Rapport om provmaterialet i franska åk 9/steg 2 vårterminen 2008/09

Transkript

1 Rapport om provmaterialet i franska åk 9/steg 2 vårterminen 2008/09 Marcus Warnby (marcus.warnby@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs universitet Inledning Vårterminen 2008 tillhandahölls för första gången provmaterial för språkval åk 9/steg 2 i franska, spanska och tyska. Detta nya material bestod av en hörförståelse- och en läsförståelsedel. Sedan tidigare fanns bedömningsmaterialet från 2001 för bedömning av fri skriftlig och fri muntlig produktion och interaktion. Detta material reviderades och lades även in i provbanken 2008 med utökade kommentarer. Våren 2009 tillhandahölls även nya delprov i färdigheterna tala och skriva samt en modell för sammanvägning av resultaten i ett provbetyg, liknande den som finns i de nationella proven i engelska. Därmed kunde läraren i provbanken för språkval åk 9/steg 2 genomföra fyra delprov och dessutom få ett stöd i hur ett provbetyg kan tas fram. Under 2009 presenterades också i provbanken ett formativt material från nybörjarnivå t.o.m. steg 2. Detta innehöll modeller för självbedömning och kamratbedömning samt uppgifter i receptiv förmåga. Med det tillhandahållna materialet i provbanken har därmed eleverna goda möjligheter att få visa och reflektera över sina kunskaper i och färdigheter på olika områden och läraren kan göra en allsidig bedömning av deras prestationer och ha ett dokumenterat underlag för utvecklingssamtal med eleven samt för betygsättning. Hur tas proven fram? En gemensam arbetsprocess ligger till grund för framtagandet av provmaterialen i franska, spanska och tyska. Underlag för konstruktion tas från t.ex. nätet, radio, tidningar, litteratur och intervjuer med olika personer. Efter utprövning med ett stort antal elever i hela landet samlas allt material in och resultaten bearbetas. Ett referensgruppsmöte med erfarna lärare, varav minst en med det aktuella språket som modersmål, sätter sedan i samråd med provansvariga i ämnet samman de aktuella proven. Muntliga och skriftliga elevprestationer väljs därefter ut och bedöms av referenterna i respektive språk, vilka även lämnar förslag till betygsgränser för läs- och hörförståelseproven. För att säkerställa likvärdigheten mellan proven i franska, spanska och tyska utförs sedan en horisontell bedömning, d.v.s. lärare med undervisning i minst två av språken jämför proven i respektive språk utifrån bl.a. följande punkter: För hörförståelse: Antal delar, antal ord i manus, grad av autenticitet, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, taltempo, regional färgning, omlyssning eller ej, uppgiftstyper, svarsformat samt antal poäng. 1

2 För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng. För fri muntlig produktion/interaktion: Antal delar/ämnen, instruktioner och grad av stöd, språknivå och interaktion samt möjlighet att ta ut svängarna inom ämnet. För fri skriftlig produktion/interaktion: Antal ämnen, typ av efterfrågad text, instruktioner och grad av stöd, språknivån i uppsatserna samt möjlighet att ta ut svängarna inom ämnet. Referenterna bedömer även om kraven för de föreslagna betygsnivåerna på elevexemplen i fri muntlig produktion/interaktion och fri skriftlig produktion/interaktion i respektive språk är likvärdiga. Avslutningsvis lämnar de sina förslag på betygsgränser för läs- och hörförståelseproven. Med hjälp av ingående analys av olika utprövningsdata fastläggs sedan slutgiltigt gränserna i ett möte mellan ansvariga i provbanken och Skolverket. Provmaterialet i franska All insamling av elevresultat och synpunkter på det nya provmaterialet för åk 9/steg 2 skedde via nätet 2008 och Vid insamlingen 2008 rapporterades cirka 2000 elevresultat in för provdelarna Compréhension orale 2008 och Compréhension écrite 2008, vilket motsvarades av cirka 1700 år Vid insamlingen 2009 rapporterades 1214 elevresultat för provdelen Expression écrite Ma semaine respektive 1076 för Expression orale Qui est-ce? Eleverna kom till största delen från grundskolan. Könsfördelningen över de båda inrapporteringsperioderna var ungefär 65 % för kvinnliga elever och 35 % för manliga. 186 lärarenkäter skickades in 2008, vilket motsvarades av 116 för I många fanns en personlig kommentar. I enkäterna från 2008 fanns lärare som uttryckte en önskan om att ha provdelar även för de produktiva färdigheterna, vilket också tillkom Under läsåret 2008/2009 fanns cirka elever i åk 9 som läste franska inom ramen för språkval. Det resultat som rapporterats in motsvarar cirka 10% av det totala antalet elever. Resultaten får dock tolkas med försiktighet (se nedan). För att provmaterialet skall kunna utvecklas och förbättras är det av yttersta vikt att såväl elevresultat som synpunkter från deltagande lärare skickas in. Nedan redovisas utfallet på de olika delproven, liksom för det samlade provbetyget, baserat på de provresultat och reaktioner som rapporterats in. Trots att dessa i de flesta fall är relativt många bör alltför långtgående slutsatser undvikas. Användningen av provmaterialet är inte obligatorisk och det föreligger heller inte något krav att rapportera in resultat. Dessutom finns en stark dominans av resultat från åk 9, med enbart ca tio procent från gymnasial utbildning. Det kan därmed inte tas för givet att det rapporterade utfallet är fullt representativt för kursplanens steg 2 (se vidare den avslutande kommentaren i rapporten). Givetvis kan dock vissa tendenser skönjas och dessa bör bli föremål för fortsatt analys och diskussion, såväl på nationell som på lokal nivå. Compréhension orale 2008 Hörförståelseprovet från 2008 består av fem avsnitt, Les loisirs (10 poäng), Adrienne une amie de Marie (15 p.), Le menu (4 p.), On parle de quoi? (10 p.) och Au magasin (4 p.). Provet tar 36 minuter och den totala poängsumman är 43. Delprovet består av varierade frågeformat med matchningsuppgift, frågor där eleverna får avge egna svar på innehållet och frågor där eleven ska välja mellan olika svarsalternativ. 2

3 Betygsutfallet för de inrapporterade elevresultaten 2008 och för 2009 skiljer sig inte nämnvärt åt, men 2008 var det färre som fick Godkänt (G) och fler som fick Mycket väl godkänt (MVG) än för 2009 (19% resp 29% mot 22% resp 25). För de båda åren var Väl godkänt (VG) det vanligaste betyget med ett utfall på 48% av de inrapporterade resultaten. Av de 116 betygskommenterande lärarna i 2009 års lärarenkät var 65% nöjda med den föreslagna betygsgränsen för Godkänt, 61% med VG och 70% med MVG. Detta är något högre än vad enkäterna från 2008 visar. De som inte varit nöjda med gränserna ville i allmänhet ha en högre gräns. Generellt var de inrapporterande lärarna från de båda åren nöjda med innehållet i de fem provdelarna. Minst nöjd var man med den tredje provdelen, Le menu. Mest nöjda var lärarna med innehållet i den andra provdelen, Adrienne une amie de Marie. Den provdel som lärarna ansåg var lättast resp. svårast var den första resp. den sista. Detta stämmer med ambitionen att det ska finnas en svårighetsmässig progression såväl inom som mellan de olika uppgifterna i proven. Elevernas reaktioner på delprovet ansågs till cirka 65% positiva och till cirka 30% neutrala av de totalt 286 rapporterande lärarna. Bland de personliga kommentarerna finns röster som tycker att det varit för svårt resp. för lätt, att det var en bra blandning, att man talar för fort eller för långsamt, att man borde få höra två gånger: - De tyckte att det var svårt, svårare än min grupp i fjol - Eleverna tyckte att det var svårt att höra vad de sa i övningarna. De har uttryckt att de tyckte att det gick väldigt fort och att det ibland var svårt att hänga med. - Tydligt och lagom takt för eleverna. - Övertydligt tal. Mycket förutsägbart. Men detta gav eleverna känslan av att förstå mycket, vilket i sig är bra, naturligtvis. - Jag tyckte att mina elever hade låg nivå. - Jag tycker att nivån är ganska hög. Många textdelar hör man bara en gång. - Det var lättare än eleverna hade förväntat sig. - Ändra datum- årtal på framsidan av provet. Vi önskar att proven uppdateras och vissa delar byts ut från år till år. - stressande för en del med att bara få lyssna en gång på några avsnitt - Både eleverna och jag tycker att man ska få höra alla delar två gånger. Provbanken byggs hela tiden ut och läraren har efterhand fler valmöjligheter att sätta ihop ett helt prov med alla fyra färdigheterna. Det årtal som anges på de receptiva delproven är det år som de publicerades i provbanken. Att lyssna en eller två gånger är en av de saker som begrundas under konstruktionen. I en dialog som lyssnas till en gång kan informationen upprepas ett olika antal gånger. Andra höruppgifter kan upplevas vara mer autentiska om man får lyssna två gånger. Compréhension écrite 2008 Läsförståelseprovet från 2008 består av fem avsnitt, Le courrier des lecteurs (6 poäng), Un élève se présente - Henri (9 poäng), Un de Joséphine pour Marc (9 p.), Petites annonces (6 p.) och Christine, c est quoi, réussir sa vie? (7 p.). Den effektiva provtiden är 60 minuter och den totala poängsumman 37. Genom hela delprovet varieras frågetyperna. Där finns flervals-, matchnings- och luckuppgifter samt mer öppna frågor. På samma sätt som för Compréhension orale finns ingen markant skillnad i betygsutfallet för de inrapporterade elevresultaten 2008 och 2009 för Compréhension écrite. Det är dock fler elever som inte fått godkänt på provdelen 2008 än I övrigt har fördelningen på de tre betygsstegen legat på cirka 30% med en viss övervikt åt MVG. Av de totalt 116 inrapporterande lärarna 2009 var cirka 70% nöjda med de tre betygsgränserna. Detta 3

4 överensstämmer relativt väl med vad de 186 inrapporterande lärarna 2008 ansåg. De som inte var nöjda ansåg generellt att betygsgränserna skulle ligga något eller några poäng högre på alla tre nivåer. Lärarna var överlag mycket nöjda med innehållet i de fem provdelarna. Det innehåll som de tyckte var bäst var den andra och tredje provdelen, Un élève se présente - Henri samt Un e- mail de Joséphine pour Marc, medan den fjärde provdelen, Petites annonces, var den som uppskattades minst till innehållet. Den provdel som lärarna bedömde som svårast var den sista, Christine, c est quoi, réussir sa vie?, och de lättaste provdelarna ansågs vara de två första, Le courrier des lecteurs och Un élève se présente Henri. Detta stämmer med ambitionen att det ska finnas en svårighetsmässig progression såväl inom som mellan de olika uppgifterna i proven. Enligt de allra flesta lärarna var elevernas reaktioner på delprovet positiva (~65%) eller neutrala (~30%). I likhet med de personliga kommentarerna till Compréhension écrite finns även här blandade röster: - Bra urval av texter. Bra variation av öppna och slutna svar. - Uppdatera årtalet! - Den var svår för dem. Fler än jag trodde som inte klarade den. - Eleverna uppfattade provet som svårare än hörförståelseprovet. Bra att ha en lättare övning i början av provet. - Bra struktur på provet men alldeles för lätt - Jättebra material! Något man inte totar ihop själv i en handvändning. - Frågor och svar ska vara på svenska. Att delproven är enspråkiga bygger bl.a. på jämlikhetstanken att alla ska läsa frågorna och svara på samma språk. Dessutom finns en strävan att ligga nära kursplanens formulering för betyget Godkänt, kunna läsa och tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner, och att låta eleven på ett enkelt sätt kunna meddela sin förståelse. Av det sistnämnda skälet är det således inte aktuellt att bedöma huruvida eleven svarat grammatiskt korrekt i de receptiva delarna, utan att eleven begripligt visar att hon/han har förstått. Expression orale Delprovet Qui est-ce? genomförs i elevpar där läraren ombeds att para ihop elever som befinner sig på en någorlunda jämbördig kompetensnivå. Delprovet består av två avsnitt. I det första avsnittet, Présentation, ombeds varje elev att beskriva och berätta om en person på ett foto för sin kamrat. Därefter har de möjlighet att ställa frågor om varandras personfoton. I det andra avsnittet, Visite, ska de tillsammans samtala om aktiviteter. Av sekretesskäl kan provets innehåll inte beskrivas utförligare. Tiden för genomförandet beräknas till cirka 15 minuter per elevpar. Detta delprov var det som användes minst av de lärarna som bidrog till resulatinsamlingen. Av de inrapporterade betygen som lärare satt på elevernas prestationer var 47% G, 34% VG och 13 % MVG. Av de 116 inrapporterande lärarna har de flesta ansett att bedömningsanvisningarna med tillhörande autentiska och kommenterade elevsamtal varit till god hjälp vid bedömningen. Uppgiften har ansetts fungera tillfredsställande och bra av mer än 85% av lärarna. Lärarna har även bedömt att elevernas reaktioner varit positiva eller neutrala i 80% av fallen. Flera personliga kommentarer påpekar att detta delprov är det svåraste för eleverna, men att det är bra att det finns en viss elasticitet i uppgiften så att eleverna kan få visa sin förmåga. Många uppskattar även de kommenterade exemplen: 4

5 - Detta avsnitt är alltid svårast att bedöma. Därför är ett färdigt material tacksam med bedömningsmönster. - CD med elevsamtal till mycket stor hjälp. Utmärkt kommentarsmaterial. - Mycket bra alternativ och bra hjälp med bilderna runt varje person. Det var ändå svårt för eleverna att få till ett bra samtal. - Eleverna kunde själva känna efter och anpassa övningen utefter sin egen förmåga. BRA! Expression écrite I delprovet Ma semaine ska eleven skriva en text utifrån fyra olika bubblor. Varje bubbla har förslag på ämnen att behandla. Av sekretesskäl kan provets innehåll inte beskrivas utförligare. Tiden för att skriva är 60 minuter. Av de inrapporterade betygen som lärare satt på elevernas prestationer var 44% G, 34% VG och 13 % MVG, vilket även speglar utfallet för delprovet Expression orale. Av de 116 inrapporterande lärarna har de de flesta ansett att bedömningsanvisningarna med tillhörande autentiska och kommenterade elevsamtal varit till god hjälp (73%) eller ganska god hjälp (26%) vid bedömningen. Uppgiften har ansetts fungera bra och tillfredsställande av mer än 95% av lärarna. Lärarna har även bedömt att elevernas reaktioner varit positiva eller neutrala i mer än 80% av fallen. I de personliga kommentarerna förekommer bl.a. att lärare frågar varför inte eleverna får använda ordbok när de genomför delprovet Skriva. I Provbanken finns en kommentar om detta i Allmän information som finns att läsa inför genomförandet av delproven. Dokumentet ligger i Provbanken. - Min åsikt är att det skulle vara tillåten att använda ordbok. Det är realistiskt och användingen av en ordbok kan inte ersätta språkligt kunskap. - Bra med stödord vid skrivandet - Texterna sambedömdes av två språklärare. Vi ansåg även här att kriterierna för bedömning var hårdare än för de receptiva delarna. Eleverna var överlag positiva till att ha klarat av att skriva en text på ett oförberett ämne. - Exempel även på texter som inte bedöms vara godkända behöver visas i lärarmaterialet. Eftersom betyget Inte godkänt inte förekommer i grundskolan, ansågs det mindre lämpligt att ha med något exempel på denna nivå. Samma tankegångar tillämpas i proven i engelska i åk 9. Allmänt om provmaterialet i provbanken 2009 Cirka 80 % av de inrapporterande lärarna ansåg att provmaterialet i provbanken speglar ämnessynen i kursplanen i stor utsträckning. 70 % av dem ansåg att elevernas provresultat överensstämde till största delen med lärarnas egen bedömning av deras färdigheter. Några allmänna kommentarer från lärarna visar i stort att delproven fungerar väl: - Utbildningen i moderna språk syftar till en allsidig kommunikativ förmåga svårt att bedöma den förmågan med endast detta prov. Bra stöd ändå. Provets fördelar är dess stora bredd och omfång samt att de fyra färdigheterna bedöms. - Det är varierat och inriktat på kommunikation. Det är tacksamt att få testa detta ordentligt. - I det stora hela speglade det kursplanen. En del svårigheter förelåg t.ex. med olika tempusformer och en hel del svåra ord eller fraser som mina elever inte gått igenom. Några enstaka skrivna invändningar finns och handlar om problematiken att få tid i skolan att genomföra samtliga delprov, om behovet av ytterligare bedömningsstöd i det formativa materialet och i steg 1, om poängbedömning i språk eller om graden av autenticitet i uppgifterna. En återkommande undran är förhållandet mellan de receptiva och de produktiva provdelarna och att de senare är för svåra i relation till de tidigare: 5

6 - De flesta lyckades över förväntat på hör- och läsförst. men hade svårt för skriva och taladelarna - Det är inte lätt att anpassa sin betygssättning när man först använde proven från -08 som var mycket lättare än det vi brukar använda. Därav trodde jag att mina betyg borde höjas en del. Sedan, när man gjort det, kommer de betydligt svårare produktiva delarna. Då skulle man behöva sänka igen. Det verkar inte passa ihop. - Hör och läs är lätta för eleverna vilket ger väldigt höga betyg. Muntligt och skriftligt svårt vilket ger mycket låga resultat. Sammanslaget blev resultatet för mig identiskt med min egen betygsättning. Till detta kan kopplas den s.k. output-hypotes som formulerats i forskning, där man visar att det behövs en stor portion av inflöde (input) för att åstadkomma en liten portion produktivt flöde (output). Att en elev har en taggig profil kan därmed ses som något naturligt. Däremot är inte kursplanerna formulerade på så sätt att det krävs olika språkliga nivåer mellan de olika färdigheterna inom ett och samma betygssteg. Detta visar enbart att det är av största vikt att man prövar elevens kommunikativa förmåga i samtliga färdigheter för att sedan göra en bedömning av elevens hela kommunikativa förmåga. Sammanvägningsmodell och provbetyg Våren 2009 presenterades som tidigare nämnts även en sammanvägningsmodell för att ta fram ett provbetyg på de elever som gjort delprov i samtliga fyra färdigheter. Tanken är att stödja lärarna i helhetsbedömningen av elevens hela kommunikativa förmåga med hjälp av de separata delprovsresultaten samt erbjuda att verktyg för utvecklingssamtalen. För att göra detta krävs att eleven har gjort de fyra delproven och för att få Godkänt krävs minst Godkänt på tre av de fyra delproven. Varje delprovsresultat räknas om till ett resultatvärde som anges i varje delprovs bedömningsanvisningar. Dessa fyra resultatvärden förs sedan in på sammanvägningsprotokollet där det kan kommenteras och ges ett samlat provbetyg. Av de inrapporterande lärarna var det 55 % som använt sig av modellen. Totalt har lärarna gett ett provbetyg på 882 elever, där VG har varit det vanligaste betyget (43%) följt av Godkänt (32%). Detta korrelerar även med den betygsstatistik som Skolverket gjorde för läsåret 08/09 i grundskolan där 36% av eleverna i franska erhöll VG, 34% G, 25 MVG och 5 Ej uppnått målen. 1 Vid en analys av samtliga införda resultat visar det sig att vissa lärare har gjort ett samlat provbetyg trots att eleven inte gjort fler än tre av delproven, att vissa elever har fått Godkänt trots att de inte nått nivån Godkänt på två delprov samt att ett stort antal lärare skulle kunna ha gjort ett sammanvägt provbetyg på sina elever men inte har gjort det. 74% av de lärare som har använt sig av provbetyg har varit positiva till sammanvägningsmodellen och många personliga kommentarer vittnar också om detta. Bland kommentarerna finns också de som inte känt till modellen eller som tolkat instruktionerna felaktigt. - Underlaget från provbetyget har varit en värdefull utgångspunkt i samtal med eleverna om resultaten och vilka satsningar som är viktiga för fortsatt utveckling. - Jag tycker att detta ger en bra bild av elevens sammanlagda nivå Sammanvägningsmodellen kommer att finnas kvar och protokollet kommer att vara detsamma. Det är resultatvärdet som skiljer sig åt i de olika delproven. När läraren väljer vilka delprov som används är det alltså dessa resultatvärden som förs in på sammanvägningsprotokollet. 1 Skolverket, Utbildningsresultat Riksnivå. Sveriges officiella statistik. Rapport (Se Grundskolan Betyg Riksnivå - Tabell 7A) 6

7 Formativt material från nybörjarnivå t.o.m. språkval åk 9/steg 2 Under 2009 presenterades i Provbanken ett formativt material från nybörjarnivå t.o.m. språkval åk 9/steg 2 i franska, spanska och tyska. Materialet består av modeller för självbedömning och kamratbedömning samt didaktiskt kommenterade läs- och hörförståelseuppgifter. Två av självbedömningarna är tänkta att dokumentera de situationer då eleven möter och använder språket både i och utanför skolan. Den tredje självbedömningen bygger på att eleven ska skatta sin förmåga att använda språket utifrån ett antal jag kanpåståenden. I modellerna för kamratbedömning ska eleverna ge varandra respons genom att titta på innehållet och den språkliga uttrycksförmågan. Det finns en variant för att titta på en kamrats text och en variant för att ge respons på en kamrats muntliga framställning. När det gäller läs- och hörförståelseuppgifterna bygger dessa på idén att läraren i samtal med elevgruppen försöker lyfta de problem man som grupp och som individ kan stöta på när man ska förstå en talad eller skriven text. Uppgifterna i sig bedöms ligga på en grundläggande nivå, någonstans mellan steg 1 och steg 2. I inrapporteringen fanns ingen fråga om användandet av det formativa materialet men en lärare kommenterar detta ändå och säger att det behövs fler exempel i det formativa materialet, så att progressionen kan följas. I möten med lärare kan man konstatera att kamratbedömningsmodellerna även använts av lärare i steg 4 och att lärare i åk 6 använt sig av kamratbedömningarnas innehållsliga del. Nytt provmaterial 2010 Provbanken i franska utökas under våren 2010 med formativt material, receptiva delprov i språkval åk 9/steg 2 samt delprov i fri skriftlig produktion och interaktion för steg 3. Vi på Enheten för språk och litteratur vid Göteborgs universitet tackar alla lärare som rapporterat in elevresultat och bidragit med värdefulla synpunkter på provmaterialet. Vi kommer att fortsätta att begrunda alla kommentarer i vår strävan att förbättra provens kvalitet i olika avseenden. Göteborg mars 2010 Marcus Warnby provansvarig i franska Övergripande kommentar om resultaten i franska, spanska och tyska i åk 9/steg 2 Provmaterialen i franska spanska och tyska för årskurs 9/steg 2 tas fram och kvalitetssäkras i samarbete bl.a. med många lärare och elever. Såväl process som produkt följer gemensamma, forskningsbaserade principer som gäller för samtliga nationella prov i främmande språk ( Dessa överensstämmer väl med internationellt etablerade riktlinjer för god praxis vid utveckling av prov- och bedömningsmaterial i språk, vilka används i undervisning och forskning runt om i Europa ( Det kan vidare konstateras att kursplanens mål för åk 9/steg 2 ungefär motsvarar nivå A2 i den skala som beskrivs i Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (Europarådet/Skolverket, 2009; 7

8 > Publikationer). A2 representerar en högre nybörjarnivå, som definieras med hjälp av ett stort antal deskriptorer. Den övergripande beskrivningen av vad en person på denna nivå ska kunna göra med sitt språk är följande: Kan förstå meningar och vanliga uttryck som rör omedelbara behov (t.ex. mycket grundläggande information om individ och familj, inköp, lokal geografi, sysselsättning). Kan kommunicera i enkla och rutinmässiga sammanhang som kräver ett enkelt och direkt utbyte av information. Kan i enkla termer beskriva delar av sin egen bakgrund, sin närmaste omgivning samt förhållanden inom områden som rör omedelbara behov. De svenska kursplanerna är generella, dvs. inte språkspecifika, och innefattar därmed samtliga främmande språk i skolan. Detta innebär följaktligen att steg 2 även finns i engelska och där motsvarar den ungefärliga nivån i slutet av åk 6. Mot bakgrund av detta kan vissa kommentarer vara på sin plats vad gäller det redovisade utfallet på provmaterialen för steg 2 i moderna språk. I samtliga språk har lärare ibland uttryckt förvåning och stundtals kritik över att många elever fått höga betyg, i synnerhet på de delprov som fokuserar hör- och läsförståelse. Specifika kommentarer ges i respektive rapport, men generellt kan konstateras dels att receptiva språkfärdigheter på nybörjarnivåer generellt utvecklas snabbare än produktiva och interaktiva, dels att språksläktskap givetvis har betydelse. Dessutom bör påminnas om situationen vad gäller moderna språk i svensk skola, som gör att de resultat som redovisas på de nationella provmaterialen är selektiva på flera sätt. Dels börjar enbart ca 80 % av eleverna i grundskolan överhuvudtaget med franska, spanska eller tyska, dels är avhoppen betydande, med enbart ungefär 60 % av eleverna kvar i slutet av åk 9. Selektionen är givetvis betydande även i gymnasial utbildning. Sammantaget och sett i relation till att kursplanen avser alla elever i alla främmande språk gör detta följaktligen att det är föga förvånande att de som gjort proven i stor utsträckning presterar goda resultat. Gudrun Erickson Projektledare 8