Kursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström

Relevanta dokument
Provbanken Kursprovet vt 2001 Maguy Bauhr

För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.

Kursprovet i Tyska B kurs B/steg 4 vårterminen Rapport

För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.

Rapport om provmaterialet i spanska steg 3 vårterminen 2007

Provmaterialet i Spanska steg 3 vårterminen 2004 Julieta Lodeiro och Kerstin Häggström

För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.

Rapport Provmaterialet i Tyska steg 3 vårterminen 2004

Lärarenkät till Kursprov i Engelska 5 för gymnasieskolan, vårterminen 2018

Lärarenkät för ämnesprovet i engelska grundskolans årskurs 6, 2016

Lärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 6, 2017/2018

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 vårterminen 2017 gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning

Lärarenkät för det nationella provet i engelska årskurs 6, 2018/2019

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018

Resultat från kursprovet i matematik kurs 1c hösten 2011

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 5 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Rapport Provmaterialet i Tyska steg 3 vårterminen 2005

Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015

Sammansta llning av la rarenka t

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Lärarenkät för Ämnesprovet i Engelska årskurs 9, 2016

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vida världen, vt 2005 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014

Sammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 2018, Heta namn

Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018

Sammanställning av lärarenkät för Små och stora språk, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2016

Nationella slutprov i sfi år 2010

Sammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018

Gymnasieskolans kursprov vårterminen En resultatredovisning

Kursprovet i Franska steg 4 vårterminen 2003 Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se)

Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 2014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen

Rapport Provmaterial i spanska språkval årskurs 9/steg 2 vårterminen 2008/09

I tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2017

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2018

Resultatrapport kursprov 3 vt 2015 Det var en gång

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015

Upplägg och genomförande

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2017 och analys av trender

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2018

Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen

Upplägg och genomförande

Resultat från nationella provet i matematik kurs 1c höstterminen 2018

Upplägg och genomförande

Rapport om provmaterialet i franska åk 9/steg 2 vårterminen 2008/09

Rapport Provmaterial i tyska språkval åk 9/steg 2 vårterminen 2008 och 2009

Nationellt ämnesprov skolår 9

Inledning. Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen

Täby Enskilda Gymnasium

Sammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 & svenska som andraspråk 3, vårterminen 2017, Nyckeln till framgång

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016

Resultat från frivilligt kursprov i fysik kurs 2, hösten 2013

Upplägg och genomförande - kurs B

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2017

Gymnasieskolans kursprov vt En resultatredovisning

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Hur mår du?, ht 2005 (gymnasiet och komvux)

Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Gymnasieskolans kursprov vt En resultatredovisning

Upplägg och genomförande - kurs C

Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät för provet ht 2012

Resultat från kursprovet i matematik kurs 1a, 1b och 1c våren 2013 Karin Rösmer och Samuel Sollerman PRIM-gruppen

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2016 och analys av trender

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vilken resa! om människors inre och yttre resor, ht 2011

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2016

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2015

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Minst 49 poäng. Minst 20 poäng på lägst nivå C

Innehåll. Inledning... 3

Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Intryck och avtryck, ht 2008 (gymnasiet och komvux)

Kursprov i Svenska B och Svenska som andraspråk B

Gymnasieskolans kursprov läsåret 2003/2004 En resultatredovisning

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Leva livet, vt 2006 (gymnasiet och komvux)

Grundskoleförvaltningen. Preliminära skolresultat vårterminen

Hersby gymnasium. Skolan erbjuder

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Resultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2017

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Hissa eller dissa?, ht 2012

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016

Nationella prov i gymnasieskolan och komvux vårterminen 2011

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder

Mikael Elias Teoretiska gymn. Stockholm

Skolan erbjuder. Vår ambition är också att ligga i framkant när det gäller IT-användning i undervisningen.

RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 2018 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman

Transkript:

Kursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se) I kursprovet i franska vt 2002 ingick fyra delar Compréhension orale, Expression orale, Compréhension écrite och Expression écrite med fokus på respektive hörförståelse, fri muntlig produktion och interaktion, läsförståelse och fri skriftlig produktion. Provtiden för hörförståelsedelen var 38 minuter, för Expression orale ca 10 minuter per elevpar, för de två sista delarna 60 minuter vardera. I delprovet Expression orale behövde inte alla elever prövas, utan läraren fick själv bestämma hur många och vilka elever som skulle genomföra provet. Detta delprov skickads ut till skolorna och lades ut på nätet tidigare än de övriga för att ge lärarna mer tid att genomföra det. Delprovet Compréhension orale bestod av fyra delar. De två första och den sista delen var frågor med öppna svar. I den tredje delen skulle eleven komplettera texten med ett eller flera ord. I delprovet Expression orale samtalade eleverna parvis. De skulle argumentera och övertyga varandra och ge råd. Delprovet Compréhension écrite omfattade tre delar med lucktest, flerval respektive frågor med öppna svar. I delprovet Expression écrite fick eleverna välja mellan två ämnen: att svara på ett brev från en vän eller att skriva ett reklamationsbrev till en chipstillverkare. Resultatinsamling och lärarenkäter vt 2002 Det är önskvärt att deltagande skolor rapporterar in elevresultat och lärarsynpunkter och detta sker numera via nätet. Antalet redovisade elevresultat omfattar sammanlagt 2709 elever. Andelen kvinnor är procent och andelen män 23 procent. Betyg på delprovet Expression orale har redovisats för 2179 elever, dvs för 80 procent av totalgruppen. Detta delprov är frivilligt. Man kan därför inte dra för många slutsatser av resultatet. De flesta eleverna kommer från det samhällsvetenskapliga och det naturvetenskapliga programmet. De redovisade elevresultaten är lite fler för det samhällsvetenskapliga programmet, 1534, jämfört med 993 elevresultat för det naturvetenskapliga programmet. Eleverna på det naturvetenskapliga programmet presterade en lite större andel höga betyg än eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet. Antalet elever från övriga gymnasieprogram utgör i år 7 procent av alla elever i undersökningen. Från Vuxenutbildningen föreligger resultat för endast 3 procent elever. Det låga antalet elever från Vuxenutbildningen beror kanske på att man där ej har samma tidsplan för kurserna som vid gymnasieskolan. Datum för provet är kanske inte lämpligt i kursen och läraren använder sig därför av provdelar i Provbanken som prov vid lämpligare tillfälle(n). 1

Alla lärare ombads att besvara lärarenkäten via Internet. enkäter har sänts in. Enkäterna är mycket viktiga för att provkonstruktörerna skall kunna utveckla och förbättra proven. Vad beror det på att så få enkäter har sänts in? De som är nöjda med provet kanske inte tycker att det är nödvändigt att tala om detta. Orsaken kan också vara att många lärare ännu inte behärskar Internet till fullo och därför ser det som en alltför betungande och extra, onödig uppgift. Resultat på alla fyra delproven Andel elever i % med betyget Antal IG G VG MVG elever Compréhension orale 3 25 42 30 2641 Expression orale 4 35 39 22 2179 Compréhension écrite 3 25 34 38 2654 Expression écrite 4 38 38 20 2618 Compréhension orale Årets hörförståelseprov omfattade fyra delar med olika svårighetsgrad. Underlaget är autentiskt men nyinspelat. Bedömningsanvisningarna ansågs vara tydliga av 91 procent av lärarna. Mellan 56 procent (L amitié de Sokone et Valogne) och 68 procent (Nouvelles) av lärarna tyckte att innehållet var lämpligt. Den del som bedömdes som minst lämplig var också den som ansågs vara svårast. Många lärare uppskattade innehållet och att provdelarna hade olika svårighetsgrader. Betygsgränserna för Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd var 13 respektive 24 och 33 av totalt 39 poäng för delprovet Compréhension orale. Mellan 78 procent (gränsen för betyget G) och 90 procent (gränsen för betyget MVG) av lärarna var nöjda med betygsgränserna. Av dem som inte var nöjda tyckte flertalet att gränserna var för högt satta. Detta delprov brukar anses vara den svåraste delen. Se dock det goda resultatet ovan i tabellen. Lärarnas kommentarer tar upp detta: - Eleverna vill läsa igenom frågorna före avlyssningen. Det ger bättre koncentration. 2

Många lärare menar att hörförståelsen tränas mindre än läsförståelsen i skolorna. Orsakerna härtill är varierande, bl. a. kan nämnas bristen på övningsmaterial. Expression orale Årets prov i muntlig produktion och interaktion omfattade två rollspel som skulle genomföras av två elever tillsammans. Läraren skulle vara närvarande och komma in med t. ex. stödfrågor om samtalet avstannade helt. I den första dialogen skulle elev A och elev B argumentera. I den följande dialogen skulle elev A och B ställa frågor, ge förslag och försöka att komma fram till en gemensam lösning. Av de lärare som genomförde delprovet tyckte 41 procent att den första uppgiften var bra, 35 procent att den var tillfredställande och 24 procent att den var mindre bra. Beträffande den andra uppgiften, ansåg 38 procent av lärarna att den var bra, 40 procent att den var tillfredställande och 22 procent att den var mindre bra. Lärarna var dock i stort sett nöjda eller mycket nöjda med delprovets utformning och bedömningsexemplen. - Bra med två elever tillsammans. Ämnet engagerande och uppskattat. - Låt läraren vara en part i uppgiften. Ger bättre stöd och flyt. - Det visar klart att det är kommunikation vi skall satsa på ( ) Som framgår av tabellen ovan, prövades inte alla elever i provdelen Expression orale. Några lärare (20 procent) valde att inte använda delprovet. Därför måste elevresultatet tolkas med stor försiktighet. Det är glädjande att notera att andelen inrapporterade elevresultat var jämförelsevis stor i år. Orsakerna härtill kan vara av olika slag: Provet genomfördes parvis och lärarna kunde bedöma elevernas prestationer i stället för att behöva deltaga i samtalet. Detta minskade provtiden avsevärt. Motsvarande delprov i engelska, Speaking, är obligatoriskt och detta faktum stimulerar förmodligen lärarna i andra språk att genomföra delprovet. Dessutom vet nu flertalet av lärarna (81 procent av dem som besvarade enkäten) att delprovet i muntlig produktion och interaktion skickas ut till skolorna i början av vårterminen och att de får hela vårterminen på sig att genomföra provet. De lärare som ej genomförde delprovet angav huvudsakligen två skäl: tidsbrist och att det är svårbedömt. 3

- Svårt att göra en rättvis bedömning. Den tid man lägger ned på detta delprov står inte i rimlig proportion till vad man får ut av det. Compréhension écrite Årets läsförståelseprov omfattade 3 delar med stigande svårighetsgrad. De lärare som besvarade enkäten var nöjda med innehållet och variationen i texter och uppgifter. Dock påpekades att språklig korrekthet i svaren ej premierades. Man efterlyser också ett mer utförligt facit. Betygsgränserna för betygen Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd i delprovet Compréhension écrite var 14, 25 och 33 av totalt 38 poäng. Mellan 80 procent (gränsen för betyget G) och 90 procent (gränsen för betyget MVG) av lärarna var nöjda med betygsgränserna. En av frågorna i enkäten angående delprovet Compréhension écrite gäller texternas lämplighet. Eva Joly bedömdes som lämplig av 80 procent, Jean- Pierre Masdaou av 71 procent och L armoire av 75 procent. Bedömningsanvisningarna bedömdes som tydliga av 94 procent och tiden att genomföra uppgiften bedömdes som lagom av 83 procent. 17 procent tyckte att tiden var lite för kort. Expression écrite Eleverna fick välja mellan två ämnen: att svara på ett brev från en vän eller att skriva ett reklamationsbrev till en chipstillverkare. Den första uppgiften bedömdes som lämplig av 78 procent av lärarna, den andra av bara 49 procent. Det låga procenttalet för den andra uppgiften, reklamationsbrevet som innebar att eleven skulle argumentera och framföra önskemål, berodde antagligen på att det är svårt för eleverna att argumentera, enligt lärarna. - Att svara på ett brev är alltid gångbart. - Klagobrevet är ej bra. Svårt med argument. 70 procent av de manliga eleverna och 85 procent av de kvinnliga har valt att svara på ett brev. Totalt har 82 procent av alla elever valt att svara på ett brev och 18 procent har valt den andra uppgiften, reklamationsbrevet. Statistiken visar inte något samband mellan ämnesvalet och elevens betyg. 4

Valmöjligheten uppskattades av 97 procent av lärarna. 65 procent tyckte att de hade haft god och 35 procent ganska god hjälp av bedömningsanvisningarna med kommenterade elevprestationer. Någon lärare ansåg att eleverna behövde ca 90 minuter för detta delprov. Delprovet Expression écrite har lägre andel elever med betyget MVG, 20 procent, jämfört med 38 procent för delprovet Compréhension écrite, 30 procent för delprovet Compréhension orale och 22 procent för delprovet Expression orale (se tabell ovan; 20 procent med betyget MVG är ändå en hög siffra). Kanske är förklaringen att delfärdigheten skriftlig produktion inte övas lika mycket som de andra delfärdigheterna. En annan förklaring kan vara att lärarna vid bedömningen av elevernas uppsatser inte var beroende av fastställda poänggränser och kan ha bedömt sina elever strängt. Lärarnas uppfattning om kursprovens påverkan I tabellen nedan redovisas lärarnas synpunkter i enkäten angående några frågor om hur provet relaterar till kursplanen, undervisningen och betygssättningen. Dessa frågor är gemensamma för proven i flera ämnen. Fördelning av lärarnas synpunkter på kursprovet i Franska B, kurs B/Steg 4, vt 02: I vilken utsträckning anser läraren att kursprovet I mycket stor utsträckning % I stor utsträckning % I liten utsträckning % Antal svarande lärare..speglar ämnessynen i kursplanen..påverkar lärarens tolkning av kursplanens mål och betygskriterier..påverkar de arbetsformer läraren använder i undervisningen..påverkar det innehåll i betydelsen delmål och delfärdigheter etc. som tas upp i undervisningen..stämmer med vilket slutbetyg läraren ger enskilda elever 32 20 7 9 84,(ja) 65 63 62 74 3 17 31 17 16,(nej) 5

97 procent av de lärare som besvarat enkäten ansåg att provet i mycket stor eller stor utsträckning speglar ämnessynen i kursplanen, medan dess påverkan på arbetsformer och innehåll i undervisningen var lägre (Se tabell ovan). Detta är helt följdriktigt,eftersom det är lärarna som i samråd med sina elever avgör hur målen skall nås. Som redan påpekats var de allra flesta lärarna nöjda med provets utformning och de föreslagna betygsgränserna. Av detta kan man dra slutsatsen att lärarnas bedömning av eleverna förmodligen ganska ofta överensstämmer med provets resultat. I enkäten framgår att många lärare ser kursprovet som en stor tillgång. - Betyg = provresultat = bra hjälp - Det stämmer i ganska hög grad med min bedömning. Mina svaga elever klarade sig bättre än jag väntat. Det var skillnaden. - Detta var ingen överraskning. Det känns ändå skönt att få en bekräftelse på de egna bedömningen av eleverns nivå. - En av eleverna fick ett högre betyg än hon troligen fått utan det här provet. - Anser att kursproven måste finnas kvar. Det hjälper oss att hålla nivån på kurserna. Vi önskar en utökning med kursprov även för de övriga stegen. Från och med ht 2003 kommer inte längre nya kursprov i franska för Steg 4 att produceras. Däremot kan lärare med hjälp av lösenord hämta delprov på nätet: www.educ.umu.se/provbanken/franska Under samma adress finns också uppgifter att använda till egna prov (låda 2) samt övningsuppgifter för elever och andra intresserade (låda 3). Vi på Enheten för språk och litteratur vid Göteborgs universitet tackar alla lärare som rapporterat in elevresultat och bidragit med värdefulla synpunkter på kursprovet. Vi kommer att begrunda alla kommentarer i vår strävan att förbättra provens kvalitet i olika avseenden. Kerstin Häggström Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik GÖTEBORGS UNIVERSITET 6