explicita svagheter i programmen vad gäller forskningsanknytning, och det kommer inte fram någon genomgående aspekt som bör rättas till, varken fakultetsvis eller över hela universitetet. Begreppet vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Högskolelagen såväl som GUs styrdokument om forskning och utbildning i samspel slår fast att all utbildning på grund- och avancerad nivå ska ha en tydlig forskningsanknytning. De allra flesta har (helt relevant) uppfattat detta som att studenterna ska ges en god inblick i det egna ämnesområdets moderna forskningsmetodik, forskningsfront och banbrytande resultat. Sahlgrenska Akademin påpekar dessutom i sin fakultetsrapport ytterligare en mycket viktig aspekt: begreppet forskningsbaserad utbildning omfattar även pedagogisk forskning dvs. att val av metoder för undervisning och examination bör baseras på pedagogisk forskning och utveckling. Vetenskaplig kvalitet kan i stort sett översättas med i vilken mån studenterna exponeras för aktuell forskning och forskningens historia, i en vetenskapligt framträdande miljö av vetenskapligt kompetenta lärare samt i vilken mån studenterna tränas aktivt i ett vetenskapligt förhållningssätt. Många programrapporter och auditrapporter diskuterar dock lärarnas vetenskapliga aktiviteter och kompetens. I rapporterna saknas dock information om studenternas träning i vetenskapligt/konstnärligt förhållningssätt. Konstnärlig kvalitet är mer svårtytt. Man kan förmoda att frågeställaren i första hand riktar sig till den konstnärliga fakulteten, och att man frågar efter både konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig kompetens. Även i detta fall både hur studenterna exponeras via lärarna och hur de får praktisera själva. I programrapporterna har man har ofta valt att rapportera en eller ett par av de olika aspekterna. Lärarkompetens, program- och kursansvar Forskningsaktiva, helst disputerade, lärare anses vara bevis på kvalitet och forskningsanknytning i de flesta av program- och auditrapporterna. I några programrapporter (främst på grundnivå) är det till och med det enda kriterium som åberopas. Detta är en synnerligen viktig förutsättning, men det måste också finnas en vilja och en förmåga hos läraren/forskaren att förmedla vetenskap, och framför allt vetenskaplig teori och vetenskapligt tänkande, i undervisningssituationen. Man måste arbeta aktivt för att forskningsanknyta, akademisera, träna kritiskt tänkande, träna problemformulering och problemlösning samt träna framställning på olika sätt. Detta framgår mera sällan i rapporterna. I mer än en auditrapport ifrågasätts också om den forskning som bedrivs (vid den aktuella institutionen) verkligen har fått ha det inflytande den borde vid planering och utformning av programmen. Som kuriosa kan dock nämnas att ett (masters) program kritiseras av sin auditgrupp för att vara alltför influerat av lärarnas egna forskningsinriktningar. Det är mycket olika vad auditgrupperna anser vara hög vetenskaplig kompetens hos lärarkåren. Detta är i viss mån relaterat till ämnesområde/fakultet, men även inom samma fakultet skiljer uppfattningarna. I rapporterna från samhällsvetenskapliga program konstateras i en rapport inte tillräckligt hög när 85 % av lärarna är disputerade, medan 16 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

det i en annan anges att nivån är hög när 65% är disputerade. Det ses som ett plus om professorer undervisar på alla nivåer. Några auditgrupper påpekar också det betydelsefulla för kontakten med forskningen att studenterna träffar doktorander i undervisning och/eller handledning. Utöver att lärarna är disputerade och aktiva forskare, är ett vanligt svar att man har lärarmöten institutionsvis, programvis och/eller kursvis. Detta är på samma sätt i sig ingen garanti för att studenterna får en kvalificerad forskningsanknytning i sin undervisning. Det framgår dåligt vad diskussionen vid dessa möten handlar om huruvida frågor kring forskningsanknytning och skolning i ett vetenskapligt förhållningssätt finns med på agendan. Lärarna måste aktivt stimuleras till att i undervisning förmedla nya forskningsresultat och kritiskt tänkande genom att aktivt delta i (det räcker inte med att erbjudas ) kurser och specialseminarier. Handledning och mentorskap måste studeras, lärarmöten måste ha frågor kring forskningsanknytning på agendan, etc. Detta är oftast inte explicit angivet i programrapporten. Programansvar, kursansvar. I många fall anges kursledare/examinator och programansvarig med docentkompetens som en faktor som säkrar kvaliteten på forskningsanknytningen i programmet, ibland som enda faktor utöver att (flertalet) lärare är disputerade. Enligt samma resonemang som ovan är detta i sig ingen garanti för kvalitet, såvida det inte är kopplat till ett ansvar för, och ett aktivt agerande kring, vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Likaså måste programråd eller motsvarande, där sådana finns, agera aktivt kring just frågor om forskningsanknytning. Någon fakultet påpekar att det behövs metoder för att följa upp hur aktuell och relevant forskning integreras i olika kurser. Vetenskaplig skolning av studenter I det samlade materialet finns en hel del både självklara och ibland mer unika goda exempel. Högskolelagen (och GUs styrdokument) specificerar vad som ska ingå i studenternas vetenskapliga skolning: Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar att självständigt urskilja, formulera och lösa problem att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå att följa kunskapsutvecklingen att utbyta kunskaper även med personer utan specialistkunskaper inom området. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdig heter och förmågor i förhållande till utbildningen på grundnivå i syfte att ytterligare utveckla studenternas kompetens att självständigt integrera och använda kunskaper att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, samt att utveckla förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Det bör alltså ske en hel del praktisk skolning i vetenskaplig metodik och vetenskapligt förhållningssätt redan på grundnivå. Det är framför allt här det brister i programrapporterna, och kanske också i verkligheten. Mer än en fakultetsrapport påpekar mycket riktigt att det inte räcker att lärarna deltar i utvecklings- och forskningsprojekt, om inte studenterna gör motsvarande övningar. Begreppet forskningsanknytning behöver utvecklas och förtydligas. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet 17

Goda exempel Här är samlat goda exempel direkt tagna från programrapporterna från både program på grundnivå och program på avancerad nivå. Några program har bidragit med enstaka exempel, andra som till exempel masterprogrammen i Accounting och Logistics and Transport Management vid Handelshögskolan ger en detaljerad och konkret sammanställning av en genomtänkt forskningsförberedande träning och aktiv forskningsanknytning. Allt nedan är naturligtvis inte relevant för alla program och på alla nivåer, men det generella intrycket är att kvaliteten i forskningsanknytningen speciellt på grundnivå bör kunna höjas i ett flertal program. Även flera masterprogram bör stärka sin forskningsanknytning enligt respektive auditgrupp. Listan är tänkt att vara till inspiration. Några program- och fakultetsrapporter påpekar en mycket viktig aspekt: Studenternas förståelse av ämnet som vetenskap poängteras, vilket är en betydelsefull inställning. Samordning, Kontinuitet och Progression Auditgrupperna påpekar i vissa fall att samordningen mellan ett programs olika delar verkar svag. Detta gäller speciellt när olika kurser i ett program ges av olika ämnen/ institutioner. Därmed blir kontinuiteten och progressionen i den vetenskapliga träningen otydlig, om den ens existerar. Det är endast några få program som faktiskt redovisar en kontinuitet med en genomtänkt progression i träningen. Detta gäller såväl forskningsliknande uppgifter och vetenskaplig kommunikation som andra mer generella färdigheter. Goda exempel är t.ex. Arbetsvetenskap, Sjuksköterskeprogrammen, Specialpedagogiska programmet och Speciallärarprogrammet som poängterar progression i träning av kritiskt tänkande och problemformulering. Alla kurser och all examination har uppgifter eller projektarbeten där relevant forskning och olika teoretiska perspektiv används och problematiseras. Mastersprogrammet i Management talar likaså om en koppling mellan teori och praktik som löper som en tråd genom programmet. Auditgrupperna föreslår också här och var en större samordning mellan institutioner vad gäller till exempel forskningsmetodik, seminarier eller mer allmänna vetenskapliga färdigheter. En möjlighet är att som Naturvetenskapliga fakulteten införa fakultetsgemensamma kurser, i deras fall i Vetenskapsteori, Statistik och försöksplanering, samt Kommunikation, vardera 7.5 hp (minst 15 p obligatoriska) redan på grundnivå. Biologprogrammet beskriver sin progressiva träning av färdigheter i vad man kallar Transferable skills, som är grundläggande bland annat för ett vetenskapligt förhållningssätt till forskning: studenterna erbjuds under sina två första år följande, för arbetslivet och för ämnesförståelsen, värdefulla moment: studie teknik, etik, vetenskapsteori, litteratur- och datasökning, hållbar utveckling, presentationsteknik och karriärplanering. Andra program har eller planerar att införa liknande moment, under skilda namn som generic skills, portfolioarbete, strimma etc. Så är till exempel lärarprogrammets skrivstrimma ett bra exempel på progressiv konkret träning. Programrådet för Special pedagogiska programmet och Speciallärarprogrammet (båda påbyggnadsnivå) har skapat en matris för att beskriva en vetenskaplig strimma i utbildningen. Litteratur Nedan listas goda exempel på hur man i program arbetar för att studenterna ska tränas i vetenskapligt förhållningssätt till litteratur: Litteraturlistorna innehåller ny och relevant (forsknings)litteratur som väl speglar den moderna forskningen; uppdatering sker inför varje kurstillfälle. Träning i sökning i litteraturdatabaser. Uppsatser om artiklar skrivs och diskuteras med erfaren lärare. Forskningsartiklar analyseras, analys av det vetenskapliga problemet, träning i 18 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

att formulera frågeställningar i diskussion med och bland studenterna. Träning i kritiskt tänkande. Egna litteraturstudier med analyser som redovisas i seminarieform. Studenten ska, vid (master)kursens slut, redogöra för ett eller två forskningsområden som ännu inte nått läroböckerna. Varje kurs har ett 2-poängs forskningslitteraturprojekt. Fasta kriterier för bedömning av litteratur- och uppdragsrapporter. Diskussion om artiklar där författarna undersöker samma fenomen men argumenterar olika och kommer till olika slutsatser (Miljövetarprogrammet). Seminarier, föreläsningar Nedan listas goda exempel på hur man i program arbetar med seminarie verksamhet som grund för att studenterna ska utveckla vetenskaplig kompetens. Forskare presenterar institutionens forskningsprojekt i workshops, seminarier etc. på vissa kurser Studenterna erbjuds närvara vid institutionens forskningsseminarier (grundnivå, ej tillräckligt på mastersnivå) Studenterna ska närvara och skriva kort rapport från till exempel minimum tre seminarier per termin (mastersnivå) Institutionens forskningsseminarier är schemalagda Studenterna är inbjudna till institutionens workshops och konferenser ordnade av institutionen Doktorandernas kvarts- och halvtidsseminarier med diskussion och analys ingår i undervisningen av studenterna Gemensamma seminarier med närliggande ämnen Doktorander föreläser eller handleder övningar Gästforskare föreläser Fristående kurser erbjuds, som direkt anknyter till forskningsprojekt (tillämpningsarbete) Studenter på masterprogram har tillgång till vissa doktorandkurser Egna seminarier, vetenskaplig rapportering Nedan listas goda exempel på hur man i program arbetar för att studenterna ska utveckla muntliga och skriftliga förmågor för vetenskapligt arbete. Träning i egen presentation av projekt och rapporter i skriftlig eller muntlig form på alla kurser Arbete med laborationsrapporter med litteraturreferenser Muntlig eller skriftlig feedback på redovisningar och vetenskaplig rapportering Träning i opponering Etappseminarier (masters) Studenten skriver processdagbok Vetenskapliga metoder, kritiskt tänkande Nedan listas goda exempel på hur man i program arbetar för att studenterna ska utveckla kritiskt tänkande och metodkompetens. Kurs i vetenskapliga metoder, som poängterar vad som är vetenskaplig kvalitet och hur denna kan hjälpa studenten i en framtida karriär Vetenskapliga metoder introduceras termin 1: fokus på träning i att formulera Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet 19

ämnesrelevanta problem, att söka, värdera och diskutera litteratur samt artikelgranskande och kritiskt tänkande (i förhållande till evidensbegreppet) Introduktionskurs i kursens början med intervjuer av forskare Vetenskaplig metodproblematik är en del av samtliga kurser, speciellt examensarbetet Utbildning i modern metodik, och hur detta förändrat ämnet Kursen Perspektiv på vetenskap, som belyser medias roll, vetenskapliga kontroverser samt problematiserar olika intressen bakom vetenskapliga studier Studenterna utmanas att ifrågasätta och undersöka Progression i kritiskt tänkande och problemformulering Grupparbete där deltagarna diskuterar, reflekterar, kritiskt granskar och utvecklar sina tankar kring kursens teman och det självständiga arbetet Vetenskaplig metod och kritiskt förhållningssätt röd tråd /strimma Kritisk granskning, analys och värdering samt kritisk reflektion både skriftligt och muntligt i seminarier är övergripande teman under hela utbildningen Träning i vetenskaplig metod och ett vetenskapligt arbetssätt via kurs, författande av uppsatser och inlämningsuppgifter med till exempel korrekt referensteknik, rätt vetenskapliga metoder, argumentation, analys, kritisk värdering Introduktionsföreläsning om akademiskt skrivande, kritiskt förhållningssätt, vetenskapsteori. Kursvärdering Kursvärderingar kan användas som instrument för att följa upp studenternas syn på forskningsanknytning i en kurs. Kursenkäten innehåller då frågor om forskningsanknytning, resultaten kan användas som grund för kursutveckling. Resultat från kursvärdering återkopplas till aktuell studentgrupp och genomförd kursutveckling beskrivs för nästkommande studentgrupp. Projektarbeten (utöver examensarbetet) I programrapporterna beskrivs en rad projektarbeten där studenternas vetenskapliga förmågor ska utvecklas. Nedan listas exempel på sådana undervisningsmoment. Egna forskningsprojekt i form av laborationer. Utveckling av laborationer så att de följer forskningsfronten Project leadership is practiced, management skills are built up Kompletterande kurs i programmets början för sådana som har liten erfarenhet av forskningsanknytning från sin grundutbildning Studenterna arbetar självständigt och kritiskt med forskningsmaterial i projekt, även presentationer på forskarmöten förekommer Introduktionskurs till metoder och vetenskapligt tänkande i början av projektarbetet. Specific course in research methods, what is and how scientific quality can help the students in their future career Vissa studenter involveras i forskningsprojekt som projektassistenter under (master)programmets gång Mastersstudenterna har en eller två publikationer när de avslutar utbildningen Den verksamhetsförlagda utbildningen är präglad av evidensbaserat handlade där studenterna tränas i att argumentera för beslut och val av handlingar utifrån aktuell forskning eller beprövad erfarenhet 20 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Examensarbete I programrapporterna finns många exempel på hur man arbetar med att säkra vetenskaplig kvalitet i examensarbeten på både grundnivå och avancerad nivå. Förberedande/introducerande kurs/vecka i vetenskapliga perspektiv och metoder Introduktionsföreläsning om akademiskt skrivande, kritiskt förhållningssätt, vetenskapsteori Strategic plan for thesises, early literature and PM plan. Guidance in design and collecting material, presentation of thesis draft. Research literature seminars on all Active training during the course in writing research papers Kritisk reflektion både skriftligt och muntligt i seminarier Examensarbetet utförs enskilt (ej parvis eller i grupp), speciellt på masters-nivå Examensarbeten både på kandidat- och högre nivåer är nära kopplade till eller utförs inom forskningsprojekt, och handleds av aktiv forskare/forskargrupp Interna handledare även om arbetet utförs externt Examensarbetet (och andra självständiga arbeten) har utarbetade bedömningskriterier. Vetenskaplig kvalitet, akademisk kunskap och förmåga ingår. Kriterierna specificeras för och diskuteras med studenterna. Kunskaper från kurs i ämnets vetenskapsområde ska integreras och problematiseras i ex-jobbet (t.ex. Översättarprogrammet). Examinatorer och handledare har avstämningsmöten för att säkra nivå och kvalitet i examensarbetena. Gemensamma riktlinjer för institution/fakultet vad gäller vetenskaplig design, skrivanvisning och handledning samt riktlinjer för granskning och opposition (t.ex. program vid Sahlgrenska akademin) Samarbete med Lunds universitet och Stockholms universitet kring uppsatser. Man utarbetar gemensamma riktlinjer och anvisningar för uppsatserna på avancerad nivå med Lunds univesritet. Utarbetar former för sambedömning av mastersuppsatser med LU och SU, prövas mellan GU och SU, utbyte av examinatorer planeras (masterprogrammet i svenska som andraspråk) Tests may have the form of a research proposal or a conference paper. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet 21