Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser om man har stort inslag av de nya växterna käringtand och cikoria i vallen? För att belysa dessa frågor provklipptes de fyra arterna; rödklöver, vitklöver, käringtand och cikoria var för sig. Påsarna skickades in för VOS-analys. Grödan klipptes en gång i veckan mellan den 15 maj och den 12 juni, fem klippningar. Detta upprepades i slutet av juli inför andra skörd, men då provklippte vi bara två gånger, 31 juli och 7 augusti. Vid första skörd analyserades; torrsubstans, energi, protein, AAT, PBV, Aska, NDF och de vanligaste mineralerna. Vid andra skörd analyserades inte växternas innehåll av mineraler. n, käringtanden och vitklövern odlades i renbestånd medan rödklövern skördades i den omkringliggande blandvallen som var sådd med vallfröblandningen EkoSyd. Samtliga grödor var inne på sitt tredje skördeår. Odlingen låg i mellanbygd, ett par mil söder om Linköping på gården Västerby, Vårdnäs. Jordart = mellanlera. 1
Gödsling Flytgödsel från nöt spreds i början av maj ett par veckor före första klippningen. Gödseln gavs så tidigt att plantorna inte hunnit skjuta upp och gödseln förorenade ej grödan. Väderlek och utveckling av plantorna Våren var mycket sen och sval. Endast små regnmängder föll under provtagningsperioden, ca 3 mm. Tillväxten stod nästan still under vissa veckor men satte fart vid soligt och varmt väder. Efter midsommar inföll en stabil solig och varm period som varade ända till slutet av juli och början av augusti. Andra vallskörden inföll under denna period. De låga nederbördsmängderna gjorde att avkastningen blev lägre än normalt. Vid första klippningen var käringtanden knappt 1 cm hög. Två veckor senare hade den vuxit till det dubbla och vid den 5:e klippningen var den 4-45 cm. n var betydligt lägre och hade inte skjutit upp sin stjälk än. Resultat från analys av grönmassa Torrsubstans, ts n hade den lägsta och käringtanden högsta torrsubstansen. Det skilde 5% mellan dessa grödor vid den sista provklippningen, käringtand 18,3% ts och cikoria 13,3% ts. Energi, MJ Här blev det omvända roller och cikorian låg tillsammans med vitklövern högst. De innehöll vid sista klippningen 11 MJ. Käringtanden slutade en enhet lägre på 1,1 MJ. Energi, MJ/kg ts 12,5 12 11,5 11 1,5 1 9,5 9 15 maj 22 maj 29 maj 5 jun 12 jun Råprotein, gram/kg ts De tre baljväxterna hade som väntat högre råproteinhalter än cikorian, som saknar förmågan att binda kväve från luften. n innehöll mest råprotein. och käringtand var tämligen likvärdiga. Råprotein, gram/kg ts 4 35 3 25 2 15 1 5 15 maj 22 maj 29 maj 5 juni 12 juni 2
AAT/PBV, gram/kg ts För AAT-värdet märktes inga tydliga skillnader. Värdet låg runt 7 för samtliga arter. När det gäller PBV-värdet hade cikorian låga värden. Från att ha legat på strax över 1g/kg ts den 15 maj, slutade värdet på nära noll den 12 juni! Denna utveckling upprepades vid andra skörden. Käringtanden och rödklövern följdes åt medan vitklövern hade mellan 4 och 5 g högre PBV-värde. PBV, gram/kg ts 25 2 15 1 5 15-maj 22-maj 29-maj 5-jun 12-jun Aska och mineraler Innehållet av aska ger en samlad bild av hur mycket mineraler en växt tagit upp. Det inbördes förhållandet mellan grödorna vad gäller askhalten var stabilt. n hade högst och käringtanden lägst askhalt vid samtliga klippningar. Röd- och vitklövern innehöll något mer aska än käringtanden. Aska, gram/kg ts 16 14 12 1 8 6 4 2 15-maj 22-maj 29-maj 5-jun 12-jun Både rödklöver och cikoria hade högt innehåll av magnesium. och käringtand låg betydligt lägre. n innehöll mer än dubbelt så mycket kalium som käringtanden. De båda klöverarterna låg däremellan. Kalium, gram/kg ts 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 15-maj 22-maj 29-maj 5-jun 12-jun 3
Nedanstående diagram belyser vilken stor skillnad det kan vara mellan olika växters förmåga att ta upp mineralämnen från marken. Diagrammet visar upptaget av natrium. n innehåller mer än tio! gånger så mycket natrium som käringtanden och rödklövern. Na gram/kg ts 3 2,5 2 1,5 1,5 15-maj 22-maj 29-maj 5-jun 12-jun NDF NDF-värdet, dvs grödornas fiberinnehåll, var som väntat lågt. n visade sig ha lägst fiberandel. Käringtanden däremot hade lågt NDF-värde vid första klippningen, men detta steg sedan för varje vecka som gick. Vid sista klippningen den 12 juni, hade käringtanden det högsta NDF-värdet följt av rödklöver, vitklöver och cikoria. NDF, gram/kg ts 35 3 25 2 15 1 5 15-maj 22-maj 29-maj 5-jun 12-jun Resultat från andra analyser Hushållningssällskapet har de senaste åren gjort vallskördeprognoser i några ekologiskt odlade vallar i Östergötland. I några av dessa har det funnits cikoria. I ett av årets försöksfält delade man upp och analyserade cikorians energiinnehåll för sig. Skillnaden mot våra klippta rutor är alltså att cikorian här vuxit i konkurrens med vanlig klöver/gräsvall. Man gjorde fem klippningar men cikorians energiinnehåll analyserades bara vid två tillfällen, den 28 maj och den 4 juni. Energiinnehållet visade sig i stort sett vara detsamma i cikorian som i blandningen av röd- och vitklöver. Den 4 juni låg det på 11,2 MJ. Gräsens energiinnehåll var 11,9 MJ. I våra försöksrutor på Västerby hade vi 11,8 MJ i cikorian den 5 juni. Lantbruksuniversitetet genomför ett försök som heter Samodling av käringtand och gräs med och utan klöver. Här har man sett att energivärdet för käringtand ofta legat strax över 8 MJ. I vårt demonstrationsförsök hade vi 1,1 MJ vid första skörd den 12 juni och 8,4 MJ vid andra skörd. På diagrammen kan man se att käringtandens energivärde sjunker betydligt snabbare än klöverns. Om man hade tagit den 2:a skörden en vecka tidigare, hade man fått energivärdet 1,3 MJ istället för 8,4. 4
Käringtand hade högst ts-halt och cikorian lägst. Detta gällde både vid 1:a och 2:a skörd. Både energivärde, råproteinhalt, AAT och PBV minskar snabbare i cikoria och käringtand än i röd- och vitklöver. Detta gäller både vid 1:a och 2:a skörd. PBV-värdet hos cikoria är nära noll både vid 1:a och 2:a skörd. De olika växternas innehåll av aska är relativt konstant över tiden. Man kan se en svag minskning av askhalten ju senare man tar skörden. n har klart högst värden i vår undersökning. Vid 1:a skörd skiljer sig NDF-värdena tydligt åt mellan arterna. Käringtand har högst och cikorian lägst. Trenden är att käringtanden tydligt ökar sin fiberhalt med tiden, medan cikorian minskar sin. Käringtanden ligger ca 1g NDF över vitklövern. Vid 2:a skörd har samtliga arter mer likartat fiberinnehåll. n ligger här ca 5g över de andra. Vad kan man dra för slutsatser De nya vallväxterna varibland cikoria och käringtand är några exempel, har från början lanserats av fröfirman Olssons Frö AB. Idag kan man köpa utsäde av dessa växter även från andra firmor. I sortlistan från Olssons Frö kan man läsa att käringtanden kan skördas tämligen sent eftersom den inte förlorar så snabbt i kvalitet. Om man med kvalitet menar energi- och proteinhalt, har vi i vår undersökning funnit att detta inte stämmer helt och fullt. Fram för allt sjönk energihalten snabbt i både käringtand och cikoria inför 1:a skörden och likadant inför 2:a skörden. Utvecklingen av råproteinhalten följer däremot mönstret hos röd- och vitklöver. Här sker endast en långsam försämring av kvaliteten. Käringtanden är en vallbaljväxt och förser sig själv med kväve. Kvävet bygger upp växternas proteiner och detta medför att käringtanden håller höga proteinhalter. Råproteinhalten i käringtand är i vår undersökning jämförbar med rödklöverns. Detta gäller oberoende av skördetidpunkt. Tillväxten hos käringtand och cikoria är stark mitt på sommaren, bägge grödorna har ett djupt rotsystem. Skörden tas när cikorians stjälk börjat skjuta upp. I våra provklippningar minskade energiinnehållet i cikorian och käringtanden snabbt från slutet av juli till en vecka in i augusti, se diagrammet intill! Om denna iakttagelse är generell, gäller det verkligen att hamna rätt med 2:a skörden för att få ett foder av hög kvalitet. 11 1 9 8 7 31-jul Ene r gi, M J 7-aug Käringtanden kan man betrakta som en baljväxt med egenskaper som liknar klöverns. Skillnaden i vår undersökning är att energiinnehållet verkar vara något lägre och sjunka snabbare i käringtand än hos röd- och fram för allt vitklöver. Denna trend upprepar sig också vid andra skörd. 5
Käringtanden har i vår undersökning haft lägre innehåll av mineraler än övriga arter. Det visar sig i de enskilda analyserna av Ca, Mg, K, Na och P och det visar sig också i en låg askhalt. Vid 2:a skörden var detta mindre tydligt. n är en ört men inte en baljväxt. Den har delvis motsatta egenskaper jämfört med käringtanden. Det gör att dessa två växter kompletterar varandra på ett bra sätt. ns högre energi- och mineralinnehåll samt låga PBV-värde är exempel på detta. Också den låga ts-halten i cikorian uppvägs av käringtandens höga ts-halt. Till sist innehåller käringtanden mycket fibrer medan cikorian har ett lågt fiberinnehåll. Utfodring Vilka fördelar kan de nya vallväxterna ha för utfodringen? De baljväxtrika vallarna som vi får i ekologisk odling är ofta mycket råproteinrika och har lågt fiberinnehåll. Energihalten kan ibland bli låg. Nya vallväxter bör balansera dessa värden samtidigt som det är viktigt att de är smakliga. skulle här kunna vara ett bra komplement i grovfodret. Den är energirik och har betydligt lägre råproteinhalt än baljväxterna. PBV-värdet följer råproteinet och minskar under växtens utveckling. I danska betesförsök har man sett att mjölkkor betat cikoria före de vanliga vallväxterna. Ett smakligt vallfoder är naturligtvis mycket viktigt i grovfoderrika foderstater! Käringtanden följer de övriga baljväxterna. En viktig skillnad för utfodringen är NDF-halten. Man kan se att käringtandens fiberinnehåll ligger betydligt över vitklöverns. Något som är mycket positivt i sammanhanget eftersom det ofta uppstår problem med för lite fibrer i baljväxtrika foderstater. För låg fiberhalt kan försämra konsumtionsförmågan och för mjölkkornas del, bidra till låga halter av fett och protein i mjölken Råproteinhalten blir fortfarande hög om vi blandar in käringtand. I andra försök har man dock funnit att proteinet i käringtand inte löses så lätt i våmmen. Detta, i kombination med att fiberhalten är högre, borde bidra till en bättre våmmiljö och något långsammare passagehastighet än vad framförallt vitklövern ger. En nackdel med käringtanden är tendensen till lågt energiinnehåll. Speciellt högproducerande djur såsom mjölkkor och växande tjurar är beroende av koncentrerat foder. Att skörda i rätt tidpunkt och samodla med den energirika cikorian måste bidra till ett välbalanserat foder. Förhållandet mellan mineralerna är viktiga i foderstaten. Man brukar främst ta hänsyn till kalcium och fosfor samt kalium och magnesium. Kaliumöverskottet kan bli stort i de vallar som gödslats med mycket urin, medan kalciumnivån kan bli väl hög i baljväxtrika vallar. Här är det en stor fördel att kärringtand har lägre kaliuminnehåll. ns totalt höga mineralinnehåll är intressant ur utfodringssynpunkt, men det krävs mer fakta för att kunna dra slutsatser om de positiva effekterna av detta. Vi behöver öka den biologiska mångfalden inte bara på naturbetesmarkerna utan i lika stor utsträckning även på åkermarken för att få ett rikt odlingslandskap. Vallar med cikoria och käringtand hinner ofta utveckla blommor innan de skördas vilket kan vara en tillgång för våra insekter. Med fler arter i vallen påverkas smakligheten. Inte minst vid betesdrift är detta av betydelse för djurens konsumtion. Med dagens analysmetoder är det svårt att fånga upp viktiga kvalitetsegenskaper som t ex, smaklighet, proteinkvalitet, fodrets hälsoeffekter mm. Trots att vi i dagsläget inte vet så mycket om detta, kan det vara intressant att provodla några nya vallväxter och se vad man själv tycker om grödorna och hur djuren svarar på fodret. Margareta Dalberg/Mikael Fast Eko-rådgivare lst Detta informationsmaterial är framtaget med medel från EU och staten gemensamt. 6
7