För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.

Transkript

1 Rapport Provmaterialet i Franska steg 3 vårterminen 2005 Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se) Inledning Det nya provmaterialet för steg 3 i franska vt 2005 bestod av två prov: läsförståelse och fri muntlig produktion/interaktion. I provbanken fanns redan, fr.o.m. vt 2004, två integrerade prov: läsförståelse med tillhörande två skrivuppgifter samt hörförståelse med en tal- och/eller två skrivuppgifter. Av dessa två integrerade prov hade det förstnämnda ett gemensamt tema i franska, spanska och tyska, nämligen mat och måltider. Hörförståelseuppgiften däremot skilde sig åt innehållsmässigt mellan språken. Av de inrapporterade lärarenkäterna från vt 2005 framgick att 50 % av lärarna hade genomfört fyra delar av det totala provmaterialet som fanns i provbanken. Fyra delar innebar dock inte automatiskt ett delprov var i de olika kompetenserna Compréhension orale, Expression orale, Compréhension écrite och Expression écrite, utan vissa hade använt t.ex. två läsförståelser eller två skriv-/muntliga uppgifter. Hur tas proven fram? En gemensam arbetsprocess ligger till grund för framtagandet av provmaterialen i franska, spanska och tyska steg 3. Underlag för konstruktion tas från t.ex. nätet, radio, tidningar, litteratur och intervjuer med olika personer. Efter utprövning med ett stort antal elever i hela landet samlas allt material in och resultaten bearbetas. Ett referensgruppsmöte med erfarna lärare, varav minst en med det aktuella språket som modersmål, sätter sedan i samråd med provansvariga i ämnet samman de aktuella proven. Muntliga och skriftliga elevprestationer väljs därefter ut och bedöms av referenterna i respektive språk, vilka även lämnar förslag till betygsgränser för läs- och hörförståelseproven. För att säkerställa likvärdigheten mellan proven i franska, spanska och tyska utförs sedan en horisontell bedömning, d.v.s. lärare med undervisning i minst två av språken jämför proven i respektive språk utifrån bl.a. följande punkter: För hörförståelse: Antal delar, antal ord i manus, grad av autenticitet, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, taltempo, regional färgning, omlyssning eller ej, uppgiftstyper, svarsformat samt antal poäng. För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng. För fri muntlig produktion/interaktion: Antal delar/ämnen, instruktioner och grad av stöd, språknivå och interaktion samt möjlighet att "ta ut svängarna" inom ämnet. För fri skriftlig produktion/interaktion: Antal ämnen, typ av efterfrågad text, instruktioner och grad av stöd, språknivån i uppsatserna samt möjlighet att "ta ut svängarna" inom ämnet. Referenterna bedömer sedan om kraven för de föreslagna betygsnivåerna på elevexemplen i fri muntlig produktion/interaktion och fri skriftlig produktion/interaktion i respektive språk är likvärdiga. Avslutningsvis lämnar de sina förslag på betygsgränser för läs- och hörförståelseproven. Med hjälp av ingående analys av olika utprövningsdata fastläggs

2 sedan slutgiltigt gränserna i ett möte mellan ansvariga i provbanken och Skolverket. Allmänt om det nya provmaterialet i franska 2005 De två nya delproven i franska, Compréhension écrite med fokus på läsförståelse och Expression orale, som prövade fri muntlig produktion/interaktion, fanns tillgängliga på nätet med lösenord för lärarna från slutet av mars Delprovet Compréhension écrite bestod av tre läsförståelseuppgifter av varierande format som skulle genomföras på 70 minuter. Expression orale bestod både av en beskrivande del med utgångspunkt från olika bilder, och en del, där eleverna skulle föra ett samtal med hjälp av föreslagna punkter. Båda delarna rörde sig inom samma tema. Uppgiften var konstruerad för parsamtal och beräknades ta ca 10 minuter i anspråk per elevgrupp beroende på hur mycket eleverna ville och kunde samtala. Inrapportering av elevresultat och lärarenkäter Deltagande skolor ombads att rapportera in elevresultat och lärarsynpunkter via nätet. Antalet redovisade elevresultat omfattade endast 466 elever, varav antalet kvinnor respektive män var 310 och 156. De program som rapporterade störst antal resultat var det samhällsvetenskapliga, 228 elever, och det naturvetenskapliga, 137 elever. Av samtliga elever gick 408 i åk 1, 21 i åk 2, 13 i åk 3 och 24 i vuxenutbildningen. I jämförelse med inrapporterade elevresultat för 2004 (1810) var antalet elevresultat år 2005 ca en fjärdedel. Detta kan delvis förklaras av förändrade insamlingsrutiner på Skolverket, med bl.a. en senare utläggning av resultatblanketterna på nätet jämfört med föregående år. Det kan också ha sin grund i att lärare satte samman sitt prov av material från 2004, för vilket resultat och synpunkter ej skall rapporteras in. I takt med att nytt material läggs in i provbanken och det står lärare fritt att välja och kombinera delprov från olika år kommer det sannolikt också att bli svårare att få en entydig bild av utnyttjandegraden av det för året nya materialet. Med vetskap om att det läsåret 2004/2005 fanns ca 7900 elever med slutbetyg i franska från steg 3 måste de resultat som här finns att tillgå tolkas med yttersta försiktighet. Vilka delar av provmaterialet använde lärarna? Endast 51 lärarenkäter skickades in via nätet. Analyser visar att av det nya provmaterialet 2005 använde hälften av lärarna Compréhension écrite 2005 knappt en tredjedel Expression orale 2005 Av provmaterialet 2004 använde drygt fyra femtedelar Compréhension orale Maria två femtedelar Expression orale Maria drygt hälften Compréhension écrite À table! knappt tre femtedelar Expression écrite Maria knappt en tredjedel Expression écrite À table! Av dessa siffror framgår att utnyttjandegraden av Compréhension orale Maria var jämförelsevis hög, 84 procent, eftersom detta provmaterial var det enda hörförståelseprov som fanns att tillgå vt Lärarnas val av Compréhension écrite 2005 (51 procent) och Compréhension écrite À table! från vt 2004 (53 procent) visar att några lärare har använt sig av båda provmaterialen. Expression orale Maria lockade fler användare än Expression orale 2005, kanske beroende på att man redan var bekant med provmaterialet från vt Expression orale Maria krävde också mindre tid eftersom eleverna kunde delas in i större grupper. Expression orale Maria från 2004 bestod av lappar med olika förslag till taluppgift. Eleverna skulle arbeta i grupp, i tur och ordning dra en lapp och tala så utförligt som möjligt

3 om sitt/sina ämne/n. Därefter skulle de besvara frågor från kamraterna i gruppen. Uppgiften Expression orale 2005, som skulle utföras av två elever tillsammans, utgjordes dels av bilder, dels av en mind-map. Eleverna skulle först berätta om var sin bild samt besvara frågor från kamraten. Sedan skulle de med hjälp av en mind-map samtala om ett givet ämne. Endast 51 lärarenkäter skickades in via nätet, varav 29 med någon personlig kommentar. Möjliga orsaker till att antalet blev så blygsamt har redan kommenterats här ovan. Lärare kan av olika skäl ha avstått från att delta eller ej rapporterat in resultat. För att provmaterialet skall kunna utvecklas och förbättras är det av yttersta vikt att såväl elevresultat som synpunkter från deltagande lärare skickas in. Beskrivning av det nya provmaterialet 2005, Compréhension écrite och Expression orale Compréhension écrite Läsförståelsen 2005 bestod av tre delar med texter av varierande slag, dels korta tidningstexter av både saklig och mer kåserande karaktär, dels ett längre litterärt avsnitt. Vid framtagningen av provmaterialet hade ambitionen varit att texterna skulle vara så autentiska som möjligt. Den första texten var La glace, som handlade om glassens historia. Texten innehöll, trots sitt korta format, mycket varierande information som krävde intensivläsning. Den följdes av sju flervalsuppgifter. Text nummer två, Ma famille, var ett utdrag ur en ungdomsroman. Lästekniken för denna uppgift hade karaktären av lokaliseringsläsning, eftersom eleverna skulle söka efter speciell information, men uppgiften krävde även mer intensiv läsning, d.v.s. mer analys och bearbetning. Uppgifterna bestod av en text med 12 luckor där eleverna skulle fylla i ett eller flera ord, två uppgifter där eleverna skulle besvara frågor med egna ord på franska samt två flervalsuppgifter. Den sista texten, Nouvelles, var en matchinguppgift där eleverna av 14 rubriker skulle välja rätt rubrik till 12 korta tidningsnotiser. Eleverna skulle läsa på ett översiktligt vis för att få en bild av vad texterna handlade om. Variationen av svarsformer i läsförståelseprovet (flervalsuppgifter, lucktest, produktiva uppgifter, matchinguppgifter) har sin grund i de validitetsdiskussioner som förts under konstruktionsprocessen. Syftet är att inte systematiskt gynna en viss kategori elever utan erbjuda möjlighet för alla elever att visa den receptiva förmågan på ett så varierat sätt som möjligt. Beträffande de produktiva uppgifterna skall fokus ligga på innehåll och begriplighet och en distinktion göras mellan fel som eventuellt stör och fel som förstör kommunikationen. Varje svar som visar att eleven förstått innehållet i texten och som kan anses vara begripligt för en icke svensk- eller engelskkunnig person med franska som modersmål ger poäng. Detta innebär att även felstavade och grammatiskt oriktiga svar kan ge poäng, eftersom avsikten med läsförståelse- provet inte är att testa korrekt språkanvändning utan i första hand läsförståelse. Lärarna var nöjda med bedömningsanvisningarna och de allra flesta ansåg att innehållet var bra i samtliga texter. Svårigheten i texter och uppgifter bedömdes i snitt som lagom. Fyra femtedelar ansåg att även tiden för denna provdel var lagom lång. Ca tre fjärdedelar av lärarna var nöjda med de föreslagna betygsgränserna. De som önskade en ändring ville ha strängare gränser för såväl Godkänd, Väl godkänd som Mycket väl godkänd. De lärare som föreslog högre gränser uppgav också i detta sammanhang att det var

4 mycket svårare för eleverna att få ett högt betyg på de produktiva delarna, d.v.s. Expression écrite och Expression orale. Gränsdragning i proven är en bedömning som görs av erfarna fransklärare, dels på basis av målanalys och erfarenheter, dels efter tillgång till vissa utprövningsdata. Dessutom har lärare med kompetens i såväl spanska som tyska alternativt franska jämfört de tre provmaterialens olika delprov och bedömt svårighetsgraden i dessa. Enligt lärarna var eleverna nöjda med läsförståelsedelen. - Intressanta och lärorika texter men de tyckte att det var svårt. - Bra kombination av uppgifter. Expression orale Den muntliga uppgiften utgick från sex bilder på unga människor från olika delar av världen. Eleverna skulle arbeta parvis, välja var sin bild (Première partie), berätta om denna för sin samtalspartner och interagera med utgångspunkt från bilden. I Deuxième partie betonades interaktionen ytterligare genom att eleverna skulle samtala kring ett antal givna punkter inom samma tema som i Première partie. Uppgiften var densamma i franska, spanska och tyska. Ca 15 minuter per grupp togs i anspråk för den fria muntliga produktionen. Två av fem av lärarna fann att uppgiften fungerade bra och tre av fem tyckte att den var tillfredställande för sitt syfte. Enligt lärarna var de allra flesta eleverna positiva eller neutrala till uppgiften. - De behöver mycket tid eftersom de har svårt att plötsligt i den svenska omgivningen börja tala franska men efter några minuter lossnar det för de flesta. - Jag gjorde provet med elever vilkas betyg jag var osäker på. - Bra ämne och valmöjlighet. - Nästa år kommer jag att ha mer sådana här prov. Man får verkligen en chans att lyssna på varje elev. Hur denna uppgift, Expression orale 2005, kan genomföras exemplifieras på en dvd. Till denna dvd har utarbetats ett material i respektive språk, franska, spanska och tyska som underlag för arbete med bedömning på skolorna. Denna dvd med tillhörande material skickades till samtliga gymnasieskolor i Sverige i början av vt I programmet visas två elevpar som utför provuppgiften, en lärargrupp som kommenterar det första samtalet samt två samtal där eleverna kommenterar sina insatser och muntliga prov i allmänhet. Det finns också en inledning på svenska och på målspråket angående kursmålen för steg 3. Materialet, Förslag till arbete med dvd-materialet om muntlig språkfärdighet i franska, finns att tillgå i provbanken med lösenord: >nationellt provsystem>provbanken >gymnasial utbildning>franska steg 3. Den kommunikativa färdigheten betonas i alla kursmålen. Hur eleverna lyckas med att tala målspråket beror på hur, hur mycket och när målspråket används i undervisningen av både lärare och elever, samt givetvis också på hur mycket franska eleverna stöter på utanför skolan.

5 Betygsutfall Med tanke på att endast 466 elevresultat inrapporterats, vilket är en mycket liten andel av dem som fick slutbetyg i franska från steg 3, är det inte rimligt att här i detalj redovisa betygsutfall. Elevernas resultat visar på en mycket god läsförståelse i franska. Av de 29 % av eleverna som gjorde Expression orale 2005 lyckades också de flesta över godkänd nivå. Provmaterialets påverkan I tabellen nedan redovisas lärarnas synpunkter i enkäten angående några frågor om hur provet relaterar till kursplanen, undervisningen och betygssättningen. Dessa frågor är gemensamma för proven i flera ämnen. Fördelning av lärarnas synpunkter på provmaterialet i Franska steg 3 vt 2005: I vilken utsträckning anser I mycket stor I stor I liten Antal läraren att provmaterialet utsträckning utsträckning utsträckning svarande lärare..speglar ämnessynen i kursplanen påverkar lärarens tolkning av kursplanens mål och betygskriterier påverkar de arbetsformer läraren använder i undervisningen påverkar det innehåll - i betydelsen delmål och delfärdigheter etc. - som tas upp i undervisningen stämmer med vilket slutbetyg läraren ger enskilda elever 30 (ja) 6 (nej) 36 Samtliga lärare ansåg alltså att proven i mycket stor eller stor utsträckning speglar ämnessynen i kursplanen, medan dess påverkan på arbetsformer och innehåll i undervisningen bedömdes som mindre. Detta är helt följdriktigt, eftersom det är lärarna som - i samråd med sina elever - avgör hur målen skall nås. Övriga synpunkter I lärarnas enkät framgår att många välkomnar nationellt provmaterial för steg 3. - Jag tycker att provet förstärkte mina åsikter om elevernas kunskaper. - Jag tycker att provet är bra och ger oss god bäring på nivåerna och "var ribban skall ligga." Utforma fler delar så att provbanken utökas. - Jag tycker att elevresultaten av provet ger bättre utslag när det gäller min "magkänsla" av vad eleverna är värda för betyg jämfört med mina egna förberedda prov. Tyvärr har mina prov inte gett dem de betyg jag själv ansett att de varit värda. Detta beror förmodligen på att jag testat lite för små och för avgränsade delar av språket. Det känns därför mycket tillfredställande att genom provet få "svart på vitt" på att de verkligen är så duktiga som jag ansett. Vi på Enheten för språk och litteratur vid Göteborgs universitet tackar alla lärare som

6 rapporterat in elevresultat och bidragit med värdefulla synpunkter på provmaterialen för steg 3. Vi kommer att begrunda alla kommentarer i vår strävan att förbättra provens kvalitet i olika avseenden. För framtiden hoppas vi framför allt att fler lärare rapporterar in sina elevresultat. Under vårterminen 2006 kommer två nya delprov att läggas ut på nätet, Compréhension orale 2006 och Expression écrite Ytterligare delprov kommer också att prövas ut i flera av landets skolor för publicering på Internet våren Kerstin Häggström Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs Universitet