Nådens pedagogik Specialpedagogiskt perspektiv på undervisning och bedömning. wern.palmius@spsm.se WernP Bridge the gap - 2016 1 Nådens pedagogik? Kan nåden finnas i skolan? Där nåden ställs mot lagen omutligt välja nåden. Där barmhärtigheten ställs mot domen omutligt välja barmhärtigheten Där människa mättes mot bokstäver alltid utgå ifrån människan och hennes belägenhet. (Tomas Sjödin, 2011, Tusen olevda liv finns inom mig, sid 132) Bridge the gap - 2016 2 MÖJLIGHETER ELLER SVÅRIGHETER Förvänta dig kompetens av eleven. Fråga inte om han passar i klassrummet. Fråga hur han passar i klassrummet. Planering Anpassningar Förförståelse Delaktighet Bridge the gap - 2016 3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 1
Planera för delaktighet Delaktighet sker i ett sammanhang, i en aktivitet tillsammans med andra. En elevs villkor för delaktighet skiljer sig åt mellan olika aktiviteter. Bridge the gap - 2016 4 It takes a village to raise a child Alla som arbetar i skolan ska i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (Läroplanen sidan 12 och14) En relation till någon i skolan. En tid för samtal. Nåden kan vara en möjlighet att visa kompetens och förmåga på en annan arena än klassrummet. Bridge the gap - 2016 5 Vad är en coach eller förtroendevuxen? Kontaktperson mellan hem och skola. Elevens ständiga talesperson/advokat. Den som påminner kollegor om behov av planering. Viktig i elevhälsoteamet Rollen sanktionerad av rektor som också ger resurs för detta. (Utökat mentorsuppdrag) Hjälper eleven och lärarna att hitta strategier. Hjälp med självinsikt/kartläggning, hitta målen Bridge the gap - 2016 6 Specialpedagogiska skolmyndigheten 2
En bro mellan undervisning och lärande Samtalet med eleven är byggandet av bron Vad läraren undervisat om Vad eleven lärt sig Bridge the gap - 2016 7 Forskning - Hattie Vad är viktigast? 1. Lärarens skicklighet dvs samspelet mellan lärare och elev och om att läraren kontinuerligt får mer kunskap om hur elevens lärande går till. 2. Undervisnings- och lärprocesserna ska vara synliga för både lärare och elev. 3. Målen är realistiska och välavvägda och att lärare och elev delar bedömningen om hur målen uppfylls. 4. Läraren ser lärprocessen genom elevens ögon. Fritt efter: Hattie, J. A. C. (2009). Visible Learning Bridge the gap - 2016 8 Metakognitiva samtal Eleven behöver hjälp att lyfta blicken från uppgiften och resultatet till hur det gick till när han eller hon lärde sig. (PARTANEN 2007) kan inte kan tillsammans kan Läraren behöver få veta vad och hur eleven förstått och tänker. Undervisningen måste bedrivas på gränsen mellan kan och kan inte där man kan tillsammans med någon Bridge the gap - 2016 9 Specialpedagogiska skolmyndigheten 3
Segerlista För att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen där den enskilda eleven kontinuerligt kan få återkoppling på vad han eller hon hittills har utvecklat (Skolverket 2011, Allmänna råd, Planering och genomförande av undervisningen, sid 19) Nåden är att min lärare hjälper mig att fästa blicken på vad jag kan och uppnått. Bridge the gap - 2016 10 mycket stöd hög utmaning Aktiv inlärningszon Bekvämlighetszon Frustrations zon Uttråknings zon låg utmaning Kan visas som utbrott eller passivitet lite stöd Kan visas som utbrott eller passivitet (fritt efter Gibbons 2008 i Tjernberg 2013) Bridge the gap - 2016 11 Skolans kompensatoriska uppdrag Skollagen 1 kap. 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Likvärdighet = att uppväga skillnader Bridge the gap - 2016 12 Specialpedagogiska skolmyndigheten 4
Läroplanens definition av likvärdighet En likvärdig utbildning Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Läroplanen grundskolan sid 8, Likvärdighet = att göra olika Bridge the gap - 2016 13 Är lärarens uppgifter elevens svårigheter? Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. (Läroplanen, Hemkunskap år 9 E-krav) Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt (Läroplanen, Matematik år 6 E-kraven) Bridge the gap - 2016 14 Likvärdig bedömning Kan alla bedömas på samma sätt? I det arbetet är det viktigt att läraren anpassar bedömningssituationerna för att ge alla elever möjlighet att visa vad de kan. Det går inte att kräva att alla elever ska göra på samma sätt. Bedömningsformerna kommer att se olika ut beroende på den enskilda elevens behov och förutsättningar. (Skolverket 2014, Stödinsatser i utbildningen, sid 15) Likvärdighet = att anpassa bedömningssituationen Bridge the gap - 2016 15 Specialpedagogiska skolmyndigheten 5
Vad är rättvist och likvärdigt? Vi delar väl godiset likvärdigt? Hur tänker vi kring likvärdighet och rättvisa i undervisning och bedömning? Vilka dilemman finns? I styrdokumenten? I era uppfattningar? I föräldrars uppfattningar? I klasskamraters uppfattningar? I er skolkultur? Bridge the gap - 2016 16 Motverka konsekvenserna 3 kap. 3. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. (ny lagtext 2014) Alla elever ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt, vilket innebär att även kunna nå de högre betygsstegen. (Skolverket 2014, Stödinsatser i utbildningen, sid 12) Bridge the gap - 2016 17 Motverka konsekvenserna Att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser innebär att läraren tar hänsyn till elevers olika behov i alla lärmiljöer och i hela undervisningsprocessen, det vill säga vid: planering genomförande kunskapsbedömning betygssättning uppföljning dokumentation (Skolverket, Stödinsatser i utbildningen sidan 12) Bridge the gap - 2016 18 Specialpedagogiska skolmyndigheten 6
Planering Anpassningar Förförståelse Delaktighet Bridge the gap - 2016 19 Skolans kompensatoriska uppdrag (1kap4 ) Vilka kompensatoriska verktyg behövs? Vilka är tillåtna i undervisning och vid bedömning? Bridge the gap - 2016 20 Hur kan eleven? kompensation träning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Bridge the gap - 2016 21 Specialpedagogiska skolmyndigheten 7
Kognitivt stöd på IKEA VALJE HYLLA 3 FACK 15 Hur permanenta är våra kunskaper? Försök använda annan minnesfunktion Hitta och träna associationer Sätt på banan även vid bedömning! Bridge the gap - 2016 22 Verktyg tillgänglighet - självständighet Verktygen bidrar till vår kompetens. Måste man kunna använda skruvmejseln innan man får använda skruvdragaren? Filmklipp från Perception vaddå? Bridge the gap - 2016 23 Språk och begrepp Ämneslärarna behöver fokusera på att hjälpa eleverna utveckla ett skol- och ämnesspråk genom att utveckla en kontextrik undervisning, språklig stöttning och interaktion. (Haijer och Meestringa 2014, Språkinriktad undervisning sid 54-55) Stegvis och med stöttning från läraren går eleverna mellan vardagsspråket och skolspråket i sin lärandeprocess. (Skolverket 2011,Greppa språket sid 41) Bridge the gap - 2016 24 Specialpedagogiska skolmyndigheten 8
Metakognition Begreppskedjor Logiskt tänkande Orsakskedjor https://www.youtube.com/watch?v=upwagojnsti Begreppskort - Nävekvarn 2.00-3.50 Bridge the gap - 2016 25 De nya allmänna råden Så här ser gången ut: 1. Allmänt stöd förebyggande 2. Extra anpassningar 3. Särskilt stöd 4. PYS Bridge the gap - 2016 26 Skolans repertoar avgör stödbehovet Anpassningar är beroende på hur man ser på lärandet särskilt stöd - åtgärdsprogram extra anpassningar tillgänglig, anpassad undervisning Bridge the gap - 2016 27 Specialpedagogiska skolmyndigheten 9
Hur tänker och talar vi om svårigheter? Att ligga före eller ligga efter När lärare talar om sitt arbete relaterar de ofta till kursen. De talar i termer av att ligga före eller efter att komma ikapp osv. Skolarbetet är som ett tåg som ska köra en viss sträcka under en vecka, en termin, ett år. (Carlgren sid 124, i Lärandets grunder 2011) Stegen eller trappan innebär ofta att man inte får gå vidare förrän man behärskar ett steg. Tänk om jag aldrig lär mig det som är på trappsteg 2 En genväg? Börja med det man kan! Bridge the gap - 2016 28 Varför anpassar vi inte mer? Med stöd, stöttning, ledning, stimulans, hjälp, anpassningar, stödstrukturer, hjälpmedel, handledning, alternativa verktyg Sociokulturellt lärande Göra själv, självständigt, på egen hand, ta ansvar för sitt eget lärande Inlärning Bridge the gap - 2016 29 Kreativ lydnad Där nåden ställs mot lagen omutligt välja nåden Harald Edelstam, 1913-1989 Raoul Wallenberg, 1912 1947 (?) Bridge the gap - 2016 30 Specialpedagogiska skolmyndigheten 10
Hur kan min elev? Kunskapskrav Målbild Undervisning Här är ett kunskapskrav som skapar ett dilemma i mötet med elevens funktionsnedsättning. Har eleven förutsättningar för att nå kravet? Hur tolkar vi kunskapskravet? Konsekvenserna av elevens funktionsnedsättning. Hur kan eleven? Utgå från elevens behov, förutsättningar och tänkande. Hur kan kunskaperna visas på annat sätt? Med vilka verktyg kan eleven visa kunskaperna? Hur skapas förutsättning genom anpassad undervisning. Vilken anpassning, metodik, stöd och verktyg behöver vi använda oss av? Hur skapas förutsättning genom anpassad bedömning. Bridge the gap - 2016 31 Hjälp, fusk, anpassningar eller stöd? Vi får alltid fisk! Eleven bidrar till att beskriva informationen i någon tabell eller något diagram. (Läroplanen, Grundsär, E-krav matematik år 6) Bridge the gap - 2016 32 Lgr11 innebär ett nytt uppdrag Genom undervisningen skall eleven ges förutsättningar att.. Kursplaner skola 2011 (gäller både särskola och grundskola) Går vårt sätt att tala med eleverna ihop med det nya uppdraget eller med skoltraditionen? Du är efter. Du måste komma ifatt. Du måste bli klar med räkneboken 7b. Du måste göra inlämningsuppgiften. Du har rester. Du har F-varning. Bridge the gap - 2016 33 Specialpedagogiska skolmyndigheten 11
Undantagsbestämmelsen PYS paragrafen Skollagen 10 kap 21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Bridge the gap - 2016 34 Särskild hänsyn till barnens bästa Skollagen 1 kap. 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Bridge the gap - 2016 35 Barnets bästa? (Skollagen 1kap. 10 ) Att man inger hopp och självförtroende Att man samtalar med barnet Att man ser barnets kunskaper i stället för brister Att man låter barnet att redovisa sina kunskaper på ett sätt som gynnar henom Att man inte har en rigid tolkning av kunskapskrav och styrsystem Att man gör en barnkonsekvensanalys av det man tänker göra Skolverket 2002 Bridge the gap - 2016 36 Specialpedagogiska skolmyndigheten 12
Skolans och lärarens segerlista Vänd också nådens blick mot varandra och er själva. För en elev finns det inget så bra som en bra lärare. (Hattie) Tänk om man fick en medalj varje gång man fick en elev att lyckas! Lycka till med ert svåra men mycket viktiga arbete. Bridge the gap - 2016 37 Specialpedagogiska skolmyndigheten 13