Miljöstatus i Växjö 215 För frågor om dokumentet och dess innehåll, kontakta: Henrik Johansson, miljösamordnare, henrik.johansson@vaxjo.se
Inledning I juni 214 antogs ett nytt miljöprogram för Växjö kommun. Det innehåller 3 mål inom olika områden. Målen följs upp varje år, så långt det är möjligt. I den här rapporten vill Växjö kommun presentera nuläget för vart och ett av målen, samt beskriva kortfattat några aktiviteter som har gjorts eller kommer att göras för att målen ska nås. Förutom målen innehåller rapporten även information om en del andra miljöindikatorer. Rapporten är precis som miljöprogrammet uppdelad i profilområdena Leva livet, Vår natur och Fossilbränslefritt Växjö. Målen i miljöprogrammet bryts ner till delmål för varje år. Nedanstående tabell visar måluppfyllelsen för år 215. Grönt betyder att målet är uppfyllt, rött att målet inte är uppfyllt. Blått innebär att det saknas information för att säga om målet är uppfyllt eller inte. Gult innebär att målet i princip är uppfyllt eller att prognoser pekar på att det är det. Mål Mål 1. Mat i koncernen 16. Fiskvandringsvägar 2. Mat i kommunen 17. Tillgänglighet till natur 3. Kemikalier i inköp 18. Riktlinjer för grön närmiljö 4. Kemikalieplan 19. Stråk runt sjöarna 5. Kemikalier i leksaker 2. Betad och odlad mark 6. Matavfallsinsamling 21. Luftkvalitet 7. Avfallsförbränning från 22. Buller hushåll 8. Avfallsförbränning från 23. Koldioxid i kommunen återvinningsstationer 9. Byggavfall 24. Koldioxid i koncernen 1. Miljötillsyn 25. Träbaserad nybyggnation 11. Fosfor i sjöar 26. Energianvändning 12. Hårdgjord yta 27. Energieffektiva fastigheter 13. Dagvattenrening 28. Kommunal elproduktion 14. Gödselhantering 29. Biltrafik 15. Enskilda avlopp 3. Hållbart resande Samma symboler som ovan används i indikatortabeller i det här dokumentet, men då för att visa trenden under de senaste fyra åren, vilket inte alltid är samma sak som att delmålet är uppfyllt. Mer information om Växjös miljöarbete finns på www.vaxjo.se/miljo och www.vaxjo.se/gronare. Direktlänkar till olika ämnen finns inne i detta dokument.
Leva Livet Mat Människans produktion av mat påverkar miljön på många olika sätt övergödning av vattendrag, utarmning av biologisk mångfald och utsläpp av klimatpåverkande gaser. Genom att aktivt välja ekologiskt producerad mat kan vi bidra till att lindra matens miljöpåverkan. Om vi dessutom kan kombinera det med närproduktion, kan vi gynna det lokala näringslivet och den lokala miljön. I de mål som finns i kommunens miljöprogram definieras ekologiska livsmedel med att de är märkta med KRAV, EU-lövet eller MSC, medan närproducerade livsmedel avser de som är producerade inom 15 mil från Växjö. Mål nummer 1 I de kommunala köken ska andelen certifierade ekologiska och/eller närproducerade livsmedel vara minst 8 procent av de totala livsmedelsinköpen senast år 22. Delmål 215: 5 procent Utfall 215: 54 procent 6% Andel ekologiska och/eller närproducerade livsmedel i kommunkoncernen 5% 4% 3% 2% 1% % 54% 45% 37% 4% 3% 21% 11% 13% 3% 4% 5% 5% 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Kommunkoncernen serverar åtskilliga portioner mat varje dag på förskolor, skolor och äldreboenden. Vi vill naturligtvis att den maten ska vara så bra som möjligt ur alla aspekter. I vårt upphandlingssystem syns det tydligt vilka varor som är ekologiska, vilket underlättar för de som gör inköpen. Tack vare att vi har satsat på samordnade varutransporter och en distributionscentral som leverantörer kan lämna sina produkter till, har vi också gjort det möjligt för flera mindre lokala livsmedelsproducenter att sälja sina produkter till kommunen. Under 215 överträffades delmålet, främst som ett resultat av den stora ökningen av närproducerad mat. 4 procent av all mat kommunen köper in är ekologisk och 24 procent är närproducerad. Detta innebär att 1 procent är både närproducerat och ekologiskt.
Mål nummer 2 Växjö kommuns invånare ska ha ökat andelen inköp av ekologiska och/eller närproducerade livsmedel till minst 25 procent senast år 22. Delmål 215: 7 procent Utfall 215: 4-12 procent 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Andel ekologisk försäljning i några olika butiker i Växjö 11,6% 1,7% 8,% 5,4% 3,8% 4,2% 4,2% 3,3% 1,3% 213 214 215 Den största andelen av livsmedelsinköpen görs av allmänheten. Därför har kommunen fört in ett mål som omfattar även detta. Det är svårare att samla in information om detta. Den information vi har kommer från ett antal större butiker/butikskedjor och omfattar hela den ekologiska försäljningen. Då det är oerhört svårt att föra statistik över försäljning av närproducerade livsmedel är det ännu inte medräknat. Andelen ekologiskt i de olika butikerna skiljer sig, och det är inte alla butiker som kunnat lämna uppgifter för alla år. Trenden är ändå tydlig, i Växjö precis som i Sverige, att andelen ekologiskt ökar. Indikatorer för mat 21 211 212 213 214 215 Trend Andel ekologiska och/eller närproducerade livsmedel i 2,6 3,5 37, 39,9 45, 53,9 kommunkoncernen (%) Andel ekologiska livsmedel i kommunkoncernen (%) 2,6 3,1 33,3 35,4 38,5 4,2 Andel närproducerade livsmedel i kommunkoncernen (%),9 1,9 14,2 16,4 24,1 Andel ekologiska livsmedel av butikers livsmedelsförsäljning 1-8 3-11 4-12 (%) Areal ekologiskt odlad åkermark (hektar) 1 717 1 75 1 595 1 592 1 51 Andel ekologiskt odlad åkermark (%) 13,2 12,5 11,8 11,8 11,2 Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet Mer information om Växjös arbete med mat finns här.
Kemikalier Växjö ska bli en kommun som är så fritt som möjligt från skadliga kemiska ämnen att varken miljö eller människor påverkas negativt. Vi vet väldigt lite om hur olika kemikalier som finns runt omkring oss påverkar oss människor och miljön. Vi vet till och med väldigt lite om vilka kemikalier vi faktiskt har i vår närhet i kläder, leksaker, möbler, byggmaterial med mera. Ett stort arbete ligger därför framför oss. Mål nummer 3 Växjö kommunkoncern ska inte upphandla/köpa några produkter/tjänster innehållande kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler. Detta ska vara klart senast år 22. Delmål 215: Inventering ska påbörjas Utfall 215: Inventering är påbörjad Under 215 har Växjö kommun kommit längre i sitt arbete med kemikalieplan, och då har det också gjort att arbetet med det här målet påbörjats. I några fall har kommunkoncernen börjat tittat på det här målet och letat efter alternativ. Huruvida en kemikalie är tillståndspliktig eller omfattas av begränsningsregler bestäms av EUs kemikalielagstiftning REACH (bilaga XIV och XVII), som också har en kandidatlista över kemikalier som kan tänkas hamna på någon av de båda bilagorna. Växjö kommun planerar att stämma av kemikalier mot kandidatlistan. Mål nummer 4 Växjö kommun ska ha upprättat en kemikalieplan senast år 216. Delmål 215: Kemikalieplan ska vara påbörjad Utfall 215: Utkast till kemikalieplan färdigt Under 214 började kommunen organisera arbetet med en kemikalieplan. En person utsågs som ansvarig för att hålla ihop arbetet. Ett första utkast till kemikalieplan var färdigt under 215, och väntas kunna antas under 216. Mål nummer 5 Växjö kommun ska senast 216 ha tagit bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier från förskolorna. Delmål 215: Avveckling ska vara påbörjad Utfall 215: Avveckling är påbörjad Växjö kommun lägger särskilt fokus på barnen i kemikaliefrågan. Detta är också tydligt i utkastet till kemikalieplan. En del förskolor har redan på eget initiativ påbörjat utfasningen av leksaker som innehåller farliga kemikalier, men ännu finns ingen heltäckande handlingsplan för detta. Mer information om Växjös kemikaliearbete finns här.
Avfall Utvecklingen av avfallshanteringen i Sverige och Växjö har de senaste 3 åren varit snabb och omvälvande. Från att deponera merparten av hushållsavfallet behandlas merparten av allt avfall idag genom energiutvinning eller återvinning. Endast en väldigt liten del deponeras fortfarande. Samtidigt har avfallsmängderna ökat kraftigt och fortsätter att öka. I februari 215 antogs en avfallsplan för kommunen som beskriver hur vi ska arbeta för att närma oss avfallsmålen i miljöprogrammet. Mål nummer 6 I Växjö kommun ska minst 9 procent av alla hushåll och verksamheter sortera ut sitt matavfall senast år 22. Delmål 215: 8 procent Utfall 215: 84 procent 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Andel hushåll och verksamheter som sorterar ut sitt matavfall 81% 84% 65% 213 214 215 För några år sedan påbörjades insamling av matavfall från hushåll och verksamheter. Matavfallet används sedan till att producera biogas som används till drivmedel, bland annat i stadsbussarna. Restprodukterna innehåller också näringsämnen som tack vare utsorteringen kan återföras till jordbruksmarker. För att kunna öka den lokala drivmedelsproduktionen, återföra näringsämnen till åkermark och minska avfallet som skickas till förbränning är det viktigt att så många som möjligt är med och sorterar. Mål nummer 7 Hushållsavfall som skickas till förbränning ska minska till 18 kg/invånare och år senast år 22. Delmål 215: 2 kg/inv Utfall 215: 187 kg/inv I Växjö vill vi i allt större utsträckning se till att avfall inte uppkommer, och när det gör det vill vi att det ska ses som en resurs för samhället, huvudsakligen genom återanvändning eller återvinning. Genom att följa upp hur mycket avfall som samlas in för förbränning får vi samtidigt en indikation på om vi klättrar i avfallstrappan. Minskningen av hushållsavfall till förbränning de senaste åren beror på att allt mer matavfall sorteras ut och rötas istället för att brännas.
3 Insamlad mängd hushållsavfall som skickas till förbränning, kg/inv 25 2 15 1 5 256 24 211 198 187 211 212 213 214 215 Redan under 215 nåddes målet för 216, och mycket talar för att målet för 22 kommer att nås. Men det förutsätter ändå att utsorteringen av matavfall och källsorteringen av förpackningar ökar. Mål nummer 8 Det avfall från återvinningscentralerna som skickas till förbränning ska minska till 85 kg/invånare och år senast år 22. Delmål 215: 93 kg/inv Utfall 215: 99 kg/inv 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Brännbart avfall från ÅVC som skickas till förbränning, kg/inv 98 9 93 96 99 211 212 213 214 215 Hushållens grovavfall sorteras på återvinningscentralerna. Mycket av avfallet kan materialåtervinnas men mycket går till energiutvinning. Växjö kommun vill minska den mängden och istället finna vägar för att återanvända eller materialåtervinna detta avfall. Åtgärder som kan bidra till det inkluderar insamling av textilier och etablering av en återbruksby där allmänheten kan lämna in saker för reparation och återanvändning istället för att slänga dem.
Mål nummer 9 I kommunkoncernens samtliga bygg- och rivningsupphandlingar ska krav ställas på att avfallet ska källsorteras minst enligt Sveriges Byggindustriers riktlinjer för basnivå plus en avfallsfraktion till. Delmål 215: Kraven ska ställas i alla sådana upphandlingar Utfall 215: Rutiner för detta är infört Under 214 tog en arbetsgrupp fram förslag på vilka extra avfallsfraktioner som kunde bli aktuella att ställa krav på i de berörda upphandlingarna. Rutiner färdigställdes under 215. Det är dock ännu oklart i hur stor del av bygg- och rivningsupphandlingar som gjorts under 215 som dessa krav har ställts. Indikatorer för avfall 211 212 213 214 215 Trend Andel hushåll och verksamheter som sorterar ut matavfall (%) 65 81 84 Insamlad mängd matavfall per invånare till rötning (kg/inv) 7 17 42 55 62 Insamlad mängd hushållsavfall per invånare till förbränning (kg/inv) 256 24 211 198 187 Insamlad mängd avfall per invånare från återvinningscentralerna till 98 9 93 96 99 förbränning (kg/inv) Andel bygg- och rivningsupphandlingar med krav på källsortering av extra fraktion (%) Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet Mer information om Växjös avfallshantering finns på www.vaxjo.se/avfall.
Miljötillsyn Växjö kommun har ett myndighetsansvar att bedriva tillsyn på miljöfarliga verksamheter. Det är ett sätt att säkerställa att risken för miljöskador minimeras. Mål nummer 1 Miljötillsyn ska bedrivas på samtliga verksamheter där det finns ett tillsynsbehov enligt miljöbalken senast år 22. Delmål 215: 81 procent Utfall 215: 9 procent 1% Andel verksamheter med tillsynsbehov enligt miljöbalken, där miljötillsyn bedrivs 8% 6% 73% 83% 9% 4% 2% % 213 214 215 På kommunen är det miljö- och hälsoskyddskontoret som ansvarar för denna tillsyn. Historiskt har förvaltningen inte haft kapacitet att bedriva tillsynen i den omfattning som skulle behövas, men andelen verksamheter där tillsyn bedrivs ökar kontinuerligt. Utvecklingen är positiv, då utfallet för 215 redan är i linje med det mål som satts för år 217. Indikatorer för miljötillsyn 211 212 213 214 215 Trend Andel verksamheter med tillsynsbehov enligt miljöbalken, där tillsyn 67 71 73 83 9 bedrivs (%) Antal tillsynsbesök i enlighet med miljöbalken (st) 194 31 343 366 429 Antal åtalsanmälningar för miljöbrott (st) 5 4 5 6 6 Antal beslutade miljösanktionsavgifter (st) 4 21 19 18 37 Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet. För det två sista indikatorerna går det inte att avgöra om utfallet är positiva eller negativa trender. Fler åtal och avgifter kan ju verka bra, men kan bero på antingen att miljöskador upptäckts i större utsträckning (positivt) eller att miljöskadorna blivit fler (negativt). Mer information om miljö- och hälsoskyddskontorets arbete finns här.
Vår Natur Vatten Hela Växjös miljöarbete har sin grund i önskan om bättre vattenkvalitet i de stadsnära sjöarna. Det har historiskt betytt mycket för Växjö, men vi ser att det fortfarande finns mycket att göra. Vi vill att vattenkvaliteten ska höjas och miljöbelastningen på sjöar och vattendrag ska minska, att sjöarna är badbara och att fisk och andra vattenlevande organismer ska kunna vandra i vattendragen. Mål nummer 11 Mörrumsåns huvudfåra, Växjösjön, Trummen, Södra Bergundasjön. Norra Bergundasjön och Aggaå ska ha god ekologisk status med avseende på fosforhalten senast år 22. Delmål 215: 8 µg fosfor per liter vatten i Norra Bergundasjön Utfall 215: 9 µg fosfor per liter vatten i Norra Bergundasjön 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Norra Södra Bergundasjön Bergundasjön Fosforhalt i sjöar och vattendrag, µg/l (treårsmedelvärden) Växjösjön Trummen Mörrumsåns utlopp Aggaåns utlopp 21-212 211-213 212-214 212-215 God ekologisk status innebär en fosforhalt på maximalt 2 µg/liter vatten. Det är statusen i Norra Bergundasjön som huvudsakligen används för uppföljning av målet för Växjösjöarnas del. Det är också i Bergundasjöarna som målet verkar svårast att nå. För att nå målet för stadssjöarna krävs stora insatser, framförallt behandling av bottensediment som tillför sjöarna mycket fosfor. Den absolut största fosforkällan är dock sedimenten i sjöarnas bottnar som läcker under sommaren. För att minska detta läckage planeras att binda fast fosfor med hjälp av aluminiumklorid (som man också använder för att rena dricksvatten). För alla sjöar och vattendrag krävs också att tillförseln av fosfor via dagvatten, jordbruk och enskilda avlopp begränsas, vilket omfattas av andra mål i miljöprogrammet.
Mål nummer 12 Den hårdgjorda ytan på Västra marks verksamhetsområde ska minska med minst 6 m 2 mellan år 213 och 22. Delmål 215: Den hårdgjorda ytan ska inte öka Utfall 215: Ingen mätning gjord 215 Västra mark är Växjös största verksamhetsområde. På området finns över 1,6 miljoner m 2 hårdgjord yta. Att minska med 6 m 2 kan då tyckas vara i minsta laget, men det handlar framför allt om att vända en trend (som jämförelse ökade den hårdgjorda ytan i området med drygt 22 m 2 mellan 211 och 213). Med mindre mängd hårdgjord yta förbättras bland annat möjligheterna till lokalt omhändertagande av dagvatten, vilket i sin tur minskar riskerna för att föroreningar spolas ut i de stadsnära sjöarna. Mätningar av den totala hårdgjorda ytan görs inte varje år så vi vet inte hur det har förändrats jämfört med 213. Arbete pågår med att ta hand om vägdagvatten genom att ersätta hårdgjorda ytor i gatumiljön med genomsläppliga ytor som till exempel Raingardens eller biofilter som de kallas på svenska. Ett biofilter både fördröjer dagvatten och renar det från föroreningar samtidigt som det tillför en grön yta med vegetation i gatumiljön. Mål nummer 13 Dagvattenreningen med avseende på fosfor i Växjö ska förbättras så att den blir förenlig med god ekologisk status i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön senast år 22. Delmål 215: 2 kg/år Utfall 215: 216 kg/år 25 2 Fosforbelastning från dagvatten i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön, kg/år 216 216 216 15 1 5 213 214 215 Att minska tillflödet av fosfor till sjöarna är viktigt för att vi överhuvudtaget ska kunna nå målet om ekologisk status i sjöarna. I Växjö har vi redan satsat på att anlägga dagvattendammar med mera i anslutning till sjöarna, men fler insatser behövs för att målet ska nås, inte minst när det gäller dagvatten från Teleborg
Mål nummer 14 Växjö kommun ska ha gett riktad information om hållbar gödselhantering till alla verksamheter med lantbruksdjur eller häst senast år 216. Delmål 215: Planering ska vara påbörjad Utfall 215: Planering är påbörjad Med en riktad informationsinsats vill kommunen höja kunskapen om vad man som djurhållare kan göra för att minimera miljöbelastningen på sjöar och vattendrag. Från kommunens håll hoppas vi att en ökad förståelse också ökar motivationen till att vidta åtgärder. Under 215 påbörjats framtagningen av informationsblad och kommer skickas ut under 216. Mål nummer 15 I Växjö kommun ska minst 5 avloppsanläggningar ha godtagbar rening senast år 22. Delmål 215: 365 enskilda avlopp med godtagbar rening Utfall 215: 389 enskilda avlopp med godtagbar rening 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Enskilda avlopp med godtagbar rening 21 211 212 213 214 215 I Växjö kommun finns ca 62 enskilda avloppsanläggningar, det vill säga där avloppsvattnet inte leds till ett kommunalt reningsverk för behandling. Många av dessa avlopp behöver förbättrad reningskapacitet för att minimera belastningen på vattendrag och sjöar. Kommunen har kontakt med de olika fastighetsägarna genom sitt tillsynsarbete.
Mål nummer 16 I Skyeån ska den ekologiska statusen förbättras genom att fiskvandring möjliggörs senast år 22. Delmål 215: 1 vandringshinder ska ha undanröjts Utfall 215: Inget vandringshinder har undanröjts Kommunen vill öka den biologiska mångfalden i vattendrag genom att göra det möjligt för fisken att vandra fritt i alla kommunens vattendrag och framförallt i Skyeån som har mycket hög potential för värdefulla biotoper. I vägen ligger dock åtta vandringshinder i form av dammar och kraftverk, som behöver åtgärdas, till exempel genom investeringar i fiskvandringsvägar förbi hindren. Utredning för miljöanpassning och projektering har påbörjats för tre av dessa Årydssjöns utlopp, Näckrosdammen i Ingelstad och Hanefors kraftstation, söder om Ingelstad. Inget är dock ännu färdigställt. Indikatorer för vatten 21 211 212 213 214 215 Trend Fosforhalt i Norra Bergundasjön, 83 83 85 9 treårsmedelvärde (µg/l) Fosforhalt i Södra Bergundasjön, 89 89 89 93 treårsmedelvärde (µg/l) Fosforhalt i Trummen, treårsmedelvärde (µg/l) 3 3 3 3 Fosforhalt i Växjösjön, treårsmedelvärde (µg/l) 27 27 26 28 Fosforhalt i Mörrumsån, treårsmedelvärde (µg/l) 18 18 19 2 Fosforhalt i Aggaå, treårsmedelvärde (µg/l) 35 35 33 37 Hårdgjord yta på Västra mark (m 2 ) 1 65 66 1 627 963 Fosforbelastning från de största dagvattenutsläppen i Trummen, Växjösjön och 216 216 216 Södra Bergundasjön (kg) Andel verksamhetsutövare som tagit del av information om hållbar gödselhantering (%) Antal enskilda avlopp med godtagbar rening (st) 1 95 2 65 3 75 3 156 3 471 3 89 Åtgärdade vandringshinder i Skyeån (st) Andel tjänliga badvattenprover (%) 97 95 95 99 96 97 Andel otjänliga badvattenprover (%) 1 Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet Mer information om Växjös vatten finns här och på www.vaxjo.se/vatten. Läs mer om Växjö kommuns åtgärdsstrategi för Växjösjöarna här.
Natur Att bevara naturen är viktigt för Växjö. Dels är det viktigt för den biologiska mångfalden, dels för att naturen bidrar med ekosystemtjänster till samhället. Dessutom använder vi människor naturområden för rekreation. Växjö kommun har antagit ett grönstrukturprogram som beskriver hur vi vill bevara och utveckla naturområden i och runt Växjö. Mål nummer 17 I Växjö stad ska andelen invånare som har högst 3 meter till ett tillgängligt park- eller naturområde större än en hektar öka till 95 procent senast år 22. Delmål 215: 91 procent Utfall 215: 9,5 procent Andel invånare med högst 3 m till ett park- eller naturområde större än 1 ha 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 9,% 9,5% 9,5% 213 214 215 Målet handlar om att invånarna ska ha nära till rekreativa naturområden som upplevs allmänt tillgängliga enligt grönstrukturprogrammet. För kommunen innebär detta att vi tittar på vilka naturområden som kan säkras för framtiden när staden byggs ut. Mål nummer 18 Växjö kommun ska ha arbetat fram riktlinjer som omfattar alla förskolors och skolors gröna närmiljö senast år 216. Delmål 215: Riktlinjer ska vara påbörjade Utfall 215: Riktlinjer har påbörjats Kommunen vill bidra till goda utemiljöer på och nära förskolor och skolor. Arbetet med att ta fram riktlinjer för vad detta innebär påbörjades under 215.
Mål nummer 19 Det ska finnas ett sammanhängande rörelsestråk runt Trummen, Växjösjön, Södra Bergundasjön, Norra Bergundasjön samt Toftasjön senast år 22. Delmål 215: 12 m kvar att åtgärda Utfall 215: 15 114 m kvar att åtgärda 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Återstående sträcka som saknar sjönära rörelsestråk, meter 15 834 15 114 15 114 213 214 215 Förutom den gröna miljön är sjöarna en stor kvalitet för staden. Med målet vill vi göra sjöarna nåbara för fler människor och se till att det går att ta sig runt sjöarna i närheten av stränderna. Under 214 gjordes en del insatser vid Södra Bergundasjöns västra sida. Under 215 gjordes förberedande arbeten för att åtgärda en längre sträcka längs Norra Bergundasjön, men själva åtgärderna kommer inte förrän under 216. Mål nummer 2 Den kommunala öppna marken som betas, slås eller odlas ska öka till 4 hektar senast år 22. Delmål 215: 37 hektar Utfall 215: 364 hektar 4 35 3 25 2 15 1 5 Kommunal mark som betas, slås eller odlas, hektar 364 364 364 213 214 215
Syftet med målet är att bidra till biologisk mångfald och också lokalt producerad mat. För tillfället ser vi många initiativ med koppling till stadsodling. På kommunen försöker vi också jobba med målet genom att få till mer bete med får. Under 215 har diskussioner förts om ett nytt område i Furuby. Avtal skrivs i så fall under 216. Indikatorer för natur 211 212 213 214 215 Trend Andel invånare med högst 3 m till ett park- eller naturområde större än 9, 9,5 9,5 en hektar (%) Skyddad landareal genom naturreservat, biotopskydd och 3 26 3 3 3 74 3 79 3 88 naturvårdsavtal (hektar) Sträcka sjönära rörelsestråk som är kvar att göra tillgängligt (meter) 15 834 15 114 15 114 Area kommunal mark som slås, betas eller odlas (hektar) 364 364 364 Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet Mer om Växjös natur finns här.
Luft Luften runt omkring oss innehåller olika föroreningar som bland annat kommer från förbränning och vägtrafik. Föroreningarna kan påverka vår hälsa och därför finns olika typer av gränsvärden som inte ska överskridas. Miljö- och hälsoskyddskontoret mäter halterna av olika luftföroreningar i ett samordnat program för Kronobergs län. I Växjö är luftkvaliteten rätt god, men vi måste vara vaksamma på hur luften påverkas av att vi vill ha en tätare stad och andelen dieselbilar ökar. Mål nummer 21 Överallt i Växjö kommun ska årsmedelsvärdet av kvävedioxid understiga 15 µg/m 3 luft. Delmål 215: 15 µg/m 3 luft Utfall 215: 14,3 µg/m 3 luft 18 Årsmedelvärde µg NO 2 /m 3 luft 15 12 12,4 12,3 13,1 12,7 14,9 15,4 13,2 14,3 9 6 3 28 29 21 211 212 213 214 215 Det nationella miljömålet för kvävedioxid är 2 µg/m 3, vilket innebär att Växjös mål är betydligt tuffare (för partiklar gäller de regionala miljömålen). Kväveoxidhalten är en av de luftföroreningar som kommunen mäter, och redan nu ligger nivån i Växjö stad oftast en bra bit under målet, även om inga direkta minskningar kan skönjas. Indikatorer för luft 21 211 212 213 214 215 Trend Årsmedelvärde av kvävedioxid i luften (µg/m 3 luft) 13,1 12,7 14,9 15,4 13,2 14,3 Årsmedelvärde av partiklar (PM 1) i luften (µg/m 3 luft) 14 18 14 15 15 15 Årsmedelvärde av partiklar (PM 2,5) i luften (µg/m 3 luft) 6 6 5 6 Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet Mer information om Växjös luft finns på www.vaxjo.se/luft.
Buller I takt med att staden förtätas ökar riskerna för att fler utsätts för bullerstörningar. Växjö kommun har gjort en bullerkartläggning över trafikbuller från de kommunala vägarna i Växjö tätort, och även tagit fram en åtgärdsplan för att minska den negativa påverkan från trafikbuller på människors hälsa. Mål nummer 22 Av de bostäder som i en bullerkartläggning utpekats som mest bullerstörda, ska minst 2 ha erbjudits åtgärder eller bidrag till bullersanering senast år 22. Delmål 215: 3 bostäder (ackumulerat) Utfall 215: 13 bostäder (ackumulerat) 12 1 8 6 4 Antal bostäder som erbjudits åtgärder eller bidrag 98 13 2 5 5 213 214 215 Antal bostäder per år Antal bostäder ackumulerat Fastighetsägare i Växjö kan under vissa förutsättningar söka bidrag för bulleråtgärder, till exempel byte av fönster eller uppsättande av bullerskärm eller bullerplank. Statistiken ovan visar hur många bostäder som har erbjudits sådana bidrag hittills, vilket inte är samma sak som hur många som faktiskt sökts eller beviljats bidrag. Mer information om Växjös arbete med trafikbuller finns här.
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Fossilbränslefritt Växjö Klimat Växjös miljöarbete har sedan mitten av 9-talet haft en stor tyngd på klimatfrågan. Det var då beslutet om att Växjö skulle sluta släppa ut klimatpåverkande koldioxid fattades. Klimatfrågan är en global utmaning, men på lokal nivå kan vi göra mycket för minskade utsläpp, och det är på lokal nivå som vi drabbas av effekterna av klimatförändringar. Förutom att arbeta med att minska vår klimatpåverkan arbetar kommunen med klimatanpassning, det vill säga rusta samhället för de klimatförändringar som pågår och kommer i framtiden. Mål nummer 23 I Växjö kommun ska de fossila koldioxidutsläppen per invånare minska med 65 procent mellan 1993 och 22. Växjö kommun ska vara fossilbränslefritt senast år 23. Delmål 215: minskning med 55 procent Utfall 215: minskning med 54 procent 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Koldioxidutsläpp i Växjö, kg/inv transporter bostäder industri mm offentlig vht, handel mm Utsläppen av koldioxid i Växjö ligger på en väldigt låg nivå, och har dessutom minskat med 54 procent mellan 1993 och 215. Framför allt beror detta på en omfattande övergång till förnybar energi för uppvärmning och elproduktion. Under 215 minskade utsläppen rejält jämfört med 214. Detta beror på igångsättningen av kraftvärmeblocket Sandvik III som gjort det möjligt att minska användningen av torv och olja ordentligt. Att lösa utsläppen från transportsektorn är nödvändig för att målet ska nås. Redan nu händer mycket när det gäller förnybara drivmedel, men det måste ske i kombination med ändrade rese- och transportmönster. Utsläppen av koldioxid är bara en del av Växjöbornas klimatpåverkan. I tabellen längre ner visas även utsläpp från övriga växthusgaser, samt en uppskattning av vår klimatpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv. En beräkning av konsumtionens påverkan är svår att göra på lokal nivå, och där kan vi än så länge bara utgå från att Växjöbornas påverkan motsvarar svenskarnas.
Mål nummer 24 Växjö kommun som koncern ska vara fossilbränslefri senast år 22. Delmål 215: 6 ton Utfall 215: 5 871 ton 18 Kommunkoncernens koldioxidutsläpp, ton 16 14 12 1 8 6 4 2 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 resor, transporter entreprenader energi i lokaler mm energi i bostäder Under 215 minskade kommunkoncernens utsläpp med hela 46 procent jämfört med 214. Merparten av detta beror på att fjärrvärmen har blivit ännu bättre ur klimatsynpunkt, men det beror även på att stadsbussarna från och med 215 helt och hållet går på lokalproducerad biogas. Utsläppen från användning av drivmedel är svårast att ersätta fullt ut, men minskar numera snabbt, bland annat som ett resultat av smarta upphandlingar av fordon, drivmedel och transporttjänster. Mål nummer 25 I Växjö kommun ska 5 procent av all kommunal nybyggnation vara träbaserad senast år 22. Delmål 215: 25 procent Utfall 215: 5 procent Under lång tid har Växjö satsat på träbyggnation, eftersom trä är ett energieffektivt och klimatsmart byggnadsmaterial. År 213 antogs en träbyggnadsstrategi som pekar ut på vilket sätt andelen trä i nybyggnationer ska öka. Under 215 gjordes den första avstämningen av de byggnationer som de kommunala bolagen var inblandade i. Av totalt 12 byggprojekt klassades 6 st som träbyggnation. Bland dessa finns till exempel byggnationen på Vallen, Pär Lagerkvists skola och sporthallen i Braås.
Indikatorer för klimat 21 211 212 213 214 215 Trend Utsläpp av koldioxid per invånare (kg/inv) 3 573 2 745 2 73 2 44 2 35 2 113 Utsläpp av övriga växthusgaser per invånare (kg CO 2e/inv) 1 35 1 323 1 246 1 24 1 165 1 15 Klimatpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv, per 12, 11,8 11,1 1,9 11,3 11,4 invånare (ton CO 2e/inv) Koldioxidutsläpp i kommunkoncernen (ton) 16 72 13 351 13 36 9 75 1 941 5 88 Koldioxidutsläpp från kommunkoncernens personbilsklassade 113 12 19 14 97 98 fordon (g/km) Koldioxidutsläpp från kommunkoncernens lätta lastbilar (g/km) 169 162 156 153 153 149 Andel träbaserade kommunala nya byggnader (%) 5 Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet Mer information om Växjös klimatarbete finns här och mer information om Växjös satsningar på trä finns här. Energi För att nå målet om en fossilbränslefri kommun är det viktigt att fokusera på energifrågorna. Två övergripande strategier för Växjö är att dels använda så stor andel förnybar energi som möjligt, dels använda energin effektivt. På vilket sätt kommunen kan jobba med detta pekas ut i kommunens energiplan. Men för att nå hela vägen behöver kommunen också samverka med företag och få med sig invånarna. Den tidiga satsningen på övergång från olja till trädbränslen i fjärrvärmen har bidragit till en hög andel förnybar energi i uppvärmning, men det finns mycket att göra på transportsidan. Mål nummer 26 I Växjö kommun ska energianvändningen per invånare minska med 2 procent mellan år 28 och 22. Delmål 215: minskning med 1 procent Utfall 215: minskning med 1 procent 35 3 25 2 15 1 5 Energianvändning i Växjö, kwh/inv 28 29 21 211 212 213 214 215 transporter bostäder industri mm offentlig vht, handel mm
Även om andelen förnybar energi är hög är det viktigt att göra användningen effektivare. Energismarta byggnader och energieffektiva fordon bidrar till en positiv utveckling här. Den totala energianvändningen i Växjö har varit relativt jämn under många år, med undantag från år 21 som var väldigt kallt. Däremot har antalet invånare i kommunen ökat hela tiden, vilket innebär att en effektivisering av energianvändningen med 12 procent skett sedan 28. Mål nummer 27 I kommunala fastigheter ska den totala energianvändningen per m 2 minska med 2 procent mellan år 21 och 22. Delmål 215: Minskning med 1 procent Utfall 215: Minskning med 5 procent 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Energianvändning i kommunala fastigheter, kwh/m 2 159 156 156 148 151 151 21 211 212 213 214 215 Kommunkoncernens bolag jobbar aktivt med att minska energianvändningen i bostäder och lokaler. För att målet ska nås krävs en kombination av att nya lokaler och bostäder blir energieffektiva, och att åtgärder vidtas i samband med renovering av äldre byggnader. År 215 var den genomsnittliga energianvändningen 151 kwh/m 2, en minskning med 5 % jämfört med 21. Nya byggnader når oftast ner till 5-6 kwh/m 2 och renoveringar börjar närma sig nivåer på 75 kwh/m 2.
Mål nummer 28 Den kommunala elproduktionen från sol, vind och vatten ska vara minst 4 5 MWh senast år 22. Delmål 215: 2 6 MWh Utfall 215: 2 728 MWh 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Småskalig kommunal elproduktion, MWh 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 sol vind vatten Huvuddelen av den el som produceras i Växjö produceras ifrån biobränslen i Sandviksverket. Kommunen tycker det är viktigt att komplettera med småskalig elproduktion, och sedan lång tid tillbaks finns små kommunägda vattenkraftverk. Solceller monteras allt oftare på skolor och förskolor och finns även på kommunhuset. Den stora minskningen mellan 212 och 213 beror på att ett vattenkraftverk togs ur drift, ett annat byggdes om, och att vattenföringen var ovanligt låg. Indikatorer för energi 21 211 212 213 214 215 Trend Energianvändning per invånare (kwh/inv) 32 82 29 614 28 898 28 323 26 855 27 217 Andel förnybar energi i Växjö (%) 53 6 58 6 6 64 Elanvändning per invånare (kwh/inv) 8 752 8 315 8 261 8 164 7 747 7 474 Förnybar lokal elproduktion i Växjö (GWh) 247 238 22 155 132 162 Andel förnybar lokal elproduktion i Växjö (%) 94 95 95 95 93 97 Energianvändning per m 2 i kommunala fastigheter 159 156 156 148 151 151 (kwh/m 2 ) Småskalig kommunal förnybar elproduktion (MWh) 3 943 4 75 4 98 1 937 2 382 2 728 Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet Mer information om Växjös energiarbete finns bland annat här.
Transporter Den största utmaningen för en fossilbränslefri kommun är ett hållbart transportsystem. Här har kommunen mindre rådighet över utsläppen och måste istället fokusera mer på att underlätta för medborgarna till att bidra till målet, t ex genom utbyggnad av kollektivtrafik och cykelvägar. Växjö kommun har antagit en transportplan som ska hjälpa till med detta arbete. Ett hållbart transportsystem är en kombination av ökad andel cykel, gång och kollektivtrafik, i kombination med en större andel förnybara drivmedel. Framför allt på drivmedelssidan händer det mycket nu. Växjö är till exempel en av de tio främsta kommunerna när det gäller andel personbilar som kan köras på förnybara drivmedel. Mål nummer 29 I Växjö kommun ska biltrafiken minska till högst 63 mil per invånare och år senast år 22. Delmål 215: 65 mil/inv Utfall 215: 663 mil/inv 7 Körsträcka med bil, mil/inv 68 688 66 64 666 665 669 656 658 66 663 62 6 28 29 21 211 212 213 214 215 En minskad bilanvändning är en trend som pågått ett tag, men som verkar ha avstannat och vänt de senaste åren. Samtidigt minskar körsträckan som körs med varje bil. Vi vet att hälften av alla bilresor som görs är kortare än fem km, och det är också framför allt gentemot dessa resor målet är riktat. Det handlar alltså inte om att göra det svårare för de som verkligen har ett behov av bil i större utsträckning än andra, som t ex invånarna på landsbygden. Statistiken ovan kan inte användas för att tyda om den senaste ökningen också innebär fler korta resor, eller om det handlar om att bil används för fler längre resor.
Mål nummer 3 Av alla resor som görs av kommunens invånare ska minst 37 % ske till fots eller med cykel och minst 1 % med kollektivtrafik senast år 22. Delmål 215: inget mål uppsatt Utfall 215: ingen mätning gjord (men data finns för 216) 1 8 6 4 2 2 2 62 6 19 13 Fördelning av färdsätt, procent 212, RVU 214, medborgarenkät 43 44 8 11 18 16 29 28 216, medborgarenkät övrigt bil kollektivtrafik cykel gång Målet utgår från en omfattande resvaneundersökning år 212 och följs upp vartannat år i en medborgarenkät. De båda undersökningarna är inte helt jämförbara med varandra, så måluppfyllelsen går egentligen bara att se nästa gång en omfattande resvaneundersökning genomförs. Medborgarenkäterna kanske ändå kan fånga upp trender, och det som syns mellan 214 och 216 är att det kollektiva resandet ökat på bekostnad av cyklandet. Det finns en stor potential att få över en stor del av bilresorna till övriga färdsätt, då hälften av bilresorna är under fem km. Indikatorer för transporter 21 211 212 213 214 215 Trend Körsträcka per invånare (mil/inv) 665 669 656 658 66 663 Körsträcka per bil (mil/bil) 1 284 1 263 1 238 1 237 1 231 1 227 Andel förnybar energi i transportsektorn (%) 6 6 8 11 15 18 Andel personbilar som kan köras med förnybara drivmedel 6 7 8 8 8 8 eller el (%) Andel resor som sker till fots, med cykel eller med 38 55* kollektivtrafik (%) Antal resor med lokaltrafiken per invånare i Växjö tätort 41,2 41,2 43,2 46,8 5,1 51,2 (resor/inv) Antal resor med regiontrafiken per länsinvånare (resor/inv) 16,5 16,5 16,1 15,9 15,5 15,5 Antal cyklister som passerar mätpunkter för cykelräkning (1-tal) 1 591 1 65 1 497 Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet *Siffran är inte helt jämförbar med värdet för år 212 Mer information om Växjös arbete med hållbara transporter finns bland annat här.