KK-STIFTELSEN Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

KK-STIFTELSEN Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling Riktlinjer för kapitalförvaltningen fastställda vid KK-stiftelsens styrelsemöte 2000-05-23 ändrad 2002-03-26 ändrad 2004-09-09 ändrad 2007-12-04 ändrad 2008-06-04 ändrad 2009-10-22 ändrad 2009-12-02 beslutade 2010-12-16 ändrade 2011-12-14 1

Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för kapitalförvaltningen vid Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Syftet med riktlinjer för kapitalförvaltningen... 3 1.3 Förvaltningsprinciper... 3 2 Ansvarsfördelning... 5 2.1 Styrelsen... 5 2.2 Kapitalutskottet... 5 2.3 Kapitalförvaltningschefen... 5 3 Placeringsregler... 7 3.1 Generella regler... 7 3.1.1 Valutapolicy... 7 3.1.2 Generella mål för kapitalförvaltningen... 7 3.1.3 Generella direktiv för riskanalys och stresstest... 7 3.1.4 Stiftelsens referensportfölj för 2010 och framåt... 7 3.2 Räntebärande placeringar... 7 3.2.1 Generella principer... 7 3.2.2 Referensindex m.m.... 8 3.2.3 Räntebärande värdepapper utan kreditrisk... 8 3.2.4 Räntebärande värdepapper med kreditrisk... 8 3.3 Aktier... 8 3.3.1 Generella principer... 8 3.3.2 Referensindex... 9 4 Rapportering... 10 4.1 Rapportering...10 5 Ägarfrågor... 11 5.1 Etik- och miljöhänsyn i placeringsverksamheten...11 5.2 Bolagsstämmor...11 6 Övergångsbestämmelser... 12 7 Bilagor... 13 2

1 Riktlinjer för kapitalförvaltningen vid Stiftelsen för kunskapsoch kompetensutveckling 1.1 Inledning I stiftelsens stadgar finns följande angivet om förmögenheten och förvaltningen av denna: 2 Stiftelsens förmögenhet utgörs av de medel som genom regeringsbeslut den 23 juni 1994 överförts till stiftelsen, samt de medel som härefter kan komma att överlämnas till densamma som ytterligare stiftelsekapital. 10 Styrelsen ansvarar för att stiftelsens förmögenhet förvaltas på betryggande sätt så att riskerna begränsas och möjligheterna till god avkastning tillvaratas. 11 Stiftelsen får hos kreditinrättning ta upp lån för att tillgodose tillfälligt behov av likviditet. Av stadgarna framgår också att såväl avkastning som kapital får förbrukas med ett undantag. Undantaget gäller 35 % av det ursprungliga kapitalet som uppgick till 3 597 mkr, ursprungligen 1 259 mkr i augusti 1994, är bundet och endast avkastningen får förbrukas. Med utgångspunkt i vad som framgår av stadgarna har dessa riktlinjer utarbetats för hur kapitalförvaltningen vid stiftelsen ska bedrivas. Utöver riktlinjerna kan också särskilda regler, som fastställs av kapitalutskottet och som mer i detalj reglerar arbetet med kapitalförvaltningen, utarbetas. 1.2 Syftet med riktlinjer för kapitalförvaltningen Syftet med riktlinjerna är att ange övergripande regler för hur kapitalförvaltningen inom stiftelsen ska bedrivas. Riktlinjerna anger: Ansvarsfördelningen för kapitalförvaltningen inom stiftelsen. Hur den strategiska tillgångstrukturen ska bara beskaffad. Vilka finansiella risker stiftelsen ska kunna ta samt hur riskerna ska begränsas. Hur uppföljning och utvärdering av förvaltningen ska genomföras. Hur ägarfrågor ska hanteras i placeringsverksamheten. Övergångsbestämmelser. 1.3 Förvaltningsprinciper Avkastningsmålet god avkastning ska uppnås genom en till avkastningsutsikter och risk vid varje tid anpassad fördelning av placeringstillgångarna. 3

Stiftelsens riktlinjer ska uppdateras i mån av behov med hänsyn till aktuella förhållanden inom stiftelsen och på de finansiella marknaderna samt andra förhållanden. Riktlinjerna ska behandlas i styrelsen minst en gång per år. Ärendet förbereds av kapitalutskottet och föreläggs styrelsen för beslut inför varje nytt verksamhetsår. 4

2 Ansvarsfördelning 2.1 Styrelsen Har det yttersta ansvaret för att stiftelsens tillgångar används såsom stiftaren föreskrivit och för att riktlinjerna för kapitalförvaltningen följs. Fattar beslut om riktlinjerna och övergripande principfrågor. Utser ett kapitalutskott med uppgift att bereda och besluta i övriga kapitalförvaltningsärenden som ej tillkommer kapitalförvaltningschefen. I kapitalutskottet ska som ledamöter ingå styrelsens ordförande, och kapitalförvaltningschefen. Övriga ledamöter utses av styrelsen. 2.2 Kapitalutskottet Följer kontinuerligt upp att riktlinjerna för kapitalförvaltningen följs. Föreslår styrelsen uppdateringar av riktlinjerna. Kan inom ramen för riktlinjerna fatta beslut om särskilda, mer detaljerade regler beträffande hur placeringsverksamheten ska operationaliseras, exempelvis vad beträffar användandet av olika finansiella instrument eller implementering av etik- och miljöhänsyn. Fattar beslut om undantag från riktlinjerna när särskilda omständigheter så kräver. Undantag från riktlinjerna ska snarast rapporteras till styrelsen. Kapitalutskottets sammanträden ska protokollföras. Justerade protokoll ska tillställas styrelsen. Beslut anmäls på detta sätt i efterhand till styrelsen. Ansvarar för att en årlig utvärdering av kapitalförvaltningen görs, varvid extern expertis kan användas. Utvärderingen ska presenteras för styrelsen. 2.3 Kapitalförvaltningschefen Förvaltar löpande stiftelsens kapital enligt de av styrelsen fastställda riktlinjerna och de särskilda regler som kapitalutskottet beslutar. Handhar stiftelsens avtal med och relationer till banker och motparter för att säkerställa behovet av finansiella tjänster. Undertecknar själv avtal med affärsmässig karaktär av ej principiell natur. Undertecknar tillsammans med ordföranden i kapitalutskottet avtal av principiell natur. Underställer, i de fall motpart fordrar, stiftelsens ordförande och vice ordförande avtal för undertecknande. Utser och entledigar externa förvaltare. Besluten anmäls till kapitalutskottet. Upphandling av dessa tjänster ska följa gällande regler. 5

Avger löpande rapportering till kapitalutskottet och styrelsen. Tillser att underställd personal fullföljer sina respektive arbetsuppgifter i linje med placeringsriktlinjer, befattningsbeskrivningar, tilldelat förvaltningsmandat eller motsvarande. 6

3 Placeringsregler 3.1 Generella regler Vid avkastnings- och riskberäkningar ska tillgångarna marknadsvärderas, det vill säga till grund för beräkningen ska läggas den vid tiden för beräkningen gällande pris-, kurs- och räntenivån. Bestämmelserna avser stiftelsens totala placeringar om ej annat anges. Godkända motparter i finansiella avtal avseende köp och försäljning av värdepapper, valutor och derivatinstrument är välkända svenska och utländska banker och fondkommissionärer samt clearinginstitut som står under Finansinpektionens eller motsvarande myndighets tillsyn. De beloppsmässigt största motparterna och emittenterna i totalportföljen ska identifieras och bevakas (motparts- och emittentrisk). 3.1.1 Valutapolicy Sker placeringar i utländska värdepapper ska valutarisken beaktas. Valutasäkring av utländsk valuta till svenska kronor får, men behöver inte göras. Valutasäkring får inte göras till ett större belopp än vad det totala innehavet i ifrågavarande valuta representerar. Resultat och positionsmätning ska inkludera valutasäkring. Valutatransaktioner får endast göras genom avista- och terminsaffärer. Inga andra derivat får användas. 3.1.2 Generella mål för kapitalförvaltningen Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att på lång sikt - mer än 3 år - generera en årlig real avkastning om 5 procent. Som stöd för att tydliggöra hur detta mål ska uppnås bör en referensportfölj årligen sammanställas eller uppdateras. 3.1.3 Generella direktiv för riskanalys och stresstest En god kapitalförvaltning har sin grund i en noggrann analys av framtida åtaganden och de tillgångar som disponeras. För detta ska vid behov en ALM-analys (Asset Liability Modelling, för beskrivning hänvisas till bilaga) göras för att beräkna stiftelsens möjligheter att uppfylla sina operationella åtaganden ställt mot de tillgångar som disponeras. Denna studie bör visa på hur mycket sannolikheten ökar för att uppsatta operationella mål inte nås vid kraftiga negativa värdeförändringar på stiftelsens kapital. Detta stresstest ska minst en gång om året uppdateras och vid behov kompletteras med ytterligare analyser, exempelvis för respektive tillgångsslag. 3.1.4 Stiftelsens referensportfölj för 2010 och framåt Stiftelsens referensportfölj för 2010 och framåt består av 65% aktier, 25% räntebärande placeringar, 5% hedgefonder och 5% kassa. För ytterligare beskrivning hänvisas till bilaga. 3.2 Räntebärande placeringar 3.2.1 Generella principer Lägst 20 procent och högst 50 procent av förvaltade medel ska utgöras av räntebärande placeringar. 7

3.2.2 Referensindex m.m. Referensindex för ränteförvaltningen ska utgöras av ett eller en sammanvägning av flera - svenskt välrenommerat ränteindex. Kapitalutskottet ska fastställa och årligen ompröva detta index. 3.2.3 Räntebärande värdepapper utan kreditrisk Med räntebärande värdepapper utan kreditrisk avses sådana papper utgivna av svenska staten eller bostadsfinansieringsinstitut med samma rating som staten. I denna kategori ingår också de medel som placerats såsom fordran i bank eller motsvarande. Minst hälften av de räntebärande placeringarna ska vara placerade i räntebärande värdepapper utan kreditrisk. 3.2.4 Räntebärande värdepapper med kreditrisk Med kreditrisk avses att låntagaren inte fullgör sina betalningsförpliktelser. Med detta menas att låntagaren genomför sina ränte-, amorterings- eller återbetalningar endast till viss del, inte alls eller vid fel tidpunkt. Högst hälften av de räntebärande placeringarna får utgöras av räntebärande värdepapper med kreditrisk i svensk och utländsk valuta. Inget enskilt företag eller motsvarande får utgöra mer än 2 % av totalt förvaltat kapital. Kapitalutskottet fastställer lägsta nivå på rating för företag och institutioner i vilka placeringar får göras i särskilda anvisningar. Extern förvaltning av kreditobligationer får förekomma. 3.3 Aktier 3.3.1 Generella principer Lägst 40 procent och högst 75 procent av förvaltade medel ska placeras i aktier. Aktieinnehavet ska vara väl diversifierat över branscher och företag och inget innehav i enskilt bolag eller företag ingående i samma koncern får uppgå till mer än 15 procent av aktieportföljen. Under aktier innefattas även teckningsrätter och konvertibla obligationer. Som aktier räknas också andelar i fonder och externt förvaltat kapital som huvudsakligen investeras i aktier, dock ej investeringsfonder såsom hedgefonder. Fondbolag eller kapitalförvaltningsbolag ska stå under respektive lands myndighets tillsyn. Det är tillåtet att köpa köp- och säljoptioner i svenska aktier och aktieindex. Vidare får terminer på svenska aktier köpas och säljas. Förvaltaren får ställa ut köpoptioner mot existerande aktieinnehav motsvarande maximalt 15 % av den svenska aktieportföljens totala värde med begränsningen att utställda köpoptioner maximalt får motsvara det faktiska innehavet i respektive värdepapper. Placeringar får endast ske i aktier som är noterade på börs eller annan reglerad marknadsplats och som står under tillsyn av respektive lands tillsynsmyndighet. Maximalt 10 % av totalt förvaltat kapital får investeras i utländska aktier eller motsvarande. 8

Förvaltaren får träffa avtal om utlåning av aktier (i samband med så kallad blankning). Vid utlåning av aktier ska betryggande säkerhet infordras. 3.3.2 Referensindex Referensindex för aktieförvaltningen ska utgöras av välrenommerade index som mäter totalavkastningen. Kapitalutskottet fastställer och omprövar årligen dessa index. 3.4 Investeringsfonder - hedgefonder 3.4.1 Beskrivning av investeringsfonder såsom hedgefonder Hedgefond är ett samlingsbegrepp för olika typer av investeringsfonder. Hedgefonder arbetar generellt sett med absoluta avkastningsmål. Förvaltningsmetodiken är komplex. I Sverige regleras hedgefonder av lagen (2004:46) om investeringsfonder och i Finansinspektionens föreskrifter om investeringsfonder (FFFS 2004:2). 3.4.2 Generella principer - Lägst 0 procent och högst 15 procent av förvaltade medel får placeras i hedgefonder. - Investeringarna skall vara väl diversifierade. Utvärdering skall göras löpande för varje fond. - Det är tillåtet att investera i såväl svenska som utländska hedgefonder. - Målet för stiftelsens investering i hedgefonder är att uppnå en diversifieringseffekt. Avkastningsmålet är att årligen uppnå en real avkastning om 5% med en risknivå, mätt som standardavvikelse, som understiger stiftelsens totala risk. 3.5 Kassa För kassan gäller särskilda regler och för närvarande inget avkastningskrav. 9

4 Rapportering 4.1 Rapportering Rapporterna ska vara månatliga och bör innehålla följande: Resultat under rapporteringsperioden, med jämförelse mot fastställda mål, index eller motsvarande. Avvikelserapport i form av förvaltarens efterlevnad av de angivna riktlinjerna. Sammanställning (marknadsvärden) av total förmögenhet och uppdelning per tillgångsslag. Förändringar i portföljens sammansättning och utveckling från föregående period med kommentarer. Kommentarer erfordras ej för rapporter som tillställs kapitalutskottet Kapitalutskottet ska tillställas månadsrapporterna. Utöver detta ska det även vara möjligt att erhålla rapporter med kort varsel. 10

5 Ägarfrågor 5.1 Etik- och miljöhänsyn i placeringsverksamheten Detta avsnitt kommer att ändras då KK-stiftelsen inte längre deltar i projektet Hållbart värdeskapande Det överordnade målet för kapitalförvaltningen är en god avkastning med ett begränsat risktagande. Härutöver strävar KK-stiftelsen att ta ett liknande ansvar i etik- och miljöfrågor som projektet Hållbart Värdeskapande. Projektet bestod vid starten i september 2009 av tretton svenska institutionella investerare, som tillsammans äger 18 % av kapitalet på Stockholmsbörsen. För vidare information om detta hänvisas till bilaga. Vad gäller övriga ägarfrågor, som exempelvis ersättningsfrågor, kommer KK-stiftelsen att agera på incidentbasis. Viktigare beslut som följer av dessa frågeställningar ska beredas av kapitalförvaltningschefen, beslutas om i kapitalutskottet och i efterhand anmälas till Styrelsen. 5.2 Bolagsstämmor Närvaro vid bolagsstämmor kommer endast att prioriteras när särskilda skäl föreligger. 11

6 Övergångsbestämmelser Det är kapitalutskottets uppgift att tillse att de förändrade placeringsreglerna implementeras i en sådan takt att avkastnings- och riskmätningssystem är väl testade och att administrativa risker undviks. Styrelsen ska tillställas rapporter om övergången till en mer diversifierad portfölj inkl. administrativa åtgärder, t.ex. upphandling av nya administrativa tjänster. 12

7 Bilagor - ALM-analys - Referensportfölj - Hållbart Värdeskapande 13

Bilagor ALM-analys Asset Liability Modelling En ALM-analys är, som namnet antyder, en analys som beräknar eller simulerar en aktörs möjlighet att uppfylla sina finansiella och operationella åtaganden ställt mot de tillgångar och dessa tillgångars förväntade avkastning, som aktören ifråga disponerar. En ALM-analys kan vara mer eller mindre avancerad, men ett huvudsyfte är att visa vilken avkastning som kan nås givet en viss sammansättning av tillgångarna, eller annorlunda uttryckt, vilken portföljrisk aktören ifråga måste ta för att klara framtida betalningsutflöden eller utfästelser. Denna portföljrisk uttrycks i KK-Stiftelsens placeringsriktlinjer i den strategiska allokeringen; i stiftelsens referensportfölj. Den portföljrisk KK-stiftelsen måste ta, korresponderar mot det reala avkastningskrav om 5 % som är stiftelsens och därmed kapitalförvaltningens övergripande mål. En ALM-analys görs normalt i följande steg: - Bestäm antaganden om avkastning och risk, uttryckt i ett spridningsmått, för de olika tillgångarna. Dessa återfinns i konsultföretaget Agentas analys. - Identifiera alla framtida betalningsutflöden och eventuella andra åtaganden, både i storlek och när de infaller. - Simulera utvecklingen utifrån givna förutsättningar för hur uppsatta mål uppnås och sannolikheten för att målen inte kan nås. Tydliga livslängdsmål, fördelning av fritt och bundet kapital samt förmågan att under planeringshorisonten korrigera färdriktningen om framtida utfall blir ogynnsamma är viktiga utgångspunkter för en ALM-analys. KK-Stiftelsen genomförde 2009 och 2010 på initiativ av kapitalförvaltaren två ALM-analyser. Det övergripande syftet var förutom det ovan beskrivna att konkret visa hur sannolikheten för att uppställda operationella mål inte nås under den tolvåriga planeringsperioden vid kraftig nedgång i stiftelsens kapital. 14

Referensportfölj I Kammarkollegiets månatliga rapportering återfinns sedan en tid en referensportfölj samt avkastning för densamma jämfört med KK-stiftelsens förvaltningsresultat. Från 2010 formaliseras detta ytterligare genom att placeringsriktlinjerna inkluderar denna referensportfölj som därmed underställs styrelsen för beslut. Styrelsens viktigaste dokument för att styra kapitalförvaltningen är placeringsriktlinjerna. Dessa bör inkludera stiftelsens övergripande avkastningsmål och hur detta ska uppnås. Härledningen eller styrmedlet för detta utgörs av referensportföljen. Strategisk allokering Har man inte definierat en långsiktig portfölj som bedöms svara mot beslutade önskvärda nivå på avkastning och risk kan inte styrelsen styra kapitalförvaltningens strategiska allokering. Med strategisk allokering avses alltså sammansättningen av stiftelsens tillgångar på längre sikt och på övergripande nivå som ska underställas styrelsen för beslut. Den strategiska allokeringen har störst påverkan på stiftelsens totala avkastning och risk i kapitalförvaltningen. Taktisk allokering Med den strategiska allokeringen, styrelsens långsiktiga allokering, som utgångspunkt kan därefter kapitalförvaltningen förändra sammansättningen av tillgångarna på kortare sikt i sitt arbete att skapa ett mervärde. Utgångspunkten är de intervall för respektive tillgångsslag som placeringsriktlinjerna anger och analysen utgår från bedömningar om marknadsutvecklingen för respektive tillgångsslag på 6-12 månader. Den taktiska allokeringen är kapitalförvaltningschefens viktigaste verktyg för att skapa en god avkastning. 15

Referensportföljens sammansättning för 2010 och tills vidare med härledda reala avkastningskrav och förväntad real avkastning, % Tillgångsslag Andel, % Avkastningskrav, % Förväntad avkastning, Aktier 65 6 3,9 Räntebärande värdepapper 25 2 0,5 Hedgefonder 5 5 0,25 Kassa 5-0,1 Summa 4,75 16

Hållbart värdeskapande Detta avsnitt kommer att omformuleras då stiftelsen inte längre deltar i projektet Hållbart värdeskapande 17