Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?



Relevanta dokument
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Kvävestrategier till höstraps

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Rapport från 20/20 projektet

Kvävestrategier till höstraps

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Optimal N-giva på våren till höstraps

Tillskottsbevattning till höstvete

Oväntat högt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Att välja höstrapssort kan

Sista mätningen för den här säsongen

Höstoljeväxter. Sorter

Framgångsrik precisionssådd

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Liten mineralisering denna vecka

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Varmt väder har gett ökat upptag

Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Årets kvävemätningar har startat

Fortsatt varierande kväveupptag

Höstraps. Sorter och odlingsteknik

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Agrimarket- kryssning

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Markens mineralisering medel jämfört med

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Höstraps sortprovning

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

Kväveupptaget ökar ordentligt

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Utnyttja restkvävet i marken

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Markens mineralisering högre än normalt

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Hösten 2017 var mycket våt och sådden. Höstraps

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Samodling av majs och åkerböna

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Nu är höstvetet i axgång

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Lägre upptag i nollrutorna igen

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Frö- och Oljeväxtodlarna

Högt kväveupptag senaste veckan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Transkript:

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa

kr/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 20600 20400 20200 20000 19800 19600 19400 19200 SW Apart Primus Compass Mascara PR44D06 Bonanza Sherpa PR46W20

Skördeutveckling i höstraps Omkring 1970 var medelskörden 2400 kg/ha 20 år senare, 1990, var medelskörden 2700 kg/ha Sedan 1990 har medelskörden ökat med c:a 75 kg/ha/år 2012 blev ett rekordår varför?

Höstraps, avkastning kg/ha Höstrapsskördarna ökar med tiden 4000 3800 3600 3400 3200 3000 2800 2600 2400 2200 2000 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Förädlingsframsteg i höstraps Mitten av 70-talet införs enkellåg höstraps Låg eruka Mitten av 80-talet förbättras rapsmjölet genom införandet av dubbellåg raps Låg halt av glukosinolater Kvalitet kostar, egenskaper hämtades från vårraps Priset blev sämre vinterhärdighet På 90-talet blev vinterhärdigheten återställd Stort fokus på hög avkastning

Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet utvecklingsstadie Förhöjd växtföljdsintensitet medför att angrepp av sjukdomar och skadeinsekter blir allvarligare de år de slår till Utvintring sänker skörden enskilda år

Hur skall rapsvädret vara på hösten Antal dagar Temp summa >0 C Kväve kg/ha t.s dt/ha Optimu m medeltemp Nederbörd mm Uppkomst 4-15 20 C Jord temp. 60 0 0,1 grofukt 1-6 blad Långdag 45 12 550 40 0,8 20 6-10 blad Kortdag 45 6 270 40 12 50 Vegetation speriod Höst 100 c:a 850-900 C >80 20 70-100

Uppkomsttid höstraps

OS 190 Sort-Såtid 9 försök 2008-2010 Sen sådd sänker råfettinnehållet med 2,0 % e.h Var observant på sen sådd av dvärghybrider Inget belägg för att hybrider är mer lämpliga vid sen sådd Varje enskild sort avgör lämplig såtid Varje dygns senare såtid sänker rapsskörden med i genomsnitt 45 kg/ha. 15 dagars senare såtid kostar 2100 kr/ha exklusive oljehalt Lägre oljehalt kostar ytterligare c:a 300 kr/ha Summa: 160 kr/ha/dygn. (3500 kg/ha och 3,20 fritt gård)

Höstrapsskörden grundläggs på hösten Vi eftersträvar minst 8-8-8 Vi behöver värme och ljus Sista veckan i augusti och första i september är de viktigaste I bladvecken anläggs de fröbärande sidoskotten

Hösttemperatur i Sverige 2011 700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 200 05-aug 07-aug 09-aug 11-aug 13-aug 15-aug 17-aug 19-aug 21-aug 23-aug 25-aug 27-aug 29-aug 31-aug Sturup Malmöhus Sandby Gård Kristianstad Borgeby Malmöhus Helgegården Kristianstad Logården Västergötland Vadstena Östergötland Hacksta Uppland

Östergötland våren 2012, sått omkring 5/8

Sort Sådd Vikt kg/m 2 t.s färsk gröda N i raps 12,5% 4,50% 1 Fasion Södra Skåne 18-aug 2,4 0,30 135 2 Compass Södra Skåne 20-aug 3,5 0,44 197 3 Epure Södra Skåne 21-aug 3,3 0,41 186 4 Galileo Södra Skåne 27-aug 0,84 0,11 47 5 Compass Södra Skåne 31-aug 0,9 0,11 51 6 Excalibur Uppland 2,1 0,26 118 7 Excalibur Uppland 1,6 0,20 90 8 Compass Östergötland 06-aug 2,4 0,30 135 9 Compass Östergötland 06-aug 1,4 0,18 79 10 Compass/Vision Skåne 04-sep 0,9 0,11 51 11 Excalibur Östergötland 08-aug 2,1 0,26 118 12 Compass Sörmland 04-aug 5,5 0,69 309 13 Compass Sörmland 17-aug 2,1 0,26 118 14 Visby Uppland 12-aug 2,85 0,36 160 15 Visby Uppland 12-aug 2,55 0,32 143 16 Excalibur Östergötland 03-aug 2,8 0,35 158 17 Excalibur Östergötland 12-aug 1,8 0,23 101 18 Compass Uppland 3 0,38 169 Max 5,5 309 Min 0,8 47 Medel 2,3 131

Vilka fält fick vinterskador 2011/2012 Raps sådd före 8 augusti tydlig gräns Mer än 50 pl/m 2 förvärrade skadorna avsevärt För mycket kväve blev tillgängligt Sorten hade liten betydelse uppkomstdatum destå större

Skördepåverkande faktorer på våren 70 % av fröskörden lagras in i plantan under perioden mellan blomningens början fram till mognad Denna period är c:a 70-75 dagar Sidoskott, skidor och frön utvecklas Beståndet växter med 170-180 kilo ts per hektar och dygn 65 kg frö bildas per dygn i ett bra bestånd För denna snabba tillväxt krävs Ljus Temperatur Vatten Växtnäring

Optimalt sommarväder Sval och torr vår är bra för rapsen Endast lite nederbörd för kväveupptaget är tillräckligt Optimal temperatur från blomning till mognad är 20-25 C Vid temperaturer över 30 C avstannar tillväxten Vattenavgången från beståndet är då 6 mm/dygn Från begynnande blom till mognad 70-75 dagar 250-300 mm tillgängligt vatten krävs från mitten av april till 20 juli Nederbörden april-juli är av största vikt

Hur var rapssommaren 2012 i Östergötland Från tillväxtstart till första gradering DC Nederbörd Max temp 30 april 56 0 15,6 8 maj 59 26 18,6 15 maj 62 0 15,9 22 maj 65 0 23,3 29 maj 66 0 26,2 5 juni 69 23 15,6 12 juni 75 21 16,7 19 juni 78 14 19,2 DC 80 till skörd 14 Antal dagar >25 C från DC 61-skörd Nederbörd DC 61 till skörd - 14 30 63 147 Total nederbörd 177 4 st

Nederbörden och markvatten I medeltal föll i Sverige 152 mm från DC 60 till skörd-14 dagar I Vadstena 147 mm I en vattenmättad lerjord finns c:a 20 mm tillgängligt vatten per dm Om rapsens rotdjup är >50 cm fanns minst 100 mm vid tillväxtstart 100+147=247 vilket motsvarar 250-300 mm som är behovet

Varför blev höstrapsskörden så bra 2012? Bra sorter på markanden Näst intill perfekt höstutveckling Bra kväveupptag på hösten Sval och torr vår bra effekt av vårgödslingen Perfekt väder från blomning till mognad Hellre fler regntillfällen än få skyfall Lågt sjukdomstryck och kontroll på skadegörare Större användning av Cantus/Amistar än vanligt kan ha bidragit till att säkra den höga skördepotentialen

Senarelagd skörd? Ett försök i Skåne 2012 (07A669) med olika skördetidpunkter 4 dagar senare skörd Oljehalten steg med 0,69 %.e.h. ***signifkans Vattenhalten sjönk med 4,56 %.e.h ***signifikans Fröskörden steg med 352 kg/ha eller 88 kg/dygn Med hur många hundra kilo steg höstrapsskörden med för att man inte kunde tröska när man tänkt 2012?

Kan vi göra om det här? Byt sort ofta använd moderna sorter Sådd i tid inte så lätt hösten 2012 Gödsla ordentligt på hösten NPKS Anpassa kvävenivån på våren Gör en vattenbalans kan du bevattna din raps?