RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Relevanta dokument
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Häckar och buskage. Information om siktens betydelse för säkerheten på bostadsgator, och vad tomtägare kan göra för att förbättra den.

Gestaltningsprogram för Rikstens Företagspark, del 1, (36-10)

Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!

RAPPORT UPPSALA KOMMUN SKOLFASTIGHETER AB

Förslag till planering för Linnégatans träd

Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning

Trädplan ÖSTERMALM. för Stockholm. januari 2000

Planeringsdirektiv. Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark

Trädvårdsplan Brf Skuggviolen. Upprättad av Berg & Landskap AB

Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

GESTALTNINGSPROGRAM ÖJA INDUSTRIOMRÅDET, YSTAD

Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

Trädplan SÖDERMALM. för Stockholm. augusti 2002

UTVIDGAD STADSKÄRNA Länka vardagsfunktioner mot stadskärnan

10 Gaturummets innehåll

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

klippa häcken bygga mur eller plank

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Trädplan VASASTADEN. för Stockholm. november 2001

Svenskt Vatten Rörnät och Klimat mars

VIÖS AB. Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål. - En konferens i Göteborg november 2014

Inom planområdet förbereds även yta för ett gruppboende.

Skylten och dess belysning

Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Trädplan. Stöd för utveckling och nyplantering på allmän plats

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

b e h o v s b e d ö m n i n g

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

GATOR OCH BELÄGGNING

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Bygga och plantera i tomtgränsen

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna.

fastighetsägare i Växjö kommun

TRÄDGÅRDSSTADEN ETAPP 3 GESTALTNINGSPRINCIPER

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM: BEVARANDE AV BEFINTLIGA TRÄD. Ny skola i Midsommarkransen

Trädvårdsplan. Blötebågen naturreservat. Rapport 2011:07

Kvalitetsprogram för Kv. Trädgårdsbruket, Kumla 3:1130 m fl. i Trollbäcken, Tyresö kommun

Nockebyhov. Nockebyhov - Landskaps-PM. Landskaps-PM FÖRHANDSKOPIA Sofia Sandqvist I Therese Sundqvist I tengbom.se

ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN

Staket, plank och murar

Belysningsprogram. Näsängen. Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR GATOR I HUVUDSTA

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

Funktioner o Regnvattentunnor o Regnbädd o Vegetation o Gräsmatta o Genomsläpplig beläggning. Sektion a

Gestaltningsprogram Kamelian 2. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd

En gemensam syn på plats- och gatuträd i staden MÅLEN MED TRÄDPOLICYN ÄR ATT : värna om kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling

STADSBILDSANALYS 6. GATUVY LÄNGS KLARA VÄS- TRA KYRKOGATA

Grönytefaktor Tillämpning

Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen. Svartsjö Trädkonsult

Datum: Sara Tärk, Elin Larsson. Förstud

Principritningar och allmänna anvisningar. Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ

KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NORR OM LANA. Snedbild över området, sett från öster

Grönlandsparken. Analys och Förslag

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL

Detaljplan för bostäder inom Utby 3:25 - Älvängen, Ale kommun Parkeringshusutredning

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN

Skrea 6:63 m.fl. Gestaltningsprogram. Falkenbergs kommun

PM Trädinventering utmed linbanans sträckning från Lindholmen till Wieselgrensplatsen

Riktlinjer för plank, staket och murar. Beslutad av bygg- och miljönämnden den , xx

Staket, plank och murar

Året runt. som fastighetsägare i Uppsala kommun. det här ansvarar du för!

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

Syn av naturområde för bedömning av påverkan av vegetationen i samband med byggnation inom området.

Stadsrumsanalys Arkivet 1

Regnva net llgängliggörs för lek och beva ning genom så kalllade regnskördartunnor, bräddat takva en magasineras.

NORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM Gestaltningskoncept

Trekroner Parkvej. Henrik Valeur, Fredrik Fritzson och Andrea Pålsson Teknisk och ekonomisk rådgivare: Alice Tarnø

Trädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

projektansvarige. Ett varierat och halsen. Undvik ett mail till sättas

Förprojektering Oxelbergen 1:2

BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER

(9) UTSTÄLLNING. fastigheten Skälby 3:1536 m.fl., Järfälla kommun. (upprättad enligt plan- och bygglagen 1987:10) GESTALTNINGSPROGRAM

Trädplan CITY OCH GAMLA STAN. för Stockholm. januari 1996

Skydd av träd vid byggnation 21/ Uppsala

Gestaltningsprogram Kv. Bollen Granskningshandling

Översiktlig trädinventering längs med. Lidingöbanan

Hur kan träd skadas vid arbeten?

Staket, plank och murar. Information och råd från bygglovsenheten Antaget av Myndighetsnämnden 24 februari 2015, 51

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss

Transkript:

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats för träden. Det är en förutsättning för välmående och säkra träd. Målet är att träden ska bli ett värdefullt grönt inslag i våra gaturum. I förlängningen kan vi undvika höga driftskostnader och borttagning av träd. Vi behöver se till att gatuträd får tillräckligt med utrymme både över och under mark.vi ska planera för tillräckligt breda och gärna sammanhängande planteringsytor mellan träden. Byggnation av vägar och byggnader kräver en stabil och packad grund. I gaturummet uppfylls därför inte alltid trädet behov av jordvolym med god tillgång till syre och näring. Gaturummets funktioner och tänkt karaktär ska vara styrande när vi planerar gatumiljö med träd. Att ge bra förutsättningar för träd redan i planskedet är en viktig faktor för hur väl träden i våra gatumiljöer kommer att etableras. Tillväxt och vitalitet kommer att avgöra trädens livslängd och hur träden upplevs, d.v.s vilken tillgång de blir i upplevelsen av gaturummet. Därför bör man i detaljplanearbetet redovisa: Träd redovisade skalenliga i sektioner. Önskad sluthöjd på träd används (6-10m/10-15m/15-20m). Mått på planteringsyta. Avstånd träd - fastighetsgräns. Avstånd träd - hus. Växtbäddens sammantagna volym är, tillsammans med växtbäddens kvalitet, grundläggande för att vi ska få välmående gatuträd. Som riktvärde behöver ett medelstort träd en jordvolym på 10-15m3.

Träd i byggd miljö Det är en utmaning att plantera träd i våra gaturum. Under den hårdgjorda beläggningen skapas en kompakterad, torr och syrefattig miljö. Följden blir en svårgenomtränglig och syrefattig miljö för trädets rötter, vilket leder till dålig etablering och nedsatt tillväxt. Hur vi planerar för träd påverkar våra gatumiljöer under lång tid framöver. Vi ska placera rätt träd på rätt plats och skapa förutsättningar för en god etablering och ett vitalt trädbestånd. För liten eller fel uppbyggd växtbädd ger upphov till träd med nedsatt vitalitet och sjukdomar (se bild). Träd mår bäst i sammanhängande växtbäddar och med tillgång till grönyta. Bristande kvalitet på växtbädden leder många gånger till att träd måste tas bort långt innan gestaltningens slutmål uppnåtts. I värsta fall kan hela gestaltningsidén gå förlorad. Foto Johan Östberg

Trädets placering Stora beskärningsinsatser krävs om träd placeras för nära fasader, belysning, vägar, GC-vägar m.m. Det leder till onödigt stora driftskostnader och att träden deformeras eller rent av tas bort. Vi ska planera för en zon skyddad från ledningar kring trädets rotsystem. Dels för att skydda ledningar från rotinträngning med stora skador som följd (gäller främst VA-ledningar) men också för att ledningar kan behöva grävas fram vid underhåll och utbyte. Vi ska planera för att inte ha ledningar närmare än 3 meter från trädets stam. Kontakt ska alltid tas med respektive ledningsägare under projekteringen. Man kan behöva öka avståndet till ledning eller anlägga någon form av rotbarriär. Att tänka på vid placering av träd i gatumiljö Vid placering av träd nära bebyggelse, beakta beskuggning av tomt och hus i söderläge och västerläge. Fri höjd till gång-/cykelbana under trädkrona ska vara 2,60 meter. Fri höjd till vägbana under trädkrona ska vara 4,70 meter. Beakta placering av belysningsarmaturer i förhållande till träd, för att undvika konfl ikt mellan trädkrona och ljusbild. Beakta krav på fri sikt vid gatukorsningar. För biltrafi k gäller fri sikttriangel på 10 meter. Vid gång-/cykelväg är det fri sikttriangel på 5 meter som gäller. Buskar som blir över 80 centimeter ska inte sättas inom sikttriangel. Parkeringsytor längs gata ska helst placeras utanför trädrad. Om mark mellan träden tas i anspråk ska skelettjord användas under parkeringsytan. Träd ska stå minst 3 meter från ledningar. Kontakt ska alltid tas med respektive ledningsägare under projekteringen.

Sektioner 1:200 Trädval - olika förutsättningar I första hand ska vi välja träd utifrån artens kvaliteter och hur vi vill att de ska bidra till gaturummets karaktär. Vilken trädart vi väljer ger sedan lite olika förutsättningar vad det gäller placering och plantering. Vi utgår från en indelning av träd utifrån förväntad slutlig storlek. Små träd (H 6-10 m) Mellanstora träd (H 10-15 m) Stora träd (H 15-20 m) Små träd Rekommenderad tillgänglig jordvolym 5-7 m3 Planteringsytan bör vara minst 3 meter bred (2 meter om träden är smalkroniga alt. pelarform) Exempel på små träd, med en höjd på 6-10 meter, är: - rönn - prydnadskörsbär (smalkroniga sorter) - sorter av pelarformer (vissa sorter av bl.a. rönn, avenbok och körsbär) Denna typ av träd passar bra på gator med lite trafi k och ingen tung trafi k förutom renhållningsfordon. Det är mest lämpligt att placera träden i mitten av planteringsytan. Tänk på att ett träd med lägre totalhöjd ofta har ett grenverk som börjar närmare marken och att dessa därmed kommer i konfl ikt med kravet på fri höjd ovan körbana och g/cbana. Därav behöver planteringsytan vara lika bred som för de medelstora träden (om det inte är pelarform). Minsta mått från g/c-väg är 1 meter. Minsta mått från gata är 1,5 meter. Minsta mått från fastighetsgräns är 3 meter. Minsta mått från fasad är 4 meter. Zon skyddad från ledning - 3 meter på ömse sidor trädstam

Sektioner 1:200 Mellanstora träd Rekommenderad tillgänglig jordvolym 7-15 m3 Planteringsytan bör vara minst 3 meter bred. Minsta mått från g/c-väg är 1 meter. Minsta mått från gata är 2 meter. Exempel på mellanstora träd, med en höjd på 10-15 meter, är: - oxel - pelaravenbok - ginko Minsta mått från fastighetsgräns är 4 meter. Minsta mått från fasad är 5 meter. Zon skyddad från ledning - 3 meter på ömse sidor trädstam Stora träd Rekommenderad tillgänglig jordvolym 15-20 m3 Planteringsytan bör vara minst 4 meter bred. Minsta mått från g/c-väg är 1,5 meter. Minsta mått från gata är 2 meter. Minsta mått från fastighetsgräns är 5 meter. Exempel på stora träd med en höjd på 15-20 meter är: (stora arter av) - ek - lind - platan - lönn Minsta mått från fasad är 6 meter. Zon skyddad från ledning - 3 meter på ömse sidor trädstam

Träd på olika sätt i våra gatumiljöer I gatumiljö är det vanligt att vi placerar träd i rader. Här visar vi några exempel på hur träden kan bidra med grönska på ett annat sätt. Det fi nns fl era skäl till att placera träd på olika sätt i våra gaturum. Vi kan skapa olika karaktärer och få en variation i gaturummen. I ett trängre gaturum får vi en större möjlighet att jobba med karaktärsskapande träd. Målet är att skapa förutsättningar för träden att utvecklas och bli gamla karaktärsfulla träd som bildar välbehövliga gröna element längs våra gator. Träd placerade i noder med siktlinje Träden placeras strategiskt så att de blir ett blickfång när man rör sig längs gatan. Stora trädarter kan användas om vi avsätter tillräckligt utrymme både ovan och under mark. Detta gör att stora träd kan utvecklas och stå kvar i fl era hundra år! Detta sätt att placera träd tillåter ett trängre gaturum än en gestaltning med trädrader. I kombination med förträdgårdar och fasadgrönska kan vi skapa en tät och grön stad.

Träd placerade med koppling till gröna ytor Träden placeras i gröna ytor i anslutning till gata. Detta kan vara ett sätt att placera träd när vi har ett gaturum som inte har tillräckligt mått för att rymma trädrader, eller om vi vill få in många funktioner i gaturummet utan att ge avkall på trädstorlek och trädens möjlighet att utvecklas.