Hälsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution slutrapport från en prospektiv studie

1998:9 Hälsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution slutrapport från en prospektiv studie Siv Törnqvist Ulf Bergqvist Rose-Marie Herlin Tomas Lindh Bengt Knave Francesco Gamberale Åsa Kilbom Lars-Inge Andersson Maud Hagman Maria Tesarz arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 468 x ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a

Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsmarknad. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är andra viktiga uppgifter för institutet. Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, produktionsteknik och psykosocial arbetsmiljö, ergonomi, arbetsmiljöteknik och belastningsskador, arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet, kemiska riskfaktorer och toxikologi. Totalt arbetar omkring 470 personer vid institutet, varav 350 med forskning. Forskning och utbildning sker i samarbete med universitet och högskolor. ARBETE OCH HÄLSA Redaktör: Anders Kjellberg Redaktionskommitté: Anders Colmsjö och Ewa Wigaeus Hjelm Arbetslivsinstitutet & författarna 1998 Arbetslivsinstitutet, 171 84 Solna, Sverige ISBN 91 7045 468 X ISSN 0346-7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm Tryckt hos CM Gruppen

Fšrord Fšreliggande rapport utgšr en sammanfattning av en prospektiv epidemiologisk studie vars syfte var att studera eventuella hšlsorisker i en ung kohort (grupp) av nyanstšllda elarbetare i arbete med produktion och distribution av elektricitet inom kraftindustrin. Sammanfattningen utgšr ocksœ en slutredovisning av ELMILJ undersškningen. Det Šr en tvšrvetenskaplig studie som har genomfšrts vid nuvarande Arbetslivsinstitutet dšr enheterna fšr arbetsmedicin, ergonomi och psykologi samt arbetsorganisation och teknik har deltagit. Undersškningsperioden stršcker sig šver Œren 1981-95. Ansvarig fšr denna rapport Šr den arbetsmedicinska enheten. Ett tack till alla Elmiljšdeltagare som stšllt upp vid de fyra hšlsoundersškningstillfšllena, tœlmodigt har svarat pœ alla frœgor om hšlsa och burit mštinstrumenten fšr att ge oss de viktiga mštvšrdena fšr de fysikaliska faktorerna. Vi tackar ocksœ fšretagsskšterskorna vid fšretagshšlsovœrden runt om i landet fšr att alla data frœn hšlsoundersškningarna kommit in i tid. Utan Er insats hade inte studien kunnat genomfšras. Referensgrupperna, samordningsgruppen med arbetsmarknadens parter och den tekniska och medicinska referensgruppen, tackar vi fšr stšd och fšr att de genom Œren bidragit med sin kunskap och sina erfarenheter inom branchen. I denna rapport beskrivs huvudresultaten av de analyser som gjorts pœ insamlade data. Med hšnsyn till den tvšrvetenskapliga upplšggningen av studien har analyser genomfšrts pœ olika sštt och separata rapporter har presenterats under studietiden frœn enheten fšr arbetsmedicin, fšr ergonomi och psykologi samt enheten fšr arbetsorganisation och teknik. Ekonomiskt bidrag har huvudsakligen erhœllits av RŒdet fšr arbetslivsforskning, tidigare Arbetsmiljšfonden, samt frœn kraftindustrin och Arbetslivsinstitutet. Solna i april 1998 Bengt Knave Projektledare Francesco Gamberale Projektledare

Fšrkortningar ALAT ASAT B CALAB E EKG EMF ETB TPA Hb KI RR OR Alanin-aminotransferras Aspartat-aminotransferras Magnetisk flšdestšthet, magnetiska fšlt Centrala automationslaboratoriet, Stockholm Elektrisk fšltstyrka, elektriska fšlt Elektrokardiogram Elektromagnetiska fšlt Enheten fšr tillšmpad biokemi, Huddinge Tissue Polypeptide Antigene Hemoglobin Konfidensintervall Relativ risk Odds kvot

InnehŒll Introduktion 1 Bakgrund och syfte 1 Studiegrupp och metoder 3 Undersškningens upplšggning och genomfšrande 3 Olika delmoment 3 Undersškt grupp 4 Bortfall 5 Exponering 5 Typarbeten 5 Potentiella riskfaktorer och fšrvšxlingsfaktorer 6 MŠtfšrfarande och exponeringsbedšmning av elektriska och magnetiska fšlt 6 Klassificering av exponering 7 Exponeringsindelning vid analys av reproduktion 7 Utfall 8 Symtom frœn nervsystemet och psykosomatiska besvšr 8 Haematologisk undersškning 8 Serumprover 9 Reproduktion 9 Muskuloskeletala besvšr 10 Databearbetning och analysmetoder 10 Hypotesbildning 10 Massignifikans 10 Bortfallsanalys 11 Prevalens och incidens 11 Statistisk analys 12 Resultat 13 Analyser inriktade pœ extremt lœgfrekventa elektriska och magnetiska fšlt 13 Symtom frœn nervsystemet och psykosomatiska besvšr 13 Prevalens och incidens av besvšr 13 Sambandsanalys - symtom frœn nervsystemet och psykosomatiska besvšr 13 Neurastena besvšr 13 Psykosomatiska besvšr 14 Stickningar och neuropati 14 Yrsel 15

Haematologisk undersškning 15 Vita blodkroppar 15 Blodkemiska parametrar 16 Serumanalyser 17 Incidens av fšrhšjda všrden avseende kortisol, prolaktin och TPA 17 TvŠrsnittsanalys vid nioœrsundersškningen 18 Reproduktion 20 Fšdelsevikter och kšnsfšrdelning 20 Missbildningar 21 Perinatal dšdlighet samt cancer 21 Analyser inriktade pœ andra arbetsmiljšfaktorer 21 Muskuloskeletala besvšr 21 Fšrekomst av besvšr i olika kroppsregioner - utveckling šver tid 21 Muskuloskelatala besvšr och olika yrkesgrupper 22 Diskussion 24 Metodologisk diskussion 24 Urval av individer 24 Exponeringsbedšmning 24 Bortfall 25 Statistisk styrka och begršnsningar i slutsatserna 26 Diskussion av funna samband i studien mellan ohšlsa och olika arbetsmiljšfaktorer 27 Neurasteni 27 Andra symptom frœn nervsystemet och psykosomatiska (mag)besvšr 27 Vita blodkroppar och blodkemiska parametrar 28 Prolaktin och kortisol 28 Tissue Polypeptide Antigen 29 Fšdda barn och exponering fšr elektriska och magnetiska fšlt 29 Muskuloskeletala besvšr och olika arbetsuppgifter 30 Slutomdšme 30 Sammanfattning 32 English summary 33 Referenser 34

Introduktion Bakgrund och syfte I studier avseende yrkesmšssig exponering fšr extremt lœgfrekventa elektriska och magnetiska fšlt har vissa stšrningar i biologiska system rapporterats. I slutet av 60-talet och bšrjan av 70-talet redovisades i en del tidiga epidemiologiska studier funktionella organstšrningar i nerv- cirkulations- gastrointestinala samt fortplantningssystemen. Subjektiva besvšr sœsom trštthet, sšmnsvœrigheter, minnesfšrlust, oro, Šngslan, huvudvšrk, yrsel och nedsatt libido angavs av elarbetare i dessa tidiga studier. I kliniska objektiva observationer rapporterades lšgre antal vita blodkroppar, sšnkt systoliskt blodtryck och bradykardi (31, 55, 56). Resultaten var dock svœra att utvšrdera fršmst beroende pœ metodologiska begršnsningar sœsom smœ grupper, avsaknad av referensgrupper och bristande kšnnedom om den totala arbetsmiljšn. NŒgra faktiska exponeringsnivœer genom mštningar av elektriska och magnetiska fšlt angavs inte i dessa tidiga rapporter, fšrutom i en studie som undersškte hšlsa hos kraftverksarbetare dšr intresset var riktat endast mot det elektriska fšltet (7). Sedan bšrjan av 80-talet har rapporter om cancerfšrekomst i grupper som yrkesmšssigt exponeras fšr extremt lœgfrekventa elektriska och magnetiska fšlt (50-60 Hz) dominerat forskarnas intresse (14, 47, 48, 52, 53). Experimentella fšrsšk har Šven genomfšrts fšr att fšrsška fšrklara den biologiska mekanism som eventuellt kan vara orsaken till sœvšl stšrningar i funktionella organsystem som till olika typer av cancer (20, 38). En intensiv internationell forskning pœgœr och ett stort antal epidemiologiska studier har publicerats vars syfte har varit att utršna i vilken utstršckning exponering fšr elektriska och magnetiska fšlt i arbetsmiljšn eller frœn hšgspšnningsledningar kan vara fšrenat med hšlsorisker fšr mšnniskan. UtvŠrderingar av den samlade forskningen inom omrœdet visar dock en splittrad bild och i dagslšget fšreligger inte nœgot vetenskapligt sškerstšllt samband (5, 27, 29, 55, 56). Mot bakgrund av dessa tidiga studier initierade arbetsgivar- och arbetstagarparterna inom kraftindustrin i Sverige denna lœngsiktiga undersškning i bšrjan av 80-talet. Elmiljšundersškningen Šr en tvšrvetenskaplig, prospektiv studie. I forskargruppen har representanter frœn den Neuromedicinska enheten, den Psykofysiologiska enheten och Enheten fšr yrkeshygien vid dœvarande Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning, Arbetsmiljšinstitutet och nuvarande Arbetslivsinstitutet samarbetat under hela perioden. Organisatoriskt har dšrutšver referensgrupper varit knutna till Elmiljšundersškningen i syfte att ge rœd samt fšlja och stšdja undersškningen: 1

en teknisk referensgrupp bestœende av skyddsingenjšrer med lœng erfarenhet inom branchen, en referensgrupp bestœende av fšretagslškare och fšretagsskšterskor frœn beršrda fšretagshšlsovœrdsenheter, samt en samordningsgrupp med representanter fšr arbetsgivar- och arbetstagarpartena inom kraftindustrin. Syftet med studien var att utifrœn rapporterad sjuklighet och med mšjlighet till analys av exponeringsfaktorer i arbetsmiljšn, fšlja och utvšrdera hšlsorisker hos en grupp av unga elarbetare šver en lšngre tid (nio Œr) samt att belysa eventuella samband mellan olika arbetsmiljšfaktorer och ohšlsa. Speciellt intresse har riktats mot exponeringen fšr extremt lœgfrekventa elektriska och magnetiska fšlt. Ett antal deskriptiva och metodologiska resultatredovisningar har presenterats under de nio Œren inom ramen fšr studien " HŠlsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution; en prospektiv studie" - Elmiljšundersškningen (16, 17, 23-25, 50, 51). Exponering fšr kemiska faktorer i arbetsmiljšn (21) och omfattande beskrivningar av exponering fšr elektriska och magnetiska fšlt har rapporterats i vetenskapliga tidsskrifter (33-37). I en tidigare rapporterad delstudie inom projektets ram - och med samma studiebas - beskrev 17 % av elarbetarna att deras hšlsa fšrsšmrats efter nio Œrs arbete, 4 % rapporterade fšrbšttrad hšlsa och huvuddelen ansœg att hšlsan var ofšršndrad (26). En fall - kontroll studie avseende bullerexponering och hšrselnedsšttning som ocksœ genomfšrts inom detta projekt visade att linje- och stationsarbetare var šverrepresenterade i fallgruppen. Bland symtomen var trštthet och sšmnighet, som škade ju oftare buller fšrekom, de mest framtršdande (22). Subjektiva besvšr har ocksœ undersškts i en specialstudie pœ ett tjugotal linjearbetare som arbetade pœ 400 kv ledningar. Man fann i denna studie inte nœgot statistiskt samband med exponering fšr elektriska och magnetiska fšlt (15, 18). Med anvšndande av befolkningsregister har, i en annan specialstudie, effekter pœ barn till elarbetare inom kraftindustrin undersškts. Ingen riskškning fšrelœg fšr lœg fšdelsevikt, perinatal dšdlighet eller missbildningar i jšmfšrelse mellan hšg och lœgexponerade grupper. BetrŠffande cancerfall fann man en nœgot škad fšrekomst Šn fšrvšntat bland barnen inom denna grupp, men fyndet bšr tolkas med stor fšrsiktighet dœ resultatet mycket všl kan vara ett slumpfynd (49). Utšver de vetenskapliga rapporteringarna har Œterkoppling till de deltagande elarbetarna och till branchen i stort gjorts vid flera tillfšllen under studiens gœng i form av populšrvetenskapliga rapporter (2, 3). 2

Studiegrupp och metoder Undersškningens upplšggning och genomfšrande Elmiljšundersškningen Šr en prospektiv studie avseende hšlsotillstœndet šver tid hos en grupp manliga elarbetare som vid nyanstšllningen ej varit yrkesmšssigt exponerade fšr elektriska eller magnetiska fšlt. Information om hšlsa och miljš, familj och barn, ergonomisk belastning samt subjektiv symtomatologi har erhœllits frœn frœgeformulšr vilka har presenterats i tidigare rapporter (16, 17). DŠrutšver ingick kliniska tester som inkluderat EKG, blodtryck, puls, audiogram, haematologiskt status; Hb, vita blodkroppar samt ett 20-tal kemiska analyser. Serum har sparats och bevarats i fruset ( - 70 grader) skick fšr framtida analyser. Data avseende dessa variabler har erhœllits genom hšlsoundersškningar, provtagning och frœgeformulšr vid ett 40-tal fšretagshšlsovœrdsenheter anslutna till elfšretag i hela Sverige. Datainsamling har skett vid nyanstšllning och sedan efter 3, 6 och 9 Œr. En manual distribuerades vid undersškningens bšrjan i vilken en detaljerad beskrivning av fšrfarandet av de olika delmomenten redovisades. Den sista hšlsoundersškningen genomfšrdes i juni 1995. Exponeringsbedšmningarna har baserats pœ typarbeten, pœ mštningar av fršmst elektriska och magnetiska fšlt, samt pœ data frœn anvšnda frœgeformulšr (36). A priori-hypoteser med avseende pœ samband mellan olika exponeringsfaktorer och incidensen av olika effekter utvšrderades. Olika delmoment En šversikt šver de olika delmomenten ges i figur 1. Huvudresultaten av dessa redovisas i rapporten. Vissa kompletterande analyser ŒterstŒr - fšr att vidare belysa mer specifika arbetsmiljšfaktorer. Analyser av fynd avseende blodtryck, puls och EKG redovisas ej i denna rapport. 3

Elmiljšundersškningen NyanstŠllning HŠlsoundersškning 3 Œrs HŠlsoundersškning 6 Œrs HŠlsoundersškning HŠlsoundersškning Avrapporterat arbete PŒgŒende arbete 9 Œrs HŠlsoundersškning Reproduktion Musk.skeletala besvšr Kemiska belastnings-- faktorer Akuta effekter Nervsystemet Vita blkr, blod serum Subj. symptomatologi Buller/hšrsel Instrumentutveckling Exponering: elektriska, magnetiska fšlt Yrkeshygieniska mštn: elektriska, magnetiska fšlt Serie I Serie II Serie III 1981 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1982 1997 Figur 1. Schematisk skiss šver aktiviteter under hela undersškningsperioden Undersškt grupp I studiebasen ingick 706 nyanstšllda mšn. Urvalskriterierna var att de skulle arbeta med elproduktion och eldistribution inom kraftindustrin (exklusive kšrnkraftverk), anstšllas under perioden januari 1981 - juni 1985 vid fšretag, dšr man anstšllde mer Šn fem elektriker under tidsperioden, och Œldern skulle ej šverstiga 40 Œr. Vid urvalet medverkade skyddsingenjšrer och representanter fšr arbetstagarna och/eller skyddskommittžn vid respektive fšretag. Ršrlighet inom yrkesgruppen mellan kraftfšretagen har skett šver tid men den som bytte fšretag och fortfarande mštte urvalskriterierna har funnits kvar i studien under hela undersškningsperioden. Vid intršdet i undersškningen var 68 % under 30 Œr. ldersfšrdelningen šver tid i undersškningsgruppen och andelen i bortfallsgruppen framgœr av tabell 1. 4

Tabell 1. ldersfšrdelningen (%) vid de fyra hšlsoundersškningarna och andelen bortfall HŠlsoundersškning Totalt (N) < 30 Œr 30-40 Œr Bortfall a/ NyanstŠllningsundersškningen 706 68 32 0 3-Œrs hšlsoundersškning 530 51 49 25 6-Œrs hšlsoundersškning 476 28 71 33 9-Œrs hšlsoundersškning 466 6 94 34 a/ kumulativt bortfall i % av hela materialet (N=706). Bortfall Totalt minskade studiepopulationen med 34 % under de nio Œren (se tabell 1). Efter 9 Œr ingick sœledes 466 elarbetare i kohorten med uppgifter om bœde exponering och hšlsoutfall vid alla fyra hšlsoundersškningarna. Av de 706 personerna som uppfyllde vœra urvalskriterier och som genomgœtt hšlsoundersškning vid nyanstšllningen tackade tjugosex personer (3,6 %) nej till fortsatt deltagande. Det stšrsta bortfallet (25%) skedde sedan under den fšrsta 3-Œrsperioden. NŠr de flesta av elarbetarna fšr fšrsta gœngen kom in i arbetslivet hade mœnga av de yngsta i kohorten (under 25 Œr), Šnnu inte bestšmt sitt "elektriska yrke". Av deltagarna som švergœtt till arbete utanfšr kraftindustrin fšrblev de flesta i yrket, huvudsakligen som installationselektriker. Ett fœtal švergick till annat yrke sœsom chauffšr, byggnadsarbetare eller egen fšretagare, sammanlagt 8 personer. Fortsatta studier uppgav 28 personer (4%). Tre dšdsfall har intršffat under studieperioden; ett olycksfall pga elektrisk stršm, ett dšdsfall pga trafikolycka och ett cancerfall som intršffade under fšrsta anstšllningsœret. I de efterfšljande tidsperioderna var bortfallet mer begršnsat: Under perioden mellan 3-Œrs- och 6-Œrsundersškningen var bortfallet 10%, och mellan 6-Œrs- och 9-Œrsundersškningen var bortfallet endast 2%. Exponering Typarbeten Initialt gjordes en indelning i 15 s.k. typarbeten vid upplšggningen av studien (8). Denna indelningen gjordes i samarbete med skyddsingenjšrer i den tekniska referensgruppen. En beskrivning av de huvudsakliga arbetsuppgifterna inom varje typarbete har tidigare redovisats (36). 5

Potentiella riskfaktorer och fšrvšxlingsfaktorer I de olika delmomenten har genomgœende analys av olika fšrvšxlingsfaktorer (confounders) genomfšrts fšr att utreda i vad mœn dessa pœverkar eventuella samband mellan den primšra exponeringsfaktorn och utfallet. Urval av mšjliga potentiella fšrvšxlingsfaktorer har baserats pœ fšrekomsten av ett ev. samband mellan fšrvšxlingsfaktorn och utfallet i frœga. Detta urval utgjordes dels av andra arbetsrelaterade riskfaktorer (se tabell 2), dels av individbundna faktorer som Œlder, rškning, alkohol, sjukdom mm. Tabell 2. Potentiella riskfaktorer i arbetsmiljšn inom kraftindustrin Fysiska faktorer Kemiska faktorer Ergonomiska faktorer Arbetsorganisatoriska faktorer Elektriska fšlt Magnetiska fšlt Urladdningar Buller Vibrationer: lokala Vibrationer: helkropps Klimat Kreosot Explosiva medel Silikon Syror/alkalier Olja Lšsningsmedel Bly Kvarts Gaser Ozon Avgaser Svetsršk Tunga lyft SvŒra arbetsstšllningar Arbete pœ hšg hšjd GŒ i svœr terršng StolpklŠttring Bilkšrning i svœra fšrhœllanden Arbete i trafikmiljš vertidsarbete vernattning utanfšr hemmet Skiftarbete Arbete under tidspress JourtjŠnst BeredskapstjŠnst i hemmet MŠtfšrfarande och exponeringsbedšmning av elektriska och magnetiska fšlt ExponeringsmŠtningar av elektriska och magnetiska fšlt genomfšrdes frœn bšrjan med en dosimeter, BE-log, som har utvecklats inom Elmiljšundersškningen (34). Senare mštningar anvšnde en dosimeter av fabrikat Positron (Positron Industries, MontrŽal, QuŽbec, Kanada). Det kan pœpekas att valet av exponeringsmœtt fšr elektriska fšlt (tid šver en exponering av 30 V/m) valdes fšr att fœ samstšmmighet mellan dessa bšgge instrumenttyper, se (36) fšr vidare diskussion. Fšr att bestšmma exponeringen fšr elektriska och magnetiska fšltet i ett typarbete gjordes heldagsmštningar, dosimetrimštningar med minst 6 timmars mšttid pœ elarbetarna i ett stort antal kraftfšretag i landet. MŠtstrategin fšrutsatte att exponeringen inom ett typarbete var relativt likartad frœn arbetsplats till arbetsplats. DagsmedelvŠrdenas spridning mšttes i termer av varians. Individuppgifter har erhœllits frœn ett postbaserat frœgeformulšr som distribuerades till elarbetarna under den sista treœrsperioden. I detta formulšr fick elarbetarna ange hur mœnga procent de hade arbetat i varje typarbete. Procenttalen skulle anges sœ att summan blev 100 fšr varje treœrsperiod som motsvarade perioderna mellan hšlsoundersškningarna. BŒde inom och mellan typarbeten fšrekom en betydande variation i exponering varfšr man stršvade efter att fœ en bedšmning av den individuella exponerings- 6

nivœn fšr deltagarna. En skattning har dšrfšr gjorts av exponeringen pœ individnivœ genom att kombinera information frœn postenkšten som gav uppgifter om fšrdelningen av arbetstiden pœ de olika arbetsuppgifterna med exponeringsnivœer i de olika typarbetena. PŒ sœ sštt erhšlls en uppskattning av tidsmedelvšrdet fšr perioden. Ett flertal rapporter har publicerats som nšrmare beskriver mštfšrfarandet och exponeringsfšrhœllanden i kraftindustrin (33-36). Klassificering av exponering I analysen fšr magnetsfšltsexponering har genomgœende anvšnts en klassificering av exponeringsvšrden som baseras pœ kvartilsindelning under den fšrsta 3-Œrs perioden (se tabell 3). Fšr tidsperioderna 3-6 och 6-9 Œr anvšndes samma kategorigršnser, varfšr andelen individer i respektive klass kunde variera. Andelen i t. ex. den lšgsta kvartilen av magnetfšlt, som var 24 % vid den fšrsta treœrsperioden, tenderade att ška nœgot, till 32% vid 6-9 Œrs perioden, speglande de fšršndringar i arbetsuppgifter som skett. ver tid fann vi att ungefšr 20 % av elarbetarna fšršndrade sina fšrhœllanden sœ att de inte Œterfanns i samma exponeringsklass vid alla tillfšllen fšr hšlsoundersškningarna. I flera av analyserna har dikotoma jšmfšrelser gjorts mellan hšg och lœgexponerad grupp dšr definitionen av exponering fšr fšlten var fšljande (jšmfšr tabell 3): hšg exponering fšr magnetiska fšlt var mer Šn 0,5 mt hšg exponering fšr elektriska fšlt var daglig exponering fšr ett elektriskt fšlt av mer Šn 30 V/m i Œtminstone 10 minuter. Tabell 3. Exponeringsgrupper fšr extremt lœgfrekventa magnetiska och elektriska fšlt. Kategori DagsmedelvŠrde fšr magnetiska fšlt i mt Daglig exponering fšr elektriska fšlt šver 30 V/m i minuter 1 0,2 <2,5 2 >0,2-0,5 ³2,5 - < 10 3 >0,5-1,2 ³10 - < 30 4 >1,2 ³30 Exponeringsindelning vid analys av reproduktion Utfallet bland barnen till elarbetarna undersšktes i relation till faderns exponering fšr extremt lœgfrekventa elektriska och magnetiska fšlt. Inom kohorten identifierades tvœ grupper av barn vars fšder ett Œr fšre barnets fšdelse, dvs tre mœnader fšre konceptionen, hade en viss exponering fšr elektriska och magnetiska fšlt. Med hšgexponerad avses hšr att fadern var exponerad fšr bœde hšgt elektriskt och hšgt magnetiskt fšlt (n=178) i enlighet med ovan, med lœgexponerad avsœgs barn dšr fadern ej varit hšgt exponerad, varken fšr elektriskt eller magnetiskt fšlt 7

(n=186). En grupp pœ 62 barn sšrredovisas dœ fšdernas exponering var antingen hšgt magnetfšlt och lœgt elektriskt fšlt eller motsatsen. Utfall Symtom frœn nervsystemet och psykosomatiska besvšr Via enkšter erhšlls uppgifter om vid mšttillfšllet fšrekommande besvšr relaterade till nervsystemet. Dessa sammanstšlldes till nio olika index enligt fšljande: depression, melankoli och nedstšmdhet utan orsak huvudvšrk neurasteni; trštt utan orsak, koncentrationssvœrigheter, rastlšs och spšnd, irriterad utan orsak, Šngslig, orolig och nervšs neuropati; stickningar, domningar eller krypningar i extremiteter psykosomatiska (mag) besvšr; allmšnna symptom frœn gastro-intestinala delar av kroppen som sveda, smšrta, halsbršnna och magbesvšr stickningar i kroppen sšmnsvœrigheter; svœrt att somna, rastlšs under sšmn trštthet; fysiskt eller psykologiskt trštt pœ morgonen eller efter arbetet, allmšn trštthet eller svaghet yrsel. Incidensen av dessa besvšr beršknades i treœrsintervaller motsvarande tiden mellan hšlsoundersškningarna. Haematologisk undersškning Blod- resp serumanalyser har gjorts vid ett laboratorium fšr haematologi och blodkemi (CALAB) och ett fšr serum (Novum). Prover avseende en parameter frœn samtliga deltagare analyserades sœledes pœ ett och samma laboratorium. Dessa ŒtgŠrder vidtogs i syfte att standardisera fšrfarandet och fšr att undvika systematiska eller slumpmšssiga variationer i resultaten pœ grund av olikheter i analyser och bedšmning. BŒda laboratorierna Šr accrediterade enligt Swedish Accreditation Body (SWEDAC) i enlighet med europeiska normer, European Norm EN 45001. Vid undersškningens bšrjan ingick endast vita blodkroppar - leukocyter. I ett senare skede ansœgs att Šven hemoglobin (Hb) och blodets kemiska sammansšttning skulle undersškas och serum sparas i fruset skick fšr framtida analyser. En begršnsning i analyserna av blodparametrarna šver tid fšreligger pœ grund av dessa fšrhœllanden Det har endast varit mšjligt att analysera vissa delar av den kliniska blodbilden šver tid; 3-6 Œr och 6-9 Œr. 8

Blodproverna analyserades med avseende pœ halten leukocyter samt den procentella fšrdelningen av dessa pœ olika typer; neutrofila, eosinofila, basofila, lymfocyter och monocyter. Analysen av de blodkemiska parametrarna omfattar albumin, ALAT, alkalisk fosfatas, ASAT, fosfat, glukos, glutamyltransferas, haptoglobin, jšrn, kalcium, kalium, kolesterol, kreatinin, laktat, protein, total jšrnbindande kapacitet, transferrin-jšrn, triglycerider, urea samt urinsyra. I analysen utnyttjades den kliniska erfarenheten av Œlders- och kšnsrelaterade referensvšrden som anvšnds av Calab som genomfšrt analyserna under hela undersškningsperioden. Avvikelser frœn referensvšrdena utgjorde effektmœtten fšr varje specifik blodparameter. Serumprover Den del av de kliniska testerna som omfattade blodserum har analyserats fšr vissa hormoner sœsom kortisol och prolaktin samt biomarkšren Tissue Polypeptide Antigen (TPA). Serumanalyserna har genomfšrts vid Enheten fšr TillŠmpad Biokemi (ETB), Novum vid Huddinge sjukhus. Valet av dessa utfallsvariabler baserar sig pœ hypoteserna om allmšn pœverkan pœ hšlsotillstœndet, immun - och nervsystemet, fortplantningsfšrmœgan och tidigare rapporter om cancerfšrekomst bland elarbetare (31, 47, 52). Kortisol och prolaktin regleras bœda av hypofysen/tallkottkšrteln och stšrningar i hormonproduktionen ger effekter pœ centrala nervsystemet som kan yttra sig som t.ex stress och neurastena symtom. TPA Šr en biomarkšr vars fšrhšjda všrden kan tyda pœ allvarliga infektioner/ inflammationer men den Šr ocksœ en god allmšn sjukdomsmarkšr. TPA har dšrutšver visat sig vara en tidig tumšrmarkšr d.v.s. man kan spœra tumšrsjukdomar innan symtom visar sig vid en klinisk undersškning (personligt meddelande, Peter Eneroth). Olika brytpunkter fšr nivœerna har anvšnts vid analyser av prolaktin och TPA, dšr den lšgre nivœn har baserats pœ medianen, medan den hšgre pœ vad som anses vara kliniskt relevant (personligt meddelande, Peter Eneroth). Fšr kortisol baseras brytpunkten pœ klinisk relevans, dœ medianen var av samma storleksordning. Reproduktion Fšrlossningsutfallet som analyserats var fšdelsevikter under 1 500 g respektive 2 500 g, perinatal dšd (dšdfšdda och dšda inom 7 dygn frœn fšdseln), kšnsfšrdelning, missbildningar och som en sen effekt cancerfšrekomst bland barnen. Uppgifterna har erhœllits frœn olika befolkningsregister; information om fšrlossningsutfall i medicinska fšdelsergistret, missbildningar i missbildningsregistret och cancer i cancerregistret. Vissa frœgor som beršr familjefšrhœllanden och instšllningen till att skaffa sig barn stšlldes vid nioœrsundersškningen 9

Muskuloskeletala besvšr Fšrekomsten av muskuloskeletala besvšr (smšrta, všrk, obehag), i olika kroppsregioner erhšlls genom en tidig version av det Nordiska formulšret fšr muskelbesvšr (32). Data om besvšr de senaste 7 dagarna utnyttjades i analysen. Information om arbetsuppgifter och mer specifika upplysningar om arbetssituationen och andra variabler av intresse erhšlls frœn andra enkšter (10, 16, 17). Databearbetning och analysmetoder Hypotesbildning FrŒgestŠllningarna (hypoteserna) fšr de olika delmomenten baserar sig pœ tidigare rapporterade effekter pœ nervsystem, blod/vita blodkroppar och reproduktion. Urvalet av variabler bygger všsentligen pœ effekter som rapporterats i tidiga ryska studier (fšr šversikt se 31). Vad gšller serumanalyser fanns tillgšngliga data fšr ca 400 elarbetare vid 9-Œrs undersškningen. Data som redovisar incidensen av fšršndrade nivœer šver den sista treœrsperioden var Œ andra sidan tillgšngliga endast fšr en begršnsad grupp. Av denna anledning genomfšrdes analys av incidenser šver den sista 3-Œrs perioden, medan en tvšrsnittsanalys gjordes fšr 9-Œrs undersškningen. Relativa risker med 95% konfidensintervall beršknades fšr gruppen med hšgre jšmfšrt med gruppen med lšgre exponering. Vid analyser av relationen mellan symtom frœn nervsystemet samt fšršndringar i blod- och serumdata har en klassificeringen av de elektriska och magnetiska fšlten i kvartiler anvšnts, se tabell 3. Fšr analys av reproduktion har dock en annan klassificering anvšnts, se ovan. Fšr muskuloskeletala besvšr jšmfšrdes stationsarbetare respektive linjearbetare med kontrollrums- och kontorspersonal. Massignifikans Ett stort antal sambandsanalyser har genomfšrts i studien, vilket aktualiserar frœgan om massignifikans. Detta begrepp Šr dock omstritt i epidemiologiska studier. Man diskuterar bl a frœgan om massignifikans har nœgot beršttigande nšr tyngdpunkten i analyser, som i denna studie, fšrskjuts frœn statistisk hypotespršvning till estimering (41, 44). Vi har valt att inta en mellanposition i denna studie. Fšr hšr redovisade resultat av symtom frœn nervsystemet och haematologi, dšr vi genomfšrt ett stort antal jšmfšrelser, har vi valt att genomfšra analysen i tvœ steg. I det fšrsta steget har alla samband mellan utfallsvariablerna och elektriska och magnetiska fšlt studerats under en fšrsta tidsperiod, som normalt stršckte sig šver 6 Œr (mellan nyanstšllningsundersškningen och 6-Œrsundersškningen. (I vissa analyser baseras denna fšrsta analys pœ tidsperioden mellan 3-Œrs - och 6-Œrsundersškningen.) 10

Enbart de fynd som under denna period uppvisade fšrhšjda relativa risker (av Œtminstone 1,4) har sedan, oavsett konfidensintervall, analyserats med avseende pœ sista undersškningsperioden ( 6-9 Œr) fšr att - om mšjligt - verifiera fyndet. De fynd som slutligen redovisats Šr sœledes de som uppvisat konsistent fšrhšjda relativa risker under tvœ olika tidsperioder. Bortfallsanalys Det relativt omfattande bortfallet under speciellt de fšrsta tre Œren har fšranlett en omfattande bortfallsanalys. Denna har baserats pœ fšljande moment. beskrivning av troliga orsaker till bortfallet. sjuklighet vid fšrsta hšlsoundersškningen - vid denna fšrelœg inget bortfall. JŠmfšrelse av prevalens i olika utfall mellan de som senare fšll bort ur studien och de som blev kvar mšjliggšr diskussioner av en eventuell Òhealthy worker effectó. Vissa delresultat redovisas i olika delavsnitt (se tabellerna 4-6). uppgifter om yrkestillhšrighet och - fšr en mindre del av bortfallet - exponeringsbedšmningar anvšndes fšr att utršna i vad mœn ett selektivt bortfall fšrelœg fšr de med ett visst yrke eller exponering. En annan typ av bortfall sœsom byte av arbetsuppgifter inom kohorten under de 9 Œren och dšrigenom Šndrad klassificering av exponering har Šven studerats. Till stšrsta delen utgšrs dessa fšršndringar av en tendens att med Œren gœ šver till kontorsarbete, vilket innebšr lšgre exponering fšr elektriska och magnetiska fšlt sœvšl som vissa andra exponeringar. Fšr att utreda i vad mœn dessa fšršndringar kan ha inverkat pœ studiens resultat, upprepades alla sambandsberškningar mellan exponering och utfall dœ reanalysen gjordes pœ dem med konstant exponeringsklassificering. Prevalens och incidens Med prevalens avses hšr antalet personer i en grupp som vid ett tillfšlle (vid en hšlsoundersškning) uppvisar ett visst utfall, delat med det totala antalet personer som ingœr i gruppen. Alla incidenser (ÒriskerÓ) utgœr frœn de individer som ej rapporterat ett ogynnsamt hšlsoutfall vid en hšlsoundersškning, och anger hšr den relativa frekvensen av individer som vid en senare hšlsoundersškning rapporterar ett sœdant utfall. Den tidsperiod som fšrflyter mellan dessa hšlsoundersškning (hšr 3, 6 eller 9 Œr) samt vilken hšlsoundersškning som utgšr utgœngspunkten (oftast nyanstšllningsundersškningen) anges. Kvoten av dessa incidenser (Òrelativa risker Ò, RR) mellan grupper med olika exponeringsfšrhœllanden beršknades sedan. Vid nœgra analyser beršknades istšllet oddskvoter (OR). Med odds avses antalet personer i en grupp som vid ett tillfšlle uppvisar ett utfall, delat med antalet personer som inte gšr det. Detta gšller dels den tvšrsnittsanalys som gjordes pœ data angœende hormon- och TPA-prover vid den fjšrde hšlsoundersškningen, dels 11

fšrlossningsutfall. Dessa oddskvoter baseras pœ alla individer vid ett visst tillfšlle. ven om bœde oddskvoter och relativa risker beskriver jšmfšrelser mellan olika exponeringsgrupper, bšr de ej fšrvšxlas, varken till innebšrd eller numeriskt (28, 40, 44). Statistisk analys Vid berškning av relativa risker eller oddskvoter anvšndes PROC FREQproceduren i SAS (45). BerŠkningar av 95%-iga konfidensintervall baserades pœ Taylor-serieapproximationer (28, 45). BerŠkning av exakta p-všrden har ocksœ gjorts i nœgra fall (se texten). Fšr varje utfallsvariabel gjordes en bedšmning av mšjliga fšrvšxlingsfaktorer, och eventuella samband mellan dessa och utfallen analyserades. Om ett samband mellan en mšjlig fšrvšxlingsfaktor och utfallet noterades, justerades sedan sambandet mellan den huvudsakliga exponeringsfaktorn och utfallet med avseende pœ denna mšjliga fšrvšxlingsfaktor. Justering av relativa risker eller oddskvoter fšr att eliminera en eventuell inverkan av olika fšrvšxlingsfaktorer gjordes med s.k. stratifierad analys (44). SammanlŠggning av relativa risker fšr dessa olika strata gjordes - nšr sœ var motiverat - med logit-estimatorn (45). 12

Resultat Analyser inriktade pœ extremt lœgfrekventa elektriska och magnetiska fšlt Symtom frœn nervsystemet och psykosomatiska besvšr Prevalens och incidens av besvšr Prevalensen av olika besvšr vid nyanstšllningsundersškningen varierade mellan 0,2% fšr yrsel till 9,4% fšr stickningar. Skillnaderna mellan prevalensen i undersškningsgruppen och bortfallsgruppen var genomgœende smœ. Incidenserna šver de fšrsta 6 Œren uppvisade - fšr olika besvšrstyper - en variation frœn 0,5% fšr yrsel till 12% fšr stickningar (tabell 4). ven fšr den sista treœrsperioden var incidenserna av samma storleksordning. Sambandsanalys - symtom frœn nervsystemet och psykosomatiska besvšr Av de olika jšmfšrelserna mellan exponering fšr extremt lœgfrekventa elektriska och magnetiska fšlt och de 9 besvšrstyperna resulterade 5 i fšrhšjd relativ risk fšr neurasteni, psykosomatiska (mag)symtom, neuropati, stickningar i kroppen, och yrsel (tabell 4). (Med fšrhšjda risker avses hšr en relativ risk av Œtminstone 1,4 oavsett konfidensintervall.) Den fortsatta analysen koncentrerades dšrfšr pœ dessa fem symtom. vriga besvšrstyper uppvisade inte nœgra fšrhšjda relativa risker. Detta innebšr att denna studie inte gav nœgra indikationer pœ samband mellan magnetfšltsexponering och depression, huvudvšrk, trštthet, sšmnsvœrigheter, neuropati, stickningar i kroppen eller yrsel, medan indikationer saknades fšr fšr samband mellan exponering fšr elektriska fšlt och depression, huvudvšrk, trštthet, sšmnsvœrigheter, neurasteni eller psykosomatiska (mag)symtom. Neurastena besvšr Fšr neurasteni noterades ett samband med magnetfšlt som blev starkare ju lšngre tid som individerna arbetat inom kraftindustrin (figur 2) liksom en viss antydan om dos-respons - samband nšr analysen utstršcktes till 9 Œr. Vid jšmfšrelse av de med ³1,2 mt och de med <1,2 mt var den relativa risken 2,1 (1,2-3,8) under de fšrsta sex Œren. FšrvŠxlingsfaktorer som Œlder, rškning, risk fšr stštar, oro mm uppvisade i sig samband med neurasteni, men justering fšr dessa variabler fšršndrade inte det noterade sambandet mellan neurasteni och magnetfšltsexponering. Andra variabler (t. ex. alkoholfšrtšring) uppvisade inga samband med neurastena besvšr. 13

Tabell 4. Prevalens, incidens och fšrhšjd relativ risk under de fšrsta sex Œren Symtom Prevalens av besvšr vid nyanstšllningsundersškningen Incidens šver 6 Œr, %, n=460 Relativ risk fšr angiven Bortfall, % n=246 Kvar i studien, % n=460 jšmfšrelse 1) n=460 JŠmfšrelse mellan magnetfšltsexponeringar - >1,2 mt vs 0,2 mt 2) ) Neurasteni 9,4 7,2 9,9 1,8 (0,8-3,8) Psykosomatiska (mag)besvšr 7,7 8,3 8,1 1,9 (0,7-4,8) JŠmfšrelse mellan exponeringar fšr elektriska fšlt, ³10 min vs <10 min/dag med exponering >30 V/m Neuropati 2,2 3,3 6,6 1,4 (0,6-2,8) Stickningar i 8,1 9,4 11,9 1,4 (0,8-2,4) kroppen Yrsel 3) 0,9 0,2 0,5 ND - kad yrsel 3) ND ND 6,8 2,0 (0,7-5,5) 1) Justering har ej utfšrts fšr andra faktorer - se huvudtexten. Den relativa risken anges tillsammans med beršknat 95% konfidensintervall. 2) Fšr mellannivœerna (0,2-0,5 mt resp. 0,5-1,2 mt vs 0,2 mt) uppvisade neurasteni inga šverrisker, medan resultatet var varierande fšr psykosomatiska besvšr. 3) Fšr yrsel kunde ingen meningsfull incidensanalys gšras eftersom endast 2 incidenta fall fšrekom i hela materialet. Analysen grundar sig i stšllet pœ fall av škning av yrselsymtom fšr de som hade yrsel vid studiens start. Brytpunkten i jšmfšrelsen av lœg mot hšg exponering var i denna analys 2,5 min/dag. ND=ej beršknad. Incidensen av neurastena symtom šver tid redovisas i figur 2 i relation till exponering fšr magnetfšlt i kvartiler. JŠmfšrelserna i figur 2 gjordes mot den lšgst magnetsfšltsexponerade gruppen, 0,2 mt. Psykosomatiska besvšr Det svaga sambandet under de fšrsta 6 Œren mellan magnetfšltsexponering och psykosomatiska besvšr (magbesvšr) pœverkades ej vid justering fšr andra faktorer. Inget dos - respons samband kunde noteras. NŒgra motsvarande fšrhšjda relativa risker fšrekom dock inte under 6-9 Œrsperioden. Stickningar och neuropati Fšr stickningar och neuropati fann vi att variabeln "arbete med risk fšr urladdningar" bšttre tycktes fšrklara de noterade fynden. Justering fšr denna variabel reducerade den relativa risken mellan exponering fšr elektriska fšlt och neuropati till 0,9 (0,4-1,9), medan denna "urladdnings" variabel i sig hade ett starkt samband med neuropati (2,3; 1,1-4,7). (GenomgŒende anges i texten den relativa risken med 95% konfidensintervall pœ detta sštt.) 14

0.2 mt Relativ risk 6 0.2-0.5 mt 0.5-1.2 mt > 1.2 mt 5 4 3 2 0 Tre Œrs incidens Sex Œrs incidens Nio Œrs incidens Figur 2. Relativa risker fšr neurastena symtom i relation till exponering fšr magnetfšlt - utgœende frœn nyanstšllningsundersškningen. De 95%-iga konfidensintervallen anges med lodršta streck Yrsel kad fšrekomst av yrsel uppvisade samband med andra variabler som Œlder och socioekonomiska fšrhœllanden, justering fšr dessa fšršndrade dock inte den fšrhšjda relativa risken fšr elektrisk fšltexponering. En mšjlig interaktion mellan exponering fšr elektriska fšlt och arbete pœ hšg hšjd tycktes dock fšreligga; individer med en hšg exponering fšr elektriska fšlt som ofta arbetade pœ hšg hšjd hade en relativ risk pœ 2,4 (0,8-6,7) jšmfšrt med de som ej var hšgexponerade fšr fšlt och ej arbetade pœ hšg hšjd. Att vara hšgexponerad fšr elektriska fšlt men ej arbeta pœ hšg hšjd resulterade ej i fšrhšjda risker fšr škad yrsel, medan en svag riskškning fšr yrsel fšrelœg fšr de som arbetade pœ hšg hšjd men ej var var hšgexponerade fšr fšlt. Interaktionen mellan hšg hšjd och fšlt var mer Šn additiv och multiplikativ - men osškerheten i denna senare observation mœste pœpekas. I tidsperioden 6-9 Œr fanns indikationer pœ samma mšjliga interaktion, men denna var Šven sammanblandad med "arbete med risk fšr urladdningar". Dessa indikationer blev dock mycket osškra pœ grund av det begršnsade antalet fall. Haematologisk undersškning Vita blodkroppar Flertalet individer i undersškningen uppvisade "normala" blodvšrden. Andelen individer med avvikande blodvšrden varierade vid nyanstšllningsundersškningen mellan 1,8% och 27,3%. Det senare hšnfšr sig till fšrhšjd andel lymfocyter - všrdet sjšnk dock under den 9-Œriga observationsperioden och uppvisade inga 15

samband med exponering fšr elektriska och magnetiska fšlt. Skillnaderna mellan de som kvarstod i undersškningen och bortfallet var genomgœende mœttliga. Urvalet av variabler i tabell 5 innefattar de som i nœgon av de preliminšra (ojusterade) analyserna uppvisade fšrhšjda relativa risker (Œtminstone 1,4) fšr elektriska eller magnetiska fšlt och som dšrfšr analyserades vidare. Fšr sšnkt antal leukocyter kunde en osšker riskškning noteras fšr de som arbetade vid fšrhšjd magnetfšltsexponering (> 0,5 mt), bœde under den fšrsta 6- Œrsperioden (RR 0-6 Œr: 1,4; 0,4-5,0) och den sista treœrsperioden (RR 6-9 Œr: 1,5; 0,5-5,0). Denna (osškra) indikation fšrsvann dock nšr begršnsning av analysen gjordes till dem som vid undersškningens bšrjan var hšgst 30 Œr. En škad relativ risk noterades fšr sšnkt andel neutrofila under den fšrsta sex- Œrsperioden (2,4; 1,0-5,6) i samband med fšrhšjd magnetfšltsexponering, och resultatet tycktes inte pœverkas av andra faktorer. Under den sista 3-Œrs- perioden fšrelœg inte nœgon motsvarande šverrisk (1,1; 0,5-2,6). Tabell 5. Geometriskt medelvšrde, ref.všrde samt andel med avvikande všrden fšr vita blodkroppar. Vita blod- Referens- Geometriskt Avvikelse (%) vid hšlsoundersškning 2) kroppar všrden medelvšrde 1) NyanstŠllning 3 Œr 6 Œr 9 Œr Leukocyter 3,3-6,4. 10 9 /l 5,5. 10 9 /l 2,9 (5,6) 2,2 2,2 3,5 - Neutrofila 40-70 % 52 % 7,3 (11,5) 7,5 6,2 5,5 1) Vid fšrsta hšlsoundersškningen (vid nyanstšllning). 2) Andel (%) med lšgre všrden Šn referensvšrdet. Inom parentes anges motsvarande vid nyanstšllningen fšr bortfallet. Blodkemiska parametrar BetrŠffande den kemiska blodanalysen - som baserar sig pœ prover tagna vid andra, tredje och fjšrde hšlsoundersškningen - varierade andelen med avvikande všrden mellan t. ex. 0,2 och 14,2% vid treœrsundersškningen. Den hšgsta andelen avvikande všrden noterades fšr fšrhšjda triglyceridvšrden, ett všrde som succesivt škade till 16,7% vid 6-Œrsundersškningen och 22,1% vid 9-Œrsundersškningen. Inga samband mellan fšrhšjda triglyceridvšrden och exponering fšr fšlt kunde dock noteras. Fšr vissa blodkemiska parametrar (de som redovisas i tabell 6) noterades vid den primšra (ojusterade) analysen osškra fšrhšjda relativa risker fšr perioden mellan 3- och 6-Œrsundersškningen i samband med hšg exponering fšr elektriska eller magnetiska fšlt. Vid justering fšr andra faktorer Šn fšlten eliminerades dock dessa šverrisker, och ingen verifiering av motsvarande škning av de relativa riskerna under 6-9 Œrsperioden kunde noteras. 16

Tabell 6. Geometriska medelvšrden, referensvšrden samt andel med avvikande všrden fšr vissa kemiska blodanalyser. Blodvariabel ReferensvŠrden Geometriskt medelvšrde 2) Avvikelse (%) vid hšlsoundersškning 3) lœg/hšg 4) 3 Œr n=454 6 Œr n=457 9 Œr n=435 Albumin 41-51 g/l 45 g/l lœgt 4,3 (4,5) 9,0 4,4 Glukos 3,8-5,9 4,7 lœgt 8,9 (1,5) 8.1 4,8 mmol/l mmol/l Glukos d:o d:o hšgt 7,6 (10,8) 5,9 12,2 Kalcium 2,25-2,58 mmol/l Kalium 3,5-4,8 mmol/l 2,44 mmol/l 4,2 mmol/l hšgt 3,8 (3,0) 3,3 4,6 hšgt 4,5 (3,1) 2,9 5,6 Protein 67-81 g/l 74 g/l lœgt 1,4 (0) 3,6 8,7 5) TIBC 48-74 mmol/l 58 mmol/l lœgt 3,6 (3,0) 4,0 4,2 1) Angivna referensvšrden (ÓnormalvŠrdenÓ) enligt undersškninsglaboratoriet Calab. 2) Geometriska medelvšrden vid andra hšlsoundersškningen efter 3 Œr. 3) Andel (%) med avvikande všrden, d.v.s. individer med všrden som faller utanfšr de referensvšrden som angetts Œt det hœll som anges i kolumnen ÓlŒg/hšgÓ. (T. ex. anges att 9,0% av den undersškta gruppen hade ett albuminvšrde understigande 41 g/l.) Inom parentes anges motsvarande (vid 3 - Œrsundersškningen ) fšr det begršnsade bortfallet mellan 3 och 6 Œr. 4) "LŒgt" anger att data i kolumnerna till hšger visar hur mœnga som har všrden under referensvšrdena medan Óhšgt" anger hur mœnga som har všrden šver. 5) n=275. Serumanalyser Incidens av fšrhšjda všrden avseende kortisol, prolaktin och TPA Den relativa risken fšr fšrhšjda všrden avseende prolaktin, kortisol och TPA beršknades pœ tillgšngliga data šver sista treœrsperioden, 6-9 Œr, i relation till exponering fšr extremt lœgfrekventa magnetiska och elektriska fšlt. 17

Tabell 7. Relativa risker fšr hšg nivœ av kortisol, prolaktin och TPA fšr perioden frœn 6- Œrs till 9-Œrsundersškningen i relation till exponering fšr fšlt Hormoner resp. TPA AnvŠnd brytpunkt fšr hšg nivœ av hormon/tpa Relativ risk * Antal individer JŠmfšrelse mellan magnetfšltsexponeringar - >0,5 mt vs 0,5 mt Kortisol 700 nmol/l 0,9 (0,4-2,3) n=196 Prolaktin 5 mg/l 1,1 (0,8-1,5) n=143 TPA 15 unit/l 1,0 (0,4-2,8) n=161 JŠmfšrelse mellan exponeringar fšr elektriska fšlt. ³10 min vs <10 min/dag med exponering >30 V/m Kortisol 700 nmol/l 2,1 (1,0-4,7) n=196 Prolaktin 5 mg/l 0,9 (0,7-1,2) n=143 TPA 15 unit/l 2,4 (0,8-7,0) n=161 * Justerat fšr Œlder, rškning, alkohol och exponering fšr det ÓandraÓ fšltet (d.v.s. fšr elektriskt fšlt vid analys av magnetfšltsexpooneringen, och vice versa). Inga fšrhšjda risker noterades fšr nœgra av dessa utfall i relation till exponering fšr extremt lœgfrekventa magnetiska fšlt. Fšr kortisol var dock den relativa risken fšrdubblad vid lšngre tids exponering fšr elektriska fšlt. En drygt fšrdubblad risk indikerades Šven fšr TPA vid brytpunkten ³ 15 units/l, men med den undre gršnsen fšr konfidensintervallet under 1,0 (tabell 7). TvŠrsnittsanalys vid nioœrsundersškningen Det geometriska medelvšrdet och prevalensen av všrden šver olika brytpunkter beršknades fšr kortisol, prolaktin och TPA vid 9-Œrsundersškningen, baserad pœ hela undersškningsmaterialet (tabell 8). I denna tvšrsnittsundersškning noterades inga samband mellan prolaktin och exponering fšr magnetiska eller elektriska fšlt. Fšr kortisol fšrelœg ett osškert samband fšr bœde magnetfšlt (OR=1,4; 0,9-2,1) och elektriska fšlt (OR=1,4; 0,9-2,1). Vid sambandsanalysen mellan fšrhšjda TPA všrden (> 90 units/l) och exponering fšr extremt lœgfrekventa elektriska fšlt noterades en osšker oddshšjning; OR=1,7 (0,7-4,3). Efter justering fšr arbete i kommunala elverk eliminerades i stort denna škning (OR=1,1; 0,4-3,1). Inga samband mellan TPA och magnetfšlt noterades. 18

Tabell 8. Serumanalys vid 9-Œrsundersškningen; geometriskt medelvšrde och prevalens šver angivna brytpunkter Hormoner Antal individer Geometriskt medelvšrde Brytpunkt vid analys Prevalens (šver brytpunkt ) i % av undersškningsmaterialet Kortisol n=414 424 nmol/l 700 nmol/l 13 Prolaktin n=411 5,8 mg/l * 5 mg/l 38 * 25 mg/l 0,5 TPA n=406 14,9 units/l 15 units/l 47 90 units/l 4,7 * Fšr ett relativt stort antal individer (n=253) redovisades uppmštta všrden som 5,0 eller <5,0 mg/l (under detektionsgršnsen), vilket pœverkar berškningen av det geometriska medelvšrdet. Vid fortsatt analys av olika yrkesgrupper med fšrhšjt TPA všrde ( > 90 units/l), noterades att elarbetare inom kommunala elverk oftare hade fšrhšjda TPA - všrden i jšmfšrelse med kontrollrums och kontorsarbetare; OR=6,7 (2,0-22,6). Fšr att se om elarbetarna inom de kommunala elverken var utsatta fšr nœgra speciella exponeringar i arbetsmiljšn som skulle vara av intresse fšr detta fynd, analyserades fšrekomst av i enkšter angivna arbetrsmiljšfaktorer i denna grupp i jšmfšrelse med andra yrkesgrupper. De flesta av dessa faktorer var genomgœende vanligare bland elarbetarna i kommunala elverk (tabell 9). Fšr angiven exponering fšr avgaser och inomhusklimat var skillnaderna signifikanta, medan de observerade skillnaderna fšr angivna fšrhœllanden som buller, damm, lšsningsmedel, ršk och vibrationer var mer osškra. Tabell 9. Angiven fšrekomst av ett urval av arbetsmiljšfaktorer Arbetsmiljšfaktorer 1) Fšrekomst (%) i kommunala elverk, n=35 Fšrekomst (%) i andra yrkesgrupper inom undersškningen, n=428 Skillnad (95% konfidensintervall) Avgaser 71,4 28,9 42,5 (26,9-58,1) Buller 68,6 55,1 13,5 (-2,6-29,6) Damm 35,3 21,0 14,3 (-2,0-30,6) DŒligt inomhusklimat 71,4 53,4 18,0 (2,3-33,7) Gaser 0 3,8-3,8 (p=0,28) 2) Lšsningsmedel 22,9 13,5 9,4 (-4,9-23,7) Ršk 20,0 10,0 10,0 (-3,6-23,5) ÒStrŒlningÓ 20,0 14,8 5,2 (-8,5-18,9) Vibrationer 51,4 37,4 14,0 (-3,2-31,2) vriga kemikalier 25,7 32,6-6,9 (-22,0-8,2 1) frœn frœgeformulšr vid 9 - Œrsundersškningen 2) exakt p-všrde beršknat, skillnaden var inte signifikant. (Konfidensintervall ej beršknat p.g.a. lœgt antal.) 19

Fšr samtliga dessa arbetsmiljšfaktorer utom fšr gaser fšrelœg svaga indikationer pœ samband med fšrhšjda TPA-vŠrden, men inget av dem var signifikanta. Exempelvis var oddskvoten fšr sambandet mellan avgaser och TPA > 90 units/l 1,6 (0,4-5,6). Fortsatt analys av mšjligheten att dessa typer av faktorer (eventuellt i kombination) kan fšrklara det starka sambandet mellan fšrhšjda TPA-vŠrden och arbete vid kommunala elverk pœgœr inom ramen fšr en fall-kontrollstudie. (En annan mšjlighet Šr givetvis att sambandet mellan avgaser och TPA ÒenbartÓ speglar det starka sambandet mellan TPA och arbete i kommunala elverk, och det mellan arbete i kommunala elverk och avgaser.) Reproduktion Inga samband mellan fšrre fšdda barn Šn šnskat eller tveksamheter att skaffa barn och exponering fšr magnetiska eller elektriska fšlt fšrelœg (tabell 10). Tabell 10. FamiljefšrhŒllanden och instšllning till att skaffa sig barn (vid nioœrsundersškningen). FrŒga Antal som besvarat frœgan Antal (och andel i %) som besvarat denna frœga med ÒjaÓ Gift? n=466 373 (80) FŒtt fšrre barn Šn šnskat? n=379 23 (6) Tvekar att skaffa barn p.g.a. n=451 18 (4) fšrhœllanden i arbetet? Tvekar att skaffa barn p.g.a. fšrhœllanden utanfšr arbetet? n=450 77 (17) Fšdelsevikter och kšnsfšrdelning Inom kohorten fšddes 426 barn under nioœrsperioden. Antalet observerade fšdelsevikter under 2 500 g i enkelfšdslar var totalt sett lšgre Šn fšrvšntat i hela kohorten; 7 observerade mot 12,8 fšrvšntat utifrœn riksgenomsnittet (OR = 0,55; 0,22-1,13). Fem av dessa Œterfanns i den hšgexponerade gruppen och tvœ i den lœgexponerade. Denna skillnad var dock inte statistiskt sškerstšlld (exakt p-všrde = 0,27). Inga avvikande kšnskvoter fšrelœg i nœgondera exponeringsgruppen, vare sig mot riksgenomsnittet eller mellan exponeringsgrupperna (tabell 11). Tabell 11. Kšnsfšrdelningen inom kohorten i relation till faderns exponering ett Œr fšre barnets fšdelse. Utfall: Hšgexponerade fšder LŒgexponerade fšder Antal barn 178 186 - varav pojkar 86 92 - varav flickor 92 94 Kšnskvot * 0,93 0,98-95% konfidensintervall 0,64-1,26 0,73-1,71 * Denna kšnskvot mellan pojkar och flickor har ocksœ jšmfšrt med riksgenomsnittet, inga signifikanta avvikelser noterades. 20

Missbildningar I den hšgexponerade gruppen noterades 6 allvarliga och 4 enklare fall av missbildningar, i den lœgexponerade 4 respektive 5 fall (tabell 12). En nœgot hšgre andel av allvarligare missbildningar fšrelœg sœledes i den hšgexponerade gruppen i jšmfšrelse med den lœgexponerade, OR=1,6 (0,4-5,6). KromosomfšrŠndringar inskršnkte sig till ett fall av Down's syndrom i respektive exponeringsgrupp. Tabell 12. Antalet missbildningar bland barn till fšder inom kohorten Missbildning Hšgexponerade fšder (n=178) LŒgexponerade fšder (n=184) Allvarliga missbildningar 6 4 - Aorta stenos 0 1 - Anal atresi 0 1 - Cleft palate 0 1 - Diastrophic chondrodystrophy 2 0 - Down«s syndrom 1 1 - Ospecifik defekt i nedre extremiteter 1 0 - Ospecifik hjšrtdefekt 1 0 - Septumdefekt 1 0 Enklare missbildningar 4 5 Totalt 10 9 Perinatal dšdlighet samt cancer Ett fall av perinatal dšdlighet noterades i den hšgexponerade gruppen vilket motsvarar det fšrvšntade baserat pœ riksgenomsnittet. Inget barn fšddes med perinatal dšdlighet i den lœgexponerade gruppen. Bland de 62 barnen med blandexponering fanns inget fall med perinatal dšdlighet. Inga fall av cancer noterades bland dessa barn. Analyser inriktade pœ andra arbetsmiljšfaktorer Muskuloskeletala besvšr Medan kontrollrums- och kontorspersonal har ett ganska stillasittande arbete, sœ har stationsarbetare ett mer ršrligt arbete, ibland med arbetsuppgifter som innebšr repetitiv och manuell hantering av olika objekt. Linjearbetare utfšr anstršngande arbete utomhus i olšndig terršng, hantering av tung utrustning och klšttring i stolpar. Fšrekomst av besvšr i olika kroppsregioner - utveckling šver tid Den stšrsta škningen av besvšr under den nioœriga observationsperioder noterades fšr fšr lšndrygg och nacke (figur 3). 21