Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark

Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Kristianstads kommun Bilaga 9 - Fågelinventering av Enetjärn Natur Artskyddsutredning 30 April 2013

Utredning och bedömning av fågellivet Tolseröd Borrestad Planerad vindkraft i Skånes län Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 Slutversion 2012-08-20

Om dokumentet HS Kraft AB Planerad vindkraft vid Tolseröd Borrestad, Kristianstads kommun, Skåne län utredning och bedömning av fågellivet. Utredningen har genomförts under februari - augusti 2012. Detta dokument tjänar som en kunskapssammanställning och vägledning inför fortsatt projektering och utredning av den planerade vindkraftanläggningen. Dokumentet kan utgöra underlag för miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Följande personer har medverkat i utredningen: Janne Dahlén uppdragsledare, utredning, inventering och rapportering Karolina Adolphson kvalitetssäkring Båda är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Samtliga foton i rapporten är tagna av Enetjärn Natur. För kartor gäller Lantmäteriets Copyright. Janne Dahlén Janne Dahlén är en erfaren ornitolog, bördig från Dalarna. Han är fortfarande aktiv i kungsörnsgruppens arbete i landskapet. Han har en masterexamen i biologi från Lunds Universitet. Janne skrev sitt examensarbete om fåglar och vindkraft inom ett av Vindvals projekt. Han har undervisat på en ornitologikurs avseende inventeringsmetodiker. Janne har genomfört flera olika typer av fågelinventeringar från Malmö till norra Lappland. Han sitter med i Skånes raritetskommitté som granskar alla ovanliga rapporter av fåglar i Skåne, han sitter även med i redaktionen för Anser, Skånes Ornitologiska Förenings medlemstidskrift. 2

Innehåll Om dokumentet... 2 Sammanfattning...4 1 Inledning...6 2 Bakgrund... 7 3 Metodik...10 4 Resultat från inventeringarna... 15 4.1 Häckfågelinventering...15 4.2 Nattskärreinventering...16 5 Fågelfauna... 18 5.1 Fågelfaunan i det omgivande landskapet...18 5.2 Häckfåglar...19 5.3 Flyttande fåglar... 25 5.4 Övervintrande fåglar... 25 5.5 Skyddad natur viktig för fågellivet... 25 6 Bedömningar och rekommendationer... 26 6.1 Bedömningar...26 6.2 Rekommendationer...30 Källor... 31 3

Sammanfattning En skrivbordsutredning, med tillhörande inventeringar, för området Tolseröd-Borrestad i Kristianstad kommun, Skånes län genomfördes under februari-augusti 2012 på uppdrag av HS Kraft AB. Syftet med fågelutredningen är att lokalisera och redovisa förekomster av hotade eller känsliga fåglar i eller nära det område som är aktuellt för en planerad vindkraftanläggning. Utredningen innehåller också bedömningar av påverkan på de fåglar som kan finnas i inventerat område samt behovet av inventeringar i fält. I ett första skede har en sammanställning av tillgänglig kunskap om fåglar i inventeringsområdet och dess närhet, t.ex. från Artportalen, ArtDatabanken och lokala kontaktpersoner, kompletterat med slutsatser från kart- och flygbildsstudier utförts. Sammanställningen har legat till grund för planeringen av fältinventeringarna. Resultatet från fältinventeringarna har sedan inarbetats i fågelutredningen. Inventeringsområdet ligger i ett skogsområde på Linderödsåsen i östra Skåne. Miljöerna i inventeringsområdet domineras av brukad granskog, ungskog och hyggen. Inom några kilometer från inventeringsområdet är miljöerna mer varierade, med dungar och mindre jordbruksmarker. Sjöar och våtmarker saknas helt, så när som på några små dammar eller fuktigare aldungar. Sammantaget bedöms konsekvenserna på fågelfaunan av en vindkraftsetablering bli små. De livsmiljöer som påverkas är starkt påverkade av skogsbruk, men hyser ändå några rödlistade eller i Artskyddsförordningen särskilt utpekade arter. Framför allt är det förekomsten av fiskgjuse och ett relativt gott bestånd av nattskärra som kan komma att påverkas. Arterna häckar dock på hyggen och kommer endast kunna finnas kvar tills det att skogen vuxit upp. För övervintrande och häckande rovfåglar, framför allt röd glada och ormvråk, föreligger vissa kollisionsrisker. För sträckande fåglar är kollisionsriskerna mindre. Inga större ansamlingar av rastande eller övervintrande fåglar förekommer i området. Avståndet till kringliggande naturreservat och andra naturskyddade områden för utpekade och störningskänsliga fåglar är så stort att påverkan på dessa bedöms bli obetydlig. 4

Ü Inventeringsområde 0 1 1 Översiktskarta med inventeringsområdet vid Tolseröd Borrestad i östra Skåne markerat. 5 5 10 km

11 Inledning HS Kraft AB planerar att uppföra en vindkraftanläggning vid Tolseröd och Borrestad i Kristianstad kommun, Skåne län. Som en del i planeringen inför tillståndsprövningen av anläggningen har en skrivbordsutredning och flera riktade fågelinventeringar genomförts. Resultaten av utredningen och inventeringarna presenteras i denna rapport. Rapporten belyser områdets fågelfauna och ger rekommendationer om hur anläggningen kan utformas för att minimera negativa konsekvenser som kan uppstå i samband med en vindkraftsetablering i området. Syfte Syftet med fågelutredningen är att lokalisera och redovisa förekomster eller avsaknaden av hotade eller känsliga fåglar inom eller nära det utredningsområde som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Målet är också att göra en bedömning av eventuell påverkan på de bevarandevärda fåglar som kan finnas inom inventeringsområdet. 6

2 Bakgrund 2 Lokaliseringen av en vindkraftsetablering är sannolikt den faktor som har störst betydelse för vindkraftens effekter på fåglar (Widemo 2007, Naturvårdsverket 2011). Etableringar på platser med viktiga häcknings- och rastförekomster av utpekade arter, större fågelkolonier eller viktiga övervintringsområden kan orsaka negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer eller en ökad dödlighet. Artspecifika beteenden, topografi och fåglarnas lokala rörelsemönster är dock också viktiga faktorer som kan styra påverkansgraden (se t.ex. Barrios & Rodriguez 2004). Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av vindkraftverk på andra sätt än de fasta naturvärdena på marken. Påverkan kan delas in i: Störning och förluster av livsmiljöer (habitat) till följd av vindkraftanläggningens markanspråk (drift samt bygg- och underhållsarbete) Kollisioner med rotorblad, torn och luftledningar Barriäreffekter för flyttande fåglar till följd av undvikandebeteenden Eldöd till följd av kontakt med ledningar och transformatorer Hur vindkraftsutbyggnad påverkar skogslevande fåglar är studerat i begränsad omfattning. Kunskapen om vindkraftens effekter på fågelfaunan är till stor del baserad på studier i öppna marker och vid kusten. I skogsmark berörs andra fågelarter och utbyggnadens konsekvenser på naturmiljöer och landskapet blir delvis annorlunda. Påverkan genom habitatförluster, fragmentering (att habitat splittras upp) och barriäreffekter, buller och kollisionsrisker kan dock antas vara fortsatt i fokus. Störningar och förluster av livsmiljöer En minskad täthet av fåglar inom eller i anslutning till en vindkraftpark visar på en habitatförlust för fåglarna (Naturvårdsverket 2011). Förlusten kan bero på ett undvikande av själva vindkraftverken eller på att parken förändrar miljön på ett sådant sätt att området blir mindre attraktivt för fåglarna. Fåglar som undviker vindkraftparker eller områden precis intill vindkraftparker förlorar habitatet. Följderna blir potentiellt minskad tillgång till föda, sämre häckningsresultat och i förlängningen negativa effekter på populationen i stort. Habitatförlusten existerar både under själva konstruktionen och under driften och effekterna kan öka eller minska med tiden efter det att parken har färdigställts (Langston och Pullan 2003). Påverkan verkar vara som störst under anläggningsarbetet. Under drifttiden är svårare att påvisa en minskning av häckande fåglar (Pearce-Higgins m.fl. 2012). För vissa arter t.ex. storspov och enkelbeckasin har i vissa fall nivåerna legat kvar på en lägre nivå än innan anläggningsarbetet startade (Pearce-Higgins m.fl. 2012). För övervintrande fåglar har det påvisats en minskning även under driftfasen (Stewart m.fl. 2007). En minskad areal lämplig biotop för en art, leder ibland till en ökad areal lämplig biotop för en annan art som kräver andra livsmiljöer, vilket betyder att även positiva effekter kan finnas för vissa arter (t.ex. Pearce-Higgins m.fl. 2012). Störningsavstånden varierar mycket mellan olika arter och inom arter mellan olika parker, vilket kan vara en följd av att få observationer av arten på respektive lokal gjorts eller att störningen de facto 7

2varierar mycket mellan olika parker. Forskningsstudier visar att fåglar knutna till våtmarker som vadare, änder och gäss är särskilt känsliga för störningar från vindkraft och ofta visar minskade tätheter nära vindkraftverk (Naturvårdsverket 2011). I synnerhet vadare visar undvikelseeffekter på längre håll, i medeltal 200-250 m från vindkraftverk (Dahlén 2010), t.ex. visade en stor skotsk studie på störningsavstånd på 500-800 m för arter som enkelbeckasin och storspov (Pearce-Higgins m.fl. 2009, Pearce- Higgins m.fl. 2012 ). Tättingar som grupp har de kortaste störningsavstånden både under häckningstid och icke häckningstid (medel 63 meter respektive 40 meter; Dahlén 2010). Måsfåglar och rovfåglar som grupp har ett intermediärt störningsavstånd utanför häckningstid. Ormvråk och tornfalk visar ibland på mycket korta störningsavstånd, under 50 meter. Störningsavstånden har ofta generellt konstaterats vara längre utanför häckningstid än under häckningstid (till exempel Pedersen och Poulsen 1991, Hötker, Thomsen och Jeromin 2006). Kollisioner med vindkraftverk Fåglar kan kollidera med vindkraftverk, framför allt med rotorbladen. Generellt sett är risken mycket liten och antalet dödsfall per vindkraftverk och år är i genomsnitt mycket lågt enligt tillgängliga data. Variationen mellan olika parker är dock stor och några få parker står för en stor del av kollisionerna. Att räkna på medelvärden ger därför en skev bild av verkligheten. Medianvärden är ett bättre mått på den totala dödligheten. Färska beräkningar visar att medianvärdet för Europa ligger på 6,5 kollisioner per vindkraftverk och år (Naturvårdseverket 2011). Många av kollisionsstudierna i Europa har gjorts vid kuster, jordbruksmark och våtmarker, områden med generellt mycket fåglar. Räknar man in även studier från Nordamerika med många parker i torra miljöer och i höjdlägen så hamnar medianvärdet på 2,3 kollisioner per vindkraftverk och år. Det sistnämnda bedöms vara mer representativt om områden med rik förekomst av utsatta arter undviks vid etableringar. Studier visar att rovfåglar verkar vara särskilt sårbara för vindkraftsetableringar genom kollisioner med verkens rotorblad (se bl.a. Madders & Whitfield 2006). Orsakerna är oklara men flera studier antyder att stora rovfåglar som örnar och gamar är överrepresenterade bland de fåglar som dödas i kollisioner med vindkraftverk (t.ex. Barrios och Rodriguez 2004). Även om riskerna generellt beräknas vara mycket små (Whitfield 2009) är sannolikheten för kollisioner ofta högre i områden där aktiviteten av rovfåglar är stor (Barrios och Rodriguez 2004), t.ex. i övervintringsområden eller i goda häckningsmiljöer. Flyttande rovfåglar verkar vara mindre utsatta än stationära (Lucas m.fl. 2008). Vid en vindkraftpark i Västerbottens kustland där sträckande fåglar studerats i ett kontrollprogram visade det sig att 2,5 % av fåglarna flög genom vindkraftparken, övriga visade på undvikelsebeteenden och flög runt parken (Umeå Energi 2012). Inga förolyckade fåglar hittades heller under de eftersök som gjordes. Barriäreffekter En barriäreffekt uppkommer om flyttande fåglar ändrar sin flyttriktning för att undvika vindkraftverk. Effekterna kan vara allt från en liten ändring i flygriktning eller höjd till att sträcket tillfälligt avbryts eller att en helt annan flyttningsväg skapas. Signifikanta barriäreffekter har hittas bland rovfåglar, gäss 8

2 och tättingar (Hötker, Thomsen och Jeromin 2006). Endast för måsfåglar och tärnor (kombinerade) övervägde kategorin inga effekter (Hötker, Thomsen och Jeromin 2006). Flygning är det mest energikrävande sätt som djur kan ta sig fram på och även mindre ökningar i flyttningssträckan ökar energikonsumtionen, men sett till den totala flyttningssträckan är effekterna från enskilda vindkraftparker små (Masden m.fl. 2009) och kan jämföras med den extra energi som krävs vid motvind. Det är dock viktigt att ta hänsyn till kumulativa effekter. Elnätet Vindkraftverkens anslutning till elnätet kan påverka fåglar på flera sätt. Det är väl dokumenterat att ugglor och rovfåglar riskerar att dödas när de kommer i kontakt med elledningar eller transformatorer. Dessutom kan luftledningar orsaka dödsfall när fåglar kolliderar med ledningar, något som ofta drabbar t.ex. skogshöns, svanar, tranor och rovfåglar. 9

3 Metodik I detta kapitel beskrivs hur utredningen genomförts och vad som ligger till grund för de bedömningar som redovisas längre fram. Fågelutredningen Beskrivningen och bedömningen av fågellivet i området grundar sig på tillgänglig kunskap om fågelfaunan, i huvudsak från den nätbaserade databasen Artportalen, kontakter med lokal expertis samt olika fågelinventeringar som gjorts i närliggande trakt. Uppgifter om skyddsklassade arter som inte visas i Artportalen har erhållits genom ArtDatabanken. Det ska understrykas att de rapporter som erhållits genom Artpatabanken endast redovisar förekomst av arter i området, inte avsaknad. Beroende på i vilken utsträckning ett område besökts av fågelskådare kan materialet ge alltifrån en ytterst rudimentär bild till en heltäckande bild av områdets fågelliv. För flera arter gäller dessutom att många ornitologer systematiskt undviker att rapportera observationer under häckningstid till Artportalen, då misstänksamheten mot dess sekretessfunktioner är utbredd. Därför har uppgifterna från ArtDatabanken kompletterats med uppgifter från lokala ornitologer med god kännedom om området. För arter där ingen information om eventuell förekomst funnits Artskyddsförordningen I artskyddsförordningen går att läsa att i frågan om vilda fåglar är det förbjudet att 1. avsiktligt fånga eller döda djur, Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades 2010. 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Med vilda fåglar avses alla i Sverige naturligt förekommande fågelarter. Naturvårdsverket tolkning är att även om alla fågelarter omfattas bör arter markerade med B i bilaga 1 till Artskyddsförordningen (motsv. Fågeldirektivets bilaga 1), rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ trend prioriteras i skyddsarbetet. Enetjärn Natur behandlar inte arter som har en negativ trend, vilket skulle innebära en subjektiv bedömning för oss. De arter som har en negativ trend fångas dessutom bra upp av rödlistan. Utpekade arter markeras med A i rapporten. 10

3 att tillgå har istället bedömningar gjorts utifrån områdets beskaffenhet (topografi, markanvändning, geografisk placering etc.), samt utifrån i vilken omfattning arten förekommer i motsvarande biotoper i omgivningen. Utredningen har varit viktig för att planera häckfågleinventeringen och nattskärreinventeringen på ett bra sätt. Utredningen fokuserar på de fågelarter som riskerar att påverkas negativt av en vindkraftsetablering samt på alla fågelarter som är upptagna på den svenska rödlistan och som bedöms ha förutsättningar att finnas i regionen. Även de arter som är särskilt utpekade i Artskyddsförordningen (se faktaruta) och som har livsmiljöer i denna del av landet har getts särskild uppmärksamhet. Arter som tagits upp i Vindvals rapport (6467) har getts särskilt utrymme. Störst vikt har lagts vid de arter som häckar i regionen och således befinner sig i området under en längre tid. Även förutsättningar för sträckande, rastande och övervintrande fåglar har analyserats. En vindkraftsanläggning bedöms kunna påverka fåglar på upp till åtminstone ett par kilometer från vindkraftverkens lokalisering (se t.ex. Bright m.fl. 2006). I fågelutredningen har därför förekomster även utanför inventeringsområdet tagits med i bedömningarna. I ett inledande skede analyserades fågelförekomsterna i regionen (inom ca 10 km) för att få en uppfattning om vilka arter som kan förekomma i inventeringsområdets närhet. Efter den inledande analysen av förekomster i regionen gjordes en mer noggrann analys i ett mindre område runt inventeringsområdet av de arter som bedömdes finnas i regionen (Tabell 1, sida 20). Storleken på området för vilket en fördjupad analys genomförts varierar från art till art utifrån påverkansrisk och känslighet men även utifrån den enskilda artens status i regionen. Exempelvis kan en art vara viktig att ta stor hänsyn till i södra Sverige men till följd av en riklig förekomst i Norrland krävs där ett något mindre hänsynstagande (t.ex. skogshöns). Storleken på utredningsområdet för respektive art grundar sig på de skyddsavstånd som föreslås i Sveriges Ornitologiska Förenings (SOF) vindkraftspolicy (SOF 2009) och Vindvals rapport (Naturvårdsverket 2011). I fågelutredningen har dessutom en tolkning av flygbilder och kartor genomförts. Karttolkningen har fokuserat på att lokalisera för fåglarna särskilt värdefulla miljöer såsom äldre skogsbestånd, bergbranter, sjöar, våtmarker och andra intressanta naturmiljöer. De flygbilder och kartor som använts vid tolkning finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige. Förekomsten av skyddad eller värdefull natur i regionen har analyserats. Information om naturreservat, objekt ur våtmarksinventeringen, nyckelbiotoper med mera har samlats in från Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens respektive GIS-portaler. Resultatet av analyserna har inarbetats i bedömningarna om fågellivet. I fågelutredningen ingår en preliminär bedömning av vilken påverkan den planerade vindkraftetableringen kommer att medföra på fågellivet i och omkring den planerade vindkraftanläggningen. Behov av mer kunskap om särskilda fågelarter och artgrupper belyses också. Bedömningarna grundas på resultat från forskningen inom området samt praktiska erfarenheter från befintliga vindkraftprojekt samt respektive arts förutsättningar och spridning i regionen. 11

3 Inventeringsrutt dag 1 Inventeringsrutt buffer 100 Inventeringstutt dag 2 Inventeringsområde Ü 0 1 2 2 Inventeringsrutter under häckfågelinventeringen. Inom buffertzonen på 100 m bedöms större delen av de sjungande fåglarna ha noterats. 12 2 km

3 riktad häckfågelinventering. Inventeringen inriktades främst på att kartlägga eventuella förekomster i Nedan beskrivs de fältinventeringar som genomförts i inventeringsområdet. Häckfågelinventering För att komplettera de uppgifter som framkommit under skrivbordsutredningen genomfördes en och nära inventeringsområdet av utpekade och hotade fågelarter som rovfåglar, hackspettar och t.ex. sommargylling. De uppgifter om känsliga fågelarter eller skyddade och värdefulla miljöer som framkom under skrivbordsutredningen användes för att planera fältinventeringen. Häckfågelinventeringen genomfördes som en linjetaxering. Metoden går ut på att alla arter och individer registreras medan inventeraren rör sig längs en inventeringsrutt genom inventeringsområdet (ett område med en radie om 500 m från planerade vindkraftverk; se karta i Figur 2). Samtliga arter som sågs eller hördes registrerades och utgör bakgrundsdata för bedömningarna i utredningen. Under fältbesöken genomsöktes alla naturmiljöer som bedömdes vara särskilt intressanta för häckande fåglar. I huvudsak innebar detta besök vid alla äldre skogspartier och fuktigare områden. Vägnätet användes till stor del eftersom man där har både större möjlighet att se fåglar på håll, då det är mer öppet, och eftersom det är lättare att notera arter på lätet även under förflyttning (inventeraren skapar själv mindre störande ljud). De arter som är särskilt utpekade i Artskyddsförordningen eller som är upptagna på den svenska rödlistan registrerades med exakta positioner och även andra arter som visat sig känsliga för vindkraft registrerades (Figur 3). Häckfågelinventeringen genomfördes 15 respektive 24 maj då de flesta fågelarter hävdar revir och lätt kan lokaliseras. Tidpunkten för den senare inventeringen är förlagd så att även sent anländande tropikflyttare har kommit, t.ex. tornseglare och lärkfalk, vilka då kan ses födosöka eller markera revir. Inventeringen genomfördes tidiga morgnar mellan ca 03:30 och 10:00. Det område som inventerades kan ses i Figur 2 som Inventeringsrutt. Nattskärreinventering En riktad inventering av nattskärra genomfördes under två nätter. Inventeringen genomfördes till fots utefter det befintliga vägnätet inom själva inventeringsområdet samt delar av vägnätet utanför inventeringsområdet. Utefter inventeringsrutten gjordes täta stopp för att lyssna och registrera observationer. Vid varje stopp lyssnade observatören efter nattskärra under minst ca 5 minuter. Varje observation registrerades med en så exakt position som möjligt med hjälp av GPS och kompass. Hela inventeringen genomfördes under dygnets mörka timmar. Nattskärreinventeringen genomfördes natten mellan 29 och 30 maj samt natten mellan 2 och 3 juli. Däremellan gjordes en inventering av en lokal ornitolog 14 juni. Kungsörnsinventering Under våren 2012 gjorde Enetjärn Natur en kungsörnsinventering som presenteras i en separat rapport (Enetjärn Natur 2012). De observationer som gjordes av andra arter än kungsörn har analyserats och inarbetats i denna rapport. 13

3Ingen lokaliseringsbedömning Det är viktigt att understryka att de bedömningar av fågelvärden som görs inte innebär några ställningstaganden om inventeringsområdet är lämpligt för en lokalisering av vindkraft eller ej. Fågelutredningen beskriver endast vilka effekter en eventuell vindkraftsetablering kan få på fågelfaunan i området och hur eventuella negativa effekter kan minimeras. Lokaliseringsbedömning görs av bolaget i samband med fortsatt projektering och senare vid en kommande tillståndsprövning av projektet, och då vägs flera andra värden in förutom fåglarna. 14

4 Resultat från inventeringarna 4 I detta kapitel beskrivs förutsättningarna och resultaten från häckfågelinventeringen och nattskärreinventeringen. Inventeringsresultatet inarbetas i kapitel 5. 4.1 Häckfågelinventering Dag 1 2012-05-15 Vädret var under hela inventeringstiden bra med hänsyn till förutsättningar för häckfågelinventering. Tidigt på morgonen var det mulet, men molnen skingrades och fram på tidig förmiddag var det molnfritt. Vinden var svag under morgonen men ökade något fram på tidig förmiddag. Stora delar av inventeringsområdet inventerades, Inventeringsrutt Dag 1, Figur 2. Observationer Sångaktiviteten var god och höga antal av framför allt bofink (45 ex) och lövsångare (38 ex) noterades. Även koltrast, kungsfågel, svarthätta och mindre korsnäbb noterades med fler än 10 individer. Bland arter särskilt utpekade i Artskyddsförordningen eller rödlistade noterades röd glada, fiskgjuse, sparvuggla, spillkråka, trädlärka, törnskata och hämpling. Dag 2 2012-05-24 Väderförhållandena var gynnsamma för häckfågelinventering - inledningsvis heltäckande molnighet och enstaka regndroppar men efterhand uppklarnande och soligt. Vinden var svag och växlande. Inventeringen fokuserades på de delar som inte inventerades under föregående inventering och de delar som visat sig ha förutsättningar för att hysa högre fågelkoncentrationer eller utpekade arter (Figur 2). Under inventeringen gjordes ett par längre stopp, på platser där sikten var god, för att notera överflygande eller stationära rovfåglar. Observationer Sångaktiviteten var även denna dag god. Artsammansättningen var ganska lik föregående dag med flest bofinkar och lövsångare. Bland arter särskilt utpekade i Artskyddsförordningen eller rödlistade så noterades precis som vid det första inventeringstillfället röd glada, fiskgjuse, sparvuggla, spillkråka, trädlärka, törnskata och hämpling. Totalt observerades 46 arter under de båda inventeringsdagarna. 15

4.2 Nattskärreinventering Natt 1 29 till 30 maj Vädret var relativt bra för inventering av nattskärra. Vinden var svag och det var klart. Temperaturen sjönk dock under kvällen/natten vilket kan ha begränsat aktiviteten något. Observationer Spelande nattskärra noterades på två lokaler under natten, den nordligaste observationen och en observation på det stora hygget (Figur 3). Natt 2 2 till 3 juli Vädret var utmärkt för inventering av nattskärra - vindstilla och varmt. Observationer Flera observationer av nattskärra gjordes under natten; 7 spelande hanar (Figur 3) samt ytterligare 4 ex (ej noterade på kartan men i samma område som de spelande fåglarna). Övriga observationer Den 14 juni inventerades området av Ulf Jungbeck (lokal ornitolog, ej anknuten till Enetjärn Natur) som noterade tre spelande nattskärror på det stora hygget med fiskgjuseboet (ej markerade på kartan). På övriga platser inom inventeringsområdet gjordes inga noteringar av nattskärra. 16

2 4 2 2 4 2 1 2 4 6 5 7 2 4 5 2 2 3 8 2 7 Id, Art Inventeringsområde 1, Fiskgjuse 2, Nattskärra 3, Sparvuggla 4, Hämplig 5, Törnskata 6, Trädlärka 7, Spillkråka 8, Mindre hackspett Ü 0 0,5 1 km 3 3 Observationer av revirhävdande rödlistade fågelarter eller arter särskilt utpekade i Artskyddsförordningen. Förbiflygande fåglar som röd glada och havsörn redovisas inte på kartan. 17

5 Fågelfauna I detta kapitel beskrivs fågelfaunan. Först ges en generell bild av häckfågelfaunan i det omgivande landskapet och sedan beskrivs inventeringsområdets fåglar. Fokus ligger på rödlistade arter och arter särskilt utpekade i Artskyddsförordningen men även andra arter som potentiellt sett kan påverkas negativt av en vindkraftsetablering behandlas. Därefter presenteras förutsättningarna för övervintrande och flyttande fåglar. 5.1 Fågelfaunan i det omgivande landskapet Landskapet i stort är varierat, där de centrala områdena med ett barrdominerat skogslandskap omges av lövskogar och odlade marker och kringgärdas av flera olika små vattendrag, bl.a. Mjöån, Stianderödsbäcken och Forsakarsbäcken. Eftersom sjöar saknas och förekomsten av våtmarker är begränsad är våtmarksfåglar sällsynta och i huvudsak knutna till området vid Borrestad öster om Linderödsåsen där en liten öppen damm finns. De fåglar som finns i regionen är framför allt kopplade till skogen (barr och löv) och de öppnare jordbruksmarkerna samt gränszonerna mellan dessa. Ett drygt tiotal arter rovfåglar häckar i denna del av Skånes län (Svensson m.fl. 1999). Artportalen och ArtDatabankens fyndregister visar att kungsörn, havsörn, ormvråk, fiskgjuse, röd glada, lärkfalk, tornfalk, sparvhök, duvhök, brun kärrhök och ängshök säkert eller troligen förekommer regelbundet i regionen. Däremot finns endast ett fåtal fynd under häckningstid eller bara fynd under sträcktid av pilgrimsfalk, stenfalk, blå kärrhök och fjällvråk, varför dessa arter inte bedöms inte häcka i regionen. Det finns inga kända häckningar av pilgrimsfalk inom 10 km från inventeringsområdet (ArtDatabanken 2012). Kungsörn behandlas i en separat rapport. Av ugglorna bedöms två arter häcka regelbundet i regionen: kattuggla och hornuggla (Svensson m.fl. 1999, Artportalen 2012). Under inventeringarna hittades även en häckning av sparvuggla. Det finns inga rapporter om häckande berguv inom 10 km från inventeringsområdet (ArtDatabanken 2012). Berguv har dock hörts tillfälligt på närmare håll. Regionen väster och norr om inventeringsområdet har en fast population av orre och möjligen finns även en mycket liten men fast population av tjäder (Svensson m.fl. 1999, Artportalen 2012). Arterna saknas i inventeringsområdet. Tjäder och orre är särskilt utpekade i Artskyddsförordningen men de är inte rödlistade i Sverige. Det finns inga större fågelrika sjöar i regionen, närmaste större våtmarksområde är Egeside som ligger knappt 10 km från inventeringsområdet. Närmre inventeringsområdet finns inga lokaler som hyser 18

5 större koncentrationer av vadare eller änder. Gäss utnyttjar dock ibland åkermarker närmare inventeringsområdet under födosök. Närmaste häckning av vit stork finns ca 8 km från inventeringsområdet. 5.2 Häckfåglar Det område som kan bli aktuellt för vindkraftsetablering används för skogsbruk. Området domineras nästan totalt av granplanteringar, men i enstaka blötare områden växer klibbal. I utkanten av inventeringsområdet förekommer även några bestånd med ädellövskog. Dominansen av granskog gör att fågelfaunan sannolikt nästan helt utgörs av skogslevande arter. Det stora hygget i inventeringsområdets västra delar ger dock förutsättningar för ytterligare några arter. Analysen av fågelförekomsten i regionen visade att några känsligare fågelarter förekommer i regionen. I Tabell 1 listas de arter som har varit i fokus för fågelutredningen vid Tolseröd Borrestad och i hur stort område utanför själva inventeringsområdet förekomsterna har analyserats. De känsligare arter som finns i inventeringsområdet beskrivs utförligt nedan. Bivråk A,VU Det svenska bivråksbeståndet beräknas uppgå till ca 6600 par, varav ca 380 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Inga observationer gjordes under inventeringarna. Utifrån rapporter till Artportalen framgår dock att arten, åtminstone tillfälligt, häckar inom 1 km från inventeringsområdet. Arten bedöms regelbundet, med enstaka individer, röra sig inom inventeringsområdet under sommaren. Under sträcket bedöms ett flertal bivråkar passera inventeringsområdet men företrädesvis på hög höjd. Röd glada A Det svenska beståndet av röd glada beräknas uppgå till ca 2100 par varav majoriteten, ca 1900 par, finns i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Flera observationer av röd glada gjordes både under vårvinterns kungsörnsinventering och under häckfågelinventeringen. Flera par röd glada bedöms häcka inom 1 km från inventeringsområdet. Under vårvinterns kungsörnsinventering sågs mer än 15 glador under respektive inventeringsdag. Dessa sågs dock över ett större område på upp till ca 5 km från inventeringsområdet. Under häckfågelinventeringen sågs 1-2 fåglar respektive inventeringsdag i kanten av inventeringsområdet. Främst är det kantzonerna mellan skogsområdet inne i inventeringsområdet och jordbruksmarken utanför inventeringsområdet som är attraktivt för häckande och födosökande glador. Inga observationer gjordes som tyder på en häckning av röd glada inom inventeringsområdet. Däremot gjordes flera observationer av födosökande glador och förbiflygande glador i inventeringsområdet. Havsörn A,NT Det svenska havsörnsbeståndet beräknas uppgå till ca 530 par, varav ca 12 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Flera observationer av havsörn gjordes under vårvinterns inventering av kungsörn. Den för- 19

5Tabell 1. Utpekade fågelarter som regelbundet bedöms kunna häcka i regionen samt deras bedömda status i utredningsområdet. Hotstatus i rödlistan: RE= Nationellt utdöd, EN= Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Nära hotad. *Arter där ytterligare bedömningar görs. ** Arten behandlas i en separat rapport. K Arten noterades endast under kungsörnsinventeringen. Art Utredningsområdets Bedömd status i utredningsområdet, enstaka observa- under in- i Artskyddsförlistad Observerad Särskilt utpekade Röd- storlek; inventeringsområdet + x km tioner redovisas inte ventering ordningen ( B ) Sångsvan - Ej förekommande x Rapphöna - Ej förekommande NT Vit stork 5 km Ej förekommande x RE Bivråk* 1 km Sommar x VU Röd glada* 1 km Året runt x x Havsörn* 5 km Vinter x K x NT Brun kärrhök 1 km Ej förekommande x Ängshök 1 km Ej förekommande x EN Fjällvråk* 1 km Vinter x K NT Kungsörn ** 5 km Året runt x K NT Fiskgjuse* 3 km Sommar x x Pilgrimsfalk* 3 km Tillfällig x K VU Orre 2 km Ej förekommande x Tjäder 2 km Ej förekommande x Trana* - Sommar x x Storspov Ej förekommande VU Turkduva Ej förekommande NT Sparvuggla* 1 km Året runt (tillfällig) x x Nattskärra* 1 km Sommar x NT Tornseglare - Sommar x NT Kungsfiskare 1 km Ej förekommande x Göktyta - Sommar NT Mindre hackspett - Året runt x K NT Spillkråka - Året runt x x Trädlärka - Sommar x x Sånglärka - Ej förekommande NT Backsvala - Ej förekommande NT Gräshoppsångare - Ej förekommande NT Sommargylling 1 km Sommar EN Törnskata - Sommar x x Nötkråka - Året runt NT Hämpling - Sommar x VU 20

5 sta inventeringsdagen 23 februari noterades 5-6 individer och den 22 mars 1 individ. De flesta fåglarna var yngre, ej könsmogna, individer men vid första inventeringstillfället noterades även 1-2 adulta fåglar. Det går inte att utesluta att havsörn har revir i regionen, men eftersom inga observationer av adulta örnar gjorts senare på säsongen är bedömningen att de två adulta örnarna var övervintrande fåglar. Havsörn bedöms finnas i området framför allt under vår, höst och vinter. Vårens inventeringar visar att det ibland finns flera fåglar i området. De flesta observationerna gjordes kring jordbruksmarken öster om inventeringsområdet, men enstaka havsörnar sågs även över själva inventeringsområdet. Fjällvråk A,NT Fjällvråkens svenska population beräknas uppgå till ca 3000 par (Ottoson m.fl. 2012). Fjällvråk observerades under vårvinterns kungsörnsinventering och bedöms kunna övervintra inom inventeringsområdet och passera under sträcket. Det stora nyupptagna hygget ger goda födosöksmöjligheter för arten. Arten häckar inte i Skåne. Fiskgjuse A Det svenska fiskgjusbeståndet beräknas uppgå till ca 4100 par, varav ca 180 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). En fiskgjusehäckning kunde konstateras centralt i inventeringsområdet (Figur 3), vid boet gjordes flera observationer av fiskgjuse. Under inventeringarna gjordes en observation av en inflygande adult fiskgjuse. Fågeln kom på låg höjd från sydost och landade med en fisk i boets närhet. Flera observationer av fiskgjuse gjordes i boets närhet. 4 4 Fiskgjusebo i toppen på en avbruten gran. I förgrunden vindmätningsmasten. Fiskgjusen syns precis över boet. 21

5Det faktum att det är långt till närmaste större sjö och till havet (13 km) gör att det var oväntat att hitta en häckning av fiskgjuse i inventeringsområdet. Närmaste lämpliga fiskevatten utgörs troligen av en fiskdamm i Degeberga eller någon annan mindre damm eller å. Boet ligger i en gran med avbruten topp mitt på ett stort hygge, ca 150 m från den vindmast som satts upp i inventeringsområdet i september-oktober 2009 (Figur 4). Häckning konstaterades första gången 2011 och en lyckad häckning, med minst två flygga ungar som resultat genomfördes även 2012. Fiskgjuse häckar normalt i samma bo flera år i följd (ibland flera decennier). Det är inte troligt att boet kommer att överges de närmaste åren, men boet ligger på ett hygge och när skogen på hygget växer upp kommer boplatsen sannolikt att bli mindre attraktiv (fiskgjusen vill ha relativt öppet runt boplatsen) och överges. Detta bedöms dock inte ske inom de närmaste 10 åren. Pilgrimsfalk A,VU Det svenska pilgrimsfalkbeståndet beräknas uppgå till ca 280 par, varav ca 6 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). En observation av pilgrimsfalk gjordes under vårvinterns inventering av kungsörn. Sedan tidigare finns inga rapporter inom 3 km från inventeringsområdet. Det finns heller inga rapporter som indikerar någon häckning inom 5 km från inventeringsområdet (ArtDatabanken 2012). Arten bedöms endast tillfälligt finnas i närheten av inventeringsområdet. Trana A Den svenska (och skånska) tranpopulationen har ökat markant i antal under de senaste 30 åren och beräknas i dagläget uppgå till ca 30000 par, varav ca 400 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Flera observationer av trana gjordes under vårvinterns inventering av kungsörn. Det stora flertalet utgjordes av sträckande fåglar. Totalt observerades 1120 sträckande tranor den 22 mars mitt under tranans sträcktopp. De flesta fåglarna passerade på hög höjd söder om inventeringsområdet, men vissa delar av sträcket passerade över inventeringsområdet. Sträckkorridoren varierar sannolikt mellan olika dagar utifrån rådande väderläge. Inga observationer gjordes inom själva inventeringsområdet under häckfågelinventeringen men utifrån observationer i Artportalen är bedömingen att arten möjligen häckar inom eller i närheten av inventeringsområdet. Sparvuggla A Det svenska beståndet av sparvuggla beräknas uppgå till ca 19 000 par, varav ca 40 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Under inventeringen hittades en häckning av sparvuggla (Figur 3 och 5). Det är den sydligaste kända häckningen i Sverige. Fågeln häckade i en aldunge i kanten av en tät äldre granodling. Under hösten 2011 skedde en större rörelse av sparvuggla söderut och ovanligt många fynd gjordes i södra Skåne. Troligen föranledde denna rörelse häckningen i inventeringsområdet. 22

5 Det är inte troligt att arten tidigare har häckat regelbundet i trakten och även om det finns en möjlighet att den fortsatt kommer att häcka i inventeringsområdet några år så är det troligare att häckningen var av tillfällig art. Nattskärra A,NT Det svenska nattskärrebeståndet beräknas uppgå till ca 7 300 par, varav ca 550 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Nattskärran trivs inte i alltför mörk, sluten skog utan föredrar områden med öppen skog, gläntor, mossar, hyggen och skogsbilvägar (Svensson 2005). I brukade skogar skiftar nattskärran kontinuerligt sina revir. Nya revir etableras och andra överges beroende på skogssuccessionen. En riktad inventering av nattskärra genomfördes eftersom det tidigare konstaterats finnas gott om nattskärra i området. Bl.a. konstaterades hela 17 fåglar i ett område på 7 kvadratkilometer vid Stora och Lilla Ry 2007 (Jungbeck muntl. 2012). Under årets inventering konstaterades som mest 7 spelande nattskärror inom inventeringsområdet på drygt 3 kvadratkilometer. Förekomsterna av nattskärra på Linderödsåsens södra delar är knutna till hyggen i olika igenväxningsstadier. Högst är tätheterna på hyggen med granar på 7-8 år (Jungbeck muntl. 2012). Man kan därför förvänta sig att tätheterna och de exakta spelplatserna inom inventeringsområdet kommer att förändras i takt med skogsbruket. Under årets inventeringar noterades alla utom två fåglar på det stora hygget i inventeringsområdets sydvästra del (Figur 3). Det bedöms som troligt att detta hygge, som i dagsläget är relativt nytt, kommer att hysa häckande nattskärra i åtminstone 10 år till innan skogen blir för hög och tät. Övriga rödlistade eller särskilt utpekade arter Av de övriga arter som listats i Tabell 1 och som bedöms finnas inom respektive arts utredningsområde (tabell 1) bedöms riskerna låga för att dessa ska påverkas mer än mycket marginellt. 5 5 Sparvugglan tittar ut ur sitt bohål i en klibbal. 23

5TornseglareA,NT födosöker regelbundet över inventeringsområdet men bedöms inte finnas i högre tätheter här än i någon annan del av Skåne. Mindre hackspett A,NT, spillkråka A och göktyta A,NT bedöms häcka med 0-2 par vardera inom inventeringsområdet. Inga häckningar kunde dock konstateras under inventeringarna. Arterna rör sig sällan på högre höjder och har inga högre täther i inventeringsområdet. Mindre hackspett och göktyta bedöms dessutom främst finnas i kanten av inventeringsområdet och inte i den brukade granskogen. Trädlärka A observerades med 1 ex vid flera tillfällen precis vid vindmätningsmasten på det stora nyupptagna hygget. Arten bedöms, precis som törnskata A och hämpling A,VU, kunna finnas på hygget i några år men försvinna i takt med igenväxningen. Gemensamt för dessa arter är att de sällan rör sig på högre höjder, att de är relativt vanliga och att de ofta häckar i starkt påverkade miljöer. Sommargylling A,EN bedöms kunna häcka i någon av de mer löv- eller talldominerade delarna inom 1 km från inventeringsområdet. Själva inventeringsområdet är dock grandominerat och inte lämpligt som häckningsbiotop för sommargylling. Orre och tjäder har inte noterats inom inventeringsområdet de senaste 10 åren. Övriga i vindkraftssammanhang relevanta arter Förutom rödlistade arter och arter särskilt utpekade i Artskyddsförordningen redovisas även förekomster även av andra stora och medelstora rovfågelarter vilka har fått särskilt utrymme i Naturvårdsverkets rapport (6467). Förekomster av mindre rovfåglar t.e.x. sparvhök och tornfalk redovisas således inte. Ormvråk Med ett beräknat svenskt bestånd på 31000 par, varav ca 3200 i Skånes län, utgör ormvråken Sveriges näst vanligaste och Skånes vanligaste rovfågel (Ottoson m.fl. 2012). Flera observationer gjordes under vårvintern vilka bedöms avse både övervintrande, sträckande och revirhävdande individer. Totalt sågs mellan 25 och 30 ormvråkar de båda dagarna över ett område som sträcker sig ca 5 km från inventeringsområdet. Under häckfågelinventeringen gjordes observationer av 2-3 ormvråkar. Flera par ormvråk bedöms häcka regelbundet i eller inom 1 km från inventeringsområdet. Ett bo hittades inom inventeringsområdet som bedöms vara från ormvråk. Det var dock ingen häckning i boet 2012. Duvhök Det svenska duvhöksbeståndet beräknas uppgå till ca 7600 par, varav ca 200 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Under vårvinterns kungsörnsinventering noterades 1 par samt minst två solitära individer. Observationerna indikerade en häckning öster om Huaröd, precis i kanten på inventeringsområdet. Något bo kunde dock inte hittas. Utifrån rapporter till Artportalen framgå att arten häckar, eller åtminstone har häckat, i närheten av Borrestad i kanten på Linderödsåsen och vid Killingaröd. Det är svårt att konstatera häckningar av arten men det är troligt att 1-3 par årligen häckar i skogsbeståndet mellan Huaröd, Borrestad och Degeberga. 24

5 Eftersom det främst är rovfåglar och andra större fåglar som andfåglar och måsfåglar som är utsatta 5.3 Flyttande fåglar för kollisioner är det främst förekomsten av dessa fåglar som presenteras här. I förhållande till övriga landet berörs Skåne av ett stort antal flyttande fåglar. Följaktligen berörs även inventeringsområdet av ett inte obetydligt fågelsträck. Troligen går sträcket på hög höjd och på relativt bred front över Skånes inland där den geografiska tyngdpunkten styrs av väder och vind, men tydliga ledlinjer som sjösänkor eller höjdryggar kan förväntas kanalisera sträck under vissa förhållanden. Linderödsåsen bedöms vara en av dessa ledlinjer och det är troligt att sträcket under vissa förhållanden kan koncentraras över Linderödsåsen och ibland över inventeringsområdet. Under inventeringarna noterades enstaka ormvråkar och fjällvråkar A,NT sträckande mot norr. Fåglarna passerade på bred front. Området bedöms passeras av ett relativt stort antal rovfåglar varje år. Under vissa förutsättningar bedöms större antal tranor och gäss passera inom några kilometer från inventeringsområdet. Som mest har t.ex. dagssummor på drygt 4000 vitkindade gäss A och 2000 tranor A (1120 under vårvinterns inventering) inräknats. Sträcket går på bred front och ofta relativt högt. 5.4 Övervintrande fåglar Eftersom det främst är rovfåglar och andra större fåglar som andfåglar och måsfåglar som är utsatta för kollisioner är det främst förekomsten av dessa fåglar som presenteras här. Naturmiljöerna inom själva inventeringsområdet är relativt ensartade och attraherar inga större mängder övervintrande fåglar. De variationsrika omgivningarna med skogskanter, små åkerplättar och mer sammanhängande skogsområden attraherar dock övervintrande röd glada A och ormvråk, som ibland kan ses i större antal inom några kilometer från inventeringsområdet. Det är sannolikt att dessa övervintrande fåglar med viss regelbundenhet passerar över inventeringsområdet eller födosöker på det stora hygget inom inventeringsområdet. Även havsörn A,NT övervintrar inom några kilometer från inventeringsområdet och rör sig ibland sig över inventeringsområdet. Ytterligare några arter rovfåglar så som duvhök och fjällvråk övervintrar med enstaka individer. Det finns inga större ansamlingar av övervintrande gäss eller måsfåglar i eller inom några kilometer från inventeringsområdet. 5.5 Skyddad natur viktig för fågellivet Närmaste Natura 2000-område skyddat för fåglar är Egeside-Pulken-Yngsjön som ligger ca 1 mil öster om inventeringsområdet. Området är utpekat bl.a. för fiskgjuse, vit stork och törnskata. Inga områden speciellt skyddade för fåglar finns inom 10 km. Närmaste naturreservat är Forsakar, drygt 2 km från inventeringsområdet, där man kan hitta arter som mindre hackspett NT och spillkråka B och där strömstare ibland häckar. 25

6 Bedömningar och rekommendationer I detta kapitel redovisas en bedömning av den påverkan som en utbyggd vindkraftsanläggning kan ha på fåglarna i inventeringsområdet. Därefter ges förslag på åtgärder som kan vidtas för att undvika eller minimera negativa effekter på fågelfaunan. 6.1 Bedömningar Säkerhet i bedömningar Säkerheten i bedömningarna får anses som god. Två riktade fågelinventeringar (häckfågel och nattskärra) har genomförts, och tidigare en riktad kungsörnsinventering. Innan inventeringarna gjordes dessutom en omfattande skrivbordsutredning där observationer inhämtades från lokala ornitologer och från Artportalen och ArtDatabanken. Området är relativt väl känt sedan tidigare, speciellt området runt själva inventeringsområdet, och mycket information kunde hämtas in innan inventeringarna. Inventeringarna kunde därmed planeras på ett bra sätt för att öka kunskapen. Enetjärn Natur är dessutom vana vid denna typ av bedömningar och känner väl till regionen och de olika arternas habitat. Störningar och förluster av häckningsmiljöer En lokalisering av vägar och vindkraftverk i inventeringsområdet kommer sannolikt att ha liten påverkan på miljöer med höga värden för fågellivet. I områdets bedrivs ett rationellt skogsbruk och vindkraftverken planeras i produktionsskog eller på hyggen. Därigenom minimeras risken att förekomster av sällsynta skogslevande fåglar och våtmarksfåglar ska påverkas. Habitatförluster och störningar till följd av en utbyggnad kommer att ske, men främst är det vanliga skogslevande fågelarter som lokalt kan påverkas negativt av markanspråken för vägar och vindkraftverk. Under byggskedet är det troligt att skogslevande fåglar undviker delar av inventeringsområdet p.g.a. buller och andra aktiviteter, men bullret under driftskedet bedöms endast lokalt ge bestående effekter. Det är inte sannolikt att ett större antal arter rovfåglar häckar i själva inventeringsområdet men liksom för alla vindkraftsanläggningar som uppförs i skogsmark gäller att enstaka par av häckande rovfåglar kan påverkas negativt av habitatförlust. I detta område är det framför allt fiskgjusens häckning som kan komma att påverkas negativt. Närmaste vindkraftverk planeras ca 170 m från fiskgjuseboet och avskärmande skogs saknas helt. I dagsläget finns en hög vindmätningsmast med flera staglinor och tillhörande varningsbollar på ett något kortare avstånd. Masten har inte haft någon uppenbar störningseffekt på fiskgjusen. Det är osäkert när fiskgjusen etablerade sig i boet men troligen skedde etableringen efter det att masten uppfördes hösten 2009. Det är dock oklart om ett nytt och rörligt objekt som ett vindkraftverk till viss del är har en annan effekt på fiskgjusens val av boplats. Sannolikt finns inte så 26

6 många alternativa boplatser i inom ett par kilometer. Andra rovfågelarter som kan komma att påverkas av habitatsförluster är röd glada, duvhök, sparvhök och ormvråk. Antalet våtmarksfåglar inom inventeringsområdet eller inom 1 km från detsamma är med all sannolikhet såpass begränsat att inga viktiga förekomster kommer att påverkas. För mindre hackspett, göktyta, sommargylling och nötkråka som inte bedöms häcka i själva inventeringsområdet bedöms habitatförlusterna bli obetydliga. Spillkråka kan dock komma att påverkas av viss habitatsförlust. Övriga rödlistade arter eller arter särskilt utpekade i Artskyddsförordningen (hämpling, törnskata och trädlärka) förekommer på hyggen. Förekomsterna av dessa arter kommer även fortsättningsvis främst påverkas av skogsbruket. Alla dessa arter noterades inom 100 m från vindmätningsmasten och uppvisade inte märkbart lägre tätheter i närheten av denna, snarare tvärtom. Det är i stort sett okänt hur nattskärran påverkas av vindkraftsetableringar i skogsmark. De buffertzoner som angetts t.ex. i Skottland (Bright m.fl. 2006) utgör grova gissningar och grundas inte på erfarenheter från vindkraftsutbyggnad i nattskärreområden. Buller och risk för kollisioner med verken kan tänkas påverka arten negativt samtidigt som fler öppningar i skogslandskapet genom nya vägar och etableringsytor kan ge arten bättre möjligheter till födosök. Då områdets revirkärnor inte är fasta utan skiftar lägen mellan år, utifrån skogens succession, är det inte särskilt meningsfullt att försöka justera vindkraftverkens placeringar efter dessa. Det är inte sannolikt att andra rödlistade arter kommer att påverkas i större utsträckning av störning eller habitatsförluster då inventeringsområdet nästan helt saknar viktiga naturmiljöer för de rödlistade arterna i regionen. Kollisioner med vindkraftverk Flera studier antyder att stora rovfåglar som örnar och gamar är överrepresenterade bland de fåglar som dödas i kollisioner med vindkraftverk (t.ex. Barrios och Rodriguez 2004). Även om riskerna generellt beräknas vara mycket små (Whitfield 2009) är sannolikheten för kollisioner ofta högre i områden där aktiviteten av rovfåglar är stor (Barrios och Rodriguez 2004), t.ex. i övervintringsområden eller i goda häckningsmiljöer. Inga rovfåglar bedöms ha högre häckningskoncentrationer inom inventeringsområdet. Däremot finns ett relativ gott bestånd av både röd glada och ormvråk samt möjligen duvhök inom ett par kilometer från inventeringsområdet. Alla dessa arter bedöms regelbundet röra sig inom inventeringsområdet under häckningstid och på så sätt utsättas för en kollisionsrisk. Risken är troligen störst för röd glada och ormvråk som oftare rör sig i rotorbladhöjd. Det finns inga uppenbara hänsynsåtgärder som på ett effektivt vis skulle kunna avhjälpa detta eftersom fåglarna utnyttjar området i sin helhet och inte är uppenbart koncentrerade till vissa delar. För fiskgjuseparet som häckar inom inventeringsområdet finns en uppenbar kollisionsrisk. Den inflygning med fisk som noterades gjordes dock på låg höjd tätt över skogen och resulterade inte i någon 27