Ämnesprovet i engelska för årskurs 6 läsåret 2016/2017

Transkript

1 PROJEKTET NATIONELLA PROV I FRÄMMANDE SPRÅK Ämnesprovet i engelska för årskurs 6 läsåret 2016/2017 Cecilia Nihlén, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Projektet NAFS (Nationella prov i främmande språk) 1. Inledning Denna rapport är en delredovisning inom ramen för en överenskommelse mellan Göteborgs universitet (Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, projektet Nationella prov i främmande språk/nafs) och Skolverket att utveckla och konstruera nationella ämnesprov i engelska. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna, och en ökad måluppfyllelse för eleverna. Rapporten avser det ämnesprov som gavs läsåret 2016/2017 för årskurs 6. Ämnesprovet är obligatoriskt som stöd för betygssättning i grundskolan och utgår från kursplanens skrivningar. De olika delarna i ämnesprovet, Delprov A: Speaking, Delprov B: Reception (Reading/Listening) och Delprov C: Writing, anknyter också till Europarådets ramverk för språkinlärning och språkbedömning, Gemensam europeisk referensram för språk, lärande, undervisning och bedömning med dess rubriceringar reception, interaktion och produktion. Rapporten utgår från statistik från SCBs totalinsamling av provresultat, data från provprojektets NAFS insamling av provresultat, resultat från den lärarenkät som de lärare som genomfört provet ombetts besvara, samt data från elev- och lärarenkäter i samband med utprövningen av de uppgifter som ingick i ämnesprovet i engelska för årskurs 6 läsåret 2016/ Konstruktionsprocessen för nationella prov i engelska De nationella proven i engelska, samt övriga bedömningsstödjande material i engelska och moderna språk, utvecklas på uppdrag av Skolverket inom projektet Nationella prov i främmande språk vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Projektets hemsida innehåller information på fem språk: svenska, engelska, franska, tyska och spanska. Provmaterialen tas fram i nära samarbete med referensgrupper och bygger på ett antal grundläggande, forskningsbaserade principer. Projektets medarbetare har till övervägande del en bakgrund som erfarna och legitimerade lärare i det aktuella språket/språken och flera är också engagerade i lokal skolutveckling, lärarutbildning, forskning, nationella projekt kring lärande, undervisning och bedömning, samt i omfattande internationella nätverk. Olika typer av referensgrupper medverkar under de skilda skedena av arbetet med provutveckling, allt från konstruktion av uppgifter till sammansättning av prov och rekommendation kring betygsgränser och bedömda elevexempel. Dessa grupper har en bred sammansättning, med lärare på aktuella och intilliggande nivåer, inklusive personer med specialpedagogisk kompetens, lärarutbildare, personer med målspråket som förstaspråk samt GÖTEBORGS UNIVERSITET, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Projektet Nationella prov i främmande språk, webbplats:

2 forskare från skilda discipliner. Till detta kommer hundratals elever, som medverkar i mindre, preliminära utprövningar samt i den stora utprövning som föregår alla skarpa prov. I den senare deltar per uppgift ca 400 slumpvis valda elever i landet. I samband med utprövningar besvarar både eleverna och deras lärare enkäter om olika aspekter av uppgifternas funktionalitet. Dessa uppfattningar analyseras och vägs in i besluten om provens sammansättning. Provets betygsgränser och exempel per betygssteg tas fram i grupper om aktiva lärare och provutvecklare. Dessa lämnar på basis av styrdokument och erfarenhet förslag på poänggränser och nivårelaterade elevtexter och elevsamtal. Förslagen diskuteras och analyseras vidare i relation till data från utprövningarna samt föreläggs slutligen Skolverket, som är den instans som fastställer såväl själva provet som dess poänggränser och kommenterade nivåexempel. Utvecklingen av ett nationellt prov tar i regel runt två år och utgår från analyser av styrdokument, relevant forskning samt beprövad erfarenhet inom området. Likaså finns ett antal kvalitetsparametrar som är med i utvecklingsarbetet, hela vägen från initial konstruktion till sammansättning av ett skarpt prov och analys av utfall. Dessa handlar främst om följande: Innehåll, relevans och lämplighet i relation till läroplanen, kursplanen, forskning, aktuell målgrupp samt beprövad erfarenhet; Svårighetsgrad (faktisk respektive upplevd) i relation till kursplanen, inklusive kunskapskraven. Uppgifternas och provets mättekniska egenskaper, inklusive frågor om samstämmighet mellan bedömare. Eventuella tematiska aspekter. Aspekter av tid och tidsåtgång. Genus-, ålders- och identitetsrelaterade aspekter. Kultur- och livsstilsaspekter (etniska, politiska, religiösa och sociala). Etiska och värdegrundsrelaterade aspekter. Variation vad gäller innehåll och format. Provdelarnas inbördes relation, bl.a. vad gäller progression inom och mellan uppgifter. Likheter och skillnader i relation till tidigare prov. Reflektion av målspråksområdets bredd, såväl språkligt som kulturellt. Signaleffekter / Washback för lärande och undervisning. Utprövande elevers och lärares synpunkter på uppgifterna. De nationella proven är uppdelade i tre delprov, varav ett med två delar. Delproven har, såväl i input-material (teman och texter av skilda slag) som i uppgifter, fokus på de receptiva, produktiva och interaktiva förmågor som beskrivs i kursplanen för den aktuella årskursen: Delprov A: muntlig produktion och interaktion Delprov B: receptiv kompetens två delar: läs- och hörförståelse Delprov C: skriftlig produktion och interaktion Strategisk kompetens och förmåga till anpassning av språket till syften, mottagare och situationer prövas integrerat inom ramen för de tre delproven, medan aspekter av kultur och interkulturalitet präglar val av material och teman för uppgifterna i proven. Svarsformaten varierar i proven, från ren produktion och interaktion i Delprov A och C till en blandning av constructed response (eleverna svarar genom att producera svaret på 2 (12)

3 engelska, eller i enstaka fall i form av en sifferuppgift) eller selected response (eleverna väljer korrekt svarsalternativ, antingen bland ett antal svarsalternativ eller genom att matcha t.ex. en text med en rubrik). Balansen i Delprov B brukar vara ungefär hälften var av dessa båda övergripande svarsformat, detta för att eleverna ska få visa sina kunskaper på annat sätt än genom skrift. Utfallet av proven rapporteras av Skolverket och finns också beskrivet och diskuterat i diverse texter och presentationer av projektets medarbetare; dessa texter nås via projektets publikationssida. Eftersom proven omfattas av sekretess, kan inga konkreta exempel eller kommentarer kring de olika delarna av årets prov ges i detta forum. För ytterligare information om prov och bedömning i språk hänvisas till projektets publikationssida samt de exempel på provuppgifter som ges på projektets hemsida Provets sammansättning Sammansättningen av ämnesprovet i engelska för årskurs 6 har skett i enlighet med de kvalitetsparametrar och processer som finns beskrivna i föregående del av rapporten och som beaktas från initial konstruktion, miniutprövningar och storskaliga utprövningar till sammansättning av ett skarpt prov. Delprov A: muntlig produktion och interaktion Delprov A avser att pröva muntlig produktion och interaktion och ge eleven möjlighet att visa sin förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska. Delprovet genomfördes för andra gången under höstterminens i stället för på vårterminen. Årets uppgift gav eleverna tillfälle att samtala kring vardagliga ämnen och bestod först av en warm-up, där eleverna fick tala om välbekanta ämnen. De fick välja att berätta om två av fyra samtalsförslag och här fokuserades främst förmågan till muntlig produktion. Därefter följde två delar med ett gemensamt övergripande tema. Den första delen syftade till att ge eleverna möjlighet att interagera och ställa frågor till varandra och i den andra delen att både presentera ett kort innehåll och utbyta åsikter om givna ämnen. Båda delarna inbjöd därmed till muntlig produktion och interaktion. Till stöd för lärarnas bedömning av elevprestationerna gavs fyra kommenterade, autentiska elevsamtal på olika nivåer. Underlaget hämtas från storskaliga utprövningar och samtalen väljs ut i referensgrupper, som tidigare nämnts. Delprov B: reception I delprov B prövades elevernas receptiva kompetens, dvs. deras läsförståelse och hörförståelse. Delprovet var uppdelat i två häften, Delprov B 1 Reading och Delprov B 2 Listening. Delprov B 1: läsförståelse Läsförståelsedelen i årets prov bestod av tre uppgifter som på olika sätt prövade elevernas förmåga att läsa och förstå texter av skilda slag. Delprovet inleddes med en kortare sammanhängande text där ett antal ord saknades och eleverna skulle markera vilket av fyra givna 1 Det inledande avsnittet om konstruktionsprocessen är skrivet av Gudrun Erickson, IPS/NAFS, (12)

4 svarsalternativ som passade där något ord utelämnats, en s.k. multiple cloze-uppgift. Denna typ av uppgift avser att pröva förmågan att uppfatta ett innehållsligt sammanhang, genom att man utifrån sammanhanget måste förstå vilket ord som saknas. Underlaget till texten kom från beskrivningar av en kulturell företeelse i olika städer i världen. Därefter följde en uppgift som bestod av ett antal korta dialoger där ett ord saknades, ett så kallat gaptest. Dialogerna innehöll vardagligt språk med inslag av fasta språkliga uttryck. I denna uppgift svarar eleverna genom att producera svaret på engelska (constructed response) och deras förråd av ord och fraser samt i viss mån formell säkerhet prövas. För att få poäng krävdes att de ifyllda orden skulle vara grammatiskt riktiga och för eventuella stavfel gjordes ett samlat avdrag (3 poäng). Denna läsförståelseuppgift är en återanvändning av en uppgift från ämnesprovet läsåret 2013/2014. Den tredje uppgiften var en längre, delvis autentisk, sammanhängande berättande text, som var uppdelad i tre delar. I denna uppgift var frågorna av blandat format med både flervalsfrågor och öppna frågor där eleverna formulerade egna svar. Denna typ av läsförståelse avser att pröva elevernas förmåga att läsa för att förstå detaljer (reading the lines) men också förmågan att förstå helhet och sammanhang på ett djupare plan (reading between the lines). Delprov B 2: hörförståelse Hörförståelsedelen i årets prov bestod av två uppgifter som på varierande sätt prövade elevernas förmåga att lyssna och förstå olika typer av talad engelska. Delprovet inleddes med ett antal korta dialoger som eleverna fick höra en gång. Inför uppspelningen av varje dialog fick eleverna en fråga och de ombads att lyssna och förstå helheten och sammanhanget i dialogen. Svarsformatet var selected response med fyra svarsalternativ. Alternativen var konstruerade på olika sätt för att se vilka strategier eleverna använder sig av när de lyssnar. En vanligt förekommande strategi är att elever uppfattar ett ord i dialogen som finns i något av svarsalternativen och därför väljer det alternativet utan att lyssna klart på hela dialogen. I dialogerna förekom både amerikansk och brittisk engelska. I den andra uppgiften, som är en återanvändning av en uppgift från ämnesprovet 2014/2015, lyssnade eleverna på ett längre samtal mellan två familjemedlemmar som diskuterade olika aktiviteter. Samtalet var uppdelat i kortare avsnitt och inför varje avsnitt gavs eleverna möjlighet att läsa igenom frågorna som antingen besvarades med egna ord eller genom att välja ett av fyra svarsalternativ. Avslutningsvis fick eleverna höra hela samtalet en gång till utan inlagda pauser. Vid bedömningen av uppgifter med öppna svar, där elever själva ska formulera sig på engelska, ligger fokus på elevernas förmåga att uppfatta det som efterfrågas och formulera det på ett begripligt sätt. Det är här inte stavning eller språklig form som ska fokuseras. Sammanfattningsvis kan noteras att balansen mellan constructed och selected resonse totalt i Delprov B liknade tidigare år med ungefär hälften av poängen fördelade på varje typ av svarsformat. Avseende tematiska aspekter och målspråksområdets bredd såväl språkligt som kulturellt, hade delprovet variation i innehåll med representation från såväl Storbritannien som Nordamerika. Delprov C: skriftlig produktion och interaktion Delprov C bestod av en uppgift att skriva en text om ett ämne av allmän karaktär till en given mottagare och i ett givet sammanhang. Det övergripande syftet var att ge eleverna möjlighet att visa förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i skrift enligt målen för skriftlig produktion och interaktion. Till stöd och inspiration för skrivandet innehöll uppgiften en bild och en inledning, som innebar en viss innehållslig valmöjlighet 4 (12)

5 inom givna ramar. Dessutom fanns ett antal stödfrågor, som avsåg inbjuda till att uttrycka, utveckla och förklara ett innehåll. Till stöd för lärarens bedömning av elevprestationer gavs tio kommenterade, autentiska elevtexter på olika nivåer. Underlaget tas fram vid storskaliga utprövningar och elevtexterna väljs ut i referensgrupper i samarbete med bland andra aktiva lärare, som tidigare nämnts. 4. Insamling Efter genomförandet av det nationella ämnesprovet i engelska för årskurs 6 görs två insamlingar på landets skolor. Den ena insamlingen gäller rapportering av provresultat för samtliga elever som genomfört provet. Insamlingen görs av Statistiska Centralbyrån (SCB). Uppgifterna lämnas in till SCB från huvudmännen eller direkt från skolenheterna. Den andra insamlingen görs av projektet Nationella prov i främmande språk och avser resultat på prov-, delprovs- och uppgiftsnivå för cirka 800 elever i ett urval baserat på vissa födelsedatum. För hälften av urvalet görs dessutom insamling av faktiska elevprestationer i form av kopior av provhäften (delprov B) och skrivna texter (delprov C). Vårterminen 2017 var det för första gången möjligt att rapportera in resultaten på prov-, delprovs- och uppgiftsnivå digitalt. En möjlighet som utnyttjades avseende resultaten för 434 elever. Sammanlagt inkom resultat från cirka 900 elever. Insamlingen ger möjlighet till analys av utfall på delprovs-, uppgifts- och item-nivå och är av stor vikt för att kvalitetssäkra och vidareutveckla proven i engelska. 5. Provresultat med kommentarer För ämnesprovet i engelska för årskurs 6 läsåret 2016/2017 har ett sammanvägt provbetyg inrapporterats till SCB för cirka elever. I Tabell 1 nedan redovisas andelen elever som nått de olika betygsstegen och i Tabell 2 betygsfördelningen på de olika delproven. För att få ett provbetyg måste alla delprov vara genomförda. Andelen elever som uppnått kraven för provet i engelska och fått lägst provbetyget E var 94 procent, vilket är samma andel som i 2015/2016 års prov. Skillnaderna mellan pojkar och flickor var relativt små, men pojkar hade något högre genomsnittlig provbetygspoäng än flickor. För mer information om SCBs redovisning av resultaten från 2016/2017 års prov, se Skolverkets webbplats, fliken statistik och utvärdering. Tabell 1 Provbetyg Engelska årskurs 6: Antal elever i grundskolan med provbetyg totalt och uppdelat på flickor och pojkar samt fördelat på betygssteg F-A Antal elever med provbetyg Betygsfördelning (%) F E D C B A Genomsnittlig provbetygs -poäng Totalt ,1 11,7 14,0 22,9 22,4 23,0 14,9 Flickor ,2 12,7 14,8 23,6 21,0 21,8 14,7 Pojkar ,9 10,7 13,2 22,3 23,7 24,2 15,0 5 (12)

6 Tabell 2 Delprovsbetyg Engelska årskurs 6: Betygsfördelning på delprovsnivå Betygsfördelning (%) Delprov F E D C B A A 7,4 18,7 15,0 21,9 15,8 21,2 B 9,1 12,3 10,0 26,1 17,5 25,0 C 7,0 13,0 14,7 21,9 17,6 25,7 I Tabell 2 ovan kan utläsas att elever presterar bäst på delprov A och C. 93 procent har uppnått kraven för muntlig och skriftlig produktion och interaktion i engelska och får som lägst betyget E. 91 procent har uppnått kraven för reception i delprov B (läsa och lyssna) och drygt två tredjedelar av eleverna får som lägst provbetyget C. Sammantaget visar utfallet att många elever är mycket duktiga i engelska i förhållande till gällande kunskapskrav för årskurs 6. Vid en jämförelse mellan de tre delproven kan det konstateras att flest elever (drygt 40 procent) får de högsta betygen, A och B, på delprov B och C. NAFS-projektets insamling av resultat från läsåret 2016/2017 visar att uppgifterna i delprov B överlag har fungerat som förväntat. Resultaten på de två ankaruppgifterna, den andra läsförståelse- och den andra hörförståelseuppgiften, är i stort sett desamma som när dessa uppgifter användes första gången, läsåret 2013/2014 respektive 2014/2015. Resultatinsamlingen visar också att den första uppgiften i delprov B 1, precis som utprövningarna indikerat, är den lättaste uppgiften. Resultaten på de två hörförståelseuppgifterna i delprov B 2 uppvisar ingen större skillnad. Eleverna lyckas överlag mycket bra på båda och till och med något lite bättre på den andra uppgiften, som de får höra två gånger. Variationen i svårighetsgrad inom uppgifterna är genomgående god. Varje uppgift inleds med någon eller några något enklare frågor för att därefter bli svårare. Detta är önskvärt för elevernas motivation. 6. Enkätresultat med kommentarer Alla uppgifter som ingår i ett nationellt prov i engelska har granskats och kommenterats i olika led innan de används i prov. Dels får elever och lärare möjlighet att ge sina åsikter om olika uppgifter i samband med mindre utprövningar under konstruktionsprocessen, dels besvarar både elever och lärare enkäter om uppgifterna i samband med den storskaliga utprövning som alla provuppgifter som ingår i ett nationellt prov i engelska genomgår. Dessutom granskas uppgifterna innehållsmässigt och språkligt i de referensgrupper som tar del av materialet på vägen fram till det färdiga provet. Synpunkter på materialet tas till vara i processens olika steg. Elevenkäter från utprövningar I den storskaliga utprövningen av uppgifter avseende läs- och hörförståelse samt skriftlig produkton och interaktion ombeds eleverna besvara en enkät med ett antal påståenden om uppgiften är rolig/tråkig, lätt/svår, ett bra prov/ett dåligt prov och om de anser sig ha klarat uppgiften bra/mindre bra. Eleverna besvarar enkäten genom att sätta ett kryss på en femgradig Likert-skala. Den muntliga uppgiften prövas ut i mindre omfattning och eleverna ges här en annan typ av enkät. I den får de möjlighet att uttala sig om svårighetsgraden i de tre olika delarna av uppgiften (warm-up, del 1 och del 2) samt delge vad de tycker om instruk- 6 (12)

7 tionerna. Eleverna ges också möjlighet att kommentera uppgifterna med egna ord på engelska eller svenska. Dessa elevenkäter, ofta refererade till som test-taker feedback, används dels som underlag för provutveckling, dels som underlag vid urval av uppgifter och sammansättning av hela prov. Delprov A: muntlig produktion och interaktion Uppgiften togs väl emot av eleverna. Ingen ansåg att samtalsförslagen i warm-up var svåra att prata om och många tyckte att denna del var rolig eller ganska rolig. Allra bäst tyckte eleverna om del 1 där de flesta ansåg att ämnena var lätta och roliga att samtala om. Även del 2 fick övervägande positiva omdömen och endast ett fåtal tyckte det var svårt/tråkigt att samtala om ämnena. Delprov B: reception Uppgifterna har tagits emot väl av eleverna. Många valde alternativ 1-3 på Likert-skalan för de olika läsförståelseuppgifterna vad gäller om det var en bra eller lätt uppgift. Eleverna tyckte bäst om den längre lästexten och de ansåg också att den var roligast. Den första läsförståelseuppgiften upplevde de som lättast. Generellt upplever eleverna hörförståelse som svårare, vilket syns i test-taker feedback, där siffrorna för hörförståelseuppgifterna är lägre än för läsförståelseuppgifterna i detta prov. Utprövningsdata visar att eleverna tyckte bättre om den korta hörförståelsen som de endast fick lyssna på en gång. De tycker att den är roligare och lättare, att den är en bra provuppgift och de anser att de klarar den bättre än den längre hörförståelseuppgiften. Delprov C: skriftlig produktion och interaktion Uppgiften togs emot mycket väl av eleverna. De flesta tyckte att uppgiften var rolig och att det var ett bra prov. I utprövningen fick årets skrivuppgift de högsta omdömena en skriftlig uppgift har fått sedan ämnesprovet infördes i årskurs 6 och många ansåg att det var ett lätt ämne att skriva om. Så här uttryckte sig några av eleverna: I think it was a good test, a bit difficult but everything can t be easy. Det var jätteroligt prov, men jag kom inte på så mycket saker. I think it was hard to find the right words to use. But I really like the test! Lärarröster från utprövningar och arbete i referensgrupper Även lärare ombeds i den storskaliga utprövningen att besvara en enkät med ett antal frågor om uppgifterna, bland annat om uppgiftens svårighetsgrad för den egna elevgruppen och i relation till kursplanen. Lärarna får också möjlighet att ge en allmän uppfattning om uppgiften. Samtliga uppgifter som ingår i ämnesprovet läsåret 2016/2017 togs emot positivt vid respektive utprövningstillfälle och en majoritet av lärarna ansåg att uppgifternas svårighetsgrad var lagom i relation till kursplanen i engelska för årskurs 6. Lärarenkät efter provets genomförande Efter provets genomförande inkom 462 lärarenkäter. Detta är tyvärr ett mycket lågt antal jämfört med tidigare år; för bara tre år sedan inkom drygt 2000 lärarenkäter för engelska årskurs 6. Eftersom urvalet även är självselekterat bör resultaten tolkas med försiktighet. Nedan följer en sammanfattning inhämtad från dessa lärarenkäter. Samtliga frågor med bundet format i lärarenkäten för engelska årskurs 6 läsåret 2016/2017 finns sammanställda på projektets webbplats. 7 (12)

8 I lärarenkäten finns ett antal frågor om provet som helhet och sådana som gäller för de olika delproven var för sig. Utöver dessa får lärarna i enkäten även möjlighet att fritt kommentera och lämna synpunkter i öppna kommentarsfält. Nedanstående två diagram beskriver hur provet som helhet har tagits emot av de 462 lärare som har besvarat enkäten. Lärarna ombads svara på i vilken utsträckning följande två påståenden angående provet som helhet överensstämde med deras uppfattning Provet som helhet är bra 300 Provet som helhet är ett stöd för betygssättningen Instämmer helt 23 Instämmer Instämmer Instämmer Inte svarat till stor del till viss del inte alls Instämmer helt Instämmer Instämmer Instämmer Inte svarat till stor del till viss del inte alls Diagram 1 och 2 Provet som helhet Som framgår av ovanstående två diagram har samtliga av de medverkande lärarna tagit emot provet på ett positivt sätt, och de allra flesta anser att det är ett stöd för betygssättningen. Följaktligen kan man, utifrån ovanstående statistik, konstatera att 2016/2017 års nationella ämnesprov i engelska som helhet har tagits emot på ett positivt sätt av de lärare som genomfört provet och svarat på enkäten. Över 90 procent markerar att de helt eller till stor del instämmer i att provet som helhet är bra och ett stöd för betygssättningen. Även övriga svar som inkommit i årets lärarenkäter pekar på att lärarna är mycket nöjda med provet som helhet och de olika delproven. Nästan alla, 98 procent, anser att de fått tillräckligt med information för genomförandet av provets olika delar i häftena Lärarinformation 1 och 2. Så gott som alla lärare, 99 procent, anser att det som provet prövar har behandlats i undervisningen i hög eller ganska hög grad. Vidare anger 96 procent att ämnesprovet som helhet i mycket stor eller ganska stor utsträckning ger resultat som stämmer överens med de egna bedömningarna av elevernas kunskaper. Avseende de olika delproven anser nästan alla lärare, mellan 97 och 99 procent, att de olika uppgifterna var lämpliga eller mycket lämpliga i relation till kursplanen procent av lärarna markerar att de olika delproven ger möjlighet för eleverna att visa sin förmåga inom respektive färdighet, muntlig och skriftlig produktion och interaktion samt förmågan att läsa, lyssna och förstå. När det gäller bedömningsanvisningarna till delprov A och C anser nästan alla lärare, procent, att de ger visst stöd eller mycket gott stöd och 99 procent anser att bedömningsanvisningarna till delprov B fungerar bra. Ungefär hälften av lärarna anger att samtliga elev- 8 (12)

9 prestationer medbedöms i delprov C jämfört med cirka en fjärdedel i delprov A och B. Det är inte så vanligt att en annan lärare bedömer samtliga elevprestationer. I enkäten fanns även möjlighet att lämna synpunkter på provet som helhet, vilket 131 lärare valde att göra. Nästan hälften av de lärare som skrivit öppna kommentarer i detta svarsfält uttrycker att de är positivt inställda till provet som helhet och att det upplevs utgöra ett bra komplement till övrig bedömning. Bland annat anses innehållet i delproven vara varierat och relevant i förhållande till provets syften. Vidare lyfts att provresultaten i många fall bekräftar lärarnas egen bedömning samt att de medföljande bedömningsanvisningarna är ett stort stöd. Det är bra prov och jag kan som lärare känna att jag ligger rätt i min bedömning. Det känns tryggt för mig även om jag har några år i yrket. Det nationella provet ger ett mycket bra underlag för betygssättning tillsammans med annat underlag. Eleverna tycker att delproven är roliga och stimulerande att jobba med. Ett varierat och trevligt prov som verkligen ger en god bild av mina elevers kunskapsnivåer. Det finns naturligtvis också kommentarer av mindre positiv karaktär. Merparten av de lärare som uttrycker negativa åsikter om provet anser framför allt att kravnivåerna är lågt satta. Flera lärare kommenterar att sammanvägningsmodellen inte har samma bakomliggande principer som terminsbetyget och att avrundningen bidrar till att elevernas provbetyg i regel blir högre än terminsbetyget. Men för en del lärare ger utfallet på provet anledning till reflektion kring de egna elevernas färdighetsnivå. Vi tycker att nivån för betygen är låg sett på alla proven tillsammans. Det är alltså ganska enkelt att få höga betyg. Eller också har vi år efter år väldigt duktiga elever! Betyget på provet blir oftast högre än för terminen då ihopräkningen är mildare. Jag är nog lite för sträng i min bedömning i vanliga fall, så jag får väl ändra mig. En handfull lärare påpekar att provet ligger sent på vårterminen och att det påverkar arbetsbelastningen negativt. Några tycker att Delprov B skulle kunna delas upp, så att hörförståelsen och läsförståelsen ges vid två olika tillfällen i stället för på samma dag. Enstaka lärare påpekar att elever är ovana vid att lyssna koncentrerat under en sammanhängande period. Ett fåtal lärare önskar en matris för bedömning av delprov A och C. Övriga öppna kommentarer tar upp sådant som specifikt handlar om varje delprov och dessa presenteras nedan. Delprov A: muntlig produktion och interaktion Så gott som alla medverkande lärare, 99 procent, anser att uppgiften i delprov A är lämplig eller mycket lämplig i relation till kursplanen, och att delprovet ger eleverna möjlighet att visa sin förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i tal (91 procent). Uppgiftens svårighetsgrad upplevs av majoriteten av lärarna som lagom (94 procent) eller lätt (5 procent) och 99 procent tycker att uppgiften fungerade bra eller ganska bra. Vid bedömningen gav de kommenterade exemplen på elevprestationer tämligen gott stöd för 55 procent och mycket gott stöd för 34 procent av lärarna. De allra flesta genomför uppgiften som parsamtal och 61 procent gör en inspelning av elevsamtalen. Ingen tycker att bedömningen av de inspelade elevprestationerna för respektive betyg är för sträng. De allra flesta, mellan 88 och 93 procent, anser att bedömningen är rimlig för de olika betygsstegen. Mellan 7 och 12 procent anser att bedömningen är för mild, i synnerhet avseende elevprestationerna på betygssteg E och A. 9 (12)

10 99 av de 462 lärarna har valt att framföra ytterligare synpunkter i det öppna svarsfältet för Delprov A. De flesta uttycker sig i generella och positiva ordalag: Var ett prov som inbjöd eleverna att prata med varandra. För de som ofta undviker att tala på eget initiativ fungerade det också fint. Bra uppgifter som låter eleverna visa vilken nivå de ligger på. De bidrar till att eleverna kan visa vad de kan. Eleverna upplevde uppgiften som rolig och lärorik. Ämnena som eleverna skulle prata om kändes relevanta och det var ämnen som eleverna kände till och kunde relatera till. Det var bra med warm-up uppgift så att eleverna kunde komma i gång. Några lärare har en mer kritisk hållning. De vanligaste åsikterna rör organisationen kring det muntliga delprovet och att eleverna känner sig stressade. En del kommenterar att delprov A, som ges på hösten, påverkar provbetyget. Rent praktiskt är det svårt att få till tiden eftersom jag är ensam i klassrummet. Det fungerar dock mycket bättre när vi nu planerade in det under höstterminen. Det känns då som att vi liksom har gjort en tredjedel av proven i engelska före jullovet. Bra! För vissa elever är denna provsituation mycket stressande. De ska börja prata utan att vara förberedda på vad exakt de ska prata om. För vissa resulterar det i tunghäfta eftersom de vet att det handlar om ett prov. Vi kan se nu i maj att elevernas prestation i tal är i dag mycket högre än det var i november. Eleverna har haft ytterligare sex månaders träning och mognad. Så idag hade många elever haft ett högre resultat. Men det är lika för hela Sverige. Därmed hade elevernas provbetyg varit högre. Det är bra att man fördelar provbördan på två tillfällen under året, men jag kan även se att elevernas resultat hade varit annorlunda om hela provet gjorts i maj. Delprov B: reception Efter provets genomförande vägs resultaten på delprov B 1 (Reading) och B 2 (Listening) samman till ett betyg på delprovet Reception. I enkäten fick lärarna möjlighet att svara på frågor om de totalt fem olika uppgifterna som ingick i delprov B. De flesta, 89 procent, anser att delprov B 1 ger ett tillförlitligt mått på elevernas förmåga att förstå och tolka innehållet i olika slags texter på engelska. För delprov B 2 är det något färre, 84 procent. De tre uppgifterna som avsåg läsförståelse upplevs som mycket lämpliga eller lämpliga i relation till kursplanen av majoriteten av lärarna, mellan 97 och 99 procent. Den längre lästexten upplevs av de allra flesta, 90 procent, ha lagom svårighetsgrad i relation till kursplanen. Lika många lärare, fem procent, tycker att uppgiften antingen är lätt eller svår. Lärarna är även positivt inställda till de andra två läsförståelseuppgifterna. Den andra uppgiften med korta dialoger upplevs som lagom svår av 88 procent och lika många, sex procent, tycker den antingen är lätt eller svår. Den första uppgiften med formatet multiple cloze anser 85 procent av lärarna ha lagom svårighetsgrad. Åtta procent anser den vara lätt och sju procent svår i relation till kursplanen. De två uppgifterna i hörförståelse anses som mycket lämpliga eller lämpliga i relation till kursplanen av 98 procent av lärarna. Den första uppgiften med korta dialoger har bara en uppspelning och upplevs som något svårare än den andra uppgiften, men de allra flesta, mellan 84 och 86 procent, tycker att svårighetsgraden är lagom i relation till kursplanen. Lärarna är även mycket nöjda med bedömningsanvisningarna till delprov B och tycker att de fungerade bra (99 procent). Beträffande delprovets poänggränser anser 95 procent av lärarna att de är rimliga eller till viss del rimliga. Av de lärare som föreslår andra betygsgränser önskar de flesta en annan gräns för betyget E. Det finns 47 förslag med ett spann mellan 28 och 55 poäng. Medel- 10 (12)

11 värdet är 40 poäng. Detta bör jämföras med årets gräns för E på 33 poäng, som innebar att nio procent av eleverna inte uppnådde ett godkänt resultat. 93 av de 462 enkäterna innehåller öppna kommentarer kring delprov B. Det finns en stor variation bland åsikterna om uppgifterna. Några av de vanligaste handlar om svårighetsgrad, bedömning, kravnivåer och genomförande. Ett väl utformat prov som följer kursplanens kunskapskrav. Många elever lyckades mycket bra och provet upplevdes som enkelt av mig. Samtidigt hamnar min tidigare bedömning av eleverna rätt i de flesta fall. Det kändes som att det vid genomförandet skulle vara ganska svårt för eleverna, speciellt hörförståelsen. Vid rättningen senare upplevde jag att eleverna hade bättre resultat än jag hade förväntat mig och således fick höga provbetyg. Det är alldeles för låga gränser. Jag tycker att man borde kunna minst hälften för att bli godkänd. Vi ifrågasätter rimligheten i att ha de båda proven på samma dag. Vi ser tydliga skillnader i vad eleverna orkar med i slutet av hörförståelsen jämfört med vad de visar annars. Hörförståelsen är väl lång. Det hade varit lämpligt att göra provet i två omgångar, med paus emellan, utan att det räknas som extra anpassning. Delprov C: skriftlig produkton och interaktion Här visar enkäterna att 98 procent av lärarna anser att uppgiften i delprov C är lämplig eller mycket lämplig i relation till kursplanen. De flesta, 94 procent, anser att uppgiften ger eleverna möjlighet att visa sin förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i skrift. Uppgiften anses vara lagom i svårighetsgrad i relation till kursplanen av 87 procent av lärarna medan 11 procent tycker den är lätt. Endast två procent tycker uppgiften är svår. Drygt hälften av lärarna anser att de kommenterade exemplen på elevprestationer gav ett tämligen gott stöd och en tredjedel att de gav mycket gott stöd. Ingen lärare tycker att bedömningen av de skriftliga elevprestationerna är för sträng. Majoriteten av lärarna, mellan 58 och 73 procent, anser att bedömningen av elevtexterna är rimlig för de olika betygsstegen. Mellan 27 och 42 procent anser att bedömningen är för mild, i synnerhet avseende elevprestationerna på betygssteg E och A. Det finns 132 enkäter med öppna kommentarer om Delprov C. De flesta lärare upplever skrivuppgiften som positiv och kommenterar detta, men det finns en del negativa kommentarer om valet av ämne för eleverna att skriva om. Några lärare har i de öppna kommentarerna synpunkter på bedömningen av elevtexterna. Den anses av en del vara för mild, och det finns till exempel åsikter om hur många stavfel och grammatikfel som elever får göra på olika nivåer. Något som bör noteras är att dubbelt så många lärare anger att man för delprov C organiserar medbedömning på skolorna jämfört med när det gäller bedömning av de två andra delproven. De flesta gillade ämnet att skriva om, men jag upplevde det som att ett par elever tyckte det gick trögare att skriva. På så vis kan ämnet vara lite känsligt. Bra att exemplen är ett precis uppnått gränsen och ett gott och väl uppnått. Då täcker man in hela spannet. Det är svårt att säga om jag tycker att bedömningarna var för stränga. Om någonting, tycker jag att de var milda, men de motiverades bra efter de rådande kriterierna. Skulle önska en detaljerad matris för writing-delen. 11 (12)

12 Tycker det i bedömningen trycks för hårt på att det viktiga är att eleverna kan kommunicera och få fram ett budskap. Anser att elever i årskurs 6 är bättre på engelska än så, vilket också skulle innebära att man kan ställa krav på kommunikationen språkligt och grammatiskt. Tycker inte heller att det bara är vid betyget A som man ska ställa krav på att texten ska vara anpassad till syfte, mottagare och situation. 7. Avslutning Avslutningsvis kan konstateras att 2016/2017 års ämnesprov i engelska för årskurs 6 har tagits emot väl av lärare runt om i landet. Lärarna ansåg att uppgifterna i de olika delproven var lämpliga eller mycket lämpliga i relation till kursplanen och provets syften samt att svårighetsgraden var lagom för årskursen. Merparten ansåg också att resultaten på provet stämde överens med deras egna bedömningar av enskilda elevers kunskaper. Resultaten på provet liknar tidigare års resultat vad gäller utfall och betygsfördelning. Många elever i årskurs 6 är duktiga i engelska i förhållande till gällande kunskapskrav. En viktig förutsättning för att de nationella proven i engelska även i framtiden ska fungera väl är skolornas deltagande i utprövningar samt det goda samarbete som provinstitutionen har med lärare och elever. Vi ser fram emot att fortsätta detta samarbete under kommande år, särskilt med tanke på de omfattande utprövningar som behöver göras i samband med införandet av digitaliseringen av de nationella proven. 12 (12)