Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Relevanta dokument
Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

RC-kretsar, transienta förlopp

Laborationshandledning för mätteknik

Elektroteknikens grunder Laboration 1

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström


Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Mät kondensatorns reaktans

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

Laborationshandledning för mätteknik

Spolens reaktans och resonanskretsar

FYD101 Elektronik 1: Ellära

Laboration 1: Likström

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

4:4 Mätinstrument. Inledning

LABORATION 3. Växelström

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Laboration II Elektronik

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

Ackrediteringens omfattning. Tryck. Temperatur. Bilaga /2798. Siemens Industrial Turbomachinery AB, MLSI, Finspång

Lik- och Växelriktning

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

1 Grundläggande Ellära

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära

Sammanfattning av likströmsläran

Förberedelseuppgifter DC (Likström)

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

Genom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Simulering med simulatorn TINA version 1.0

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tvåvägsomkopplaren som enkel strömbrytare

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Transkript:

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna 1, 2, 3 och 5. b) Till uppgift 4 skall upp och urladdningskurvorna ritas i digram med graderade axlar. Välj pulshöjden 5 V. Tidskonstanten skall markeras i diagrammet. c) Till uppgift 6 skall E och R1 beräknas. Efter laborationen skall förberedelseuppgifterna och mätprotokollet med kommentarer lämnas in. Försättsblad finns på kursens hemsida. Uppgift 1: Mätning av spänning Voltmetern Fluke 45 som används vid laborationen har den inre resistansen 10 Mohm. 12 V 330 kω + U 560 kω - U [V] utan voltmeter U [V] med voltmeter Mätfel i % på grund av voltmetern Beräknat Uppmätt värde 1

Uppgift 2: Mätning av ström Strömmen I skall mätas med Fluke 45. Amperemeterns inre resistans på varje mätområde kan beräknas ur nedanstående tabell. Amperemetern kan ställas i läge Auto. Då ställs mätområde ( Range ) och upplösning ( Resolution ) in automatiskt. Använder man inte läge Auto ställs mätområde in med knapparna Hi och Lo. Upplösningen ställs in med knappen Rate. Välj mätområde 100 ma och upplösning Medium. 56 ohm I 10 V 68 ohm 18 ohm I [ A ] utan amperemeter I [ A ] med amperemeter I [A] med voltmeter och ohms lag på resistorn 68 Ω Beräknat värde Uppmätt värde 2

Uppgift 3: Mätning av resistans 33 ohm 15 ohm A 22 ohm 15 ohm B 56 ohm Totala resistansen i denna koppling kan beräknas först när kopplingen förenklats. 6,8 kohm 3,3 kohm C 1 k ohm D 6,8 kohm 3,3 kohm Resistans A-B [ Ω ] Resistans C-D [ Ω ] Beräknat värde Uppmätt värde med Fluke 45 3

Uppgift 4: Bestämning av kapacitansen hos en kondensator Kapacitansen hos en kondensator skall bestämmas på tre olika sätt. Du skall mäta med Fluke 29, med RLC-metern PM6303 och med oscilloskop. Kondensatorn som skall mätas är märkt 103. Vilket betyder 10 följt av tre nollor. Enheten är pf. 10000 pf = 10 nf. Mätning med oscilloskop: C1 är den okända kapacitansen. I kopplingen är E en fyrkantspänning som kommer från funktionsgeneratorn FG3 A som finns på laborationsbänken. Använd utgången som är märkt TTL. Den utgången ger pulser som är enbart positiva. Ställ in funktionsgeneratorns frekvens så att kondensatorn hinner upp- och urladdas fullständigt under varje period. Observera att jordpunkten erhålls från funktionsgeneratorn. Anslut potentialen A till kanal 1 på oscilloskopet och potentialen B till kanal 2. Ställ in oscilloskopet så att en fullständig upp- och urladdning av kondensatorn visas på oscilloskopets bildskärm. Mät tidskonstanten för uppladdning av kondensatorn så noggrant som möjligt med oscilloskopet. Känner man tidskonstanten och resistansen R1 kan kapacitansen beräknas. R1 B + E - A C1 R1 = 68 kω C1 = 10 nf Mätresultat: Fluke 29 RCL-meter PM6303 Med oscilloskop C [ nf ] 4

Uppgift 5: Mätning av växelspänning Du skall ställa in funktionsgeneratorn på olika frekvenser och olika spänningar enligt tabellen. Använd utgången märkt OUTPUT. Den utgången ger pulser som är symetriska kring noll om knappen DC OFFSET är intryckt. Frekvensen avläses på funktionsgeneratorn och spänningarnas effektivvärde U eff avläses på multimetern. ( frekvensen kan även avläsas på multimetern ). Spänningen ställs in med ratten AMPLITUDE. En enkel handledning för att koma igång med oscilloskopet finns som bilaga. Sinusformad spänning Ställ in på funktionsgeneratorn Beräknat utifrån inställda värden Avläst från oscilloskopets bild Enligt oscilloskopets mätfunktion f [Hz] U eff [V] T [s] U pk-pk [V] T [s] U pk-pk [V] T [s] U pk-pk [V] 50k 2,00 1500 5,00 200 0,50 50 1,00 Fyrkantspänning där puls och pulslucka är lika långa och där medelvärdet är noll Ställ in på funktionsgeneratorn Beräknat utifrån inställda värden Avläst från oscilloskopets bild Enligt oscilloskopets mätfunktion f [Hz] U eff [V] T [s] U pk-pk [V] T [s] U pk-pk [V] T [s] U pk-pk [V] 50k 2,00 1500 5,00 200 0,50 50 1,00 5

Uppgift 6: Mätning av temperatur Du skall konstruera en termometer med hjälp av en spänningskälla, en termistor och en voltmeter. Voltmetern skall visa temperaturen så att vid 20 visar voltmetern 20 mv och vid 30 visa r voltmetern 30 mv. Termistorn är ett NTC-motstånd köpt från ELFA. Termistorn har en resistans vid 25 på 10 kohm. På faktasidorna i katalogen kan man läsa att termistorns resistans kan beräknas med sambandet: R = A e B T Här är T temperaturen i Kelvin. B-värdet är för den aktuella termistorn är 3977. Ur detta kan konstanten A beräknas. Vi ser att resistansen inte är linjärt beroende av temperaturen. I ett mindre intervall kan vi ändå anse att sambandet är linjärt. Din koppling skall se ut så här: E Termistor R1 V Temperaturen i mv Du har nu två obekanta att beräkna, E och R 1. Det behövs således två ekvationer. Först beräknas resistansen hos termistorn vid 20 och vid 30 med sambandet ovan. Sedan används spänningsdelning för att ta fram ekvationerna varur E och R 1 löses ut. Voltmeterns inre resistans är 10 Mohm vilket gör att vi kan anse att den inte drar någon ström. Kontrollera termometerns funktion genom att jämföra med en riktig termometer. Temperatur enligt den konstruerade termometern Temperatur enligt en riktig termometer 6

Bilaga 7