Raw material extraction Production Use End of life Cirkulär ekonomi Re:tex&le Borås 2015 Chris&na Jönsson
Agenda 13.00-14.00 Inledning & bakgrund Mistra Future Fashion 14.00-15.30 Bordsdiskussioner Fika ca 14-14.30 15.30-16.00 SammanfaMning Konkreta förslag &ll Plenumdiskussion
Bakgrund Den mer än hundraåriga perioden av industrisamhälle har dominerats av em i huvudsak linjärt säm am producera och konsumera varor. Det innebär am råvaror används för am &llverka material och varor som säljs, sedan brukas och förbrukas för am slutligen kastas. Det linjära sämet am producera och konsumera innebär em stort slöseri av i många fall begränsade resurser. Det finns därför em stort behov av am förbämra resursutnymjandet och sluta kretsloppen.
Avfallshierarkin bör &llämpas Cirkulär ekonomi är inspirerat av naturens kretslopp. Strävan är am avfall inte ska existera utan ses som en råvara. Därför designas produkterna så am de är läma am återvinna. Biologiskt material ska kunna komposteras, och övrigt material designas så am det går am: Undvika am spill uppstår Återanvändas Materialåtervinnas Energiutvinnas
Cirkulära flöden Från råvara, &ll produkt förädlas materialet och vi investerar resurser För am unvika em för stort och snabbt värdetapp behöver affärsmodell ändras och design anpassas &ll tex återbruk.
Den poli&ska visionen Kina har en umalad na&onell vision mot Cirkulär ekonomi EU- kommissionen lade i början av juli i år fram förslag som ska driva på övergången &ll en cirkulär ekonomi (em kretsloppssamhälle) och öka återvinningen i medlemsländerna. Enligt kommissionen kommer förändringarna am stärka Europas konkurrenskra^ och minska e^erfrågan på sällsynta och dyra råvaror samt skapa nya jobb och reducera utsläppen av växthusgaser. Sverige arbetar ak&vt både inom näringsdepartement och miljödepartement för am svara upp mot ski^e &ll cirkulär ekonomi.
Regeringsuppdrag Den poli&ska visionen Tex%låtervinning; Tekniska möjligheter och utmaningar På uppdrag av Naturvårdsverket och Kemikalieinspek&onen SP Sveriges Tekniska Forskningsins%tut, Mistra Future Fashion Åsa Östlund, Helena Wedin, Lisa Bolin, Johanna Berlin, Lena Smuk, Magnus Eriksson och Gustav Sandin Albertsson Swerea IVF; Mistra Future Fashion, Spill %ll Guld Chris&na Jönsson och Stefan Posner Nordic roadmap Sandra Roos &llsammans med Nordiska partner
Bakgrundsfakta - tex&l Behovet am utnymja tex< avfall som en materialresurs anses öka, då den globala e-erfrågan på tex4lfibrer konstant ökar med ca 3 % per år. Denna ökning sker främst i länder med ökande andel medelklass vilket visas i invånarnas konsum&onsbeteende, som t.ex. inom tex&lkonsum&on år 2020 förväntas konsumeras per invånare i Kina: 22 kg/person/år, Brasilien: 17 kg/ person/år, Indonesien: 12 kg/person/år och Indien: 12 kg/person/år. E^erfrågan på tex&lfiber år 2020 förväntas dock ha stagnerat i västvärlden där USA 2020 förväntas konsumera ~38 kg/person/år och i Europa ~28 kg/ person/år. I Sverige förbränns idag största andelen tex< avfall, men globalt läggs tex4lt avfall på deponi vilket kommer vara em växande problem. DeMa belyser vikten av am utveckla teknologi för återvinning av tex< avfall globalt och i Sverige. Således kommer det finnas em undersko? för cellulosa- baserade fibrer, vilket år 2020 motsvarar ca 5 miljoner ton globalt. DeMa underskom kan förslagsvis täckas delvis av återvunnen cellulosa från bomull.
Förväntat ökat behov globalt av tex&l- fibrer &ll år 2020 i miljoner ton Den diagonala pilen i diagrammet representerar förväntad e^erfrågan av tex&lfibrer (~3%/ år). Svarta linjen: global befolkningsmängd Brunt fält: ull, GråM fält: bomull, BlåM fält: synte&ska fibrer, Grönt fält: vedbaserad cellulosafiber, RöM fält: den förväntade bristen på cellulosabaserad tex&l.
Omställningen Samhället måste gå från en linjär &ll en cirkulär ekonomi (dvs högre resurseffek&vitet). Industrin måste ta fram varor som, inte bara under produk&ons&den, utan under hela livscykeln är så energibesparande och resurseffek&va som möjligt. Hur länge en produkt kan användas innan den tjänat ut och vilka förutsämningar det finns am underhålla, reparera och uppgradera den är faktorer som påverkar resursanvändningen. Men även hur konsumenterna väljer am använda produkten och olika styrmedels ukormning påverkar såväl energiförbrukningen som användningen av andra resurser. Strävan är am avfall inte ska existera utan ses som en råvara.
Omställning - ekonomi Cirkulär ekonomi är också em umryck för ekonomiska modeller i em företag, samhälle eller en organisa&on, som ly^er fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer som hillls har varit dominerande. Affären: Nyckeln &ll omställning ur företagsekonomiskt perspek&v är en ändrad ägande modell för am få &ll en cirkulär ekonomi. Dela, hyra eller leasa produk&onsmedel snarare än am äga dem själva, och på samma säm hyra eller leasa ut produkterna &ll sina kunder snarare än am sälja dem. På så säm säljer man "funk&onen" snarare än produkten.
Vad är är vik> för en cirkulär ekonomi Centrala frågeställningar i em systemski^e &ll en Cirkulär ekonomi bör vara: design av nya produkter som håller längre och som går am underhålla, reparera och uppgradera, metoder för återanvändning och åter&llverkning utveckling av nya affärsmodeller Vid sidan av dessa frågeställningar bör fokus även vara på utveckling av poli&ska styrmedel som kan katalysera processen.
Hypoteser cirkulär ekonomi Resurseffek&vitet kan kopplas &ll en leverad nyma Funk&on och nyma finns relaterat &ll miljö inom LCA- världen Olika saker kan påverka nyman över &d Resurser Uppgraderingsförmåga Det är bra ur miljösynpunkt am vara resurseffek&v Det är bra ur miljösynpunkt am gå över &ll funk&on och nyma istället för vara och tjänst Effek&vitet är am producera mer produkter utan mer nyma och funk&on
Hållbarhet & cirkulär ekonomi Men hur ser miljöpåverkan ut när man ändrar &ll: Cirkulära flöden Andra affärsmodeller NyMa och funk&on istället för produkt/process Det bör säkerställas ag man genom omställningen ökar hållbarheten.
the mistra future fashion program
Vision enabling a systematic change in the Swedish industry leading to sustainable development of the industry and society
We need to: change market and business models get routines for sustainable design thinking change consumer behavior improve policy instruments evaluate and use sustainable textiles (urge for eco-efficient technologies)
Cross-disciplinary research program for the Nordic Textile & Fashion Industry Initiated and primary funded by Mistra, the Swedish Foundation for Strategic Environmental Research 8-year program, 2011 to 2019, with a total budget of SEK 110 millions Hosted by SP Technical Research institute of Sweden in collaboration with 10 research institutes and university (Swe, Dk, Uk)
KIRAM AB
Learnings & Results Phase 1 Challenges in recycling used textiles Alternatives for collection systems for used textiles Collaborative consumption of fashion items Processes around sustainable design thinking New methodologies for sustainable assessments The young fashion consumer urge to be sustainable
Program organization Program Board MISTRA Program Management Team Communications Manager & Dep. Program Director Sigrid Barnekow (SP) Acting Program Director Gustav Sundin Albertsson (SP) Research Manager Susanne Sweet (SSE) Theme 1 - Design Theme 2 - Supply Chain Theme 3 - Users Theme 4 - Recycling Kate Goldsworthy (TED, UAL) Sandra Roos (Swerea IVF) Wencke Gwozdz (CBS) Hanna de la Motte (SP) Implementation in industry, organizations and the public sector
Phase 2 Towards a circular economy
Theme scope: Design Supply chain User Recycling Recycle Fibre manufacturing Fabric manufacturing Garment manufacturing Retailing Remake Reuse Waste treatment
THEME 1 Kate Goldsworthy University of the Arts London How to DESIGN for a circular economy We explore and evaluate the environmental potential of the design and user potential of short-life vs longlife garments to find the most suitable choices for the transformation into a textile circular economy
THEME 2 Sandra Roos Swerea How to promote a more sustainable circular SUPPLY chain We identify necessary actions in textile and garment supply chains that will enable circular economy and deliver guidelines for governance.
THEME Wencke Gwozdz 3 How USERS contribute to a more sustainable fashion Copenhagen Business School We make recommendations on how to encourage sustainable consumer behavior and to increase user engagement in sustainable consumption.
THEME 4 Hanna de la Motte SP How to increase textile fiber recycling We develop knowledge on recycling methods and impact of post-consumer textiles to provide guidelines on necessary steps to enable textile recycling.
the future fashion manifesto 4 years Summary & Event September 29 th, Stockholm
Contact sigrid.barnekow@mistrafuturefashion.com www.mistrafuturefashion.com
Other research projects Komfortcentrum FFI EnviroMan
Från Spill &ll Guld Nyckeln %ll en cirkulär ekonomi - en användarvänlig plalorm där kvalitetssäkrade restprodukter byter ägare. DeGa skapar konkurrensfördelar för industrier och tjänsteföretag som vill arbeta för eg hållbart samhälle. EG Vinnova UI projekt steg 2, 2014-2016 tot budget 14,7 Mkr, från Vinnova 7,3 Mkr, Tex%l ca 2,1 Mkr
Ted ten
Dagens diskussion Frågeställningar: mo&va&onsfaktorer varför inrikta affärsverksamheten mot cirkularitet möjliga affärsmodeller/concept som stömar cirkularitet, inklusive aktörer var i ligger affären
Bord 1 Mo&va&onsfaktorer varför inrikta affärsverksamheten mot cirkularitet Vilka olika mo&v har vi för am öka cirkularitet från företagsperspek&v och ur samhällsperspek&v? Vad är mo&vet ur hållbarhetsaspekten? Vad är mo&vet ur råvaru/resursperspe&v? Hur kan dema påverka vårt behov av arbetskra^?
Bord 2 Möjliga affärsmodeller/concept som stömar cirkularitet, inklusive aktörer Hur kan em övergripande concept se ut? Vilka aktörer behöver finnas med i värdekedjan? Hur påverkar modellen det geografiska materialflödet?
Bord 3 Var i ligger affären Vem/vilken produkt kan tjäna på en cirkulär modell? Vilka i värdekedjan vinner? Vilka i värdekedjan förlorar?
WS - upplägg Körschema 13.00-14.00 inledning, relevant bakgrundsinforma&on, presenta&on av varje bords inriktning etc. 14.00-15.30 diskutera och producera förslag vid borden, rotera varje halv&mme Fika ca 14-14.30 15.30-16.00 gå gemensamt igenom de ca 27 förslagen och koka ner det &ll ca 9 (många kommer säkert vara ungefär samma förslag, de andra får man rösta fram eller på annat säm ni tycker är lämpligt)